Borrsvängen
  • HEM
  • OM BORRSVÄNGEN
  • PRENUMERERA
  • ANNONSERA
  • KONTAKT
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

Vem i hela världen kan man lita på?

20 december, 2024/0 Kommentarer

MATTIAS GUSTAFSSON, VD BORRFÖRETAGEN
FOTO: LARS WIRTÉN

Hoola Bandoola Bands välkända progglåt sätter fingret på mycket av det som händer i vår omvärld nu. Det kommer in signaler om hybridattacker på vattenförsörjningen på flera ställen runt om i landet, och i skrivande stund ligger det kinesiska fartyget Yi Peng 3 stilla i Kattegatt misstänkt för att med uppsåt ha skadat viktiga undervattenskablar i Östersjön.

Vårt samhälle bygger i mångt och mycket påatt vi kan lita på varandra och att vi alla verkarför att nå gemensamma mål. Vi ska kunna gå tilltågstationen och kunna kliva på tåget i rätt tidoch dessutom känna oss säkra både under resanoch att vi når vårt mål i rätt tid. När vi väljer våraförtroendevalda ska vi känna att de arbetar för attgöra samhället bättre och att de gör allt som står ideras makt för att uppfylla de löften om en bättreframtid utifrån partiernas visioner. Uppfylls deöverenskommelserna så kommer medborgarnalita på samhället i stort, vilket i sin tur leder till enmer stabil, rättssäker och välmående värld.

Tilliten till varandra är viktig på många plan. På det personliga planet kan det handla om att våga öppna sig för sina vänner eller kollegor och dela tankar och känslor utan att vara rädd för att missuppfattas eller upplevas som svag.

På arbetsplatsen gör tillit mellan kollegor och ledning att jobbet både uppfattas som positivt och produktivt. Förtroendet gör att arbetsklimatet blir bättre med både minskad stress och högre arbetsglädje. Arbetsplatser präglade av tillit mellan medarbetarna är ofta säkrare. Med hög tillit ökar lojaliteten inom företaget och personalomsättningen minskar. Tillit till varandra gör helt enkelt att vi trivs och arbetar bättre!

Tillit mellan borrentreprenörer, kunder ochmyndigheter gör också vår vardag enklare. Ett gottrykte som borrare gör att vi rekommenderas tillandra som funderar på att borra ny brunn. Genomatt göra bra jobb med en stor portion av yrkesstolthet blir även hanteringen av anmälningsärendeni kommunerna snabbare och enklare. Kännerhandläggaren förtroende för borrentreprenörenkommer handläggningstiden att minska, då alla ikedjan litar på att jobbet blir bra utfört och att ingagenvägar tas som kan riskera miljö eller ekonomi.

Tillit tar tid att bygga upp, men går tyvärr snabbt att rasera. Går något snett är det viktigt att agera, och samtidigt våga stå upp och kunna argumentera mot införande av åtgärder som inte behövs. Att förvalta förtroende är bland det finaste och viktigaste vi kan göra. I tider av osäkerhet och förändring är tillitens kraft mer betydelsefull än någonsin.

Det lackar mot jul, och även här hoppas jag att ni alla kan känna tillit och förtroende för att jultomten kommer och lämnar någon klapp till er. Bland det finaste man kan ge någon annan kan vara en klapp på axeln – att se och bry sig om sina medmänniskor är den bästa gåvan vi kan ge varandra.

En riktigt god jul och gott nytt år till er alla önskas av Borrföretagen!

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-20 11:54:582024-12-20 11:55:20Vem i hela världen kan man lita på?

Dugligt dricksvatten är A och O för Filtrena

19 december, 2024/0 Kommentarer

Över 20 års erfarenhet, elva anställda och en tillväxtkurva som pekar uppåt. Filtrena, leverantör av vattenfilter, är familjeföretaget i Växjö som på några år både fått nya börsnoterade ägare och noterat nya rekord i efterfrågan på vattenanalyser – till följd av skärpta riktvärden för brunnsvatten.

Växjöföretaget Filtrena tillverkar och distribuerar vattenfilter, men det står även vattenanalyser, magnetitfilter och hydroforer på menyn. Allt för att säkerställa kvalitet och säkerhet vid rening, uppvärmning och trycksättning av vatten.

Men vi tar det från början, med hjälp av André Hiljanen. Han tillträdde som vd för ett par år sedan och beskriver sin roll som både ledare, säljare och inköpare. Företaget däremot har drygt 20 år på nacken.

– Filtrena startade som ett familjeägt företag 2001 och drevs så fram till 2019. Då köpte börsnoterade Vestum upp företaget, en internationell industrikoncern med tjänster och produkter inom infrastruktur, berättar han.

– Vi ingår i ”Water”, deras segment för specialiserade produkter inom vattenteknik. Det är ett växande område i koncernen och vi är ett av flera olika företag inom vattenteknik.

Filtrena levererar vattenfilter till både privatpersoner och företag i Norden, men främst till brunnsborrare och VVS-företag i Sverige.

– Vattenfilter står för 80-85 procent av vår verksamhet, vi är en av Sveriges största leverantörer till privata hushåll. Vi köper in komponenter som blir till fullvärdiga filter under vårt tak. Produktutveckling och tester bedrivs i vår ”vattenverkstad”.

Företaget säljer också vattenanalyser till professionella installatörer. Många brunnsborrare anlitar Filtrena för att låta analysera vattenprover de tagit ute i fält.

– Vi tillhandahåller vattenanalyser, magnetitfilter som skyddar kyl- och värmesystem samt tryckvattenbehållare, så kallade hydroforer. Och så erbjuder vi såklart förstklassig support vid installation.

Efterfrågan ökar på både vattenfilter och vattenanalyser. André Hiljanens teori är att det grundar sig i en ökad kunskap om ämnen som påverkar vår hälsa och ett växande intresse för hur vi kan skydda människa och miljö från skadlig påverkan.

I dag bryr vi oss mer om vad vi får i oss, menar han. Förr kunde vi acceptera om vatten smakade järn, men det gör vi inte idag. Och då är ändå järn ett förhållandevis harmlöst exempel. Det missfärgar vårt porslin, men utgör ingen påtaglig fara för kroppen. Har du arsenik i vattnet är det något annat.

– Det sker mer produktutveckling i vår bransch än på många år, marknaden har en hel del nya produkter att erbjuda. I Europa är filter för att rena specifika metaller på frammarsch. Samtidigt är min erfarenhet att beprövade lösningar fortfarande står sig väl.

Den 1 juli i år införde Livsmedelsverket nya riktvärden för dricksvatten från egen brunn. Dels införde myndigheten ett riktvärde för PFAS – syntetiska ämnen som kan samlas i kroppen – till fyra nanogram per liter. Det finns tusentals PFAS-ämnen, men det nya riktvärdet gäller de fyra vanligaste, PFAS4. Dels halverade Livsmedelsverket riktvärdena för arsenik och bly samt sänkte riktvärdet för kadmium tiofalt, till samma värden som för kommunalt vatten.

– Detta fick våra telefoner att gå varma, vi fick mängder av frågor om vattenfilter och vattenanalyser. Intresset för våra analyser har ökat markant.

Filtrena har eget laboratorium och egen kemist. Vattenanalyserna omfattar tester av exempelvis alkalinitet, hårdhet, nitrit och nitrat, pH-värde och kemisk syreförbrukning. Analyser av radon är det stor efterfrågan på och här använder företaget ett externt, ackrediterat laboratorium. Dessa kan även utföra tester av exempelvis arsenik, bly, kadmium och uran, i en tjänst som Filtrena kallar Metallpaketet. Arsenik är ett större pro- blem än vad man kan tro, enligt André Hiljanen.

– Genom att ha ett internt labb kan vi snabbt, på tre dagar, få fram testresultat. Samtidigt är det ett sätt för oss att ha kontroll på att våra vattenfilter fungerar. Antalet vattenprover slår rekord, både de vi skickar iväg till det externa labbet och de vi hanterar i vårt eget labb.

Livsmedelsverkets riktvärden kan fortfarande ses som färska, men det slutar inte här, tror André Hiljanen. Det må gälla arsenik i Norrland, uran i Uppsalatrakten eller kalk i Skåne och på Gotland; han utesluter inte ytterligare skärpta riktvärden inom en överskådlig tid. Kanske till och med krav och förbud.

– Vårt dricksvatten, och i förlängningen välmående och hälsa, ligger i vågskålen, konstaterar han.

TEXT: MIA ISING FOTO: FILTRENA

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/20240910_160859-scaled.jpg 2560 1920 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-19 13:15:522024-12-19 13:15:52Dugligt dricksvatten är A och O för Filtrena

Bröderna lämnade borrningen – för det rena vattnets skull

19 december, 2024/0 Kommentarer

Sedan drygt fem år tillbaka utgör vattenrening huvuddelen av Alverdens verksamhet i Huddinge söder om Stockholm. En breddning av borrningserbjudandet som blev en helomsvängning – och en framgång.
– Vi hinner inte med något annat, det upptar all vår vakna tid, förklarar Martin Åström som driver företaget tillsammans med brodern Mattias Åström.

Alverdens var tidiga på marknaden med att erbjuda vattendriven borrning, så kallad Wassara-borrning. Det gav företaget erfarenhet av att hantera stora mängder vatten vid borrningarna. Vid ett uppdrag med en stor grundvattensänkning klarade företaget som ansvarade för vattenreningen inte av uppdraget. Alverdens fick då frågan om de kunde lösa problemet. Det kunde man.

– ’Hur svårt kan det vara?’ tänkte vi och på den vägen är det, berättar Martin Åström.

Alverdens har utvecklat en modullösning med olika typer av reningsteknik som kan kombineras som legobitar utifrån flöden och vad som ska avskiljas. Upplägget med moduler gör det möjligt att anpassa lösningen efterhand, då kunden sällan eller aldrig vet vilka mängder vatten som kommer att behöva renas.

– Vi mäter både in- och utgående parametrar i realtid för att få så tidiga indikationer som möjligt på att något inte är som det ska och kunna justera innan det blir ett problem, säger Mattias Åström.

Alverdens lösningar kan bland annat användas för att rena borrvatten och avskilja borrkax. Men de är långt ifrån begränsade till borrningsuppdrag. I alla situationer där man borrar upp grundvatten, schaktar under grundvat- tenytan eller när det helt enkelt regnar in i ett schakt behövs någon form av vattenrening.

– Men visst är det mycket borrprojekt, främst grundläggning där vi renar vatten från en eller flera Wassara-riggar, konstaterar Martin Åström.

Bröderna förklarar utvecklingen av verksamheten med främst nyfikenhet och en vilja att lära sig nytt.

– Vi har alltid tyckt att det har varit kul med utveckling. Vi började med brunns- och energiborrning, tog det vidare till grundläggningsborrning och nu kör vi vattenrening. Vi tycker om utmaningar och kände väl att vi kunde och var färdiga med borrning, förklarar Martin Åström.

Att behålla borrningsdelen genom att anställa brunnsborrare som skötte den delen och på så sätt växa som företag var dock aldrig aktuellt för Martin och Mattias.

– Nej, borrningsbranschen har förändrats mycket under våra 30 år och det har inte bara varit till det bättre. Lönsamheten har försämrats och byggprocessen har blivit väldigt byråkratisk och långt från verkligheten. Kunden vill ofta skjuta över ett oproportionerligt stort ansvar på borrentreprenören, säger Martin.

Den nya inriktningen med vattenrening har blivit en framgång, tycker båda.

– Vattnet blir ju rent! Jo, det går bra även affärsmässigt, vi får in stora projekt, säger Martin.

Ett av de stora projekten är kopplat till bygget av Västlänken i Göteborg. Men helst vill Alverdens hålla sig till närområdet runt huvudstaden.

– Det är mycket lättare med närheten till lokala leverantörer, verkstad och förråd. Men för all del, vi är ute och far en del också, säger Mattias.

Det var inte bara av ren nyfikenhet och upptäckarlusta som bröderna Åström lyckades med sin satsning på vattenrening. Båda har studerat kemi på högskolenivå och har lång erfarenhet av styr-, regler- och mätteknik, vilket är hjärtat i de tekniskt avancerade reningslösningarna.

– Våra anläggningar är fjärrövervakade och fjärrstyrda, varför vi inte behöver vara fysiskt på plats för att justera inställningar. Det gör att driftskostnaderna blir låga, säger Mattias.

Anläggningarna doserar momentant, inte utifrån ett värsta scenario vilket annars är vanligt.

– Att dosera med konstant mängd är ogynnsamt för både ekonomi och miljö. Med intelligent dosering har vi kunnat minska användningen av kemikalier till en tjugondel, säger Martin.

Bröderna Åström ser ljust på den marknad de har slagit in på.

– Miljökraven blir bara hårdare och hårdare. Många kommuner har stramat åt kraven väsentligt de senaste åren och gör ofta oannonserad tillsyn av att byggherren lever upp till kraven på vattenrening, säger Mattias.

– Jag ser det som att vi har tagit ett steg upp i värdekedjan. Nu utvecklar vi och bygger egna produkter för att lösa andras problem, säger Martin Åström.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ALVERDENS

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-19 13:15:272024-12-19 13:15:27Bröderna lämnade borrningen – för det rena vattnets skull

Bredareds har hittat rätta vibbarna

17 december, 2024/0 Kommentarer

– Det är dags nu! Vi har utvecklat den här tekniken utifrån våra egna erfarenheter. Vi känner att vi kan släppa bromsen och köra på.
Det säger Klas Samuelsson på Bredareds Brunnsborrning om satsningen på så kallad sonicborrning i det separata bolaget Sonic Geo Drill.

Det hela började med en diskussion om lönsamheten inom energiborrning i familjeföretaget Bredareds Brunnsborrning för nästan 20 år sedan.

– Vi började då inse att lönsamheten i brunnsborrningsbranschen var för dålig. De stora volymerna ligger i energiborrning och där är prisbilden för låg, för många dumpar priserna för att få projekten. I dag har vi i stort sett samma meterpris som vi hade då. Samtidigt har investeringskostnaderna fördubb- lats. Vi kände därför att vi inte kunde förlita oss på energiborrningen, vi var tvungna att hitta något annat att bredda oss med, berättar Klas Samuelsson, som äger Bredareds Brunnsborrning.

Klas fick upp ögonen för så kallad sonicborrning via dåvarande Gea Welltech som sålde olika typer av borrutrustning. Efter lite fundering levererades den första sonicriggen 2010 till Bredareds Brunnsborrning, som då registrerade Sonic Geo Drill som en bifirma inom bolaget.

– Vi var först i Sverige med sonicborrning och bröt ny mark. Det är en helt annan borrteknik. Därför har vi försökt hålla isär personalen i så stor utsträck- ning som möjligt. Det är så pass stor skillnad i hur man ska borra, säger Klas Samuelsson.

Efter nästan femton års erfarenhet av sonicborrning känner sig Klas Samuelsson redo att ta ett större steg ut på marknaden. I år registrerades därför Sonic Geo Drill som ett eget aktiebolag och en andra sonicrigg har just levererats.

– Vi har lärt oss tekniken och hur vi ska hantera provtagningarna. Det har tagit sin tid, det är väldigt känsliga riggar. Minsta fel kan bli väldigt kostsamma.

Till skillnad från den traditionella borrningens slag och rotationer, utnyttjar man vibrationer vid sonicborrning för att få marken att självmant flytta sig. Det gör det lättare att gå ner i marken och ger borrkärnor av hög kvalitet. Detta gör tekniken lämplig för att ta upp jordkärnor för att se hur geologin ser ut eller analysera markföroreningar.

– Så fort det av olika orsaker blir svårt att få upp jordprover eller det krävs prover av hög kvalitet lämpar sig sonicborrning. Med den nya riggen kan vi även ta bergkärnor.

Sonicborrning är en mångsidig teknik och klarar väldigt många olika typer av uppdrag. Priset är att riggarna är känsliga.

– Om vibrationen inte går ut i geologin går den tillbaka i maskinen, med risk att dyrbar utrustning går sönder. Det ställer väldigt höga krav på den som borrar. Det här är ett verkligt hantverk där du måste vara konstant aktiv med vad som händer i borrhålet, förklarar Klas Samuelsson.

Marknaden för sonicborrning ser bra ut, menar Klas Samuelsson, inte minst på grund av all förorenad mark som behöver utredas.

– Jag ser ljust på framtiden. Det viktiga är att vi som finns i sonicbranschen nu utför bra arbeten, så att marknaden får goda erfarenheter av tekniken.

Efter att ha varit först och ensam på den svenska marknaden har ett par andra firmor följt efter.

– Det ser vi bara positivt på, tekniken behöver spridas, så länge jobben utförs bra så att kunderna får goda erfarenheter. Fler firmor som levererar kvalitet är en fördel för alla.

Ett skäl till att Klas Samuelsson nu har valt att lägga sonicborrningen i ett sepa- rat bolag är att teknikerna och användningsområdena är så pass olika.

– I början var vi tvungna att fokusera på båda teknikerna samtidigt, det blev inte hundra procent fokus på något. Det har bidragit till att det tog nästan femton år att utveckla tekniken. Det har inte varit enkelt, men nu har det börjat lätta både vad gäller tekniken och på marknaden, säger Klas Samuelsson.

Med hjälp av sonicborrningen har man också utvecklat en nisch med djupjordvärme, där kollektorer installeras vertikalt direkt i jord utan foderrör. På det sättet kan de erbjuda konkurrenskraftig geoenergi i mark där det är långt ned till berg, 40 meter eller mer.

– I de fall där det finns bra vattenrörelse i marken har vi faktiskt kunnat påvisa bättre temperaturer än vid bergvärme, säger Klas Samuelsson.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: SONIC GEO DRILL

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/edit_topazJE1000018863-topaz-scaled.jpeg 1920 2560 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-17 09:46:212024-12-19 13:15:12Bredareds har hittat rätta vibbarna

HP Borrningar breddar sig – blir en del av ny koncern

17 december, 2024/0 Kommentarer

HP Borrningar möter framtiden genom att bredda erbjudandet i samverkan med andra. Genom att bli en del av den nybildade koncernen Constech är ambitionen att komma högre upp i värdekedjan och kunna ta totalentreprenader med energi- och vattenlösningar i fokus.
– Med Constech aspirerar vi på att bli störst i Norden, säger Tony Jernström, vd på HP Borrningar.

Borrningsbranschen har på senare år visat tendenser att börja konsolideras, både bland borrentreprenörer och leverantörer. Större aktörer växer genom uppköp och samgåenden. Investmentbolag träder in och ser möjligheter på en fragmentiserad marknad.

I det här läget behöver de flesta företagare i branschen fundera på strategin för framtiden. Ska företaget ha ambitionen att växa eller fortsätta som en nischad, lokal eller regional expert på brunnsborrning?

De här frågorna började HP Borrningars ägare Tony Jernström och Göran Persson fundera på för några år sedan.

– Vi stod vid ett vägskäl. Hur skulle vi svara upp mot förändringarna i branschen? Vi hade redan börjat växa, vi var inte till salu men vi var öppna för att ta in fler partners. Vi behövde hjälp med finansiering och det affärsmässiga och letade efter en partner som gillar det vi redan har gjort, berättar Tony Jernström.

Det hittade HP Borrningar i Mats Paulsson. Han har tidigare varit vd i bland annat Peab Industri och Bravida och på senare år varit med och byggt upp Nordisk Bergteknik som i dag är börsnoterat och en ledande aktör inom entreprenadborrning.

– Jag är en sann anhängare av gröna energisystem. Det har funnits i mitt bakhuvud länge att bygga upp en långsiktigt hållbar verksamhet inom vatten- och energilösningar, något jag har diskuterat med HP Borrningar i säkert ett decennium. När Tony presenterade sina idéer kändes de klockrena och tiden var mogen, berättar Mats Paulsson.

HP Borrningar har redan sedan tidigare haft som strategi att bredda sitt erbjudande genom samarbeten och delägarskap i olika bolag. Skånska Energilösningar, H1:an Markarbete, Geobatteri och Pama Elinstallationer är några exempel.

– De andra som konsoliderar marknaden har valt egna specifika segment, medan vi tidigt valde att bygga med ett brett helhetstänk, säger Tony Jernström.

Det här passade in i den modell som Mats Paulsson och hans grupp av investerare hade använt för att bygga upp framgångsrika bolag. I Constech byggs koncernen vågrätt istället för lodrätt.

– Constech är ingen borrfirma. Men vi har gott om riggar och stor beställarkompetens för att kunna ta en totalentreprenad där energilösningen och vattenförsörjningen utgör huvuddelen av uppdraget, förklarar Mats Paulsson.

Constech består i dagsläget av ett tiotal bolag med verksamhet inom bland annat borrning, markarbeten, VVS, värmepumpar, solenergi, elinstallation samt projektering och projektledning.

– Vi är alla operativa partners som har gått samman och tillsammans äger Constech, där börsnotering kan vara en av de vägar vi ser framför oss när tiden är rätt, säger Tony Jernström och fortsätter:

– Moderbolaget Constech kommer att stötta de ingående bolagen med affärsutveckling, inköp, strategi. Samtidigt ska vi bygga varumärket Constech. Men vi kommer ha en liten koncernstab och fokusera på styrkorna i de enskilda bolagen.

Utåt kommer HP Borrningar och de andra bolagen i koncernen att fortsätta möta marknaden som egna bolag med egna varumärken. Men vid större totalentreprenader är det Constech som tar uppdragen via sitt projektbolag.

– Vi har exempelvis redan fått en totalentreprenad för Mölndals sjukhus värd cirka 50 miljoner kronor genom att vi har utförar- och beställarkompetens tillsammans i Constech, avslöjar Tony Jernström.

Tony Jernström beskriver sig som ”en glad brunnsborrare” som har vågat ta på sig större entreprenader tack vare delägarskapet tillsammans med Göran Persson – ett ansvar som de tidigare ibland har upplevt tungt och ensamt.

– För att ta nästa steg behövde vi industriell kompetens och erfarenhet; hur vi växer organiskt och genom uppköp och hur vi får till synergier mellan bolagen på riktigt och inte bara säger det. Den resan har Mats Paulsson och hans lag gjort tidigare. Det vi i HP Borrningar gjorde rätt var att vi insåg att vi behövde hjälp, att vi inte skulle klara det själva.

Att påbörja en så pass stor förändringsresa och ta det stora steget att gå från ett eget, självständigt familjeägt bolag till att bli en del av en koncern var inte alltid helt bekvämt, medger Tony Jernström.

– När vi påbörjade den här resan var det oprövad mark för oss. Det var lite skrämmande, men när vi nu står här känns det väldigt bra. Genom Constech kan vi skapa nya marknader. Våra olika tekniker och kompetenser fungerar även i många andra sammanhang än där vi brukar verka.

Tony Jernström tror att brunnsborrar- branschen kommer att se fler samarbeten och samgåenden framöver.

– Vår bransch måste vara öppen för mer samarbete med andra parter och branscher. Jag tror det är viktigt för borrentreprenörer att stärka de samarbeten man har med andra entreprenörer som rörfirmor, elinstallatörer och andra. Vårda det nätverk du har och planera för att möta marknaden tillsammans, råder Tony Jernström.

 

Constech

Skapades 2022 med mål att bygga en nordisk koncern inom vatten- och energilösningar.

Våren 2023 blev koncernen aktiv med förvärvet av HP Borrningar i Klippan. Har i dag växt till ett tiotal bolag verksamma inom projektledning, vatten, sol/hybrider, batteri, värmepumpar, geoenergi samt service.

Gruppen omsatte 2023 omkring 300 miljoner kronor med cirka 100 heltidsanställda medarbetare.

Bolaget ägs dels av initiativtagarna, med stor erfarenhet av affärsutveckling, dels av ursprungliga och tillkommande entreprenörer i de ingående bolagen. Antalet aktieägare ökar i takt med att fler bolag ansluter.

Gruppen arbetar både gentemot företag och konsumenter, gärna som totalentreprenör i större projekt. Det senaste året har projekt utförts i Sverige, Finland, Danmark och Polen. Även Norge och Tyskland bedöms som intressanta marknader.

 

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/Constech_1-scaled-e1729259347253.jpg 1493 1706 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-17 09:44:252024-12-17 09:44:25HP Borrningar breddar sig – blir en del av ny koncern

Styrd borrning fick affärerna i balans

11 december, 2024/0 Kommentarer

Jocke Wagenius äger och driver JW Borr i Sundsvall sedan 2002. Hans resa inom styrd borrning började på Brunnsborrardagen 2012.
– Då hade Mincon med sig en styrd borrhammare som de visade. För min del hade det varit lite halvdåligt med jobb en tid och jag hade funderat av och an på olika komplement till den vanliga brunnsborrningen. Styrd borrning kändes genast intressant och det visade sig vara rätt.

Det behövdes inte lång betänketid för Jocke Wagenius. Han köpte en begagnad rigg för styrd borrning och satte i gång. Han hade då, efter att först varit anställd på Bryngels i över tio år, drivit sitt företag som ensam borrare med en anställd som skötte ingrävningar.

– Tanken var att fortsätta på den nivån och att jag skulle växla mellan det ena och det andra. Men det blev inte så – det kom ett uppsving på marknaden och inte minst rullade de styrda uppdragen in i mycket större omfattning än jag hade väntat mig eller vågat hoppas på.

JW fick snabbt anställa ytterligare två medarbetare. I dag har man fyra styrda riggar – men under några år fanns det nio ekipage i firman. Efterfrågan var våldsam och Jocke beskriver det som att de gick i ett rus; köpte den ena maskinen efter den andra och anställde mer och mer folk. Omsättningen blev stor men det var sämre med lönsamheten.

– För två år sedan sålde jag av ett antal maskiner och behöll de mest erfarna borrteknikerna. Nu är vi på en nivå där kostymen passar, säger han.

Just kostnaderna kan vara ett hinder för den entreprenör som vill ge sig på styrd borrning. Maskinerna som krävs är en bra bit dyrare än riggar för vanlig brunnsborrning.

– Mina 18-tonsmaskiner kostar sju miljoner kronor styck. Redan det är nästan dubbelt så mycket som för en vanlig rigg och med den kringutrustning som krävs hamnar man på tio till tolv miljoner för ett komplett ekipage.

Utöver den tunga investeringen innebär styrd borrning annars inga anmärkningsvärda utmaningar – åtminstone inte för en erfaren borrare.

– Kan man sina saker är det ingen svår grej att börja med, så ingen ska tveka av den anledningen. Det kan behövas en eller annan kortare kurs, till exempel i kabelförläggning, men inte mer än så. Tvärtom är styrd borrning roligare än traditionell, resonerar Jocke Wagenius.

– Det kräver mer tankeverksamhet, fler beräkningar och större noggrannhet. Sådant tycker jag är roligt.

Med styrd borrning, oavsett den sker med spolning eller rullborrkrona, tar man sig smidigt under vägar och vattendrag med såväl fiber som VA-rör och elkablar.

Styrd borrning står för 70 procent av JW:s omsättning – en fördelning som enligt Jocke Wagenius både speglar hur marknaden ser ut och hur han själv vill ha det. De styrda uppdragen återfinns inom de tre områdena fiberdragning, VA och elnät.

– Fiberjobben gör man med ganska små riggar och sett bara till själva borrningen är det ganska enkla uppdrag. Det som kan krångla till det är att man ska långa sträckor ute i markerna och ofta visar det sig saknas avtal med markägare. Min erfarenhet är att det ofta blir tjafs med markägare, så fiber är inga favoritjobb.

När det gäller att borra för VA-nät har JW löpande avtal med ett antal kommuner som återkommer med uppdrag år efter år. Elnätsuppdragen är de som är mest varierade och som kan ställa ganska stora krav.

– Vid borrning för elnät kan man behöva växla mellan olika borrtekniker.

Är det i lös mark som i jord så blir det så kallad JT-borrning, där man med spolning driver en borrsked genom marken. I berg och i stenig mark behöver man använda sig av så kallad AT-borrning, där det sitter en rullborrkrona framme på stången.

Styrd borrning för elnätsförstärkning görs både utanför och inne i samhällen. Utanför tät bebyggelse innebär uppdragen sällan några större utmaningar, det handlar oftast om att gå under vägar och vattendrag. Men Jocke Wagenius har erfarenhet av borrningar inne i samhällen där det har krånglat till sig mer.

– Det beror på att det ofta redan ligger en massa annat i marken. Det ställer stora krav på ledningsägarna och det händer inte sällan att det saknas dokumentation av vad som ligger där och precis var det går. Det kan bli en knepig situation för borraren, för vi kan ju inte chansa och riskera att förstöra något. Går det inte att få fram exakta uppgifter om andra ledningar i marken blir lösningen ofta att gå på djupet, minst sex meter ner. Då är man på den säkra sidan.

Jocke Wagenius ser ljust på framtiden. Marknaden ser stabil och pålitlig ut och med en återhämtning i ekonomin, där inte minst infrastruktursatsningarna kan skjuta fart igen, kan det bli ännu bättre. Med brunnsborrningen håller han sig i och kring hemstaden Sundsvall – medan de styrda riggarna går på uppdrag över hela landet.

– Jag skulle aldrig kunna hålla de tyrda riggarna i gång bara på uppdrag i hemtrakterna. Så ser den styrda branschen ut, jag tror att alla som jobbar med styrt behöver ta uppdrag mer eller mindre över hela landet. Vi har avtal med kommuner lite varstans i landet, säger han.

Som företagsledare borrar Jocke själv inte alls lika mycket nu som tidigare.

– Det blir mest att jag hoppar in som vikarie så att de andra kan få semester. Annars håller jag mest till i verkstaden. Det finns alltid något att laga och skruva på. I verkstaden trivs jag bra – mycket bättre än på kontoret.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JW BORR

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/Affarsutveckling_pilar-scaled-e1729258332216.jpg 1134 1809 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-11 09:50:592024-12-11 09:50:59Styrd borrning fick affärerna i balans

Nyfikenheten fick Styrud att styra om

9 december, 2024/0 Kommentarer

En kombination av nyfikenhet och marknadsanalys gjorde att Rolf Borrås och hans kollegor på Styrud tidigt inriktade verksamheten på styrd borrning.

– Vi var nyfikna, vi sålde in en helt ny metod och vi låg rätt i tiden.
Så förklarar Rolf Borrås, grundare och tidigare ägare av borrjätten Styrud AB framgången när företaget under slutet av 1980- och början av 1990-talet växlade över till styrd borrning.

Det var 1978 som Rolf Borrås och hans kompanjoner startade med brunnsborrning i eget bolag. Men det var några knackiga år i början. Firman hade för lite att göra och de började ganska tidigt att se sig om efter olika sätt att bredda verksamheten för att nå andra marknader.

– Vi såg någon som hade en jordraket och där någonstans föddes väl idén att efter några år titta närmare på styrd borrning. Tekniken var ju inte ny i sig, man hade hållit på med styrd borrning i många år – men knappt alls i Sverige.

Så fick vi höra att i USA kunde de borra tre-fyrahundra meter och visste precis var de var med borrkronan. Då blev man ju riktigt nyfiken, minns Rolf.

De bestämde sig för att satsa, investerade i maskiner och började snart få uppdrag med att borra för elkablar.

– Vi såg ganska snabbt att det fanns enormt mycket att göra för den som kunde tekniken och hade utrustningen. Så det var en kombination av nyfikenhet och marknadsanalys som gjorde att vi bestämde oss för att styrd borrning var det som gällde för oss.

Styrud var redan från början flitiga med att marknadsföra sig och medverkade bland annat på ett stort antal mässor. Det ledde till jobb med att förstärka elnät, att dra fiber och senare borra elnät för vindkraft. Längre fram kom uppdrag med kommunala överföringsledningar för dricksvatten, dagvatten och avloppsvatten.

– Vi hade en ny metod och det visade sig att vi låg helt rätt i tiden. Men det var inte precis så att framgången kom över en natt. Det var mycket arbete just med att marknadsföra sig och att förklara tekniken och fördelarna för de potentiella kunderna, säger Rolf Borrås.

Lite så är det fortfarande, kan Rolf konstatera när han studerar dagens marknad.

– Styrd borrning är ju en schaktfri teknik, men av någon anledning är det så att fast marknaden är stor och fördelarna många så glöms tekniken ofta bort. Det verkar sitta i ryggmärgen att gräva och schakta, när man i väldigt många fall i stället kan gå under jord utan att störa det som finns ovanpå.

Rolfs mantra när han i dag tar uppdrag som mentor och affärscoach är ”Tänk alltid schaktfritt”. Han ser stora möjligheter för de borrföretag som nu bestämmer sig för att satsa på styrd borrning.

– Det är fortfarande en stor marknad med väldig potential genom det stora behovet att förnya elnät, fibernät och kommunala VA-anläggningar. Tekniken har också stora fördelar både miljö- och kostnadsmässigt. Styrd borrning erbjuder också många möjligheter att nischa sig och bli specialist på ett visst segment. Så jag tycker absolut det är en bra idé att börja med styrd borrning om man ser ett behov av att bredda sitt erbjudande och utveckla affärerna.

– Men kom ihåg att det inte bara är maskiner som behövs, det fordras även erfarenhet och kompetens, betonar Rolf Borrås

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-12-09 09:00:252024-12-09 09:00:25Nyfikenheten fick Styrud att styra om

Geoguiden samlar allt du behöver veta om geoenergi

22 november, 2024/0 Kommentarer

Med Geoguiden vill Borrföretagen öka kunskapen om geoenergi hos landets kommunala handläggare som ger tillstånd till geoenergianläggningar.
– Vi hoppas att de ska få en djupare förståelse för vad som ligger bakom ansökningarna, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

I början av sommaren lämnade ”Geoguiden – en guide om geoenergi för kommunala handläggare” tryckpressen och skickades ut till miljö- och hälsokontoren i landets kommuner. Det är den första sammanställning som har gjorts av den fakta och kunskap som kan behövas inför ett beslut om en geoenergianläggning. Med Geoguiden ska handläggarna inte behöva leta efter kunskap från olika källor. Allt finns nu samlat på ett ställe, med fokus på slutna borrhålssystem, det som i allmänt tal kallas bergvärme. Andra typer av geoenergi som akviferlager, jordvärme och djupgeotermi är endast översiktligt beskrivna.

Bakom Geoguiden står, förutom Borrföretagen, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Svenska kyl- och värmepumpföreningen, SKVP och Svenskt Geoenergicentrum. Den är baserad på frågor de fyra organisationerna har fått genom åren från framför allt kommunala handläggare.

Detta har mynnat ut i en guide som går igenom en rad områden:
• Introduktion till geoenergi.
• Lagar och regler.
• Värmepumpen.
• Borrhålsdimensionering och systemdesign.
• Borrning.
• Återfyllning och tätning.
• Geologiska förutsättningar.

Idén till Geoguiden föddes 2021 av Borrföretagen, som tidigt involverade de andra aktörerna.

– En sak alla dessa organisationer har gemensamt är att de regelbundet får in frågor från myndigheter, kommunala tillståndshandläggare, företag och privatpersoner om geoenergi, berättar Joakim Hjulström, geoenergikonsult på Sweco, som har haft uppdraget som redaktör för Geoguiden.

Frågorna handlar ofta om riskerna med borrning, till exempel vad som händer om man borrar för nära grannens brunn eller hur det kan påverka grundvattentäkter i närheten.

– Vi såg att det fanns ett behov av en samlad och objektiv kunskapskälla. Vi vill med Geoguiden säkerställa att skyddsåtgärder och villkor inte blir för strikta, men heller inte för slapphänta. Det kan gälla hur anläggningen ska dokumenteras och utföras, hur vattnet och borrkaxet ska hanteras eller om borrhålet behöver tätas och återfyllas, säger Joakim Hjulström.

Processen att ta fram Geoguiden tog tid – och den fick ta tid för att säkra tillförlitligheten. Varje organisation fick ansvar för sina respektive områden: SGU står bakom det geologiska avsnittet, Borrföretagen har beskrivit det borrtekniska, Svenskt Geoenergicentrum ansvarar för beskrivningen av dimensionering och utformning och SKVP har redogjort för värmepumpstekniken. Borrföretagen har därutöver haft huvudansvaret för projektet och redigerat och sammanfogat delarna till en sammanhållen helhet.

Joakim Hjulström, geoenergikonsult på Sweco.
FOTO: PRIVAT

I arbetet involverade projektgruppen även de kommunala handläggarna.

– Vi tog fram ett utkast som gick ut på remiss till kommunerna. Där blev det tydligt att de framför allt var nyfikna på risker med borrning, de visade stort intresse för avsnittet om borrteknik, berättar Joakim Hjulström.

Det här intresset grundar sig i att man saknar egen erfarenhet av borrningsbranschen, tror han.

– Handläggarna är skyldiga att göra en egen bedömning av riskerna och fatta beslut utifrån den. Men om man saknar kunskap om och erfarenhet av borrning är det inte så lätt att göra. Det finns en oro över att det kan vara farligt och ge upphov till skador.

 

 

 

 

Med ökad kunskap hoppas utgivarna av Geoguiden att besluten blir bättre och mer lika mellan kommunerna.

– Branschen upplever att det tas olika beslut i olika delar av landet. Förhoppningsvis leder Geoguiden till snabbare beslut och inte minst rätt beslut. Med det menar jag att villkor och krav på skyddsåtgärder är rimliga och balanserade där de behövs, förklarar Mattias Gustafsson och fortsätter:

– Med ökad kunskap om hur anläggningarna fungerar, varför man ibland vill borra djupt och hur de geologiska förhållandena påverkar, ökar sannolikheten att de försiktighetsmått som krävs i vissa fall blir välbalanserade och välgrundade. Vi vill såklart också undvika att handläggare ger avslag med oklara argument på grund av okunskap.

Ett område som omgärdas av stor osäkerhet i hur olika kommuner ska besluta är hanteringen av borrkax och borrvatten. Därför finns en särskild fördjupning kring detta i Geoguiden.

– Vi lyfter fram riktvärden för partikelhalter och hur man kan rena borrvatten, liksom hur borrkax kan hanteras på ett bra och miljömässigt sunt sätt, säger Mattias Gustafsson.

Joakim Hjulström och Sweco har redan haft nytta av Geoguiden.

– Vi hade en kund som skulle anmäla borrning för geoenergi och installation av värmepumpar. Borrningen skulle genomföras nära en befintlig vattenbrunn och kommunen var orolig att den skulle kunna ta skada, vilket riskerade att förlänga handläggningstiden. Tack vare att handläggaren läste Geoguiden fick kunden sitt tillstånd på en vecka, något som annars hade kunnat dra ut på tiden flera veckor.

– Vi är med och stöttar våra kunder i anmälningsprocessen i merparten av våra uppdrag. I den situationen blir vi alltid part i målet och då är det mycket positivt att det nu finns en mer oberoende och trovärdig källa där alla svaren finns samlade, säger Joakim Hjulström.

Beställ Geoguiden och boka en presentation

Om du inte redan har fått Geoguiden är det bara att kontakta kansliet på info@borrforetagen.se. Du kan också ladda ned den digitalt på borrforetagen.se

Borrföretagen kommer också gärna ut till kommunerna och presenterar Geoguiden och dess innehåll. Kontakta kansliet och boka ett datum!

TEXT & FOTO: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/Geoguiden_MG_SG-scaled.jpg 1707 2560 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-11-22 13:12:592024-11-22 13:12:59Geoguiden samlar allt du behöver veta om geoenergi

Tillfälligt höjt rotavdrag kräver sin inkomst

15 november, 2024/0 Kommentarer

Riksdagen beslutade i våras att tillfälligt höja taket för rotavdraget till 75 000 kronor per person för 2024. Men hela det högre avdraget kan långt ifrån utnyttjas av alla. För att undvika besvikna och missnöjda kunder är det därför viktigt att upplysa hur rotavdraget fungerar.

Rotavdraget är inget bidrag eller avdrag på kostnaden i vanlig mening. Det är konstruerat som en skattereduktion. Det innebär att möjligheten till avdrag påverkas av hur mycket skatt man har betalat in under året, det vill säga hur stor inkomsten är och vilka andra skatteavdrag som görs. Principen är att det bara går att dra av 30 procent av arbetskostnaden mot skatt som har betalats in.

Det här gör att en kund i exempelvis Stockholm måste tjäna minst 43 500 kronor* i månaden och inte ha utnyttjat något rutavdrag, för att kunna utnyttja den tillfälliga höjningen från 50 000 till 75 000 kronor fullt ut. Ju högre kommunal skattesats desto lägre inkomst krävs, då det ger mer skatt att dra av mot rotavdraget.

Reglerna kring rotavdraget och hur det räknas fram är många och snåriga. Förutom taket på 75 000 kronor, ska kunden äga bostaden och även bo i den helt eller delvis, alternativt att föräldrarna bor där. Bostaden ska med andra ord vara godkänd för rotavdrag.

Även arbetet ska vara godkänt. Reglerna för vilka arbeten som ger rätt till rotavdrag är olika för småhus, bostadsrätt och ägarlägenhet. Borrningsarbeten vid småhus ger i regel rätt till rotavdrag.

Därtill ska kunden ha rätt till rotavdrag och dessutom ha rotavdrag kvar att utnyttja, det vill säga inte ha överskridit taket på 75 000 kronor. Om exempelvis två personer äger fastigheten har båda rätt till avdraget, totalt 150 000 kronor. Dock kan endast en person stå på fakturan, det vill säga maximalt 75 000 kronor per faktura.

Slutligen ska kunden ha betalat in tillräckligt med skatt att dra av mot. Den här punkten kan bara kunden själv ha koll på.

Fakturamodellen, som är det vanligaste sättet att utnyttja rotavdraget, innebär att entreprenören drar rotavdraget från fakturan och sedan ansöker om utbetalning av motsvarande belopp av Skatteverket. Om då Skatteverket nekar utbetalning tvingas entreprenören skicka en ny faktura till kunden. Det här kan leda till missförstånd, besvikelse, missnöje och i värsta fall svårigheter att få betalt för det uteblivna avdraget. Om kunden inte har tillräckligt med inbetald skatt att dra av mot drabbas däremot inte entreprenören.

– När vi får in underlaget och betalar ut rotavdraget till entreprenören vet vi inte vad kunden har för inkomst. Det vet vi först vid årets slut. Rotavdraget är preliminärt och blir slutligt först när kunden har deklarerat och vi har kontrollerat att han eller hon har rätt till rotavdraget och vilket belopp, understryker Emelie Köhn, tillförordnad sektionschef på Skatteverket.

Om det inte finns tillräckligt med skatt att dra mot drabbas dock inte entreprenören.

– Då kräver vi tillbaka det utbetalade rotavdraget direkt av kunden, förklarar Emelie Köhn.

”Rotavdraget är preliminärt och blir slutligt först när kunden har deklarerat”, säger Emelie Köhn, tillförordnad sektionschef på Skatteverket.
FOTO: SKATTEVERKET

Men även dessa fall kan dock leda till att entreprenören får telefonsamtal och mejl från missnöjda och besvikna kunder, vilket kräver tid och energi för att bemöta och förklara.

– Därför är det viktigt att i förväg tydligt förklara för kunderna vad som gäller och hur rotavdraget faktiskt fungerar, säger Mattias Gustafsson, vd för Borrföretagen.

Förutom rot- och rutavdrag finns även en motsvarande skattereduktion för installation av grön teknik.

– Om kunden har utnyttjat detta, vilket kan vara fallet vid exempelvis geoenergiprojekt, minskar utrymmet för rotavdrag, konstaterar Mattias Gustafsson.

Vid just borrningsarbeten tillämpar Skatteverket en schablon vid beräkning av arbetskostnaden om kunden har fått ett fast pris med en totalsumma där arbetskostnaden inte har specificerats, till exempel när pris per borrmeter tilllämpas. Den är satt till 35 procent av den totala kostnaden, en schablon som togs fram av de dåvarande branschorganisationerna Geotec och Avanti, nuvarande Borrföretagen.

Om arbetskostnaden är högre än 35 procent av totalpriset måste utföraren vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden har räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp. Om arbetskostnaden däremot är specificerad som en enskild post är det den faktiska arbetskostnaden som används som underlag för rotavdraget.

Du kan tillsammans med kunden räkna ut hur stort utrymme för rotavdrag som finns på Skatteverkets webbplats: https://app.skatteverket.se/ rakna-skatt-client-skut-skatteutrakning/ eller sök på ”Skatteverket rotavdrag”.

* Exemplet är förenklat och utgår från att personen inte har några andra inkomster, exempelvis från kapital eller vinst vid en bostadsförsäljning. Med det ökar den inbetalda skatten och därmed sänks inkomstkravet. Omvänt, om andra avdrag nyttjas utöver grund- och jobbskatteavdraget, höjs inkomstkravet.

TEXT: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-11-15 14:20:562024-11-15 14:20:56Tillfälligt höjt rotavdrag kräver sin inkomst

Borrföretagens medlemmar besökte Krakow

15 november, 2024/0 Kommentarer

Under tre intensiva dagar 20 till 22 september genomförde Borrföretagen en trivsam medlems- och leverantörsresa till Krakow, Polen. Vi guidades genom staden och dess historia och fick även komma ned under jord i saltgruvan i Wieliczka sydväst om Krakow. Saltgruvan var i drift från 1200-talet fram till 1996. Vi gjorde också en djupdykning i den regionala geologiska uppbyggnaden vid det geologiska museet, som drivs av Polska institutet för geologi.

Borrföretagen fick blodad tand och vill i framtiden fortsätta med medlemsresor. Vi hoppas att ännu fler företag upptäcker fördelarna med att träffas på en medlemsresa och följer med nästa gång.

Förevisning av bergarter på geologiska museet i Krakow.

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2024/10/IMG_0313-scaled.jpg 1920 2560 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2024-11-15 14:20:142024-11-15 14:20:14Borrföretagens medlemmar besökte Krakow
Sida 8 av 32«‹678910›»

Annons

SENASTE NUMRET AV BORRSVÄNGEN

AKTUELLT

  • Visst blir vi fler kvinnor i branschen
  • Risk för vattenbrist i södra Sverige
  • Borrföretagen kritiserar fortsatta viktningsfaktorer

PRENUMERERA

Vill du prenumerera på papperstidningen Borrsvängen? Klicka här!

UTGIVNING

UTGES AV: Borrföretagen i Sverige
ADRESS: Hedvig Möllers gata 12, 223 55 Lund
TELEFON: 075-700 88 20

KONTAKT

E-POST: redaktion@borrforetagen.se
WEBBPLATS: www.borrsvangen.se
REDAKTION:
Lars Wirtén, Wirtén Content Agency
Mattias Gustafsson, Borrföretagen
ANSVARIG UTGIVARE: Mattias Gustafsson
FORM & LAYOUT (tryckt version): Wirtén Content Agency

ARTIKLAR

ARTIKLAR:
Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Borrföretagens webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering
skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. Borrsvängen utkommer med 4 nummer per år.

ANNONSERING

ANNONSER: Jennie Hassinen, Mediapartner
jennie.hassinen@mediapartner.se
ANNONSMATERIAL: jennie.hassinen@mediapartner.se

UPPLAGA

TRYCKT UPPLAGA: 5 400 ex.
ISSN 1103-7938
Foto: Jörgen Olsson

Scroll to top Scroll to top Scroll to top