SKR har inga synpunkter på hur kommunerna utövar sin tillsyn i detalj. Men likvärdighet, kvalitet och robusthet är viktiga faktorer, säger Oskar Wikstrand, sakkunnig på SKR.
FOTO: SKR

Hur kommunerna bedömer och handlägger tillstånd för brunnsborrning är inte ett ämne som Sveriges kommuner och regioner, SKR, lägger sig i. Men att kommuners myndighetsutövning ska vara likvärdig är något man arbetar intensivt med.

– Likvärdigheten mellan kommuner har varit på tapeten länge. Vi tar det på allvar, säger Oskar Wikstrand, sakkunnig på SKR.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, stöttar sina medlemmar med råd och kunskap inom alla de områden där kommuner och regioner är verksamma. Kommuners myndighetsutövning är lite speciellt. Det är ett uppdrag och ansvar som sträcker sig över flera lagstyrda verksamheter, bland annat prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Här kan det skilja stort mellan olika kommuner, allt från vilken information man begär in i samband med ansökan till hur man tolkar lagutrymmet och vilka krav som ställs i besluten. Digitaliseringen öppnar nu upp nya möjligheter för att öka likvärdigheten.

– Just nu pågår ett arbete för att ta fram en digital plattform som kan vägleda i kommunernas tillsynsarbete. Det är tänkt att vara en plats där man kan samla olika vägledningar kopplade till miljöbalken, dela erfarenheter och harmonisera arbetet så att det blir likartat. Detta har potential att både stärka tillsyn och prövning samt göra den mer likvärdig, berättar Oskar Wikstrand.

Utöver arbetet med den digitala tillsynsplattformen, som föreslås hamna under Naturvårdsverkets ansvar, pågår flera andra förändringar inom staten som kan påverka de kommunala tillsynsmyndigheterna.

– Det händer en del på det här området. Bland annat planerar staten att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet. Vi ser en tendens till ökad centralisering, och det är inte osannolikt att staten framöver även vill ta över stora delar av tillsynen. Om vi utarmar det kommunala tillsynsansvaret försämrar vi samtidigt möjligheterna för kommunerna att bedriva en effektiv och kvalitativ tillsyn.

Oskar Wikstrand lyfter fram att länsstyrelserna i dag har ansvar för att vägleda och samordna frågor kring hur miljöbalken ska tillämpas.

– Det är viktigt att poängtera att det finns förutsättningar att förbättra likvärdigheten redan nu, inom den lagstiftning och det samordningsansvar som finns. Länsstyrelserna ska samla länets kommuner i de här frågorna. Vissa län är bra på det och skapar nätverk där man samlar kommunerna. I andra län finns knappt sådana nätverk, vilket är ett problem.

SKR uppmuntrar mindre kommuner, som inte har samma resurser och tillgång på kompetens som storstadskommuner, att gå ihop och exempelvis bilda gemensamma nämnder för myndighetsutövandet. Ett annat sätt som SKR rekommenderar är att genom avtalssamverkan köpa tjänster och expertis av varandra, dela på en tjänst eller skapa en resurspool. Ytterligare en möjlighet som Oskar Wikstrand lyfter fram är att bilda kommunalförbund, något som är vanligt inom räddningstjänsterna.

– Kommunerna behöver ha en rimlig nivå på kompetensen i sin organisation. Är man en liten organisation som ska hålla koll på mycket tung lagstiftning, då kan det bli svårt. Graden av samverkan behöver därför öka, säger Oskar Wikstrand.

Har ni några synpunkter på hur kommunerna utövar sin tillsyn och handlägger tillståndsärenden?
– Vårt uppdrag är att säkerställa att kommunerna har möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi eftersträvar likvärdighet, kvalitet och bättre robusthet, vi bör inte ha för små kontroll- och tillsynsmyndigheter. Men i detalj har vi inga synpunkter.

Hur ser ni på kommunernas roll i klimatomställningen och hur de kan hantera målkonflikter, till exempel där energiborrning kan krocka med miljöhänsyn eller kommunala fjärrvärmeintressen?
– Kommunerna ska vara ledande i klimatarbetet och vara med att skapa klimatsmarta lösningar. Både fjärrvärme och geoenergi är smarta lösningar. Vi förespråkar teknikneutrala styrmedel från staten, så att man kan välja teknik utifrån behov. En annan viktig aspekt är att energisystemet behöver vara flexibelt, vi måste väga in faktorer som robusthet och energisäkerhet. Lokala lösningar är därför viktiga.

Men hur ska kommunen agera vid målkonflikter mellan miljö- och klimathänsyn?
– Vårt svar är att vägledningen från staten måste förbättras, så det blir tydligare hur kommunerna ska tolka sådana komplexa frågor. Samtidigt måste jag flika in att vi inte vill att kommunernas självbestämmanderätt inskränks i allt för hög utsträckning. Det måste finnas utrymme för lösningar utifrån lokala förutsättningar.

När det gäller tillstånd för brunnsborrning är det inget SKR får in specifika frågor om till sin juridiska rådgivning.

– Vår bedömning är att kommunerna inte upplever några stora behov av rådgivning kring just brunnsborrning, säger Oskar Wikstrand.

TEXT: LARS WIRTÉN

Vad är etik? Och vad kännetecknar specifikt affärsetik? Borrsvängen ringde upp Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, för att resonera kring begreppen och hur affärsetik tar sig uttryck i vardagen.

Bengt Brülde gjorde sig under några år känd som radiofilosof i Sveriges Radio. Hans forskning har bland annat rört folkhälsoarbetets etik, vårdetik och affärsetik. De senaste åren har han forskat mycket kring kollektivt ansvar. Just det kollektiva ansvaret och behovet av gemensamma regler är något han flera gånger återkommer till när vi samtalar kring affärsetik.

Men för att kunna prata om affärsetikbehöver vi först reda ut vad etik ärför något. Statens medicinsk-etiska råddefinierar etik som ”den systematiskareflektionen över mänskliga värderingaroch handlingar och motiven för dessa.”Uppslagsverket NE är mer rakt på sak:”Etik handlar om vad som är rätt ochfel”. På Wikipedia kan vi läsa att etikär ”en vetenskaplig gren som studerarfrågor kopplade till vår moral.” BengtBrülde använder ungefär samma formuleringar och beskriver kortfattat etiksom ”moralens filosofi”.

– Man skiljer på grundläggande, eller teoretisk, och tillämpad etik. I den tillämpade etiken har man identifierat olika områden där det uppstår etiska problem.

Bengt Brülde beskriver affärsetik som ett mycket omfattande område som inte låter sig beskrivas eller sammanfattas på något enkelt sätt.

– Inom affärslivet kan mängder av olika etiska problem uppstå. Det innefattar allt möjligt från personalfrågor, lönesättning och arbetsmiljö till hur man får bära sig åt för att öka sina marknadsandelar och om det är okej att förlägga produktion i länder med slapp arbetslagstiftning och låga löner.

Han menar att själva grunden för en diskussion om affärsetik måste komma inifrån en bransch, att företagarna själva upplever etiska problem och ett behov att reglera hur man uppträder.

Bengt Brülde tycker inte att affärsetik ska betraktas som ett individuellt problem eller att det ska vara upp till enskilda företagare att lösa de dilemman som uppstår. Istället bör såväl stat som branschorganisationer skapa tydliga regelverk.

– Politik handlar om hur regelverken ska se ut. Etik handlar om hur jag som individ ska agera inom dessa regelverk. Därför måste regelverken först sättas av både staten och branschen själv.

Så det räcker att följa lagen för att agera etiskt rätt?

– Nej, det kan behövas nya lagar och regleringar, det är tydligt inom exempelvis klimatområdet. Men om lagen är slapp kan en bransch istället komma överens om att själva skärpa reglerna.

Men vad är den enskildes ansvar då?

– Regelverken kommer aldrig kunna täcka allt, det kommer alltid att krävas individuellt omdöme. Men det bästa är att verka för gemensamma överenskommelser. Att vi som individer ska hålla tillbaka vårt eget resande och våra utsläpp för att klara klimatfrågan till exempel, det gör kanske inte så stor skillnad. Då är det bättre att vi organiserar oss och försöker få till ett bättre regelverk.

”Att kunna se sig själv i spegeln” är ett vanligt sätt att beskriva hur man upprätthåller en god affärsetik. Är det en klyscha?

– Nej, det tycker jag är ett väldigt bra förhållningssätt. Du ska kunna försvara det du gör inför andra, att du handlar på ett sätt som du själv känner är rätt och riktigt. Det är vad etik, eller snarare moral, handlar om.

Bengt Brülde tystnar en stund och funderar.

– Men inte ens det ger full vägledning. En inbiten nazist som tycker att vita människor är mer värda än svarta kan sannolikt stå för att man behandlar svarta illa. I slutänden bygger det på att ha ett mått av anständighet i kroppen.

Hur oetiskt är det att bjuda kunder på till exempel middagar, fin whisky och hockeymatcher?

– Det är en jättesvår fråga. Det är ett stort bekymmer om upphandlare inte väljer leverantör utifrån pris och kvalitet, då kan marknaden sättas ur spel. Men när det blir oetiskt, det tror jag inte någon kan svara på.

Bengt Brülde vrider istället på frågan och tycker det är mer intressant att diskutera varför det är eller kan vara oetiskt.

– Ett svar är att det kan underminera marknadsmekanismerna, vilket vi alla på sikt förlorar på. Det finns också ett rättviseargument, säger han och utvecklar:

– Ett företag sköter sig exemplariskt och har grymma tjänster till bra priser. Men de får inte ett kontrakt för att någon annan känner rätt personer och bjuder på hockey. Det är orättvist om någon kapar till sig ett kontrakt utan att ha gjort sig förtjänt av det.

– Samtidigt skulle det bli väldigt konstigt om vi förbjöd allt samröre i affärslivet, konstaterar han.

Ett annat konkret exempel: vad är rätt när investeringar i exempelvis god arbetsmiljö ställs mot kostnader, lönsamhet och företagets ekonomiska hållbarhet. Hur ska företagaren hantera ett sådant dilemma?

– Först och främst: det dilemmat ska inte behöva uppstå. Det bästa är om branschen kommer överens om att inte gå under en viss nivå vad gäller arbetsmiljön. Men om det finns ett handlingsutrymme, då går det inte att klandra en enskild företagare som känner att den blir omsprungen av skrupelfria konkurrenter. Jag vill inte lägga det på individen.

– Men om det handlar om att öka eller behålla sin vinst, snarare än att riskera att slås ut, då är det oetiskt att inte värna om anställdas trygghet, säkerhet och hälsa.

Så rätt väg att gå är att ta fram en uppförandekod för branschen?

– Ja, jag vill trycka på behovet av överenskommelser och regler. Men för att det inte bara ska bli ytterligare ett fint dokument, måste det finnas sanktionsmöjligheter mot dem som inte följer den, exempelvis uteslutning. Kan man inte hitta sådana, då måste man vända sig till politiken så att den stiftar lagar.

TEXT: LARS WIRTÉN