SGU hittar PFAS överallt – ”Kan bli ett problem på sikt”

/0 Kommentarer

Sedan 2023 pågår en statlig satsning för att ta reda på var i miljön det förekommer PFAS, där SGU genomför breda undersökningar av både grundvatten och mark. När de första resultaten presenteras visar det sig att PFAS-ämnet TFA finns i grundvattnet så gott som överallt.

– Det här är inget larm. Men TFA kan bli ett problem på sikt, eftersom PFAS-ämnena inte bryts ner och halterna därför kommer att öka över tid, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog på SGU.

Lars Rosenqvist

Statsgeolog Lars Rosenqvist på besök vid vad han menar är Sveriges vackraste kallkälla – Grodkällan utanför Arvidsjaur. Källan ligger utanför karteringsområdet och provtogs därför inte för PFAS.
FOTO: EVA WENDELIN

I Sverige finns ett antal välkända föroreningskällor för ”evighetskemikalierna” inom PFAS-gruppen. Det är främst brandövningsplatser, men även pappers- och textilindustrier samt avloppsreningsverk.

Det SGU har gjort, för att stödja Naturvårdsverkets regeringsuppdrag, är att under ett par år med start 2023 studera förekomsten av PFAS-ämnen bortom dessa kända källor, alltså var det finns PFAS som kommer med regn och vind.

– Kartläggningen görs bland annat för att få ett underlag för nya riktvärden, säger Lars Rosenqvist.

Undersökningen omfattar cirka 300 grundvattenprover tagna i det nationella miljöövervakningsnätet för grundvatten. Utöver detta finns markprover och prover från våtmarker samt en del undersökningar i städer som Göteborg och Karlstad med i underlaget.

– Det finns väldigt många olika PFAS-ämnen. Vi har tittat efter 46 av dem. Utan TFA hittar man PFAS av olika slag i 30 procent av proverna. Men med TFA inräknat blir det över 90 procent. Det är väldigt tydligt – TFA finns överallt i både Sverige och Europa. Vi hittar det i halter som är 100 till 1 000 gånger högre än andra PFAS-ämnen, säger Lars Rosenqvist.

TFA, eller trifluorättik­ syra, är en så kallat ultrakort molekyl. Det betyder att den passerar snabbare genom kroppen än de längre och mer toxiska PFAS-molekyler som bland annat lett till förgiftningsskandalen i blekingska Kallinge.

– TFA anses inte giftig i de halter vi uppmäter. Den spelar inte i samma liga som de 24 mest toxiska PFAS, de som man verkligen vill ha koll på. Men eftersom den inte bryts ner och vi inte har tillräcklig kunskap om den, samt att påfyllning sker hela tiden, så är det här allvarligt, betonar Lars Rosenqvist.

Varifrån kommer då dessa föroreningar, när det inte finns kända källor? Svaret ligger närmare borr- och geoenergibranschen än man skulle önska.

– TFA härrör främst från kylanläggningar och värmepumpar. De finns i de syntetiska köldmedierna och frigörs i processen. De sprider sig i atmosfären och kommer sedan ner med regn och nedfall, så kallad deposition. Det kan även finns en koppling till användningen av vissa bekämpningsmedel inom jordbruket, säger Lars Rosenqvist.

Utifrån vad som är känt i dag innebär de halter av TFA som uppmätts i grundvatten ingen hälsorisk och ämnet finns inte med bland de PFAS där Livsmedelsverket satt upp gränsvärden. Men i ”30-procentsmodellen” hittar man PFAS som finns med på listan över de 24 farligaste.

Säger den modellen något om var man inte ska borra för dricksvatten?

– Nej, det skulle jag inte säga. Man ska förhålla sig till Livsmedelverkets gränsvärden och i majoriteten av fynden ser vi inte halter som överskrider dem.

Man ska också veta att våra prover omfattar ganska ”ungt” grundvatten, mellan ett och 30 år gammalt och där man kan förvänta sig att det finns PFAS från deposition. I djupa, isolerade akviferer kanske vi inte kommer att se detta på många år, förklarar Lars Rosenqvist.

Han är noga med att resultatet av undersökningen inte ska se som alarmerande – men att PFAS i närmiljön är ett problem vi kommer att få leva med.

Vad kan vi göra åt det?

– Sluta släppa ut PFAS. Men det är lättare sagt än gjort, ämnena är många och väldigt lättrörliga. När det gäller kyl- och värmepumpar kan man övergå till naturliga köldmedier. Lagstiftning kring detta är på väg. Det undersöks också olika innovativa metoder för att rena områdena och man kan tänka sig en situation där man även behöver rena vid dricksvattenkällan.

Vad ser du att era resultat kan få för påverkan på borrbranschen när det gäller dricksvatten?

– I dagsläget inte annat än att underlaget ger en ökad kunskap om vad man kan förvänta sig att hitta på olika platser.

Vad gör SGU framåt på det här området?

– Vi fortsätter med undersökningar och utvärderingar och kommer att presentera de intressanta nyheterna löpande – det kommer mer data om PFAS i grundvatten och jord under året. Vi har också sökt pengar för att göra djupare undersökningar i urbana områden. Dessutom arbetar vi med att få in allt i våra databaser, så att uppgifterna ska kunna användas fritt av alla.

Hela rapporten finns att läsa på SGU:s hemsida.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: FREDRIK THEOLIN, SGU

Håll koll på arsenik och uran

/0 Kommentarer

Vissa kvalitetsproblem i grundvatten beror på den naturliga geologin. Arsenik och uran är exempel på ämnen som kan förekomma naturligt i så höga halter att grundvattnet måste renas för att inte vara skadligt att använda som dricksvatten.

Arsenik kan bland annat orsaka cancer, men halterna är i regel låga i Sverige. 3,6 procent av alla provpunkter överstiger Livsmedelsverkets nya gränsvärde, som gäller från och med 2026. Förhöjda arsenikhalter är dock vanligare i bergborrade brunnar än i brunnar i jordlagren: i 4,6 procent av de bergborrade brunnarna överstiger arsenikhalten det nya gränsvärdet.

Uran förekommer naturligt i stora delar av Sverige. Även här är höga halter betydligt vanligare i bergborrade brunnar än jordbrunnar; i 10,4 procent av provpunkterna i berg är uranhalten över gränsvärdet för allmän vattenförsörjning och för ”tjänligt med anmärkning” vid enskild brunn. Gränsvärdet avser uranets kemiska egenskaper, inte dess radioaktivitet. För att utsättas för radioaktivitet krävs mycket höga halter uran.

Brunnsarkivet – en viktig källa till kunskap

/0 Kommentarer

Databasen Brunnar, även kallad Brunnsarkivet, innehåller omfattande information om vatten- och energibrunnar i Sverige. Brunnsarkivet bidrar till att skydda grundvattnet och stödja en långsiktig, hållbar vattenförsörjning.

– Det framkommer mycket information vid borrning som är för bra för att gå till spillo, säger Jonas Gierup, ansvarig för Brunnsarkivet på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Sedan 1976 är alla brunnsborrare skyldiga enligt lag att skicka in uppgifter om de brunnar de borrar till Brunnsarkivet. Sedan 2019 kan även privatpersoner registrera sin vatten- eller energibrunn i systemet om den saknas. Då lagkravet för brunnsborrare har funnits i snart 50 år är Brunnsarkivet i dag en tillförlitlig källa till information om landets brunnar, med över 800 000 brunnar registrerade.

Brunnsarkivet innehåller detaljerad information om varje enskild brunn, exempelvis geografisk placering, djup, jordlager, dimensioner, foderrörslängd, vattennivåer, kapacitet samt vad brunnen används till. Det finns även data om geologiska lagerföljder.

Geologisk information kan vara dyr att få fram. Därför är det viktigt att denna data rapporteras in till Brunnsarkivet, säger Jonas Gierup.

– Det gör att vi kan utnyttja grundvattenresurserna och geologin bättre. Det är en fin tanke att dela på information som alla har nytta av. Alla tjänar på det, konstaterar han.

SGU använder datan i Brunnsarkivet som källa till fem olika kartvisare:

  • Brunnar.

  • Jorddjup.

  • Geoenergi.

  • Grundvattentillgång små magasin.

  • Hydraulisk konduktivitet i berg.

Det här har brunnsborrare stor nytta av. Karteringen av jorddjup visar hur långt ned till berg det är och därmed hur mycket foderrör som kommer att krävas vid en borrning. Det är också viktigt att veta om det finns brunnar hos grannarna, liksom kvalitet och andra egenskaper hos kringliggande brunnar.

– Hur mycket vatten de ger är bra information och om det var några besvär vid borrningen av dessa brunnar, till exempel om man stötte på krosszoner eller stora sprickor. Det är här nyttan av att dela information blir så tydlig, säger Jonas Gierup.

Genom att analysera innehållet i Brunnsarkivet kan man få värdefull kunskap om tillgång på grundvatten och dess kvalitet i olika delar av landet.

Denna information är central för många, inte minst för kommuner som behöver underlag för VA-planering och framtida dricksvattenförsörjning. Även på nationell nivå är databasen ett viktigt verktyg för att följa upp förändringar i grundvatten- nivåer och vattenflöden.

Informationen i databasen används i många sammanhang – från vattenplanering och brunnsborrning till att kartlägga utbredningen av geoenergianläggningar. Brunnsarkivet är en viktig resurs för allmänheten, brunnsborrare, kommuner, länsstyrelser, konsulter och forskare.

Brunnsarkivet är en öppen databas där informationen är nedladdningsbar för alla – men all information är inte tillgänglig.

– Vi döljer alla större allmänna vattentäkter för kommunal vattenförsörjning av säkerhetsskäl, säger Jonas Gierup.

Att tiderna upplevs som osäkra märks ända in till Brunnsarkivet.

– I början av året blev vi kontaktade av en person som ville ta bort sina brunnsuppgifter på grund av hotet från Ryssland. Det har aldrig tidigare hänt under mina 30 år med Brunnsarkivet. Vi kan nog förvänta oss att det blir fler som inte vill ha sina brunnar synliga.

Det vanliga är dock att privatpersoner frivilligt anmäler sina brunnar när de märker att den inte finns i databasen.

– Man vill att den syns för att man ska ta hänsyn till den vid andra aktiviteter runtomkring, till exempel om det ska borras, schaktas eller avverkas skog. Då kan ingen utförare hävda att man inte visste att det fanns en brunn i närheten.

Trots att det är lagkrav på att rapportera in till Brunnsarkivet är det inte alla brunnsborrare som gör det.

– Det är svårt för oss att veta hur stort mörkertalet är. Vi har försökt mäta det genom att jämföra antalet bergvärmepumpar som säljs med antalet brunnar som rapporteras. Det visar att cirka 15 procent av brunnarna inte rapporteras. Det är en osäker siffra, men vi märker att det saknas brunnar i databasen.

För att kunna rapportera in i Brunnsarkivet som brunnsborrare krävs ett användarkonto som SGU lägger upp. Applikationen är kompatibel med flera affärssystem, så att det går att rapportera i den miljö företaget sköter övrig administration. Det går också att mata in data via webben, vilket gör det möjligt att rapportera i fält via mobiltelefon.

– På så sätt kan man till exempel börja lägga upp information om brunnen på kontoret, som borraren sedan kompletterar på plats med foderdjup och andra borrtekniska data. De flesta upplever att applikationen är enkel att använda, säger Jonas Gierup.

TEXT: LARS WIRTÉN

Nya bedömningsgrunder ger bättre koll på grundvattnet

/0 Kommentarer
Bedömningsgrunder för grundvatten kan tillexempel användas för att bättre förstå och tolka en vattenanalys, tipsar Joel Häggqvist på SGU.

Bedömningsgrunder för grundvatten kan till
exempel användas för att bättre förstå och
tolka en vattenanalys, tipsar Joel Häggqvist
på SGU.
FOTO: PRIVAT

SGU har gjort en stor uppdatering av sina Bedömningsgrunder för grundvatten. Förutom att underlaget består av ny och mer omfattande data, är handledningen nu helt webbaserad.

– Inför en borrning är den ett bra underlag för att ha koll på hur grundvattenkvaliteten ser ut i området, till exempel om det kan finnas höga halter av arsenik eller uran, säger Joel Häggqvist, hydrogeolog på SGU.

Bedömningsgrunder för grundvatten är det största kunskapsunderlaget om grundvattenkvaliteten i Sverige. Det är tänkt att fungera som en handledning åt alla som behöver information och kunskap om grundvattnet och dess kemiska sammansättning. Den förra versionen är från 2013 och sedan dess har mängden data om grundvatten ökat mycket. När det nu var dags för en uppdatering kom SGU fram till att en webbaserad version är den bästa lösningen.

– Tanken är att det ska vara en levande handledning som vi kan uppdatera löpande, säger Joel Häggqvist.

Bedömningsgrunderna är uppdelad i olika avsnitt beroende på kemiska parametrar och ämnesgrupper. Den huvudsakliga uppdelningen är mellan förekomsten av oorganiska respektive organiska ämnen.

Oorganiska ämnen förekommer naturligt i grundvattnet och kommer i första hand från kontakt med det geologiska materialet. De kan också tillföras naturligt från atmosfären. Även människan påverkar genom att tillföra grundvattnet oorganiska ämnen genom exempelvis gödsling, vägsaltning och utsläpp från industrier och förbränning.

Organiska ämnen är byggstenarna till allt levande och innehåller alltid kol. I grundvatten finns naturligt förekommande organiska ämnen, som bland annat bildas när växter bryts ner. Människan har dessutom tillverkat väldigt många syntetiska organiska ämnen som tidigare inte funnits i naturen. Dessa används exempelvis som bekämpningsmedel, i läkemedel, inom industrin och som tillsatser i olika produkter. Sådana ämnen kan förorena grundvattnet och skada både människa och miljö. Den nya sammanställningen är betydligt mer uppdaterad vad gäller organiska föroreningar.

Bedömningsgrunder för grundvatten visar främst vilka ämnen och halter som finns i referensmiljöer och diffust påverkade grundvatten. Kraftigt förorenade områden och punktkällor är inte en del av underlaget.

– Vi har inte med förorenade områden som utgör kraftiga avvikelser, just för att underlaget ska fungera som bra referensvärden, förklarar Joel Häggqvist.

Handledningen kan användas för att bättre förstå och tolka en vattenanalys, genom att se hur koncentrationerna av olika ämnen förhåller sig till det förväntat normala – men också för att lära sig mer om det svenska grundvattnet i allmänhet.

– Alla som tar grundvattenprover har användning av handledningen. Det kan vara konsulter, entreprenörer, länsstyrelser, vattenproducenter, kommuner och privatpersoner som är beroende av en enskild brunn, säger Joel Häggqvist och fortsätter:

– För brunnsborrare som tar vattenprover till kunden är det ett bra underlag för att sätta resultaten i relation till vad som är att betrakta som höga respektive låga halter. Det är ur den aspekten ett komplement till Livsmedelsverkets riktlinjer och gränsvärden för dricksvatten.

Joel Häggqvist ser både positiva och negativa trender i hur kvaliteten på grundvattnet förändras över tid.

– Vi ser en minskad försurning och minskad deposition av vissa tungmetaller. Vi har också sett sjunkande halter för näringsämnen som nitrat på flera håll.

Förbättringarna beror bland annat på bättre avgasrening från trafik och andra förbränningsprocesser. Det kan även bero på bättre avloppsrening och rutiner inom jordbruk. Men det finns även negativa trender som oroar.

– Människans utsläpp av syntetiska ämnen har ökat över tid. Det finns ett oöverskådligt antal ämnen i omlopp, exempelvis PFAS som inte förekommer naturligt men har fått storskalig spridning i mark- och vattenmiljön. Det är en av vår tids stora kemikalieproblem, och något som inte fanns för några decennier sedan.

PFAS-problematiken är ett exempel på hur svårt det kan vara att upptäcka förändringar av grundvattnets kvalitet. För att kunna upptäcka ett ämne måste man veta vad man letar efter.

– Vi har bevakningslistor för att upptäcka nya kemikaliehot. Men det är inte omöjligt att det sprids ämnen till grundvattnet som vi inte känner till. Därför är det så viktigt att övervaka grundvattnet, både för att kunna upptäcka nya risker och hålla koll på hur grundvattnets kvalitet utvecklas över tid, säger Joel Häggqvist.

TEXT: LARS WIRTÉN

Dyster prognos för grundvattnet i SGU:s stora klimatanalys

/0 Kommentarer

I en stor klimatanalys har SGU tagit fram prognoser för grundvattennivåerna ända fram till år 2100. Tendenserna är tydliga: hela Götaland, större delen av Svealand samt Norrlandskusten kommer se minskade nivåer och sämre tillgång på grundvatten, speciellt under sommaren och torrare år.

Calle Hjerne, SGU

I januari i år lade SGU fram rapporten ”Grundvatten i framtida klimat – effekter för grundvattenförsörjningen”. Där pekar SGU på en ökad risk för grundvattenbrist i framtiden, dessutom främst i landets mest tättbefolkade delar och där flest är beroende av grundvatten.

– Det är tydligt att frågorna kring vårt grundvatten behöver lyftas. 50 procent av befolkningen är beroende av grundvattnet för sitt dricksvatten, säger Calle Hjerne som är grundvattenexpert på SGU och har lett studien.

Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som löpte under 2024 och som fortsätter i år.

– Det vi har studerat är hur utsatta våra grundvattenmagasin är för klimatförändringar och uttag. Vi har använt tre olika scenarion för klimatförändringar och alla tre pekar i samma riktning. Vi har jämfört framtida 30-årsperioder med de data vi har från år 1971–2000 och på det sättet räknat på hur det kan bli i framtiden. Dels för helår, dels nedbrutet på årstider, säger Calle Hjerne.

I det ena klimatscenariet är utsläppen av koldioxid som störst omkring år 2020 och minskar sedan för att bli negativa till år 2100. I det andra är utsläppen som störst kring 2040 för att därefter minska och i det tredje har vi fortsatt höga och ökande utsläpp. För vart och ett av de tre klimatscenarierna har 17 olika modeller – totalt alltså 51 – använts. Det som presenteras är medelvärdet av modellerna inom varje klimatscenario, men även hur resultatet varierar mellan de 17 modellerna.

– Alla modellerna ger oss data för temperatur och nederbörd i framtiden, som vi använt för att simulera framtida grundvattennivåer, säger Calle Hjerne.

I korthet kan prognoserna sammanfattas i följande punkter:

  • Skillnaden mellan torra år och blöta år blir större.
  • Tidpunkten för den största grundvattenbildningen förskjuts till tidigare på vintern.
  • Grundvattennivån kommer minska mer på sommaren än på vintern.

– Vi ser framför oss högre temperaturer och mer nederbörd. Det kan tyckas som två faktorer som skulle kunna balansera varandra, men för grundvatten- bildningen fungerar det inte riktigt så. Förr smälte snön först ofta i mars, vilket gav en stor grundvattenbildning under våren, förklarar Calle Hjerne.

– Med högre temperaturer och allt tidigare snösmältning förskjuts grundvattenbildningen till tidigare på vintern. Framför allt för södra Sverige är det till nackdel ju längre från sommaren grund- vattenbildningen äger rum. Samtidigt kan de ökade mängderna av nederbörd ge andra problem i andra delar av landet, med ökad risk för höga flöden och översvämningar.

Beräkningsmodellen, som heter SGU-HYPE, baseras på en modell som SMHI använder för att beräkna hur mycket vatten som rinner i våra vattendrag.

– Vi har modifierat den för att passa grundvatten. Det är samma saker som påverkar i båda fallen – regn, snö, snösmältning och avdunstning. Vi har själva mätt grundvattnet sedan 1960-talet, så vi har långa mätserier att kalibrera mot, säger Calle Hjerne.

Genom simuleringarna vill SGU, utifrån de olika scenarierna, svara på frågan vad som händer om det blir torrt eller blött väder – och framför allt vad som händer mot slutet av seklet.

– Vi använder oss i presentationer främst av scenario två, med högst utsläpp 2040 och därefter minskande. Men vi ser samma tendenser i alla tre. Även i det mest optimistiska scenariot blir det märkbara förändringar till det sämre, säger Calle Hjerne.

Undersökningen visar också att perioderna av så kallad grundvattentorka blir längre under sommaren.

– Grundvattentorka betyder att det bildas inget eller väldigt lite grundvatten. Hur lång den perioden är avgör hur länge vi måste leva på det vatten som finns i marken när det inte bildas något nytt grundvatten. Det är viktigt för vattenförsörjningen, inte minst i de områden där marken inte kan lagra så mycket vatten och användningen är stor, säger Calle Hjerne.

2024 års studie omfattade enbart mängden grundvatten, inte hur kvaliteten kan påverkas.

– Kvaliteten studerar vi i år. När båda de bitarna är på plats kan man börja göra konsekvensanalyser. Både låga och höga nivåer kan ge kvalitetsproblem. Men klart redan nu är att frågorna om vår grundvattentillgång i framtiden behöver belysas och tas på allvar. Det går inte att tänka att ”det har ju gått bra tidigare” – det gäller både kommuner och privatpersoner, säger Calle Hjerne.

Hela rapporten finns att läsa på SGU:s hemsida.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO OCH KARTOR: SGU

Borrföretagens årsstämma: frågetecken kring föro­reningar och borrkax

/0 Kommentarer

Det blev en något ironisk inramning när Borrföretagen höll årsstämma på World of Volvo i Göteborg i slutet av maj. Medan Calle Hjerne på SGU gick igenom det sällsynt dåliga grundvattenläget för årstiden, stod skyarna vidöppna över Västkusten och lät regnet smattra mot de generöst tilltagna panoramaglasen.

Dennis Skånberg, Gobis i Kungälv, passadepå att diskuterade geoenergi med Signhild Gehlin, vd Svenskt Geoenergicentrum, under lunchen.

Dennis Skånberg, Gobis i Kungälv, passade
på att diskuterade geoenergi med Signhild
Gehlin, vd Svenskt Geoenergicentrum,
under lunchen.

2024 kan betraktas som något av ett mellanår för branschen vad gäller efterfrågan generellt sett på marknaden. Borrföretagen som organisation har samtidigt haft fullt upp. Borrteknikerutbildningen, certifieringsutbildningar, seminarier och att ta fram en handledning om geoenergi till kommunala handläggare, Geoguiden, var några av de aktiviteter som präglade året, konstaterade Borrföretagens vd Mattias Gustafsson.

Efter de sedvanliga stämmohandlingarna övergick årsmötet traditionsenligt till branschens vårmöte. Borrföretagens Tekniska kommitté inledde med att redogöra för årets genomförda undersökningar och projekt. Kommittén har bland annat tittat på möjligheterna att använda gängade foderrör. Men att simulera inläckage i gängor har visat sig vara svårt.

– Vi har varit i kontakt med forskningsinstitutet Rise om vi kan använda deras testbädd. Men vår slutsats är att vi först behöver ha en dialog med leverantörerna om hur vi kan komma vidare. Under 2025 är vår ambition att få till en test av gängade foderrör, konstaterade Mattias Gustafsson.

Tekniska kommittén har också bland annat tittat på partiell tätning och återfyllning av borrhål och arbetsmiljörisker vid tryckning av brunnar, där man kommer att ta fram en riskanalys och checklista.

Signhild Gehlin från Svenskt Geoenergicentrum gick igenom statistik och utvecklingen inom geoenergiområdet. Försäljningen av bergvärmepumpar är en tydlig katalysator för hur marknaden för energiborrning ser ut. Efter ett 2024 präglat av låg försäljning har 2025 startat i en helt annan anda.

– Under första kvartalet är det gröna siffror, framför allt för vätska-vatten-pumpar.

Signhild Gehlin redogjorde också för en analys av hur värmepumparna har utvecklats i effektivitet sedan de introducerades på 1970-talet.

– Då låg verkningsgraden, eller COP, på cirka 2,0. Därefter har den ökat med ungefär 0,5 per decennium och är nu i regel uppe i 5,5.

På 1970-talet kom med andra ord hälften av energin till huset från elnätet. I dag kan mer än 80 procent komma från marken.

– Det innebär att man ökar belastningen på marken, vilket betyder att man behöver mer borrhål än tidigare – det leder till mer borrning helt enkelt, påpekade Signhild Gehlin.

Samtidigt underströk Signhild Gehlin att verkningsgrad (coefficient of performance, COP) inte är samma sak som säsongsverkningsgrad (seasonal performance factor, SPF).

– COP är mätt under specifika, standardiserade förhållanden för att kunna jämföra olika värmepumpar med varandra. Det säger inget om hur värmepumpen fungerar i fält, vilket SPF är ett mått på.

Signhild Gehlin har under det gångna året också analyserat den så kallade Nils Holgersson-rapporten som har publi­cerats sedan 1996. Den redovisar driftskostnaden för ett fiktivt standardhus med 15 lägenheter. Utifrån Nils Holgersson-huset har hon även tagit fram statistik för ett annat fiktivt hus – Georg Holgersson-huset. Det är samma hus, men uppvärmt med geoenergi istället för fjärrvärme. Med en säsongsverkningsgrad på 4,0 har hon jämfört driftskostnaden jämfört med fjärrvärme.

– Sett hela vägen tillbaka till 1996 har fjärrvärmen kostat 4,1 miljoner kronor medan huset med geoenergi har kostat 2,3 miljoner att värma upp. Och ingen tror att fjärrvärmen kommer att bli billigare. Efterfrågan på biobränslen bara ökar, vilket driver upp priset, konstaterade Signhild Gehlin.

Calle Hjerne från Sveriges geologiska undersökning gick igenom grundvattenläget och visade de olika grundvattenkartor som SGU uppdaterar varje vecka.

– Det är rekordlåga eller nära rekordlåga nivåer över i princip hela Sverige jämfört med nivåerna sedan mätningarna började i slutet av 1960-talet. Därför har vi gått ut så tidigt med att meddela risk för vattenbrist, förklarade Calle Hjerne.

Eftermiddagen ägnades åt två faktorer som kan framkalla huvudvärk för brunnsborrare: föroreningar i berg och borrkax. Fredric Engelke, Relement AB, berättade om föroreningar i grundvatten med fokus på spridningsbenägna tunga vätskor som kan sprida sig vid borrning. Här är de allvarligaste föroreningarna olika typer av PFAS och klorerade lösningsmedel.

– Klorerade lösningsmedel kommer främst från kemtvättar. När det gäller PFAS är det främst där brandskum har använts, exempelvis räddningstjänsternas och militärens övningsplatser, som det kan bli allvarligt om de sprids genom borrning, sa Fredric Engelke.

2024 släppte Statens geotekniskainstitut, SGI, en rapport som belyserrisker med att borra i berg som är ellerkan vara förorenat av klorerade lösningsmedel (se Borrsvängen nr 1/25).Enligt SGI bör avståndet vara 100-150meter från borrhål till ett område sommisstänks vara förorenat av kloreradelösningsmedel. Data finns bland annathos SGU, som har karterat förorenadeområden. Länsstyrelserna tillhandahåller även den så kallade EBH-portalen,med information och handledning omförorenade områden.

– Ni som borrentreprenörer är skyldiga att ta reda på om berget är förorenat innan ni borrar. Titta på SGU:s kartor, kika i EBH-portalen, fråga beställaren och dokumentera det ni får fram, då har ni uppfyllt kunskapskravet. Om det finns risk för föroreningar måste ni ta en dialog med myndigheterna och anmäla till kommunen, då det kan krävas provtagningar.

Fredric Engelke

Fredric Engelke från miljökonsultbyrån Relement, höll ett föredrag om föroreningar i berg som kan ställa till problem vid borrning – främst klorerade lösningsmedel och PFAS.

Klorerade lösningsmedel är farliga främst vid så kallad fri fas i form av vätska.

– Vi har utvecklat en metodik där man mäter kompressorluften som används för att få upp kaxet. På så sätt kan vi se om det finns fri fas i berget medan ni borrar. Om vi ser att ni går igenom en zon med fri fas, avbryt borrningen direkt. Annars riskerar ni att orsaka stor spridning, uppmanade Fredric Engelke men tillade:

– Än så länge har vi inte hittat klorerade lösningsmedel i fri fas i samband med att man söker tillstånd för energiborrning.

När det gäller PFAS finns däremot inga direktmätande instrument.

– Där får man ta prover på vattnet i brunnen direkt efter borrning, det är enda sättet. För en dricksvattenbrunn rekommenderar jag en PFAS-analys.

Mötet diskuterade också problemen med att hantera borrkax, som per definition klassas som avfall i samband med brunnsborrning – trots att det kan återanvändas och betraktas som en resurs.

– Att återanvända borrkax är jättebra. Men det är alltid bra att ha ett myndighetstillstånd, annars kan ni anklagas för olovlig kvittblivning, rekommenderade Fredric Engelke.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Rotavdraget höjs tillfälligt till 50 procent

/0 Kommentarer

Förra året höjdes taket för rotavdraget tillfälligt till 75 000 kronor per person. Sedan årsskiftet är taket tillbaka på 50 000 kronor. Nu höjs i stället andelen av arbetskostnaden som ger rätt till avdrag tillfälligt från 30 till 50 procent.

Precis som vid förra förändringen är det viktigt att kunna upplysa hur rotavdraget fungerar. Borrsvängen går därför åter igenom vad som gäller.

Rotavdraget är inget bidrag eller avdrag på kostnaden i vanlig mening. Det är konstruerat som en skattereduktion. Det innebär att möjligheten till avdrag påverkas av hur mycket skatt man har betalat in under året, det vill säga hur stor inkomsten är och vilka andra skatteavdrag som görs. Det är alltså viktigt att vara medveten om att det är inkomsten som avgör möjligheten till rotavdrag. Många når inte upp till de inkomster som krävs för att få göra maximalt rotavdrag, se exempel i tabellerna.

Det viktigaste att känna till och tänka på med den tillfälliga höjningen är:

  •  Den gäller arbeten som betalas från och med den 12 maj till och med den 31 december 2025. Det finns alltså inga krav på när arbetena har utförts.
  • Det är subventionsgraden som höjs från 30 till 50 procent. Det påverkar inte maxbeloppet, som ligger kvar på 50 000 kronor per person.
  • Det innebär att gränsen för att kunna utnyttja maximalt rotavdrag sjunker från 166 000 kronor till 100 000 kronor per person.

Det sistnämnda är viktigt att ha i åtanke om exempelvis en kund överväger att tidigarelägga mer omfattande arbeten på grund av det tillfälligt höjda rotavdraget. Ett hushåll där två personer äger fastigheten får efter årsskiftet maximalt rotavdrag när arbetskostnaden uppgår till 332 000 kronor. Före årsskiftet uppnår man maximalt avdrag redan vid 200 000 kronor. Projekt där arbetskostnaden beräknas överstiga 332 000 kronor lönar sig med andra ord inte att tidigarelägga – förutsatt att de två fastighetsägarna inte gör några andra skatteavdrag. Görs andra skatteavdrag sjunker gränsen för när det lönar sig. Det kan vara rutavdrag som överstiger 25 000 kronor, andra rotavdrag eller skattereduktion för installation av grön teknik.

Den tillfälliga höjningen gynnar alltså i första hand förhållandevis mindre bygg- och anläggningsarbeten.

Reglerna kring rotavdraget och hur det räknas fram är många och snåriga. Förutom taket på 50 000 kronor, ska kunden äga bostaden och även bo i den helt eller delvis, alternativt att föräldrarna bor där. Bostaden ska med andra ord vara godkänd för rotavdrag.

Även arbetet ska vara godkänt. Reglerna för vilka arbeten som ger rätt till rotavdrag är olika för småhus, bostadsrätt och ägarlägenhet. Borrningsarbeten vid småhus ger i regel rätt till rotavdrag. Därtill ska kunden ha rätt till rotavdrag och dessutom ha rotavdrag kvar att utnyttja, det vill säga inte ha överskridit taket på 50 000 kronor. Om exempelvis två personer äger fastigheten har båda rätt till avdraget, det vill säga totalt 100 000 kronor. Dock kan endast en person stå på fakturan, det vill säga maximalt 50 000 kronor per faktura.

Slutligen ska kunden ha betalat in tillräckligt med skatt att dra av mot. Den här punkten kan bara kunden själv ha koll på.

Fakturamodellen, som är det vanligaste sättet att utnyttja rotavdraget, innebär att entreprenören drar rotavdraget från fakturan och sedan ansöker om utbetalning av motsvarande belopp av Skatteverket. Om då Skatteverket nekar utbetalning tvingas entreprenören skicka en ny faktura till kunden. Det här kan leda till missförstånd, besvikelse, missnöje och i värsta fall svårigheter att få betalt för det uteblivna avdraget.

Om kunden inte har tillräckligt med inbetald skatt att dra av mot drabbas däremot inte entreprenören.

– När vi får in underlaget och betalar ut rotavdraget till entreprenören vet vi inte vad kunden har för inkomst. Det vet vi först vid årets slut. Rotavdraget är preliminärt och blir slutligt först när kunden har deklarerat och vi har kontrollerat att han eller hon har rätt till rotavdraget och vilket belopp, understryker Emelie Köhn, tillförordnad sektionschef på Skatteverket.

Om det inte finns tillräckligt med skatt att dra mot drabbas dock inte entreprenören.

– Då kräver vi tillbaka det utbetalade rotavdraget direkt av kunden, förklarar Emelie Köhn.

Vid just borrningsarbeten tillämpar Skatteverket en schablon vid beräkning av arbetskostnaden om kunden har fått ett fast pris med en totalsumma där arbetskostnaden inte har specificerats, till exempel när pris per borrmeter tillämpas. Den är satt till 35 procent av den totala kostnaden, en schablon som togs fram av de dåvarande branschorganisationerna Geotec och Avanti, nuvarande Borrföretagen.

Om arbetskostnaden är högre än 35 procent av totalpriset måste utföraren vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden har räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp. Om arbetskostnaden däremot är specificerad som en enskild post är det den faktiska arbetskostnaden som används som underlag för rotavdraget.

Du kan tillsammans med kunden räkna ut hur stort utrymme för rotavdrag som finns på Skatteverkets webbplats eller sök på ”Skatteverket rotavdrag”.

Tak för rotavdrag vid en inkomst på 27 000 kr/mån i olika kommuner*

Malmö: 37 667 kr
Göteborg: 38 011 kr
Stockholm: 34 194 kr
Linköping: 36 389 kr
Umeå: 40 969 kr
Uppsala: 38 488 kr

Beräkningen gäller en person född 1982 som inte gör några andra avdrag utöver grund- och jobbskatteavdrag och inte har några andra inkomster som påverkar skatten, till exempel inkomst av kapital.

Ungefärliga inkomstgränser för maximalt rotavdrag *

Malmö: 32 400 kr
Göteborg: 32 230 kr
Stockholm: 34 520 kr
Linköping: 33 130 kr
Umeå: 30 690 kr
Uppsala: 32 000 kr

* Beräkningen gäller en person född 1982 som inte gör några andra avdrag utöver grund- och jobbskatteavdrag, exempelvis rutavdrag, och inte har några andra inkomster som påverkar skatten, till exempel inkomst av kapital, och inte är medlem i Svenska kyrkan eller annat trossamfund.

Huvuddelen av artikeln publicerades även i Borrsvängen nr 3/2024, i samband med att taket för rotavdraget höjdes tillfälligt. Löneuppgifterna ovan är omräknade till de regler som gäller under 2025.

TEXT: LARS WIRTÉN

Vattenbrist hotar i södra halvan av Sverige

/0 Kommentarer

Grundvattennivåerna i små magasin är mycket under det normala för årstiden i hela södra Sverige. Det innebär att de faktiska nivåerna är nära medel eller ganska låga, i en period då de borde vara höga.

Det utgångsläget betyder nivåer mycket under det normala i nästan hela landet framåt midsommar om vädret blir normalt för årstiden. Därför har SGU utfärdat ett meddelande om risk för vattenbrist i flera län i södra Sverige.

Årets grundvattennivåer påminner så här långt om läget 2016. Då ledde det till vattenbrist under sommaren och hösten i framför allt sydöstra delen av landet, med Öland som värst drabbat. Brunnar sinade, tankbilar levererade vatten och avsaltningsverk byggdes på både Öland och Gotland. Historien kan alltså upprepas i år.

– Den lilla snö som kom smälte redan i januari i södra Sverige och därefter har det varit lite nederbörd, säger Calle Hjerne, hydrogeolog på SGU.

I norra Sverige är grundvattennivåerna däremot till stor del mycket över det normala.

– Det beror inte på mycket nederbörd, utan på att snösmältningen kom igång väldigt tidigt.

Det innebär att även delar av norra Sverige riskerar låga eller ganska låga nivåer i sommar, vilket på SGU:s kartor markeras med bruna färgnyanser.

– Nu är vi inne i en period när nivåerna sjunker snabbt. Det blir varmare och växterna tar upp mer vatten. Det kommer bli allt brunare färger på kartan, framför allt i södra Sverige. Men just nu bör vi inte ha någon vattenbrist i små grundvattenmagasin, konstaterar Calle Hjerne.

I stora grundvattenmagasin, varifrån en del kommuner har sin dricksvattenförsörjning, är läget inte lika akut, då de inte reagerar lika snabbt på säsongsvariationer i vädret.

– Men med normalt väder kommer vi att hamna på ovanligt låga nivåer även i de stora vattenmagasinen i en stor del av Götaland.

Om våren blir blöt och kall kommer läget generellt förbättras ganska snabbt i de små magasinen. Om det blir normalt väder de närmaste månaderna tyder SGU:s beräkningar på att grundvattennivåerna i de små magasinen kommer att bli låga eller ovanligt låga i Götaland och stora delar av Svealand samt längs Norrlandskusten under juli. Men de lokala variationerna kan vara stora, påpekar Calle Hjerne.

– Under påsken fick vi en del regn i Uppsalatrakten. Vi kunde se direkt att nivåerna ökade i vissa mätstationer, medan det var oförändrat i andra stationer i närheten. Det är väldigt platsspecifikt beroende på geologi och markförhållanden.

Redan i april utfärdade hela Gotland och delar av Karlskrona kommun bevattningsförbud. Nivåerna i Region Gotlands vattentäkter är historiskt låga. I Visby var exempelvis nederbörden i november 2024 den näst lägsta som SMHI har mätt upp på 60 år.

– Det här är första gången vi ser så låga nivåer vid den här tiden på året. Om trenden med låg nederbörd håller i sig kan vi stå inför en utmaning framåt sommaren, säger Stefan Persson, enhetschef för Miljö- och vattenenheten på Länsstyrelsen i Gotlands län i ett pressmeddelande.

SGU gör ingen prognos över vilka kommuner som kan komma att utfärda bevattningsförbud.

– Kommunerna har olika förutsättningar. En del får sitt dricksvatten från grundvattnet, andra tar ytvatten och många använder sig av en kombination.

Men jag skulle nog säga att det kan bli bevattningsförbud i sommar från Gästrikekusten, Mälardalen och söderut, säger Calle Hjerne och tillägger:

– Det är inget akut läge nu, utan bevattningsförbuden är en förberedelse för vad som sannolikt kan hända i sommar.

SGU konstaterar i rapporten Grundvatten i framtida klimat – effekter för vattenförsörjningen att klimatförändringarna påverkar tillgången på grundvatten. Vad kan man då som brunnsägare göra för att undgå vattenbrist? Calle Hjerne ger fyra råd.

  • Har man haft problem med sin brunn tidigare är det läge att använda vattnet mer försiktigt redan nu. Samla regnvatten i tunnor, använd vattnet smart och följ Livsmedelsverkets råd.
  • Kontrollera så att brunnen är i bra kondition. Den kan vara igensatt och behöva spolas.
  • Är vattennivån låg i brunnen är det värt att ta vattenprover. Kvaliteten kan förändras med grundvattennivån.
  • Om brunnen sinar kan det vara idé att borra en ersättningsbrunn eller borra den befintliga djupare. Djupare brunn kan dock leda till saltvatteninträngning.

SGU:s meddelande om risk för vattenbrist gäller både stora och små grundvattenmagasin i Gotlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Jönköping och Kronobergs län samt i små magasin i Hallands län. Det förväntas ligga kvar under hela sommaren.

TEXT: LARS WIRTÉN

Solen i ögonen

/0 Kommentarer

2024 var på många sätt en prövning för brunnsborrarna i Sverige. Den ljusning som alla hoppades på kom inte riktigt i gång, bland annat på grund av den fortsatta oron i vår omvärld. En ljusning kan dock skönjas, med ett förnyat intresse kring borrning och fler förfrågningar – både för vatten och geoenergi. Såväl behovet av rent vatten och viljan att ha kontroll över sin egen energi, samt möjligheten kunna styra sina kostnader, gör att intresset för borrning är stort och att efterfrågan av borrtekniska lösningar ökar.

I detta nummer av Borrsvängen gör vi en djupdykning i vad Sveriges geologiska undersökning (SGU) arbetar med för att underlätta vardagen för borrentreprenörer, vattenanvändare och beslutsfattare. På kortare sikt handlar det om mer och ny information, och för att förstå längre trender och tendenser i vår miljö behöver vi SGU som en fristående aktör med vana av hantering och analys av data.

Övervakningen av grundvattnets kvalitet ochinsamlingen av grundvattendata är viktigt föratt lättare kunna förklara eller förutse naturligavariationer i grundvattenmagasinen. Genomdatatillgången kan vi i branschen bli vassare påatt anpassa filter eller brunnars konstruktion,så att vi kan tillgodose behovet av friskt vatten.Övervakningen bidrar också till att få kunskapom ämnen som människan tillfört, antingen ioförstånd eller i övertro på naturens förmåga attta hand om restprodukter från vår konsumtion.

Insamling och tolkning av grundvattennivåerhar pågått under lång tid. Tillsammans med utökad data i form av fler mätningar och möjlighetertill framtida scenarion kan samhället förberedasig tidigare på en kommande situation med riskför låga grundvattennivåer och brist på vatten. Detgör också att brunnsborrningsbranschen kan varamer ”på tårna” och därmed beredda när samtaleneller mejlen med förfrågningar om tjänster ochhjälp kommer in. SGU varnar nu om att detta årssensommarnivåer kan bli mycket låga – även omdet skulle komma mer regn än normalt.

Ett pålitligt publikt kunskapsunderlag medför också att alla aktörer – bransch, konsument och beslutsfattare – kan luta sig mot samma datakällor. På så vis blir förutsättningarna och beslutsgångarna mer transparenta. Även om geologi är något som i flera fall kan överraska, ibland med gynnsammare och andra gånger med mer komplexa förhållanden, är ett offentligt underlag av god kvalitet guld värt för hela samhället.

Att på bred front få upp ögonen för den skatt av information som finns tillgänglig för oss alla hos SGU är viktigt. Låt detta gyllene innehåll stråla mot er som solen en varm sommardag.

På tal om sommardagar och sol passar jag härmed på att önska er alla en trevlig sommar, som jag hoppas innehåller en stor del solsken och värme, men även en lagom mängd nederbörd för påfyllning av våra grundvattenmagasin.

Både vatten och energi kan ta hjälp av geofysiken

/0 Kommentarer

Varför är det bättre att använda grundvatten än ytvatten till kommunala vattentäkter? Och hur kan geofysik vara till nytta när man vill hitta rätt platser att borra för geoenergi eller lagring?

Dessa frågor – och några till – går till Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid Lunds tekniska högskola.

Torleif Dahlin är en sann nestor inom geofysik. Han har undervisat och forskat, både teoretiskt och tillämpat i såväl Sverige som utomlands under ett långt yrkesliv.

– Nu kan man väl säga att jag ser slutet på karriären inom akademin. Jag undervisar inte längre, utan ägnar mig åt några specifika forsknings- och utvecklingsprojekt samt handleder doktorander och stöttar yngre kollegor, säger han.

Geofysiska undersökningar kan göras på många olika sätt och med olika metoder. Olika geologier kräver olika metoder, så det är där man ska börja, menar Torleif.

– Först sammanställer man vad man redan vet om geologin. Det ger ett vägval för vilken eller vilka undersökningsmetoder man går vidare med. Är det mycket lera fungerar till exempel inte georadar alls medan det ofta är en bra metod i sand och grus. Där kan man i stället använda sig av ERT, elektrisk resistivitetstomografi, eller TEM, transient elektromagnetisk mätning, som SGU gjort för att kartlägga stora delar av Sverige i sökandet efter nya potentiella platser för grundvattentäkter.

Att använda grundvatten för kommunala vattentäkter har flera stora fördelar jämfört med ytvatten, menar Torleif:

– Man får en jämnare vattenkvalitet över året sett både till vattenkemi och temperatur och dessutom mycket mindre risk för bakterier och parasiter. Det är ett av skälen till att man infiltrerar ytvatten i till exempel rullstensåsar och sedan tar ut det i brunnar. Det finns en stor anläggning vid Vombsjön i Skåne där man gör detta och även i Johannishusåsen i Karlskrona. Det är en bra metod, men det vattenbolag som har tillräckligt med grundvatten av rätt kvalitet utan att behöva infiltrera ska skatta sig lycklig, säger Torleif Dahlin.

Och givetvis är det viktigt med undersökningar.

– För att hitta lämpliga platser ärdet bra att använda helikopterburenTEM-mätning. Men på många ställenfinns störningskällor som försvårar förTEM och då kan man använda en annanav våra metoder, elektrisk resistivitetstomografi, ERT. Den går ut på att mätaspänningen mellan elektroder nedstuckna i marken. Man skickar ström mellanelektroderna och genom att varieraavståndet mellan dem kan man få frambåde två- och tredimensionella bilderav berg- och jordlager på djupet. Viktigtär också att undersöka nybildningen avgrundvatten, så att uttaget inte överskrider den.

En annan aspekt, som talar till grundvattentäkternas fördel i förhållande till ytvatten, är säkerheten. Den blir en allt viktigare faktor i vår oroliga värld.

– En fördel med en grundvattenbrunn är att den inte syns så mycket. Och är man försiktig med att informera om var de finns så blir de inte så intressanta för angrepp.

Torleif Dahlin har genom åren jobbat med alla i ”branschen” – det vill säga alla som ska göra något i en geomiljö. Det kan vara att bygga, borra efter grundvatten, borra en tunnel eller schakta. Men geoenergin är underrepresenterad.

– Jag har själv faktiskt inte haft så mycket kontakt med geoenergibranschen genom åren. Men jag upplever att den teknik och de möjligheter våra metoder erbjuder är något underutnyttjade.

Genom att använda en eller flera av de undersökningsmetoder som finns inom geofysiken kan man lättare välja de bästa platserna och lösningarna när man ska borra för geoenergi, framhåller han.

– Om man till exempel vill borra en anläggning för säsongslagring i en sedimentär miljö kan man med våra metoder optimera placeringen av brunnarna för att få en bra koppling mellan dem. Och omvänt – undvika att lägga ett säsongslager i en formation med liten magasineringsförmåga.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: TORLEIF DAHLIN.