De geologiska förutsättningarna finns, borrtekniken likaså. Det som behöver utvecklas är affärsmodellerna.

– För att göra det krävs mer borrning och mer erfarenhet.

Det säger Teppo Arola, geoenergiexpert på GTK, som i mångt och mycket är Finlands motsvarighet till SGU och som har studerat det man kallar medeldjup geoenergi – anläggningar på mellan 500 och 3 000 meter.

GTK står för Geologian Tutkimuskeskus, vilket betyder Geologiska forskningscentralen. Teppo Arola beskriver myndigheten och dess uppdrag och arbete som en blandning av SGU och Svenskt Geoenergicentrum.

– Vi har mer av tillämpad forskning och spelar en mer aktiv roll i förhållande till industrin, marknaden och specifika projekt än vad svenska SGU gör. På det sättet liknar vi Svenskt Geoenergicentrum, säger han.

GTK har under ett par års tid intresserat sig för ett tiotal finska geoenergianläggningar av den typ man definierar som medeldjupa, på 500 till 3 000 meters djup.

– De exakta gränserna för vad som betraktas som medeldjupt kommer att flyttas med tiden och har egentligen redan gjort det. När vi började studien var det lätt att borra 400 meter. Nu är det lätt att borra minst 600 meter. Då fanns det inte U-kollektorer till så stora djup, men i dag har vi sådana kollektorer i 860- metersbrunnar i Helsingfors.

Studien har GTK gjort för att försäkra sig om att fånga upp kunskaper och erfarenheter från de olika projekten och kunna föra dessa vidare till framtida satsningar. Och sådana kommer. Den finska staten har en positiv syn på geoenergi, det finns mekanismer för finansiering och riskdelning och även kommunerna är positiva när det gäller tillståndsgivning, förklarar Teppo Arola.

– Geoenergi är och kommer att vara en central del i vår gröna energiomställning i Finland. Det vi från GTK och även branschen ser, är att det kommer att behöva borras mer och mer i tättbebyggda områden där det är ont om plats. Då kommer det att bli nödvändigt att borra djupare, säger han.

Ju fler anläggningar som projekteras för större djup, ju viktigare blir de geologiska kunskaperna, förstudierna och erfarenheterna från andra liknande anläggningar. Inte minst viktigt är det att beräkna potentialen vid olika djup. Till anläggningar på de djup GTK har studerat räcker termisk responstest, TRT, inte riktigt till.

– På större djup än 500 meter använder vi en metod som heter ADTS, active distributed temperature sensing. Det är en gammal grundteknik, men i en ny applikation som vi har utvecklat. Där använder vi en kabel som värmer borrhålet och en eller två optiska kablar med vilka vi kan mäta termokonduktiviteten och även se grundvattenrörelserna på djupet, säger Teppo Arola.

De flesta av de anläggningar GTK studerat ligger i Helsingforsområdet. Myndighetens analys visar att bäst geologiska förutsättningar finns just i sydöstra Finland, men även runt Uleåborg vid norra Bottenviken samt på Åland.

Några viktiga slutsatser har man dragit: På plussidan konstateras att tekniken för medeldjup borrning finns och att det är klokt att gå djupare steg för steg och lära sig av projekten längs vägen – alltså att inte satsa på väldigt djupa borrningar från början.

Utmaningar saknas sannerligen inte. Kunskap och erfarenhet är en, ekonomin är en annan.

– Ju djupare man går, desto mer geologisk och geoteknisk information behöver man. Det är nödvändigt att ha expertis involverad – dels expertis som kan förstå och tolka djupgeologin, dels expertis som kan dra ekonomiska slutsatser av den informationen, säger Teppo Arola.

Han säger att ett av målen med de medeldjupa anläggningarna i framtiden kommer att vara att leverera värme till lokala fjärrvärmenät, inte ”bara” att försörja en eller ett fåtal fastigheter.

– I ett läge där anläggningarna kan leverera värme till lokala nät kommer det att uppstå affärsmöjligheter, eftersom både energibolag och lokala samfälligheter kommer att vara intresserade av att vara med. Men just affärsmodellerna är en av de saker som måste utvecklas. Både tekniken och affärerna kring den är ännu unga. Just därför är det är så viktigt att studera de anläggningar som gjorts och ta med sig erfarenheterna från dem i utvecklingen framåt.

Teppo Arola menar att GTK har tillräckliga kunskaper och vetenskapliga resurser för att kunna ge råd om vilket som är det idealiska borrdjupet på varje given plats. Han är övertygad om att det om fem till åtta år är vardagsmat att borra till 1 000 meter och att det inom samma tidsrymd finns många anläggningar på 2 500 meter.

– Kunskapen finns och tekniken utvecklas snabbt, bland annat kommer det nu koaxialkollektorer med vakuumisolering som minskar värmeförlusterna, även om de fortfarande är väldigt dyra. Däremot finns inte den idealiska medeldjupa anläggningen ännu – för det behövs mer planering och mer borrning.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: QUANTITATIVE HEAT LTD

Borrföretagens danska motsvarighet, Danske Borefirmaer, har vidgat sin verksamhet till att även välkomna medlemmar inriktade på exempelvis geoteknisk, miljöteknisk och styrd borrning. Men det är fortfarande brunnsborrarna som har störst incitament att vara med i en branschorganisation.

– Det är stora krav på att arbetet utförs rätt vid brunnsborrning. I Danmark är vi mycket måna om att skydda grundvattnet, då i stort sett allt vårt dricksvatten är grundvatten, säger Kim Sillemann, ordförande i Danske Borefirmaer.

Den danska borrningsbranschen har genomgått en påtaglig konsolidering de senaste 10-20 åren, med många borrföretag som har blivit uppköpta, slagits samman eller lagt ned. Danske Borefirmaer har i dag 24 medlemmar, varav några är inriktade på framför allt geoteknisk borrning.

– Tidigare fanns det hundratals småfirmor, i dag domineras marknaden av 10-15 stora aktörer, säger Kim Sillemann, som själv är vd för ett av branschens stora företag, Geo, och som representerar den grupp som inte sysslar med brunnsborrning.

Den danska branschföreningen fokuserar på att ett medlemskap ska vara en garant för hög kompetens och kvalitet i utförandet. Bakgrunden är känsligheten med grundvattnet, som under inga omständigheter får förorenas på grund av slarvigt utförda borrningar.

– Ska man vara medlem måste man ha uppnått en viss miljö- och kvalitetsstandard. Alla borrningar är trots allt potentiella källor till föroreningar, förklarar Kim Sillemann.

Arbetet har gett resultat, menar han.

– Vi har lyckats höja kvaliteten i branschen, det har skett en professionalisering och industrialisering. Vi konkurrerar inte längre enbart med pris.

Den danska marknaden domineras av borrningar av grundvattenbrunnar för de kommunala dricksvattennäten. Efterhand som befolkningen och städerna växer, ökar efterfrågan på nya brunnar. En annan faktor som driver marknaden är ökande föroreningar i grundvattnet.

– I takt med att vi kan spåra och mäta föroreningar allt bättre, blir allt fler brunnar utdömda, vilket kräver att nya brunnar borras.

Danmark har en omfattande kartläggning av grundvattnet och det finns god kunskap om var grundvatten skapas och hur det flödar.

– Därför har vi bra möjligheter att placera brunnarna så att vi inte ödelägger grundvattenmagasinen.

Marknaden kommer fortsätta vara god de kommande åren, inte minst på grund av klimatförändringarna och de anpassningar som kommer att krävas, tror Kim Sillemann.

– Vi ser stora översvämningar på grund av regn och stormvågor vid kusten. Många brunnar översvämmas och förorenas av vatten ovanifrån. Dessa behöver renoveras eller flyttas, så det kommer vara mycket jobb av den typen de kommande åren. Det kräver en generellt hög miljö- och kvalitetsmedvetenhet och det har våra medlemmar. Jag tycker det ser bra ut för branschen framöver.

Den danska branschen lider dock av samma svårigheter att rekrytera nya brunnsborrare som övriga Norden.

– Det är inte alls lika svårt att hitta geologer och ingenjörer. Det hänger nog samman med att de flesta unga i dag tar studenten och går vidare till högskole- och universitetsstudier. De är inte så intresserade av praktiska yrken.

Danske Borefirmaer erbjuder en kurs på fem veckor, men den kräver att du har varit yrkesverksam i ett år som borrningsassistent. Kursen ger det certifikat som krävs för att få köra en rigg. Föreningen försöker nu möta kompetensutmaningen genom att erbjuda en mer omfattande utbildning för fler.

– Våra duktigaste borrare är över 60 år. Vårt mål är därför att nå yngre människor. Men det är en liten bransch och det är svårt att etablera en full utbildning för så få människor.

I Danmark är det lag på att återfylla energibrunnar. De danska brunnsborrarna upplever däremot inte att de har några större problem med myndigheter som trilskas med tillståndsgivning.

– Det kan vara ett problem att det tar för lång tid att få tillstånd. Många borrningar sker i vattenskyddsområden, vilket kan leda till krav på att provborra eller provpumpa först. Men jag ser det inte som ett problem, det är ett villkor för verksamheten. Överlag är myndigheterna kompetenta, tycker Kim Sillemann.

Däremot upplever han att allt fler aktörer har inflytande på och åsikter om borrningsarbeten. Ibland krävs miljökonsekvensbeskrivningar, med allt vad det innebär.

– Det gör processerna administrativt mer komplicerade, men jag är inte säker på att det alltid blir bättre resultat för det.

Det nordiska samarbetet borde kunna bli mer omfattande, menar Kim Sillemann.

– Vi förstår varandra bra, vi har väl fungerande myndigheter och borde enkelt kunna utväxla erfarenheter. Men det är stor skillnad på geologin i våra länder. I Danmark har vi mest sedimentära bergarter och inget urberg. Danmark har en mycket omfattande kollektiv värmeförsörjning och därför är heller inte energiborrning lika stort här som i Norge, Sverige och Finland.

– Vi kan helt säkert lära av varandra om vi ger oss tid till att resa runt och se hur andra arbetar i de nordiska länderna. Vi har mycket gemensamt.

TEXT: LARS WIRTÉN

I Finland har efterfrågan på borrningar minskat det senaste året. Energiborrning är det klart största segmentet och nedgången återspeglas i försäljningen av värmepumpar. Den har minskat 30-40 procent under 2024.

– För de mindre borrföretagen, med en till två riggar, har de senaste tolv månaderna varit tuffa, säger Asmo Huusko, verksamhetsledare på den finska branschorganisationen Poratek.

Efter ett par rekordår 2021- 2022 och ett normalår 2023 blåser det nu snåla brunnsborrningsvindar i Finland. Det är framför allt marknaden för småhus som har minskat, medan efterfrågan på större projekt med 30 borrhål och fler är mer stabil. Snabba svängningar i samhällsekonomin påverkar inte de stora projekten på samma sätt.

En viktig förklaring till nedgången i Finland är att tidigare subventioner för att byta till miljövänliga uppvärmnings-system upphörde vid årsskiftet – och den finska regeringen har klargjort att de inte kommer att ersättas av några nya.

– Folk inväntar ändå någon form av stöd, vilket påverkar efterfrågan, förklarar Asmo Huusko.

Marknaden för dricksvattenbrunnar är däremot stabil om än relativt liten, i huvudsak kopplad till sommarstugor.

– Det är endast ett fåtal firmor som bara borrar dricksvattenbrunnar, energiborrning är det stora segmentet i Finland.

Totalt finns ett 60-tal borrningsföretag i Finland som är aktiva och borrar året runt. Ett tiotal av dessa är större företag med fyra riggar eller fler, där Rototec är den klart största aktören. Därtill finns en del mindre firmor som endast borrar dricksvattenbrunnar sommartid.

– Poratek har 29 medlemmar som borrar, men de borrar å andra sidan minst 80 procent av alla borrhål i Finland, berättar Asmo Huusko.

2021 var efterfrågan på brunnsborrning väldigt stor och många nya borrningsföretag etablerades i Helsingfors-området.

– Men några av dessa har tyvärr redan gått i konkurs, då de inte har klarat att betala lånen de drog på sig när de investerade i nya riggar.

De tuffare tiderna driver på mot en ökad konsolidering på marknaden.

– Fler företag kommer att gå samman de kommande åren, inte minst på grund av att de nya företagen tvingas kämpa hårt med sina lån.

Så länge det inte finns några miljöskydd eller andra begränsningar är det enkelt att få borrtillstånd i Finland. Helsingfors stad hjälper till och med aktivt fastighetsägare att byta till geoenergi. Flera stora våningshus går nu därför över från fjärrvärme till geoenergi. Priset på fjärrvärme har, precis som i Sverige, stigit i Finland vilket driver marknaden.

– I Finland finns ett tiotal företag som säljer energi som en service. De ansvarar för hela kedjan, från borrning, installation av värmepumpar, anpassningar och finansiering och tar sedan betalt för energin inklusive allt. Dessa företag skapar arbete för borrföretagen också.

Finland ligger i täten när det gäller utvecklingen av djupare borrhål, från 600 meter och mer (läs mer på sid 24-25). Just nu bedrivs bland annat ett projekt, där Poratek är involverat, där det borras två stycken 600 meter djupa borrhål på tre olika platser med olika förhållanden. Syftet är att samla in data och erfarenheter kring borrningen för att kunna borra snabbare och få ner priset per borrmeter.

– Utvecklingen går helt klart mot allt djupare borrhål på grund av platsbristen i städerna. Jag tror att borrhål på 600- 800 meter är de mest kostnadseffektiva, säger Asmo Huusko.

För ett par år sedan var kompetensförsörjningen det stora problemet i Finland, precis som i övriga Norden. Men nedgången på marknaden har gjort att det för tillfället inte är något större problem.

– Men om några år kan vi få en ny topp i efterfrågan, så vi behöver verkligen utbilda nya brunnsborrare om vi kan hitta folk som är intresserade.

Poratek erbjuder dock ingen utbildning för den som aldrig jobbat som brunnsborrare.

– Vi har bara kurser som är lämpliga för de som har varit i yrket ett år eller två samt certifieringar av erfarna borrare. Därför måste företagen själva utbilda nya brunnsborrare från början. Men det är en utmaning att locka folk, eftersom det kan vara tuffa förhållanden utomhus vid riggen. Vi konkurrerar med många andra branscher.

Trots den just nu svåra marknaden är stämningen god i kåren, menar Asmo Huusko.

– De som har varit med länge har lärt sig att alltid vara optimistiska. Det måste du vara, är du inte optimist kan du lika gärna lägga ner ditt företag i dag.

Asmo Huusko pekar på att det troligen kommer fler stora projekt i framtiden – det är inte bara småhusmarknaden som är avgörande för branschen.

– Får du in ett stort projekt har du jobb många månader framåt, det är stabila uppdrag. Jag tror också att ekonomin växer och att efterfrågan på energiborrning kommer att öka. Förutsättningar för det är goda. Det är enkelt att få tillstånd i Finland och borrutrustningen blir bara bättre.

Det nordiska samarbetet borde utvecklas, tycker Asmo Huusko, något som också är på gång.

– Vi borde arrangera fler konferenser till exempel. Svenska Geoenergidagen är välkänd i Finland, vi behöver fler sådana mötesplatser. Det kan också vara i form av mindre workshoppar. Det är viktigt att utbyta kunskap med varandra, vi har ju ungefär samma geologiska förhållanden i Finland, Sverige och Norge och har glädje av varandras erfarenheter. Vi skulle också kunna dela forskningsrön mer aktivt med varandra över gränserna.

TEXT: LARS WIRTÉN