HP Borrningar breddar sig – blir en del av ny koncern

/0 Kommentarer

HP Borrningar möter framtiden genom att bredda erbjudandet i samverkan med andra. Genom att bli en del av den nybildade koncernen Constech är ambitionen att komma högre upp i värdekedjan och kunna ta totalentreprenader med energi- och vattenlösningar i fokus.
– Med Constech aspirerar vi på att bli störst i Norden, säger Tony Jernström, vd på HP Borrningar.

Borrningsbranschen har på senare år visat tendenser att börja konsolideras, både bland borrentreprenörer och leverantörer. Större aktörer växer genom uppköp och samgåenden. Investmentbolag träder in och ser möjligheter på en fragmentiserad marknad.

I det här läget behöver de flesta företagare i branschen fundera på strategin för framtiden. Ska företaget ha ambitionen att växa eller fortsätta som en nischad, lokal eller regional expert på brunnsborrning?

De här frågorna började HP Borrningars ägare Tony Jernström och Göran Persson fundera på för några år sedan.

– Vi stod vid ett vägskäl. Hur skulle vi svara upp mot förändringarna i branschen? Vi hade redan börjat växa, vi var inte till salu men vi var öppna för att ta in fler partners. Vi behövde hjälp med finansiering och det affärsmässiga och letade efter en partner som gillar det vi redan har gjort, berättar Tony Jernström.

Det hittade HP Borrningar i Mats Paulsson. Han har tidigare varit vd i bland annat Peab Industri och Bravida och på senare år varit med och byggt upp Nordisk Bergteknik som i dag är börsnoterat och en ledande aktör inom entreprenadborrning.

– Jag är en sann anhängare av gröna energisystem. Det har funnits i mitt bakhuvud länge att bygga upp en långsiktigt hållbar verksamhet inom vatten- och energilösningar, något jag har diskuterat med HP Borrningar i säkert ett decennium. När Tony presenterade sina idéer kändes de klockrena och tiden var mogen, berättar Mats Paulsson.

HP Borrningar har redan sedan tidigare haft som strategi att bredda sitt erbjudande genom samarbeten och delägarskap i olika bolag. Skånska Energilösningar, H1:an Markarbete, Geobatteri och Pama Elinstallationer är några exempel.

– De andra som konsoliderar marknaden har valt egna specifika segment, medan vi tidigt valde att bygga med ett brett helhetstänk, säger Tony Jernström.

Det här passade in i den modell som Mats Paulsson och hans grupp av investerare hade använt för att bygga upp framgångsrika bolag. I Constech byggs koncernen vågrätt istället för lodrätt.

– Constech är ingen borrfirma. Men vi har gott om riggar och stor beställarkompetens för att kunna ta en totalentreprenad där energilösningen och vattenförsörjningen utgör huvuddelen av uppdraget, förklarar Mats Paulsson.

Constech består i dagsläget av ett tiotal bolag med verksamhet inom bland annat borrning, markarbeten, VVS, värmepumpar, solenergi, elinstallation samt projektering och projektledning.

– Vi är alla operativa partners som har gått samman och tillsammans äger Constech, där börsnotering kan vara en av de vägar vi ser framför oss när tiden är rätt, säger Tony Jernström och fortsätter:

– Moderbolaget Constech kommer att stötta de ingående bolagen med affärsutveckling, inköp, strategi. Samtidigt ska vi bygga varumärket Constech. Men vi kommer ha en liten koncernstab och fokusera på styrkorna i de enskilda bolagen.

Utåt kommer HP Borrningar och de andra bolagen i koncernen att fortsätta möta marknaden som egna bolag med egna varumärken. Men vid större totalentreprenader är det Constech som tar uppdragen via sitt projektbolag.

– Vi har exempelvis redan fått en totalentreprenad för Mölndals sjukhus värd cirka 50 miljoner kronor genom att vi har utförar- och beställarkompetens tillsammans i Constech, avslöjar Tony Jernström.

Tony Jernström beskriver sig som ”en glad brunnsborrare” som har vågat ta på sig större entreprenader tack vare delägarskapet tillsammans med Göran Persson – ett ansvar som de tidigare ibland har upplevt tungt och ensamt.

– För att ta nästa steg behövde vi industriell kompetens och erfarenhet; hur vi växer organiskt och genom uppköp och hur vi får till synergier mellan bolagen på riktigt och inte bara säger det. Den resan har Mats Paulsson och hans lag gjort tidigare. Det vi i HP Borrningar gjorde rätt var att vi insåg att vi behövde hjälp, att vi inte skulle klara det själva.

Att påbörja en så pass stor förändringsresa och ta det stora steget att gå från ett eget, självständigt familjeägt bolag till att bli en del av en koncern var inte alltid helt bekvämt, medger Tony Jernström.

– När vi påbörjade den här resan var det oprövad mark för oss. Det var lite skrämmande, men när vi nu står här känns det väldigt bra. Genom Constech kan vi skapa nya marknader. Våra olika tekniker och kompetenser fungerar även i många andra sammanhang än där vi brukar verka.

Tony Jernström tror att brunnsborrar- branschen kommer att se fler samarbeten och samgåenden framöver.

– Vår bransch måste vara öppen för mer samarbete med andra parter och branscher. Jag tror det är viktigt för borrentreprenörer att stärka de samarbeten man har med andra entreprenörer som rörfirmor, elinstallatörer och andra. Vårda det nätverk du har och planera för att möta marknaden tillsammans, råder Tony Jernström.

 

Constech

Skapades 2022 med mål att bygga en nordisk koncern inom vatten- och energilösningar.

Våren 2023 blev koncernen aktiv med förvärvet av HP Borrningar i Klippan. Har i dag växt till ett tiotal bolag verksamma inom projektledning, vatten, sol/hybrider, batteri, värmepumpar, geoenergi samt service.

Gruppen omsatte 2023 omkring 300 miljoner kronor med cirka 100 heltidsanställda medarbetare.

Bolaget ägs dels av initiativtagarna, med stor erfarenhet av affärsutveckling, dels av ursprungliga och tillkommande entreprenörer i de ingående bolagen. Antalet aktieägare ökar i takt med att fler bolag ansluter.

Gruppen arbetar både gentemot företag och konsumenter, gärna som totalentreprenör i större projekt. Det senaste året har projekt utförts i Sverige, Finland, Danmark och Polen. Även Norge och Tyskland bedöms som intressanta marknader.

 

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Styrd borrning fick affärerna i balans

/0 Kommentarer

Jocke Wagenius äger och driver JW Borr i Sundsvall sedan 2002. Hans resa inom styrd borrning började på Brunnsborrardagen 2012.
– Då hade Mincon med sig en styrd borrhammare som de visade. För min del hade det varit lite halvdåligt med jobb en tid och jag hade funderat av och an på olika komplement till den vanliga brunnsborrningen. Styrd borrning kändes genast intressant och det visade sig vara rätt.

Det behövdes inte lång betänketid för Jocke Wagenius. Han köpte en begagnad rigg för styrd borrning och satte i gång. Han hade då, efter att först varit anställd på Bryngels i över tio år, drivit sitt företag som ensam borrare med en anställd som skötte ingrävningar.

– Tanken var att fortsätta på den nivån och att jag skulle växla mellan det ena och det andra. Men det blev inte så – det kom ett uppsving på marknaden och inte minst rullade de styrda uppdragen in i mycket större omfattning än jag hade väntat mig eller vågat hoppas på.

JW fick snabbt anställa ytterligare två medarbetare. I dag har man fyra styrda riggar – men under några år fanns det nio ekipage i firman. Efterfrågan var våldsam och Jocke beskriver det som att de gick i ett rus; köpte den ena maskinen efter den andra och anställde mer och mer folk. Omsättningen blev stor men det var sämre med lönsamheten.

– För två år sedan sålde jag av ett antal maskiner och behöll de mest erfarna borrteknikerna. Nu är vi på en nivå där kostymen passar, säger han.

Just kostnaderna kan vara ett hinder för den entreprenör som vill ge sig på styrd borrning. Maskinerna som krävs är en bra bit dyrare än riggar för vanlig brunnsborrning.

– Mina 18-tonsmaskiner kostar sju miljoner kronor styck. Redan det är nästan dubbelt så mycket som för en vanlig rigg och med den kringutrustning som krävs hamnar man på tio till tolv miljoner för ett komplett ekipage.

Utöver den tunga investeringen innebär styrd borrning annars inga anmärkningsvärda utmaningar – åtminstone inte för en erfaren borrare.

– Kan man sina saker är det ingen svår grej att börja med, så ingen ska tveka av den anledningen. Det kan behövas en eller annan kortare kurs, till exempel i kabelförläggning, men inte mer än så. Tvärtom är styrd borrning roligare än traditionell, resonerar Jocke Wagenius.

– Det kräver mer tankeverksamhet, fler beräkningar och större noggrannhet. Sådant tycker jag är roligt.

Med styrd borrning, oavsett den sker med spolning eller rullborrkrona, tar man sig smidigt under vägar och vattendrag med såväl fiber som VA-rör och elkablar.

Styrd borrning står för 70 procent av JW:s omsättning – en fördelning som enligt Jocke Wagenius både speglar hur marknaden ser ut och hur han själv vill ha det. De styrda uppdragen återfinns inom de tre områdena fiberdragning, VA och elnät.

– Fiberjobben gör man med ganska små riggar och sett bara till själva borrningen är det ganska enkla uppdrag. Det som kan krångla till det är att man ska långa sträckor ute i markerna och ofta visar det sig saknas avtal med markägare. Min erfarenhet är att det ofta blir tjafs med markägare, så fiber är inga favoritjobb.

När det gäller att borra för VA-nät har JW löpande avtal med ett antal kommuner som återkommer med uppdrag år efter år. Elnätsuppdragen är de som är mest varierade och som kan ställa ganska stora krav.

– Vid borrning för elnät kan man behöva växla mellan olika borrtekniker.

Är det i lös mark som i jord så blir det så kallad JT-borrning, där man med spolning driver en borrsked genom marken. I berg och i stenig mark behöver man använda sig av så kallad AT-borrning, där det sitter en rullborrkrona framme på stången.

Styrd borrning för elnätsförstärkning görs både utanför och inne i samhällen. Utanför tät bebyggelse innebär uppdragen sällan några större utmaningar, det handlar oftast om att gå under vägar och vattendrag. Men Jocke Wagenius har erfarenhet av borrningar inne i samhällen där det har krånglat till sig mer.

– Det beror på att det ofta redan ligger en massa annat i marken. Det ställer stora krav på ledningsägarna och det händer inte sällan att det saknas dokumentation av vad som ligger där och precis var det går. Det kan bli en knepig situation för borraren, för vi kan ju inte chansa och riskera att förstöra något. Går det inte att få fram exakta uppgifter om andra ledningar i marken blir lösningen ofta att gå på djupet, minst sex meter ner. Då är man på den säkra sidan.

Jocke Wagenius ser ljust på framtiden. Marknaden ser stabil och pålitlig ut och med en återhämtning i ekonomin, där inte minst infrastruktursatsningarna kan skjuta fart igen, kan det bli ännu bättre. Med brunnsborrningen håller han sig i och kring hemstaden Sundsvall – medan de styrda riggarna går på uppdrag över hela landet.

– Jag skulle aldrig kunna hålla de tyrda riggarna i gång bara på uppdrag i hemtrakterna. Så ser den styrda branschen ut, jag tror att alla som jobbar med styrt behöver ta uppdrag mer eller mindre över hela landet. Vi har avtal med kommuner lite varstans i landet, säger han.

Som företagsledare borrar Jocke själv inte alls lika mycket nu som tidigare.

– Det blir mest att jag hoppar in som vikarie så att de andra kan få semester. Annars håller jag mest till i verkstaden. Det finns alltid något att laga och skruva på. I verkstaden trivs jag bra – mycket bättre än på kontoret.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JW BORR

Nyfikenheten fick Styrud att styra om

/0 Kommentarer

En kombination av nyfikenhet och marknadsanalys gjorde att Rolf Borrås och hans kollegor på Styrud tidigt inriktade verksamheten på styrd borrning.

– Vi var nyfikna, vi sålde in en helt ny metod och vi låg rätt i tiden.
Så förklarar Rolf Borrås, grundare och tidigare ägare av borrjätten Styrud AB framgången när företaget under slutet av 1980- och början av 1990-talet växlade över till styrd borrning.

Det var 1978 som Rolf Borrås och hans kompanjoner startade med brunnsborrning i eget bolag. Men det var några knackiga år i början. Firman hade för lite att göra och de började ganska tidigt att se sig om efter olika sätt att bredda verksamheten för att nå andra marknader.

– Vi såg någon som hade en jordraket och där någonstans föddes väl idén att efter några år titta närmare på styrd borrning. Tekniken var ju inte ny i sig, man hade hållit på med styrd borrning i många år – men knappt alls i Sverige.

Så fick vi höra att i USA kunde de borra tre-fyrahundra meter och visste precis var de var med borrkronan. Då blev man ju riktigt nyfiken, minns Rolf.

De bestämde sig för att satsa, investerade i maskiner och började snart få uppdrag med att borra för elkablar.

– Vi såg ganska snabbt att det fanns enormt mycket att göra för den som kunde tekniken och hade utrustningen. Så det var en kombination av nyfikenhet och marknadsanalys som gjorde att vi bestämde oss för att styrd borrning var det som gällde för oss.

Styrud var redan från början flitiga med att marknadsföra sig och medverkade bland annat på ett stort antal mässor. Det ledde till jobb med att förstärka elnät, att dra fiber och senare borra elnät för vindkraft. Längre fram kom uppdrag med kommunala överföringsledningar för dricksvatten, dagvatten och avloppsvatten.

– Vi hade en ny metod och det visade sig att vi låg helt rätt i tiden. Men det var inte precis så att framgången kom över en natt. Det var mycket arbete just med att marknadsföra sig och att förklara tekniken och fördelarna för de potentiella kunderna, säger Rolf Borrås.

Lite så är det fortfarande, kan Rolf konstatera när han studerar dagens marknad.

– Styrd borrning är ju en schaktfri teknik, men av någon anledning är det så att fast marknaden är stor och fördelarna många så glöms tekniken ofta bort. Det verkar sitta i ryggmärgen att gräva och schakta, när man i väldigt många fall i stället kan gå under jord utan att störa det som finns ovanpå.

Rolfs mantra när han i dag tar uppdrag som mentor och affärscoach är ”Tänk alltid schaktfritt”. Han ser stora möjligheter för de borrföretag som nu bestämmer sig för att satsa på styrd borrning.

– Det är fortfarande en stor marknad med väldig potential genom det stora behovet att förnya elnät, fibernät och kommunala VA-anläggningar. Tekniken har också stora fördelar både miljö- och kostnadsmässigt. Styrd borrning erbjuder också många möjligheter att nischa sig och bli specialist på ett visst segment. Så jag tycker absolut det är en bra idé att börja med styrd borrning om man ser ett behov av att bredda sitt erbjudande och utveckla affärerna.

– Men kom ihåg att det inte bara är maskiner som behövs, det fordras även erfarenhet och kompetens, betonar Rolf Borrås

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: LARS WIRTÉN

Geoguiden samlar allt du behöver veta om geoenergi

/0 Kommentarer

Med Geoguiden vill Borrföretagen öka kunskapen om geoenergi hos landets kommunala handläggare som ger tillstånd till geoenergianläggningar.
– Vi hoppas att de ska få en djupare förståelse för vad som ligger bakom ansökningarna, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

I början av sommaren lämnade ”Geoguiden – en guide om geoenergi för kommunala handläggare” tryckpressen och skickades ut till miljö- och hälsokontoren i landets kommuner. Det är den första sammanställning som har gjorts av den fakta och kunskap som kan behövas inför ett beslut om en geoenergianläggning. Med Geoguiden ska handläggarna inte behöva leta efter kunskap från olika källor. Allt finns nu samlat på ett ställe, med fokus på slutna borrhålssystem, det som i allmänt tal kallas bergvärme. Andra typer av geoenergi som akviferlager, jordvärme och djupgeotermi är endast översiktligt beskrivna.

Bakom Geoguiden står, förutom Borrföretagen, Sveriges geologiska undersökning, SGU, Svenska kyl- och värmepumpföreningen, SKVP och Svenskt Geoenergicentrum. Den är baserad på frågor de fyra organisationerna har fått genom åren från framför allt kommunala handläggare.

Detta har mynnat ut i en guide som går igenom en rad områden:
• Introduktion till geoenergi.
• Lagar och regler.
• Värmepumpen.
• Borrhålsdimensionering och systemdesign.
• Borrning.
• Återfyllning och tätning.
• Geologiska förutsättningar.

Idén till Geoguiden föddes 2021 av Borrföretagen, som tidigt involverade de andra aktörerna.

– En sak alla dessa organisationer har gemensamt är att de regelbundet får in frågor från myndigheter, kommunala tillståndshandläggare, företag och privatpersoner om geoenergi, berättar Joakim Hjulström, geoenergikonsult på Sweco, som har haft uppdraget som redaktör för Geoguiden.

Frågorna handlar ofta om riskerna med borrning, till exempel vad som händer om man borrar för nära grannens brunn eller hur det kan påverka grundvattentäkter i närheten.

– Vi såg att det fanns ett behov av en samlad och objektiv kunskapskälla. Vi vill med Geoguiden säkerställa att skyddsåtgärder och villkor inte blir för strikta, men heller inte för slapphänta. Det kan gälla hur anläggningen ska dokumenteras och utföras, hur vattnet och borrkaxet ska hanteras eller om borrhålet behöver tätas och återfyllas, säger Joakim Hjulström.

Processen att ta fram Geoguiden tog tid – och den fick ta tid för att säkra tillförlitligheten. Varje organisation fick ansvar för sina respektive områden: SGU står bakom det geologiska avsnittet, Borrföretagen har beskrivit det borrtekniska, Svenskt Geoenergicentrum ansvarar för beskrivningen av dimensionering och utformning och SKVP har redogjort för värmepumpstekniken. Borrföretagen har därutöver haft huvudansvaret för projektet och redigerat och sammanfogat delarna till en sammanhållen helhet.

Joakim Hjulström, geoenergikonsult på Sweco.
FOTO: PRIVAT

I arbetet involverade projektgruppen även de kommunala handläggarna.

– Vi tog fram ett utkast som gick ut på remiss till kommunerna. Där blev det tydligt att de framför allt var nyfikna på risker med borrning, de visade stort intresse för avsnittet om borrteknik, berättar Joakim Hjulström.

Det här intresset grundar sig i att man saknar egen erfarenhet av borrningsbranschen, tror han.

– Handläggarna är skyldiga att göra en egen bedömning av riskerna och fatta beslut utifrån den. Men om man saknar kunskap om och erfarenhet av borrning är det inte så lätt att göra. Det finns en oro över att det kan vara farligt och ge upphov till skador.

 

 

 

 

Med ökad kunskap hoppas utgivarna av Geoguiden att besluten blir bättre och mer lika mellan kommunerna.

– Branschen upplever att det tas olika beslut i olika delar av landet. Förhoppningsvis leder Geoguiden till snabbare beslut och inte minst rätt beslut. Med det menar jag att villkor och krav på skyddsåtgärder är rimliga och balanserade där de behövs, förklarar Mattias Gustafsson och fortsätter:

– Med ökad kunskap om hur anläggningarna fungerar, varför man ibland vill borra djupt och hur de geologiska förhållandena påverkar, ökar sannolikheten att de försiktighetsmått som krävs i vissa fall blir välbalanserade och välgrundade. Vi vill såklart också undvika att handläggare ger avslag med oklara argument på grund av okunskap.

Ett område som omgärdas av stor osäkerhet i hur olika kommuner ska besluta är hanteringen av borrkax och borrvatten. Därför finns en särskild fördjupning kring detta i Geoguiden.

– Vi lyfter fram riktvärden för partikelhalter och hur man kan rena borrvatten, liksom hur borrkax kan hanteras på ett bra och miljömässigt sunt sätt, säger Mattias Gustafsson.

Joakim Hjulström och Sweco har redan haft nytta av Geoguiden.

– Vi hade en kund som skulle anmäla borrning för geoenergi och installation av värmepumpar. Borrningen skulle genomföras nära en befintlig vattenbrunn och kommunen var orolig att den skulle kunna ta skada, vilket riskerade att förlänga handläggningstiden. Tack vare att handläggaren läste Geoguiden fick kunden sitt tillstånd på en vecka, något som annars hade kunnat dra ut på tiden flera veckor.

– Vi är med och stöttar våra kunder i anmälningsprocessen i merparten av våra uppdrag. I den situationen blir vi alltid part i målet och då är det mycket positivt att det nu finns en mer oberoende och trovärdig källa där alla svaren finns samlade, säger Joakim Hjulström.

Beställ Geoguiden och boka en presentation

Om du inte redan har fått Geoguiden är det bara att kontakta kansliet på info@borrforetagen.se. Du kan också ladda ned den digitalt på borrforetagen.se

Borrföretagen kommer också gärna ut till kommunerna och presenterar Geoguiden och dess innehåll. Kontakta kansliet och boka ett datum!

TEXT & FOTO: LARS WIRTÉN

Tillfälligt höjt rotavdrag kräver sin inkomst

/0 Kommentarer

Riksdagen beslutade i våras att tillfälligt höja taket för rotavdraget till 75 000 kronor per person för 2024. Men hela det högre avdraget kan långt ifrån utnyttjas av alla. För att undvika besvikna och missnöjda kunder är det därför viktigt att upplysa hur rotavdraget fungerar.

Rotavdraget är inget bidrag eller avdrag på kostnaden i vanlig mening. Det är konstruerat som en skattereduktion. Det innebär att möjligheten till avdrag påverkas av hur mycket skatt man har betalat in under året, det vill säga hur stor inkomsten är och vilka andra skatteavdrag som görs. Principen är att det bara går att dra av 30 procent av arbetskostnaden mot skatt som har betalats in.

Det här gör att en kund i exempelvis Stockholm måste tjäna minst 43 500 kronor* i månaden och inte ha utnyttjat något rutavdrag, för att kunna utnyttja den tillfälliga höjningen från 50 000 till 75 000 kronor fullt ut. Ju högre kommunal skattesats desto lägre inkomst krävs, då det ger mer skatt att dra av mot rotavdraget.

Reglerna kring rotavdraget och hur det räknas fram är många och snåriga. Förutom taket på 75 000 kronor, ska kunden äga bostaden och även bo i den helt eller delvis, alternativt att föräldrarna bor där. Bostaden ska med andra ord vara godkänd för rotavdrag.

Även arbetet ska vara godkänt. Reglerna för vilka arbeten som ger rätt till rotavdrag är olika för småhus, bostadsrätt och ägarlägenhet. Borrningsarbeten vid småhus ger i regel rätt till rotavdrag.

Därtill ska kunden ha rätt till rotavdrag och dessutom ha rotavdrag kvar att utnyttja, det vill säga inte ha överskridit taket på 75 000 kronor. Om exempelvis två personer äger fastigheten har båda rätt till avdraget, totalt 150 000 kronor. Dock kan endast en person stå på fakturan, det vill säga maximalt 75 000 kronor per faktura.

Slutligen ska kunden ha betalat in tillräckligt med skatt att dra av mot. Den här punkten kan bara kunden själv ha koll på.

Fakturamodellen, som är det vanligaste sättet att utnyttja rotavdraget, innebär att entreprenören drar rotavdraget från fakturan och sedan ansöker om utbetalning av motsvarande belopp av Skatteverket. Om då Skatteverket nekar utbetalning tvingas entreprenören skicka en ny faktura till kunden. Det här kan leda till missförstånd, besvikelse, missnöje och i värsta fall svårigheter att få betalt för det uteblivna avdraget. Om kunden inte har tillräckligt med inbetald skatt att dra av mot drabbas däremot inte entreprenören.

– När vi får in underlaget och betalar ut rotavdraget till entreprenören vet vi inte vad kunden har för inkomst. Det vet vi först vid årets slut. Rotavdraget är preliminärt och blir slutligt först när kunden har deklarerat och vi har kontrollerat att han eller hon har rätt till rotavdraget och vilket belopp, understryker Emelie Köhn, tillförordnad sektionschef på Skatteverket.

Om det inte finns tillräckligt med skatt att dra mot drabbas dock inte entreprenören.

– Då kräver vi tillbaka det utbetalade rotavdraget direkt av kunden, förklarar Emelie Köhn.

”Rotavdraget är preliminärt och blir slutligt först när kunden har deklarerat”, säger Emelie Köhn, tillförordnad sektionschef på Skatteverket.
FOTO: SKATTEVERKET

Men även dessa fall kan dock leda till att entreprenören får telefonsamtal och mejl från missnöjda och besvikna kunder, vilket kräver tid och energi för att bemöta och förklara.

– Därför är det viktigt att i förväg tydligt förklara för kunderna vad som gäller och hur rotavdraget faktiskt fungerar, säger Mattias Gustafsson, vd för Borrföretagen.

Förutom rot- och rutavdrag finns även en motsvarande skattereduktion för installation av grön teknik.

– Om kunden har utnyttjat detta, vilket kan vara fallet vid exempelvis geoenergiprojekt, minskar utrymmet för rotavdrag, konstaterar Mattias Gustafsson.

Vid just borrningsarbeten tillämpar Skatteverket en schablon vid beräkning av arbetskostnaden om kunden har fått ett fast pris med en totalsumma där arbetskostnaden inte har specificerats, till exempel när pris per borrmeter tilllämpas. Den är satt till 35 procent av den totala kostnaden, en schablon som togs fram av de dåvarande branschorganisationerna Geotec och Avanti, nuvarande Borrföretagen.

Om arbetskostnaden är högre än 35 procent av totalpriset måste utföraren vid förfrågan kunna visa hur arbetskostnaden har räknats fram. Om underlag för beräkning av arbetskostnad saknas eller är bristfälligt kan Skatteverket vägra utbetalning helt eller delvis samt återkräva redan utbetalt belopp. Om arbetskostnaden däremot är specificerad som en enskild post är det den faktiska arbetskostnaden som används som underlag för rotavdraget.

Du kan tillsammans med kunden räkna ut hur stort utrymme för rotavdrag som finns på Skatteverkets webbplats: https://app.skatteverket.se/ rakna-skatt-client-skut-skatteutrakning/ eller sök på ”Skatteverket rotavdrag”.

* Exemplet är förenklat och utgår från att personen inte har några andra inkomster, exempelvis från kapital eller vinst vid en bostadsförsäljning. Med det ökar den inbetalda skatten och därmed sänks inkomstkravet. Omvänt, om andra avdrag nyttjas utöver grund- och jobbskatteavdraget, höjs inkomstkravet.

TEXT: LARS WIRTÉN

Borrföretagens medlemmar besökte Krakow

/0 Kommentarer

Under tre intensiva dagar 20 till 22 september genomförde Borrföretagen en trivsam medlems- och leverantörsresa till Krakow, Polen. Vi guidades genom staden och dess historia och fick även komma ned under jord i saltgruvan i Wieliczka sydväst om Krakow. Saltgruvan var i drift från 1200-talet fram till 1996. Vi gjorde också en djupdykning i den regionala geologiska uppbyggnaden vid det geologiska museet, som drivs av Polska institutet för geologi.

Borrföretagen fick blodad tand och vill i framtiden fortsätta med medlemsresor. Vi hoppas att ännu fler företag upptäcker fördelarna med att träffas på en medlemsresa och följer med nästa gång.

Förevisning av bergarter på geologiska museet i Krakow.

Nu gäller B-körkort även för tyngre eldrivna lastbilar

/0 Kommentarer

Sedan den 1 juli är det möjligt att söka tillstånd för att köra tyngre lastbilar som drivs av alternativa bränslen på B-körkort. Syftet är att påskynda omställningen till mer miljövänliga transporter och underlätta för företag att elektrifiera sina lätta lastbilsflottor.

– Bristen på förare med behörighet att köra tyngre elfordon utgör ett hinder för den gröna omställningen av transportbranschen. Med detta beslut där nya regler om försöksverksamhet kommer på plats redan den 1 juli underlättas elektrifieringen av godstransporter genom att fler förare får möjlighet att köra tyngre elfordon, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Med särskilt tillstånd får förare med B-körkort köra eldrivna lastbilar upp till 4 250 kg, trots att vikten normalt kräver C-körkort. Detta underlättar övergången till ellastbilar, som ofta väger mer än motsvarande bilar drivna med fossilbränsle. I dag råder brist på innehavare av C-körkort vilket hindrar elektrifieringen.

 

Nya riktvärden för PFAS och giftiga metaller

/0 Kommentarer

Livsmedelsverket har infört ett riktvärde för PFAS i dricksvatten som kommer från egna brunnar. Dessutom sänks riktvärdet för arsenik, bly och kadmium.

Dricksvattnet bör inte innehålla mer än fyra nanogram per liter av fyra vanliga PFAS-ämnen. Det slår Livsmedelsverket fast i sitt nya riktvärde för PFAS i dricksvatten från egen brunn. Det här är första gången som Livsmedelsverket sätter ett riktvärde för PFAS i dricksvatten från egen brunn.

Det finns tusentals PFAS-ämnen, och det nya riktvärdet gäller fyra av de vanligaste. PFAS är inte akut skadligt, men om man får i sig mycket under lång tid kan det påverka immunförsvaret. Den som har en egen brunn som ligger inom ett område som misstänks vara förorenat med PFAS bör därför ta reda på om dricksvattnet innehåller PFAS över riktvärdet. Det kan exempelvis röra sig om brandsläckning uppströms brunnen. PFAS ingår inte som en del av den normala vattenanalysen, men går att lägga till.

Utöver det nya riktvärdet för PFAS sänks riktvärdena för tre andra ämnen: arsenik, bly och kadmium. Riktvärdena för arsenik och bly halveras och riktvärdet för kadmium sänks tiofalt. Alla dessa ämnen kan finnas i vissa bergarter, vilket gör att de också kan finnas i grundvattnet. Bly kan även finnas i äldre ledningar och kranar och alla tre ämnen kan även komma från bland annat industriutsläpp.

Riktvärdena är inte juridiskt bindande på det sätt som gränsvärden är för kommunalt dricksvatten. Riktvärdena hjälper hushåll med egen brunn att avgöra kvaliteten på det egna dricksvattnet.

Kunskap och utveckling – gyllene som höstens löv

/0 Kommentarer

MATTIAS GUSTAFSSON, VD BORRFÖRETAGEN
FOTO: LARS WIRTÉN

Nu börjar löven färgas gula och de ljusa timmarna blir allt färre, men luften blir härlig att andas in. Sommaren har – åtminstone i Sverige – varit så som somrar sig bör; både regn och solsken om vart annat. För alla med egen brunn har regnet inneburit en lättnad, hoten om vattenbrist kom av sig åtminstone för denna säsong. I Europa har vädret varit minst sagt varierat, allt ifrån höga temperaturer och extremt stora regnmängder, vilket har medfört allt från torka och skogsbränder till översvämningar. Behovet av en tryggad vattenförsörjning och möjligheterna till en lösning för både värme- och kylbehov kommer att öka. Där är vår svenska kompetens inom geoenergilösningar en nyckel även för andra. Vi har skäl att sträcka på oss och ska inte tveka att se på möjligheterna att exportera vår kunskap till andra delar av världen.

I detta nummer av Borrsvängen berör vi möjligheterna till utveckling av företag inom brunnsborrningsbranschen. Hur ska jag agera som företagare om jag känner att utvecklingen står och stampar eller om marknaden viker i mitt område? Artiklarna i tidningen belyser olika möjligheter för företagsutveckling, alltifrån de små stegen till större kliv in i nya konstellationer. Det viktigaste att ta med sig är att det inte måste göras stort och komplicerat. Enkla samarbeten med andra lokala entreprenörer eller leverantörer kan leda till både en ökad marknad och ett bättre företagande på sikt. Kunskapen inom borrteknik är vårt guld, och att våga tro på sin idé och på möjligheten att leverera en bra produkt med nytta för kunden. Då kommer det goda anseendet med tiden.

Det har under det senaste året varit en riktigt tuff marknad för många. Förhoppningsvis medför det tillfälligt ökade rotavdraget att några fler småhusägare vågar investera i en ny vattenbrunn eller geoenergianläggning genom den extra skattelättnaden. Indikationerna på en mer stabil inflation och på sikt lägre räntor leder troligen till att framför allt energiborrningen tar fart igen.

Sedan senaste numret av Borrsvängen har vi äntligen kunnat presentera ”Geoguiden – en guide om geoenergi för kommunala handläggare”. Den har sänts ut till alla kommunala miljökontor och har tagits emot väl. Det har kommit bra respons från flera håll i landet. Vi hoppas att ni är många som har nytta av Geoguiden och tar till er innehållet. Tveka inte att kontakta oss på Borrföretagen för att ställa ytterligare frågor, och glöm inte bort möjligheten att vi kan komma ut och informera om Geoguiden för att höja kompetensnivån ytterligare ett steg eller två. Precis som för borrentreprenörerna är det för handläggare på kommunerna – att likt gyllene höstlöv på marken ständigt öka sin kunskap och erfarenhet, vilket bidrar till att jobbet blir både enklare och effektivare.

Jag vill med detta passa på att önska er alla en fortsatt skön höst!

Detta innebär krigsplacering

/0 Kommentarer

Kan brunnsborrare bli krigsplacerade med hänvisning till yrkets betydelse vid höjd beredskap? Vad innebär en krigsplacering med hänvisning till anställningsavtalet? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har publicerat en sida med frågor och svar om krigsorganisation och krigsplacering på sin webbplats. Här är ett axplock:

Vad innebär det att vara krigsplacerad?
”Att vara krigsplacerad innebär att en person är ianspråktagen av en organisation för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder när regeringen beslutar om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.”

Vilka företag förväntas krigsplacera sin personal?
”Det finns inga uttryckliga författningskrav för företag att ta fram och bemanna krigsorganisationer. Detta får i stället göras utifrån frivilliga åtaganden efter samråd med myndigheterna, exempelvis i syfte att kunna uppfylla åtaganden i avtal med den offentliga sektorn.

Vidare finns det inte någon reglering av vilka företag som är så pass viktiga för totalförsvaret att de bör ta fram och bemanna krigsorganisationer. Även denna bedömning får därför ske i samråd med berörda myndigheter.”

Kan arbetsgivaren krigsplacera arbetstagare med stöd av anställningsavtalet?
”Arbetsgivaren kan när som helst under anställningen fatta beslut om krigsplacering med stöd av författning.”

För att få lite större klarhet i frågan om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet kontaktar vi MSB. Jacob Nordfors, utredare på MSB, förklarar vad som gäller för arbetsgivare och arbetstagare vid höjd beredskap:

– Det är viktigt att ha i åtanke att anställningsavtal fortsätter att gälla även under höjd beredskap. Man ska alltså fortsätta gå till jobbet. Utöver detta har regeringen under höjd beredskap möjlighet att föreskriva om så kallad allmän tjänsteplikt. En arbetstagare som omfattas av allmän tjänsteplikt är under plikt skyldig att fortsätta gå till jobbet och får inte säga upp sig.

Allmän tjänsteplikt görs dock inte ”med stöd av anställningsavtalet”, utan den formuleringen handlar om den krigsplacering som arbetsgivare kan göra av anställda.

– Vi har valt att kalla denna typ av krigsplacering för ”krigsplacering enligt anställningsavtalet” för att särskilja den från den krigsplacering som görs av värnpliktiga och civilpliktiga. En krigsplacering utifrån anställningsavtalet har nämligen ingen inverkan på den anställde och är endast ett planeringsinstrument som arbetsgivaren kan använda sig av för att vara säker på att anställda inte tas av någon annan del av totalförsvaret.