Almedalsmingel med tipspromenad och samtal

Att få göra sin röst hörd i det enorma bruset som existerar under Almedalsveckan när närmare 3 000 seminarier skall trängas in på en vecka, är inte lätt. Årets upplägg, med trevligt mingel och en tipspromenad, blev en framgång.

Tipspromenad och givande samtal om geoenergi på årets upplaga av Almedalsveckan.

Både Svenskt Geoenergicentrum och Geotec har under flera år arrangerat seminarier, och nog för att vi tycker att det har varit lyckade tillställningar, så kändes det som att det var läge att prova på något nytt.

Så på bästa tid, strax efter statsministerns kvällstal, slogs portarna upp till ett mingel i geoenergins glans. Ett kort anförande av Johan Barth som upplyste om reglerna för aftonen inledde minglet. Besökarna fick genomföra en tipspromenad med frågor baserade på de informativa planscherna som draperade väggarna i Öresundshuset. Inte förrän den enskilde lämnat in sina svar, fick man tillgång till förtäring och dryck.

Diskussioner och kunskap

Våra besökare kom från alla led. Brunnsborrare, konsulter, kommunpolitiker, fjärrvärmeproducenter, fastighetsägare, journalister och riksdagspolitiker. En gynnsam blandning för diskussion!

Det var en tillställning där besökarna under trevliga former fick god möjlighet att under ett par timmar diskutera geoenergi med varandra.

Text och foto: Johan Barth

Grundvattennivåer i oktober

Grundvattennivåerna i de små magasinen är under eller mycket under de normala för årstiden i stora delar av landet. De stora magasinen har nivåer under de normala i nästan hela landet.

Nivåerna i de små grundvattenmagasinen är under eller mycket under de normala i hela landet. Ett undantag är Norrbottenskusten som har nivåer nära de normala för årstiden.

Nivåerna i de stora grundvattenmagasinen är normala för årstiden i södra Götaland och längs Norrbottenskusten. I stora delar av landet är dock nivåerna även i de stora magasinen under eller mycket under de normala för årstiden.

I områden med låga grundvattennivåer kan grävda brunnar sina och bergborrade brunnar få problem med saltvatteninträngning. Beroende på lokala förhållanden kan den kommunala vattenförsörjningen påverkas.

Här är länk till de senaste rapporterna om grundvattennivån på SGU:s webbplats.

 

Utbildningen ska bli mer träffsäker

När borrteknikerutbildningen drar igång igen i november blir det enligt ett delvis nytt upplägg.
– Vi startar med en förberedande del, för att öka träffsäkerheten, säger Daniel Strömblad, arbetsförmedlare i Uppsala.

Modellen kallas rekryteringsutbildning och bygger på ett tätt samarbete mellan bransch, utbildningsleverantör och Arbetsförmedlingen.
– Vi arbetar för att ha en tät kontakt med de företag som behöver anställa. Vi vill att de antingen är med och tar in elever på utbildningen, eller påverkar utbildningen – eller bådadera. Målet med det är att det ska bli rätt från början; att utbildningen ska ha rätt kvalitet, att de som tas in verkligen är intresserade och blir anställningsbara efter utbildningen.

I den förberedande fasen, som är fyra veckor lång, medverkar företag och branschrepresentanter. Man intervjuar sökande elever och dessa får även under en veckas tid följa med en potentiell arbetsgivare ut i fält.

– Då får eleverna en chans att bilda sig en realistisk uppfattning om vad jobbet verkligen innebär. Hur är arbetstiderna, är det mycket resor, hur tungt och fysiskt är det, känns jobbet intressant och lockande?

Daniel Strömblad, arbetsförmedlare med specialinriktning på yrkesutbildningar på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Foto: Privat

Alla blir vinnare

Arbetsförmedlingen arbetar mer och mer med rekryteringsutbildningar och har på senare tid börjat bli mer och mer aktiva under just den förberedande delen.
– Det beror på att vi inte alltid har fått det utfall vare sig vi, företagen eller eleverna vill ha. Alla vinner på att träffsäkerheten och kvaliteten ökar. Efter den förberedande delen ska eleven kunna svara på frågan ”Är det här en bransch för mig?” och de involverade företagen ska kunna besvara frågan ”Är den här eleven en person för vår bransch?”. På så sätt blir det här en del av både ansöknings- och antagningsprocessen, förklarar Daniel Strömblad.

Lite högre krav

Det här sättet att jobba ställer lite extra krav på de medverkande företagen, menar han:
– Det gäller att vara beredd att avsätta lite tid, dels under förberedelsen, dels under själva utbildningen. Att man erbjuder praktikplatser och står för handledning, besöker utbildningen lite då och då och kanske bjuder in till ett studiebesök om man har något extra intressant projekt igång.

Hör av er till AF!

– Ett annat viktigt medskick till borrbranschen är att vi gärna vill att de hör av sig till sina lokala arbetsförmedlingar om de ser kommande behov av att anställa. Då får vi rent geografiskt veta var de största behoven finns och kan lägga extra krut på att marknadsföra utbildningen där.

Text: Jörgen Olsson

Uppsala får utbildningen av borrare

Nu lämnar utbildningen av borrtekniker den skånska myllan och flyttar till Uppsala. Utbildningen ska finnas där behovet av borrare finns, förklarar Leif Möller på Arbetsförmedlingen, som även fortsättningsvis ger Geotec i uppdrag att driva utbildningen.

Geotec har drivit utbildningen åt Arbetsförmedlingen (tidigare Länsarbetsnämnden) under lång tid. Men när höstens elevkull sätter sig på skolbänken är det i lokaler i Uppsala och inte utanför Lund.
– Behovet av borrare är störst i mellersta och norra Sverige. Där ökar möjligheterna att få jobb och där finns fler företag som kan erbjuda praktikplats under utbildningen. Det talade för en flytt, säger Leif Möller på Arbetsförmedlingen i Lund.
Förvisso byggs det en hel del i Öresundsregionen idag, tillägger han, men det verkliga behovet av tjänster – brett och långsiktigt – finns enligt Arbetsförmedlingen uppåt landet.

Leif Möller, Arbetsförmedlingen.

Fortsatt förtroende

Leif Möller ansvarar för uppföljning av de leverantörer och tjänster som Arbetsförmedlingen anlitar inom byggsektorn och ”gröna” näringar. Han betonar att förtroendet för Geotec är stort. Branschorganisationen har utbildat borrare i snart 30 år, varav många år på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Det är en bra utbildning och vi värdesätter att Geotec har ett stort kontaktnät i branschen. Flytten handlar om en marknadsanpassning och att rusta för framtiden, det tjänar alla på.

Avspark för den ”nya” utbildningen är den 6 november i år, med inledningsvis förberedande kurser. Utbildningen går på heltid och är 32 veckor lång, varav elva veckor är arbetsplatsförlagd praktik.

Nygammalt upplägg

Utbildningen är bred och riktar sig mot de flesta borrningstekniker, så som vatten- och energi-, kärn- och grundläggningsborrning samt geoteknik. Precis som tidigare är det yrkesmän och specialister som undervisar, och det krävs erfarenhet av exempelvis maskin-, bygg- eller anläggningsarbete för att söka till utbildningen.

Leif Möller hoppas att utbildningen ska fortsätta att locka skåningar, även med Uppsala som utbildningsort. Borrbranschen har ett stort behov av arbetskraft och oddsen att få jobb är stora för den som är beredd att flytta på sig – för utbildning och för en framtida anställning. Utbildningen kan även öppna dörren för jobb i våra grannländer.

– Efterfrågan på borrtekniker är alltid stor efter en torr sommar, inte minst en sommar som denna, men vi räknar också med att de geotekniska undersökningarna blir vanligare framöver. Så det finns absolut ett behov av borrare.

Text: Mia Ising

Fakta: Arbetsförmedlingens yrkesutbildningar

Arbetsförmedlingen erbjuder korta arbetsmarknadsutbildningar till yrken med brist på personal. Utbildningarna skräddarsys i samarbete med en arbetsgivare eller branschorganisation. Den som är intresserad av att bli borrtekniker vänder sig till sin handläggare på Arbetsförmedlingen.

Se Arbetsförmedlingens film om borryrket: www.arbetsformedlingen.se.

Riktlinjer för kollektorslangar publicerade

Svenskt Geoenergicentrum har nu publicerat nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Efter synpunkter från bland annat MSB om brandskydd försenades de men blev klara i början av oktober.

Det har varit stort fokus på brandskyddet i arbetet med riktlinjerna, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Bland annat går dokumentet igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs.

Riktlinjerna utlovades att vara klara före sommaren. Men efter diskussioner med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, valde Svenskt Geoenergicentrum att vänta med publiceringen. I början av oktober meddelade MSB att man inte hade några ytterligare synpunkter på riktlinjerna och Svenskt Geoenergicentrum kunde publicera dem den 2 oktober.

Joakim Hjulström på Geotec har varit djupt engagerad i att ta fram de nya riktlinjerna för kollektorer.

– Det var angeläget att riktlinjerna förankrades ordentligt hos MSB. De blir nu lättare att tolka och får en större tyngd, säger Joakim Hjulström på Geotec som har arbetat med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Övergång i huset var en stötesten

Tveksamheten från MSB gällde hur lagstiftningen ska tolkas och vilka regler som omfattar geoenergisystemet.

– Stötestenen gällde var övergången från plast- till metallrör ska vara: inne i huset eller utanför och/eller under jord, förklarar Joakim Hjulström och fortsätter:

– MSB var oroliga för att plastledningen skulle kunna smälta vid en brand och att den brandfarliga kollektorvätskan rinner ut i pannrummet.

MSB övervägde därför att skarven ska ligga utanför huset, nedgrävd i marken. Även om det är en mer brandsäker lösning för det med sig andra problem.

– Dels vill varken vi eller MSB ha dolda skarvar och gängade kopplingar under mark. Då måste man installera en kopplingsbrunn för att kunna inspektera. Dels blir det en dyrare och mer komplicerad lösning att installera.

– Det är en mer robust och säker lösning att ha en obruten slang utan skarvar hela vägen fram till huset. MSB går nu på samma linje som vi och godkänner övergång inne i huset.

Material och metoder

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar på att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

Riktlinjerna hittar man på Svenskt Geoenergicentrums hemsida, www.geoenergicentrum.se

Vid sidan av Svenskt Geoenergicentrums riktlinjer gäller även MSB:s generella föreskrifter för brandfarliga vätskor, se länk för mer information. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Lag-och-ratt/Gallande-regler/Brandfarliga-och-explosiva-varor/

Text: Lars Wirtén

Hög tid för B-certifiering

Lars Tobin, juridisk expert och utbildare.

Det börjar brådska nu, om det gemensamma beslutet att det till årsskiftet ska finnas minst en B-certifierad borrare på varje rigg ska kunna förverkligas. I slutet av augusti samlades personal från sju Geotec-företag för B-certifiering vid SGU i Uppsala.

– Geotecs beslut har fått bra genomslag, upplever jag. Däremot är det svårt att sia om vi verkligen kom-mer att hinna nå, utbilda och certifiera alla före årsskiftet, säger Lars Tobin.

Han är konsult och föreläsare vid AT Consult och Approvus och medverkar som utbildare och personcertifierare för brunnsborrare.

Ökat tryck

Medlemsbeslutet hos Geotec har ökat trycket på att B-certifiera sig, men annars går efterfrågan på certifieringsutbildningen hand i hand med hur tydliga kommunerna är med att de kräver certifierad personal för att ge borrtillstånd, säger Lars Tobin.

– Jag tror att det nu är drygt hälften av landets kommuner som kräver certifikat. Det vore såklart bra om fler kommuner kunde övertygas om att certifieringen verkligen är relevant och att skriva in det som ett krav. Då blir det ett annat incitament för företagen, som ju måste investera både tid och pengar i detta.

Utbildar i miljöfrågor och juridik.

– Ansvarsfrågorna ingår som en del i certifieringsutbildningen. Det juridiska har kommit att bli allt viktigare i takt med att företagen blir större. Förr kunde man tycka att det räckte med en muntlig överenskommelse och ett handslag, men så är det inte längre, säger han.

Text: Jörgen Olsson

Här är risken för vattenbrist störst

Hela Östersjökusten från Uppland till Blekinge, Öland, Gotland och delar av Västkusten. Dessa områden föreslår SGU ska bedömas som särskilt utsatta områden med mycket stor risk att det uppstår brist på grundvatten.

SGU har i uppdrag av regeringen att kartera förekomsten av grundvatten med betoning på särskilt utsatta områden. Därför har man startat ett antal projekt fram till 2020 för att öka kunskapen om grundvattennivåerna och beredskapen inför perioder med brist på grundvatten.

En av de första åtgärderna har varit att definiera vad ”särskilt utsatta områden” innebär.

Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

– Någon sådan definition fanns inte tidigare. För att veta var vi ska göra våra karteringar fick vi därför börja med att definiera vad vi menar, säger Calle Hjerne, hydrogeolog och projektledare för att bygga ut grundvattennätet.

SGU föreslår nu att följande definition används: Särskilt utsatta områden är regionalt och geologiskt avgränsade delar av Sverige med förhöjd risk att grundvattentillgång, grundvattnets nivå eller kvalitet medför problem i samhället.

Att det är låga grundvattennivåer i ett område innebär inte i sig att det är ett särskilt utsatt område.

– Vi kan exempelvis ha låga grundvattennivåer, men om grundvattnet inte används i området är det svårt att tala om ett bristområde, förklarar Calle Hjerne.

Underlag för prioritering

Utifrån den definitionen har SGU nu ett förslag på en nationell indelning i områden med mycket stor, stor, måttlig och låg risk för brist på grundvatten.

– Vi kommer att fokusera våra insatser till de områden som vi bedömer har mycket stor eller stor risk. Men det utesluter inte insatser även i övriga områden.

Calle Hjerne understryker att syftet med att ta fram bristområden endast är att vara underlag för att prioritera SGU:s insatser.

– Det är inte en definitiv karta över grundvattenförhållanden i Sverige. Jag vill också påpeka att vi har kartlagt ur ett övergripande nationellt perspektiv, så det finns säkert lokala avvikelser. I dagsläget är det dessutom ett förslag, den är ännu inte beslutad.

Sju parametrar

Bedömningen gjordes utifrån ett antal parametrar som är av betydelse för grundvattnet idag och i framtiden:

  • Användning av grundvatten.
  • Grundvattenbildning.
  • Effektiv nederbörd vid torrår.
  • Fördelning av effektiv nederbörd över året.
  • Scenarier om framtida förändringar i grundvattenbildning.
  • Magasineringsförmåga.
  • Salt grundvatten.

Fyra projekt

SGU kommer de närmaste åren genomföra fyra projekt som fokuserar på särskilt utsatta områden.

1: Utökad grundvattenkartering.

– Här beskriver vi vilka vattenresurser som finns i ett begränsat område och vi kommer att fokusera på områden som vi inte har karterat tidigare.

2: Utbyggnad av nätet för grundvattenmätning.

– Vi har 300 stationer idag över hela landet där vi mäter grundvattnet. Nu fördubblar vi antalet mätstationer och fokuserar på områden där vi har ganska glest med mätdata.

3: Utökade mätningar med Sky-Tem.

– Sky-Tem är en helikopterbaserad metod som mäter jordlagrens och bergarternas utsträckning och egenskaper till ett djup av cirka 200 meter. Vi har tidigare gjort mätningar på Öland, Gotland och i Halland. Nu utökar vi dessa i ett första steg till Östergötland, Västergötland och området runt Örebro. I ett andra steg lägger vi även till Skåne.

4: Tredimensionell kartering.

– Traditionellt har SGU publicerat kartbaserad information som endast visar ytan. Det finns efterfrågan på information där även djupdimensionen finns med. Det projektet går inte ut på att vi ska kartera hela Sverige i 3D. Det kan istället vara att vi gör en tredimensionell kartering av ett grundvattenmagasin som ett exempel och visar hur andra kan göra, säger Calle Hjerne.

Text: Lars Wirtén

Fotnot: Förslaget på särskilt utsatta områden är ännu inte beslutat, varför det kan komma att ändras.

Avanti och Geotec är ett steg närmare samgående

Med överväldigande majoritet, 21 ja mot tre nej, röstade under våren även Avantis medlemmar för en sammanslagning mellan Avanti och Geotec.

– Jag var på plats som inbjuden till mötet och det var en otroligt positiv stämning. Nu går vi gemensamt vidare med arbetet att skapa en organisation som talar för hela branschen med en och samma röst, säger Geotecs ordförande Fredrik Ahlqvist.
Fredrik Ahlqvist har liksom Avantis ordförande Göran Persson funnits med i den arbetsgrupp som i ett drygt år jobbat för sammanslagningen. Han beskriver arbetet som ”intressant och lärorikt”:
– Vi i arbetsgruppen har hela tiden trott på det här och det är väldigt skönt att båda föreningarnas medlemmar nu har gett så klara besked, säger Fredrik Ahlqvist.
– Vissa medlemmar har sedan dag ett mentalt varit med i den nya organisationen, medan några medlemmar har varit oroliga för hur en sammanslagning kommer påverka deras företag, säger Göran Persson.
– Då det är viktigt att tillgodose våra medlemmars olika behov har vi fått arbeta parallellt med två spår under det gångna året när samtalen förts mellan de båda organisationerna. Hela tiden med fokus på att enas, men ha alternativ om samtalen hade avbrutits, fortsätter han.

Kommitté arbetar vidare

Nu närmast bildas en kommitté, sammansatt av representanter från både Geotec och Avanti. Den skall bland annat ta fram ett nytt varumärke för den nya föreningen och för Borrsvängen. I november ska så båda föreningarna ha nya stämmor och rösta om sammanslagningen en andra gång.
– Det är då vi knyter ihop säcken. Vi kommer att ha våra stämmor på samma plats och blir det bifall även vid dessa andra omröstningar kommer den nya föreningen att kunna ha sin första stämma omgående, säger Fredrik Ahlqvist.

Nytt namn och logga

Kommittén kommer nu att jobba vidare utifrån det gemensamma måldokument som tagits fram.
– Bland annat ska den nya föreningen ha ett helt nytt namn, ny logga och ny grafisk profil, säger Fredrik Ahlqvist och betonar ett par av de avgörande faktorer som talar för en sammanslagning:
– En av de stora vinsterna är att vi får en mycket större tyngd när vi som en förening representerar hela branschen när vi bedriver lobbyarbete och är remissinstans. Vår bransch är i förändring och det ställs undan för undan större krav på oss alla, oavsett man är liten eller stor. Tillsammans får vi en starkare ekonomi och blir en större kraft.
Göran Persson:
– Många tänker att gemytet som man har i mindre gruppering riskerar försvinna. Någon har nämnt en farhåga med att medlemmen inte kommer ha samma möjlighet att påverka i en stor organisation. Det är viktigt att vara lyhörd för farhågor, då dessa kan vändas till något positivt i en ny enad organisation.

Starka tillsammans

– Vi har spännande framtidsmöjligheter – bland annat kring borrhålslager för fjärrvärmebranschen och halkbekämpning av vägar. De möjligheterna tar vi bättre tillvara om vi arbetar tillsammans.
– På samma sätt är det med de orosmoln vi ser. Borrstoppet i Stockholm är ett av dem, framväxten av kommunala ”fjärrvärmezoner” ett annat. Det krävs en stark organisation för att tackla dem, säger Fredrik Ahlqvist.
Mycket återstår, betonar hant. Inte minst valberedningen har ett stort jobb.
– Men vill vi så går det och nu har ju båda föreningarna visat att vi vill. Det är egentligen inget unikt att två branschorganisationer går samman, vi har ett färskt näraliggande exempel i när SVEP och KV-företagen blev SKVP. Det finns arbetssätt och rutiner för hur det här ska gå till.

Text: Jörgen Olsson

Branschgrannar: Ny ordförande för BOS

Mattias Höglund, vd och marknadschef på Pollex AB, är ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

– Vi har också nyligen tagit in fyra nya medlemsföretag. Det är både glädjande och viktigt, eftersom det ger oss större möjligheter att nå ut. Nu är vi totalt elva medlemmar i BOS, säger Mattias Höglund till Borrsvängen.

Mattias Höglund, vd för Pollex och ny ordförande för Branschorganisationen Schaktfritt, BOS.

De nya medlemmarna är Swoosh i Umeå, Nordic Drilling System i Gävle, Railcare i Skelleftehamn och TSB Borrentreprenad i Sollefteå.
BOS styrelse har fattat ett beslut om att jobba hårdare för att öka marknaden för schaktfritt.
– Vi vill nå ut med information om våra tekniska lösningar på en högre nivå än beställarna. Bland annat vill vi nå Trafikverket, länsstyrelserna och politiker på olika nivåer. Närmat på agendan står att ta fram en strategi för hur det arbetet ska bedrivas, säger Mattias.

Text: Jörgen Olsson

Rådet för samhällsbyggnad: Det behövs mer geologi i samhället

Ett forum för dialog och utbyte av information – och ett fönster för branschen till Näringsdepartementet. Med Rådet för samhällsbyggnad vill SGU hålla örat mot marken.

Två gånger om året samlas Rådet för samhällsbyggnad, ett av flera så kallade användarråd som SGU driver.

Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU. Foto: SGU.

– Vi använder råden för att berätta om vår verksamhet med de aktörer som använder vår information och för att få veta vad branscher och samhälle behöver. Vi vill samtidigt veta vad som är på gång i de olika branscherna. Det är ett informationsutbyte om samhällsutvecklingen utifrån ett geologiskt perspektiv, säger rådets sekreterare Charlotte Defoort, hydrogeolog på SGU.

Informationsutbytet är viktigt för att SGU ska kunna anpassa sin verksamhet efter omvärldens förväntningar och möta de behov som finns.

– Vi vill komma ut så bra som möjligt med den information vi har, förklarar Charlotte Defoort.

Förutom att de olika representanterna berättar vad som är nytt inom deras områden och vilka frågor som är viktiga och kanske kritiska, görs ett antal olika presentationer där SGU eller någon annan aktör gör fördjupningar.

– Vid de senaste mötena har vi berättat om vår grundvattensatsning och vårt maringeologiska arbete.

Mer geologi i samhället

En återkommande fråga är bristen på geologisk kompetens. Universiteten och högskolorna saknar studenter samtidigt som professorerna är på väg mot pension.

– Byggbranschen skriker efter folk och konsulterna har svårt att hitta geologisk kompetens. Vi ser i rådet att det behövs mer geologi i samhället, säger Charlotte Defoort.

De viktigaste frågorna som kommer upp på rådets möten, exempelvis kompetensbristen, sammanfattas av SGU som sedan lyfter dem vidare till Näringsdepartementet. Rådet blir på så sätt även en kanal till politikerna för branschen.

Viktig instans

Johan Barth, vd på Geotec och ledamot i rådet, lyfter just informationsutbytet som centralt för Geotec och borrbranschen.

– SGU är en extremt viktig instans för våra medlemmar. Myndigheten sitter på både grundläggande geologisk information och information som är viktig ur energi- och livsmedelssynpunkt. Dessutom förser våra medlemmar SGU med data kring geologiska förhållanden genom att lämna in brunnsprotokoll.

– Det är ett väldigt bra forum för att få information från SGU, men även att kunna föra fram egen information och synpunkter som samtidigt når de andra aktörerna i rådet, förklarar Johan Barth.

Grundvattenfrågor är generellt viktiga menar Johan Barth och lyfter särskilt fram hur skyddsområden kring grundvattnet ska utformas och vilka restriktioner som ska gälla.

– Här har SGU och brunnsborrarna ofta samma syn, medan kommunerna kan ha en annan uppfattning. Det är ett exempel då rådet är ett viktigt forum för dialog.

Text: Lars Wirtén

Rådet för samhällsbyggnad

SGU:s råd för samhällsbyggnad är ett organ för informationsutbyte och diskussion om frågor rörande geologisk information för en hållbar utveckling inom samhällsplanering och samhällsbyggnad.

I rådet är följande aktörer, utöver Geotec, representerade: Svenska Teknik & Designföretagen, Trafikverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Bergmaterialindustri, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Boverket, Statens geotekniska institut, KTH, ÅF, NCC och Göteborgs stad. Ordförande är SGU:s generaldirektör Lena Söderberg.