Medlemsnytta i fokus på Borrföretagens stämma

/0 Kommentarer

Medlemsnytta, borrkax och förorenade områden satte sin prägel på Borrföretagens stämma 2024 och efterföljande branschmöte på Medelhavsmuséet i Stockholm. När väl stämman var klubbad och klar äntrade Klas Arnerdal från SGU scenen och berättade om myndighetens arbete med förorenade områden och hur borrbranschen kan vara behjälplig.

Mattias Gustafsson, vd för Borrföretagen, kunde i sin redovisning av verksamheten konstatera att 75 procent av all brunnsborrning i Sverige utförs av medlemmar i Borrföretagen.

– Vi kommer framöver arbeta vidare metodiskt för att förbättra förutsättningarna för borrbranschen. Med den grunden ska vi leverera vårt viktigaste livsmedel, vatten, och förnybar energi. Vi ska synas och prata väl om branschen, driva och bidra till forskning och driva arbetsmarknadsutbildning.

Under Borrföretagens fem första år har medlemsföretagen borrat cirka 74 000 borrhål och över 1 300 mil borrmeter. Genom borrteknikerutbildningen har 57 elever utbildats sedan 2020.

– Vår vision är att hela tiden utveckla medlemsföretagen så att ni blir ännu bättre, sa Mattias Gustafsson.

Under stämman diskuterades medlemsnytta, engagemang bland medlemmar och de problem med tillståndsgivning i kommunerna för energiborrning som många medlemsföretag upplever i allt högre grad. För att utbilda och höja kunskapsnivån i kommunerna har Borrföretagen tagit fram ”Geoguiden”, en guide till geoenergi för kommunala handläggare som presenterades under stämmodagarna.

– Nu hoppas vi nå ut till och få besöka kommunerna med Geoguiden som utgångspunkt, berättade Mattias Gustafsson.

Klas Arnerdal från Sveriges geologiska undersökning, SGU, höll ett föredrag om borrning i förorenade områden. Ansvaret och budgeten för att sanera förorenade områden ligger på Naturvårdsverket, men SGU är en viktig part tillsammans med Sveriges geotekniska institut, SGI, och landets länsstyrelser. Det finns cirka 80 000 områden som klassas som förorenade, det vill säga mark- eller vattenområden som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen.

– Hittills har 175 av de mest förorenade områdena sanerats med budgetmedel från Naturvårdsverket. Vi anser att åtminstone 1 500 förorenade områden behöver saneras.

Här finns mycket att göra med andra ord, men arbetet begränsas av de anslag Naturvårdsverket får av regeringen. Klas Arnerdal gick igenom vilka metoder som SGU använder när de undersöker förorenade områden.

– I berg vill vi få upp borrkärnor och kartlägga i detalj för att kunna bygga modeller: hur ser sprickorna ut, finns det stora sammanhängande spricksystem, hur för de vatten? Det vill vi utveckla och där kan ni som bransch bidra.

Signhild Gehlin redogjorde för årets verksamhet i Svenskt Geoenergicentrum och de forskningsprojekt och uppdrag som är knutna till dessa. Trots första kvartalets kraftiga minskning av försäljningen av bergvärmepumpar, manade Signhild Gehlin branschen till optimism.

– Jag tror det bara är ett hack i kurvan. Geoenergi har fantastisk potential, både i Sverige och övriga Europa framöver. Mer än 280 000 småhus har fortfarande vattenburen eluppvärmning. De är som gjorda för att gå över till geoenergi.

Signhild Gehlin berättade också om vad som är på gång inom EU.

– Här händer det mycket. Bland annat har EU beslutat att ta fram en europeisk strategi för geoenergi och att stötta medlemsländerna att ta fram egna strategier. Det har vi tagit fasta på och jag har kontaktat Energimyndigheten och Rise för att pejla intresset att göra en förstudie om vad en nationell strategi kan innebära. Hittills har responsen varit väldigt positiv.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Nytta för varandra!

/0 Kommentarer

I detta nummer av Borrsvängen berörs nyttan av brunnsborrarbranschen och brunnsborraryrket med lite varierade infallsvinklar. Brunnsborrarkåren har en stor och viktig uppgift att förse befolkningen på landsbygden med vatten. Redan nu utgör brunnarna på landsbygden en viktig del i vår livsmedelsförsörjning, såväl för att vattna djur som att i vissa delar av landet bevattna grödor. I händelser av kris är de enskilda brunnarna ännu viktigare för Sveriges förmåga att vara en robust nation. Även alla geoenergianläggningar som finns i landet utgör en viktig resurs i händelse av kris. Med en liten tillförsel av reservenergi till kompressorer och cirkulationspumpar kan stora ytor värmas upp på ett resurseffektivt sätt. Det handlar om att vara förberedd på krisen innan den inträffar. Förhoppningsvis inträffar den inte alls.

Nytta kommer även på andra sätt. I dagarna kommer ”Geoguiden – en guide om geoenergi för kommunala handläggare” att lanseras. Den är sammanställd av Borrföretagen tillsammans med Svenskt Geoenergicentrum, SGU och SKVP och är tänkt att utgöra en kompetensbas för kommunala handläggare i frågor kring geoenergi och borrning. Målet är att den ska kunna bidra till att beslut rörande geoenergianläggningar blir mer likartade mellan kommunerna och att den ska vara ett stöd både för beslutsfattare och för branschen.

Ytterligare ett sätt att sprida nytta exemplifieras av den informationsinsats som Borrföretagen tillsammans med ett medlemsföretag gjorde i mars. På en arbetsmarknadsmässa för både gymnasieungdomar på väg ut i arbetslivet och arbetssökande, informerade vi om brunnsborraryrket och den utbildning som Borrföretagen driver tillsammans med Arbetsförmedlingen i Uppsala. De flesta som vi träffade kommer inte att bli brunnsborrare i sitt arbetsliv. Men genom att sprida information om yrket och branschen ökar förståelsen bland allmänheten för vad brunnsborrare gör i sin vardag. Därmed synliggörs nyttan med en duktig och kompetent brunnsborrarkår. Och vem vet, kanske fick någon av besökarna upp ögonen för en framtida karriär?

Att utbilda sig vidare är också ett sätt att åstadkomma nytta för branschen. Borrföretagen har sedan 2023 hand om utbildningarna inför certifiering till brunnsborrare, och ju fler av alla borrare som är utbildade desto mer rustad står branschen inför framtida utmaningar. Ni som inte är certifierade än, passa på att gå en utbildning. Ni som har ett certifikat – se till att förnya det innan det går ut.

Vi önskar er alla en skön sommar nu när vi går mot varmare tider, och hoppas att ni kommer att njuta av lite ledighet när semestern kommer.

Nattsvart i byggbranschen – men inte för borrarna

/0 Kommentarer

2023 blev ett dystert år för byggbranschen, bostadsbyggandet tvärnitade och branschen stod för ett stort antal varsel om uppsägning. Någon nämnvärd ljusning är inte att vänta 2024. Enligt Byggföretagen möter bostadsbyggandet bara drygt en tredjedel av behovet. Ett undantag är anläggningar för förnybar energi, som håller borrningsbranschen sysselsatt.

Byggbranschen tvärnitade 2023 och enligt den konjunkturprognos Byggföretagen presenterade i slutet av oktober fortsätter de dystra tiderna i år. Bransch- och arbetsgivarorganisationen räknar med byggstart av 23 600 lägenheter och småhus, men behovet är nästan tre gånger så stort.

Hög inflation, snabbt stigande räntor och allt högre byggkostnader har inneburit en giftig cocktail för byggandet av bostäder i Sverige, konstaterar Byggföretagen. Ifjor gick nybyggnaden av bostäder ner hela 43 procent och i år beräknas nergången till 36 procent.

– Skenande energikostnader och svagare hushållsekonomier har skapat en osäkerhet som byggbranschen inte upplevt på länge. Som lök på laxen har materialpriserna ökat, vilket fått fastighetsbolagen att även dämpa renoveringstakten. Tyvärr blev 2023 det ”skitår” vi varnade för.

Så kommenterar Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, den störtdykning branschen gjort. Totalt minskar bygginvesteringarna med 14 procent under 2023-2024, vilket är i paritet med finanskrisen efter millennieskiftet.

– Bostadsbyggandet började falla redan 2022, för att rasa rejält 2023 och plana ut något 2024, sammanfattar han. Vi har en stor bostadsbrist att vänta. När bostäder färdigställts har inget nytt byggande tagit vid. Byggarna kan inte locka med erbjudanden som ”ett rum på köpet”, det skulle ge enorma förluster.

Generellt väntas en svag återhämtning i år, givet att räntor och materialpriser sjunker och att rotavdraget höjs. Rotavdrag tillämpas vid ombyggnad och gör dessa byggen mindre konjunkturkänsliga. Men även ombyggnaderna har gått ner – sju procent ifjor.

Byggmarknaden är dock tudelad, dels när det kommer till former av byggande och dels mellan olika regioner. Bristen på bostadsbyggande har drabbat i stort sett hela landet, men värst drabbat är Blekinge och mest skonat är Gävleborg.

En ljusglimt är att de senaste årens ökning av investeringar i lokaler och anläggningar fortsätter. I den offentliga sektorn handlar det främst om lokaler inom försvaret och kriminalvården, och i den privata om anläggningar kopplade till den gröna omställningen. Ökningen av offentliga investeringar i lokaler beräknas till elva procent 2023 och ytterligare två procent 2024. Ökningen av privata investeringar i anläggningar beräknas till nio procent 2023 och ytterligare sju procent 2024.

– Det finns fortfarande en ambition att bygga för omställningen till förnybar energi, tack vare omställningsbidrag. Kraftvärmeverk byggs över hela landet och vindkraftverk inte minst i norr. Satsningar på geoenergi borde hålla borrarna fortsatt sysselsatta, reflekterar Johan Deremar. Intresset för bergvärme och kyla ökar när elpriserna sticker, ett faktum som gör att det ser lovande ut för borrningsbranschen. Men det finns ett om – om branschen lyckas göra yrket attraktivt och få folk att utbilda sig, tillägger han.

Byggbranschen var med 3 512 varsel om uppsägning under sista kvartalet 2023 den bransch som varslade flest, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Totalt varslades 9 166 personer inom bygg i fjor, en ökning med 154 procent mot år 2022.

– Vi har inte sett så många varsel sedan finanskrisen. Två och en halv procents räntehöjning på några månader har knäckt byggarna.

Ifjor registrerades totalt 1 724 konkurser i byggbranschen, den högsta siffran sedan 1994. När byggbranschen bromsar in drabbas även andra branscher. Arkitekter, bygghandel, materialleverantörer och teknikkonsulter är några som också får det tufft. Även kommuner drabbas, det finns de som haft 70-procentiga minskningar av antalet ärenden på byggnadskontoren, berättar Johan Deremar.

Byggföretagen undviker att ge medlemmar råd om hur de ska överleva, man fokuserar på att bearbeta omvärlden och att lyfta reformförslag till politisk nivå. Organisationen har sitt recept på lindring av krisen.

– Vi ser gärna att de skärpta amorteringskraven slopas och att vi får fri hyressättning inom nyproduktionen. Med sänkt ränta skulle det kunna vända efter sommaren, om än inte i raketfart.

– Vad gäller kommunerna uppmanar vi dem att fortsätta ta fram byggplaner för att ligga väl framme när konjunkturen vänder. Handläggningstiden för bostäder behöva vässas i vissa kommuner. Många varsel och konkurser till trots har Johan Deremar farhågan att det på sikt blir brist på arbetskraft. Han ser en risk i att de som nu går ut i arbetslöshet lämnar branschen när de inte kan knacka på hos konkurrenten för att få sysselsättning.

Att lösa byggkrisen är uppenbarligen ingen quickfix.

TEXT: MIA ISING FOTO: BYGGFÖRETAGEN

För störste medlemmen är borrningen marginell men viktig

/0 Kommentarer

Med en rörelseintäkt på nästan 784 miljoner kronor är Göran Eriksson Maskintjänst i Gällivare med bred marginal Borrföretagens största medlem.

– Vår stora del, omkring 90 procent, är ju entreprenad­ jobb för gruvindustrin med alla sorters ”gula maskiner” man kan tänka sig. Men borrningen är något vi inte vill släppa, även om den är marginell, säger vd Janne Pellikka.

Det är inte gruvjobb 365 dagar om året för GE Maskintjänst, varför borrningen har sin plats.

– Dessutom använder vi samma riggar till en hel del annan borrning än för energi och vatten, säger Janne Pellikka. Han berättar att företaget gör såväl vatten- som energiborrningar i hela Norrbotten, men att antalet hål är starkt avhängigt av vad man håller på med i övrigt. Det är lätt att bli låst långa tider med uppdrag för gruvindustrin och GE använder sina borriggar till mycket mer än att borra för dricksvatten och geoenergi. Att mäta, undersöka och hålla koll är viktigt för gruvindustrin och här har GE Maskintjänst hittat en nisch.

– Bland annat borrar vi ner så kallade mätdubbar för gruvbolagen. Då driver man ner foderrör med mätutrustning åtta-tio meter ner i mark. Vi borrar även hål för att möjliggöra installationer av andra mätinstrument, som geoprisma och piezometer. Just nu borrar vi för undersökning av vattennivåer.

Förutom att placera mätutrustning i berget borrar GE Maskintjänst för att undersöka krosszoner nere på djupet och för att installera pumpar. Man borrar även i dagbrott.

– Till alla dessa borruppdrag använder vi samma riggar som till vatten och energi, så vi har absolut inget intresse av att släppa den delen. Vår taktik har blivit att försöka samla ihop energi- och vattenbrunnar så att vi har ett antal brunnar att borra inom ett geografiskt område. Sedan betar vi av dem när det av någon anledning är avbrott eller lägre intensitet kring gruvorna. Vi åker inte gärna 30 mil för att borra en enskild vatten- eller energibrunn.

Företaget grundades som ett entreprenadföretag när Göran Eriksson 1955 började arbeta med bandschaktare i samband med att utbyggnaden av vattenkraften tog fart. Därefter kom gruvorna in i bilden och sedan många år har man stora, löpande uppdrag för såväl LKAB som Boliden Mineral och Aitik – alla verksamma på och omkring hemorten Gällivare.

– Göran var en skicklig entreprenör men också en visionär som hela tiden drevs av ett miljötänkande och ett intresse för att återvinna. Han såg tidigt fördelarna med bergvärme och vi har sedan många år geoenergianläggningar till alla våra byggnader, säger Janne Pellikka.

2006 och 2009 byggde företaget två vindkraftverk som producerar mellan 3,4 och 3,9 miljoner kilowattimmar om året. Den egna elförbrukningen ligger strax under 900 000 kilowattimmar årligen, så man är självförsörjande och får ett rejält överskott som säljs ut på elnätet.

Nu drivs företaget av Görans söner Ralf och Tony. Janne Pellikka berättar att mycket fokus riktas mot att göra den stora maskinparken fossilfri. Elektrifiering är ett möjligt scenario men man är intresserade av alla framsteg som medför att komma framåt mot fossilfri verksamhet. El är ett spår och vätgas är ett annat.

– Vi har ju oerhört många maskiner och vill verkligen gå i riktningen att så många som möjligt av dem ska kunna drivas fossilfritt. Alla måste gå åt det hållet och jag tycker att vi är långt framme. Maskiner upp till 1,5 ton finns med eldrift och samma gäller för de riktigt stora – vi har ganska nyligen skaffat en 300-tons grävmaskin som är helt elektrisk.

Problemet, framhåller Janne Pellikka, är att för det stora mellanregistret av maskiner – de mellan 14 och 200 ton och som utgör huvuddelen av GE:s flotta – är fossilfri teknik ännu inte färdigutvecklad.

– Det är jättesvårt att hitta eldrivna maskiner i det segmentet och finns de så är de inte ekonomiskt försvarbara att investera i. Åtminstone inte än så länge, men vi räknar med att tekniken kommer ifatt med tiden och vi är uppmärksamma på vad som händer på marknaden. Men några särskilda möjligheter att trycka på eller ställa krav har vi egentligen inte – det är både vi som kund och Sverige som marknad för små för. Man får avvakta vad de stora märkena bestämmer sig för att ta fram.

Marknaden och framtiden, då? Konkurrens finns i form av andra stora entreprenadfirmor i länet, till exempel i Kiruna och Svappavaara. Men på den lokala hemmamarknaden är GE Maskintjänst urstarka och har gott rykte, menar Janne Pellikka.

– Riktningen för Norrland med gruvdrift, andra stora industrisatsningar och inflyttning är ju utpekad sedan länge. Sedan kan man såklart inte räkna med att allt verkligen kommer att genomföras. Visst sprider sig en viss osäkerhet med tanke på vad räntor och krig kan föra med sig. Men vi ser i grunden positivt på framtiden.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: GE MASKINTJÄNST

Ett mörkt och kämpigt år – men borrbranschen gynnas av grön omställning

/0 Kommentarer

– När vi summerar 2023 ser vi att det har varit ett mörkt år. Sverige befinner sig i recession och konkurserna har ökat. Det finns heller inget som pekar på en vändning de närmaste månaderna. Det kommer att vara kämpigt i ytterligare två kvartal, säger Petter Alvsten, chef för konsumentanalys på UC.

Även om de flesta siffror och grafer pekar uppåt i UC:s branschrapport, är det viktigt att komma ihåg att den i huvudsak är baserad på siffror till och med 2022. Om den även hade innefattat 2023 hade kurvorna troligen planat ut, eller till och med dalat. I alla fall om man tittar på konjunkturen i stort, särskilt inom byggsektorn.

– Byggindustrin har tagit en stor smäll och har mer eller mindre stannat av. Överlag har svensk ekonomi utvecklats sämre än omvärlden de senaste två åren, konstaterar Petter Alvsten.

Geografiskt ser det i princip likadant ut över hela landet, ett län undantaget: Västernorrland. Där minskar konkurserna.

– Det tror vi beror på den gröna omställningen och de stora investeringar som har gjorts i exempelvis batterifabriker i Västernorrland, säger Petter Alvsten.

En förklaring till den dåliga konjunkturen är det höga ränteläget, vilket är en följd av den höga inflationen. Den kan i sin tur bland annat förklaras av det geopolitiska läget och de stora statliga stöden under covid-pandemin.

– Sverige är räntekänsligt, de flesta väljer att ha korta bindningstider på sina lån. Det påverkar även borrningsbranschen, då en viktig del av intäkterna kommer från privatpersoner.

Konsumtionen av sällanköpsvaror är nere på väldigt låga nivåer, förklarar Petter Alvsten.

– Konsumenterna har inte varit så här deppiga sedan 1990-talets fastighetskris.

Men enligt Petter Alvsten börjar en ljusning att skönjas. Inflationen minskar och bruttonationalprodukten väntas öka under andra halvåret.

– När förtroendet för ekonomin kommer tillbaka tror vi att det vänder och att privatpersoner vågar investera i exempelvis geoenergi.

Just geoenergin gör att brunnsborrarna har bättre förutsättningar än övrig byggindustri, tror Petter Alvsten.

– Det finns statliga bidrag för energiomställning och intresset för att energieffektivisera är stort. Vi tror därför att utvecklingen kommer att vara starkare för borrindustrin jämfört med övrig byggindustri. Inte minst på kontinenten finns enorma affärsmöjligheter kopplat till den gröna omställningen.

Tio år av ständig tillväxt – men nu hackar kurvan

/0 Kommentarer

Borrningsbranschen växer stadigt. Det visar den senaste branschrapporten från UC, Sveriges ledande affärs­ och kreditupplysningsföretag. På tio år har branschens samlade rörelseintäkter ökat med nära 180 procent: från cirka 1,5 miljarder kronor 2013 till drygt 4,1 miljarder kronor 2022.

Den senaste branschrapporten från UC omfattar åren 2018-2022. Här återfinns alla företag som uppger att de har verksamhet inom brunnsborrning. De flesta företag som ingår i underlaget har brunnsborrning som huvudsaklig verksamhet eller som en viktig del av helheten. Men en del är renodlade installatörer av värmepumpar, eller byggbolag där brunnsborrning är en biverksamhet.

Det är inte bara branschens samlade rörelseintäkt som har ökat. Nästan alla siffror pekar uppåt, inte minst med ett tioårsperspektiv. 2013 var medianvärdet för rörelseintäkt, det vill säga det värde där lika många företag befinner sig över som under, cirka 5,8 miljoner kronor. 2022 var medianvärdet nära 8,1 miljoner kronor.

Branschen sysselsätter också allt fler. 2013 arbetade knappt 800 personer inom brunnsborrning. 2022 sysselsatte branschen cirka 1 300 personer.

Men förra året tvärbromsade konjunkturen, något som drabbade framför allt byggindustrin.

– Min känsla är att branschen just nu befinner sig i ett vänteläge. Projekt är på gång, både stora och små, men beställarna väntar. Den osäkra utvecklingen av räntan och elpriserna innebär en osäkerhet kring kostnader och återbetalningstid, vilket gör att marknaden avvaktar, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

Att göra branschen synlig är en viktig del i att stärka branschen inför framtiden.

– Vi måste fortsatt visa att vi är en del av den gröna omställningen och att kunderna kan minska sina kostnader för uppvärmning och kyla med hjälp av geoenergi.

Inom vattenborrning ser Mattias Gustafsson en intressant utveckling kopplad till klimatförändringarna.

– Vi har fått ”mer” väder, både i form av torka och översvämningar. Insikten i värdet av att ha en bra och stabil vattenförsörjning har ökat. Även det geopolitiska läget gör att både kommuner och privatpersoner nu ser över sin vattenförsörjning och försöker få till en lösning med reservvatten.

I princip den enda siffra som har svårt att lyfta är lönsamheten. 2013 var medianvärdet ett rörelseresultat före avskrivningar på cirka 500 000 kronor. Tio år senare ligger det på drygt 600 000 kronor. En blygsam ökning, där utvecklingen dessutom har varit negativ de senaste fem åren. 2018 var medianvärdet 751 000 kronor.

– Affärsmässigheten är något de flesta behöver jobba med, där vi som branschförening kan stötta. Vi måste tillsammans få kunden att förstå värdet i att betala för en bra och korrekt utförd brunn. Inflationen är också en faktor att tänka på. Om man inte löpande justerar priserna för inflationen urholkas lönsamheten, säger Mattias Gustafsson.

När det gäller de enskilda företagen, har Borrsvängen sammanställt några topplistor med Borrföretagens medlemmar. Det företag som sticker ut vad gäller storlek är GE Maskintjänst, vilket till stor del beror på deras verksamhet inom gruvnäringen. Borrspecialisten ligger i topp vad gäller tillväxt och rörelseintäkt per anställd.

TEXT: LARS WIRTÉN

Ny EU-lag stimulerar prospektering

/0 Kommentarer

Förordningen kan indirekt innebära mer prospekteringsborrning i Sverige, enligt Erika Ingvald på SGU.
FOTO: SGU

EU­-parlamentet har antagit den så kallade Critical Raw Materials Act, CRMA. Den kan komma att öka gruvdriften i Sverige och därmed även prospektering och borrning.

– Det här skickar en viktig signal till marknaden, säger Erika Ingvald, enhetschef för mineralinformation och gruvnäring på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Critical Raw Materials Act är en EU-förordning som har listat 34 råvaror av kritisk eller strategisk betydelse för EU:s konkurrenskraft och omställning till en mer hållbar ekonomi. Den har fyra huvudsakliga mål:

  • Öka självförsörjningen från gruvor. Målet är att tio procent av de strategiska råvarorna ska kunna brytas inom EU.
  • Öka mängden råvaror som processas inom unionen till 40 procent.
  • Öka återvinningen. 25 procent av konsumtionen ska täckas av återvunna råvaror.
  • Öka diversifieringen i handel och import. I dag är EU väldigt beroende av främst Kina.

Enligt Erika Ingvald på SGU innebär förordningen en stor och viktig förändring

– EU är väldigt importberoende, framför allt när det gäller viktiga råvaror till energiomställningen men även övrig industri är sårbar. Den här förordningen är viktig för att EU:s industrier ska överleva, menar Erika Ingvald.

De råvaror som listas ingår i nyckelteknologier för grön omställning, digitalisering och för rymd och försvar. För att kunna producera exempelvis vindkraftverk, elbilar och solpaneler krävs olika typer av kritiska metaller och mineral. Som exempel på den kommande efterfrågan på dessa ämnen kan nämnas att det 2017 såldes cirka fyra miljoner elfordon. 2030 beräknas den siffran uppgå till 50 miljoner elfordon per år.

– Trots att det finns stora fyndigheter av flera av dessa råvaror i Sverige och andra länder i Europa är vi i dag helt beroende av Kinas produktion, säger Erika Ingvald.

Med CRMA uppmanar EU medlemsstaterna att kartlägga och forska mer kring möjligheterna att utvinna dessa råvaror inom unionen. Förordningen slår också fast att tillståndsprocessen för alla delar i värdekedjan ska vara snabb, säker och transparent, utan att göra avkall på hållbarhet.

– Verksamheter kommer kunna ansöka om att bli ett strategiskt projekt när förordningen träder i kraft i vår. Blir man godkänd är den medlemsstat det berör skyldig att sätta upp en tidsbegränsad tillståndsprocess. Ett strategiskt projekt ska ha hög prioritet och behandlas skyndsamt. Tillståndsprocessen för ett gruvprojekt får inte ta mer än 27 månader, förklarar Erika Ingvald.

Den ökade kartläggning som förordningen uppmanar till ska ge underlag för mer effektiv prospektering.

– Sverige har kända fyndigheter av cirka hälften av ämnena på listan. Men först måste företagen prospektera tills de har tillräckligt med underlag för ansökan om koncession och miljötillstånd.

Kan vi därmed förvänta oss en gruvboom i Sverige, med ett uppsving för projekteringsborrning som följd? Enligt Erika Ingvald påverkar förordningen i sig inte marknaden för prospekteringsborrning. Men indirekt kan den få stor betydelse.

– Den här lagen skickar signalen till omvärlden att det är intressant att prospektera inom EU, framför allt i Sverige och Finland, som jag vill hävda är EU:s utan tvekan bästa gruvländer. Här har vi ett gruvkluster med företag som Epiroc, Sandvik, Volvo, ABB med flera. Många aktörer i den svenska gruvnäringen är världsledande. I kombination med vår fantastiska geologi känns det som att vi kan bli stora vinnare. Om det blir lättare att få tillstånd att bryta, då blir det även mer intressant att prospektera, konstaterar Erika Ingvald.

Vilka metaller kan då vara intressanta att prospektera i Sverige? Det blir en ganska lång lista när Erika Ingvald nämner de viktigaste: grafit, kobolt, koppar, litium, nickel, sällsynta jordartsmetaller, platinagruppens metaller och vanadin.

Fyndigheterna kan finnas över hela landet, men Erika Ingvald lyfter fram tre stora områden som mest intressanta att undersöka: Malmfälten i Lappland, Bergslagen och Skelleftefälten.

– Där vet vi vilken typ av metaller vi oftast hittar. Nu letar vi nya metaller och då är områdena mellan dessa områden mest intressanta att kartlägga. Men vi behöver göra bättre kartor över hela landet. Det kan finnas fyndigheter även på andra platser.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: EDINE BAKKER/SGU

Nya föreskrifter för arbetsmiljön – största förändringen på 40 år

/0 Kommentarer

Många lagar och förordningar som berör borrföretag ändras det närmaste året. Den riktigt stora händelsen är att Arbetsmiljöverket river upp alla sina 67 föreskrifter och ersätter dem med 15 nya. Bland annat införs helt nya säkerhetsregler i bygg­ och anläggningsprojekt.

Arbetsmiljöverket har under sju år sett över sin författningssamling. Det arbetet är nu klart och har resulterat i att de nuvarande 67 föreskrifterna ersätts med 15 nya som träder i kraft den 1 januari 2025. Det är första gången på 40 år som dessa föreskrifter ses över och förändras. Översynen har i huvudsak lett till en förändring av strukturen i regelverket. Målet har varit att göra det lättare att hitta i och förstå regelverket.

David Börjesson på Altea rekommenderar alla att läsa på om de nya arbetsmiljöreglerna, då de innehåller många viktiga förändringar. FOTO: LARS WIRTÉN

– Tidigare har regelstrukturen varit uppbyggd i detaljerade föreskrifter för exempelvis buller, vibrationer, kvartsdamm med mera. Nu klumpar man ihop dessa i större regelpaket. Men antalet regler har inte blivit färre, säger David Börjesson på certifieringsföretaget Altea.

Skyddet för arbetstagarna är däremot oförändrat. Det kan tolkas som att arbetsgivare inte behöver bekymra sig så mycket över förändringen. Samma innehåll, ny paketering?

– Nej, utöver en helt ny regelstruktur att sätta sig in i sker betydande förändringar som gäller byggarbetsplatser.

Oavsett om man har ett litet eller stort företag, så har alla samma ansvar att vara insatt i regelverket, säger David Börjesson och lyfter fram att reglerna som rör säkerheten i bygg- och anläggningsprojekt har förändrats mycket. I de nya reglerna är roller och ansvar tydligare för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas). Reglerna gäller när byggprojekt planeras och projekteras (Bas-P) samt när de utförs (Bas-U). Det är den sistnämnda kategorin som främst påverkar borrföretagen.

De stora förändringarna i reglerna för byggarbetsplatser rör hur man ska hantera risker och vad arbetsmiljöplanen ska innehålla, med tydligare ansvar och krav på rutiner för arbetsmiljöarbetet. De nya reglerna innebär bland annat att alla aktörer ska arbeta i en bestämd ordning genom att identifiera, undvika och bedöma riskerna för att sedan åtgärda dem.

– Vid arbeten för en privatperson är det oftast borrföretaget som har det ansvaret. Vid större byggprojekt ligger det oftast på huvudentreprenören, förklarar David Börjesson.

En nyhet är att arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöplanen ska överlämnas på ett strukturerat sätt. Helst ska man ha ett överlämningsmöte där byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna för en dialog. Denna ska ta upp arbetsmiljöarbetet i både byggskedet och det framtida brukandet.

– Alla borrföretag ska ha någon som är utbildad byggarbetsmiljösamordnare. Nu när ansvaret utökas och förändras bör man förnya sin utbildning, säger David Börjesson.

En konkret förändring i de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket är att arbetsgivaren måste prova ut individuella andningsskydd åt de anställda.
FOTO: MIA ÅKERSTRÖM. ARBETSMILJÖVERKET

På Arbetsmiljöverket betonar man att de nya reglerna har tagits fram för att minska olyckor och ohälsa.

– Det är tyvärr alltför vanligt med allvarliga olyckor, till och med dödsolyckor, i både byggnads- och anläggningsarbete. Därför är det viktigt att försöka förebygga arbetsmiljörisker så tidigt som möjligt, gärna redan under projekteringen. Vi behöver komma bort från ”löses-på-plats”, eftersom det kan leda till arbetsmiljörisker för dem som ska utföra arbetet, säger Agneta Axelsson, sakhandläggare för föreskriften på Arbetsmiljöverket.

En konkret förändring i arbetsmiljöreglerna är att arbetsgivare måste prova ut andningsskydd åt de anställda. Om man väljer tätsittande andningsskydd, ska tätheten provas genom en så kallad tillpassningsprovning. Anledningen är att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. För att det ska skydda som förväntat, behöver användaren ha en storlek och en modell som passar individuellt.

– Det här kan skapa problem för personer med skägg som i dag använder mask med filter över mun och näsa. Det kan bli svårt att få dessa att hålla tätt, konstaterar David Börjesson.

En annan förändring i arbetsmiljölagstiftningen som började gälla redan i augusti förra året, är nya krav på utbildning av personer som hanterar så kallade diisocyanater. Det är ämnen som förekommer i fogskum som används för att täta hål vid exempelvis anslutningar till byggnader. Diisocyanater kan framkalla allergi och orsaka svår astma hos de som utsätts för dessa i sitt arbete.

Dessa ämnen omfattas numera av EU:s kemikalielagstiftning, den så kallade Reach-förordningen. Många arbetstagare behöver därför komplettera sin utbildning eller gå om den för att få fortsätta hantera diisocyanater.

– Det ligger en sanktionsavgift på 10 000 kronor per person som inte har rätt utbildning. Att ha gått den tidigare svenska utbildningen räcker inte längre, förklarar David Börjesson.

Överlag rekommenderar David Börjesson alla som inte redan har gjort det att läsa på om de nya arbetsmiljöreglerna.

– De som är ISO-certifierade är skyldiga att ha en rutin för att identifiera och följa den lagstiftning som man berörs av. Följer man inte lagstiftningen finns tydliga sanktionsavgifter. Har du exempelvis tio brunnsborrare som hanterar fogskum utan att vara utbildade kostar det 100 000 kronor, vilket såklart är kännbart.

Sanktionsavgifterna bygger på vad som finns dokumenterat i företaget, inte på faktiska förhållanden.

Nya regler för byggherrar, projektörer och byggarbets­ miljösamordnare

• Antalet föreskrifter minskar från 67 till 15.
• Föreskrifterna är sorterade i en ny struktur, med nya namn och nummer.
• Dagens cirka 2 300 regelparagrafer har sorterats in i 15 regelhäften.
• Språket i texterna är uppdaterat för att öka enhetligheten och begripligheten.
• Det är samma skyddsnivåer för arbetstagare och samma krav för arbetsgivare och tillverkare som i nuvarande regler.
• För byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare tillkommer det nya regler.
• Föreskrifterna digitaliseras.

Mer information om de nya arbetsmiljöreglerna finns på Arbetsmiljöverkets webbplats

TEXT: LARS WIRTÉN

Stort intresse att bli brunnsborrare

/0 Kommentarer

I år har intresset för borrteknikerutbildningen varit stort. 15 elever är antagna efter den fyra veckor långa provperioden. Utbildningen, som genomförs av Borrföretagen i samarbete med Arbetsförmedlingen, drog igång den 12 februari i Uppsala.

Utbildningens första fas är en provperiod då de som har anmält intresse ges en första inblick i yrket, samtidigt som deras bakgrund och förutsättningar utvärderas. Därefter börjar den 22 veckor långa teoridelen. Här lärs grunderna i yrket ut. Eleverna får lära sig hur borriggen med hammare och kronor fungerar, olika borrtekniker och vilken teknik som krävs vid olika förutsättningar. För att förstå förutsättningarna ingår ett block med geologi och hydrogeologi. Eleverna får även lära sig andra typer av borrning, som grundläggning, geoteknisk borrning och prospekteringsborrning. Hantverket runtomkring med svetsning, vattenpumpsteknik och vattenrening ingår också, liksom två veckor borrning i fält under perioden maj-juni.

– Inom ramen för utbildningen erbjuder vi även eleverna möjlighet att ta körkort för lastbil och släp samt olika certifieringar och behörigheter: arbete på väg, transport av farligt gods, elektrosvets, brandfarligt arbete och arbete med härdplaster, förklarar Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen och tillägger:

– Tar man alla dessa certifikat är man attraktiv i yrket och har en bra bas att stå på. Därtill behövs ett brinnande intresse, något jag hoppas eleverna får med sig från utbildningen.

Teoridelen följs av 11 veckors praktik ute på ett företag.

– För de företag som vill bidra till branschens kompetensförsörjning och samtidigt få förstärkning, kommer det alltså finnas ett gäng sugna blivande borrtekniker som behöver en praktikplats efter sommaren och även få chansen under de två veckorna i maj-juni, säger Mattias Gustafsson.

Utbildningen genomförs i Uppsala, men eleverna tas in från hela landet. De som behöver dubbelt boende under utbildningen kan få bidrag som täcker en del av hyreskostnaden från Arbets- förmedlingen och Borrföretagen.

TEXT: LARS WIRTÉN

Swedol utrustar borrbranschen

/0 Kommentarer

Joakim Tendell är key account manager på Swedol.

Rätt utrustning, som bra verktyg och skyddande arbetskläder, är viktigt för alla borrföretag. Det är det också för Swedol, leverantör och multispecialist med uppdrag att möta borrarnas behov.

– För oss är det avgörande att erbjuda funktionell utrustning. Det kan vi genom vår produktutveckling och genom att lyssna på branschen, säger Swedols Joakim Tendell.

Swedol har försett yrkesproffs i Norden med arbetskläder, personligt skydd och verktyg sedan 1963. Borrbranschen är en av många branscher de vänder sig till. På menyn står i dag allt från kläder, skydd, verktyg och maskiner till oljor, kemikalier, filter, slangar, skruvar, lås och belysning.

Missionen är att få företag att fungera. Det kan vara genom försäljning av handskar såväl som rådgivning, för att säkerställa rätt personligt skydd för en arbetsuppgift.

I begynnelsen huserade man i små lokaler i Skrubba utanför Stockholm. Men när verksamheten expanderade flyttade företaget till nuvarande lokaler i Tyresö. Här öppnade Swedol sin första butik, ett ”hål i väggen” där kunden kunde få en koppling pressad på en slang eller göra kompletterande köp från lagret.

Swedol, som är ett av bolagen inom Alligo-koncernen, har en rad egna varumärken. Kanske klingar Björnkläder och Gesto bekant.

– Vi är multispecialister och har egna varumärken inom skyddskläder som handskar, skyddsskor och jackor. Vi erbjuder också en rad olika tjänster inom service och specialtillverkade produkter, berättar Joakim Tendell.

Han är ”Key Account Manager”, Kam som han säger kort och gott, i relationen med Borrföretagen. Borrarnas erfarenhet och insikt om utrustning och material, och vad verktyg, maskiner och skyddskläder ska hålla för, är av stor vikt och Swedol lånar sitt öra åt branschorganisationen i ett etablerat samarbete.

– Min roll är att vara länken mellan oss och Borrföretagen, för att säkra att vi är uppdaterade på branschens behov och att branschen är uppdaterad om vad vi kan göra för dem.

– Det kan också handla om att anordna olika aktiviteter och att säkerställa att vi lever upp till olika krav på marknaden. Jag jobbar för båda parters bästa och hoppas kunna stärka vårt samarbete ytterligare.

Bland de tjänster Swedol tillhandahåller inom service och specialtillverkade produkter märks såväl slangpressning i butik som skräddarsydda arbetskläder och fotskanning för individuella och ergonomiska sulor. Långa dagar på hårda eller andra utmanande underlag kan orsaka smärta i kroppen, men det går att motverka, menar företaget.

Swedol levererar olika sulsystem för olika verksamheter. Man samarbetar även med ortopeder och kan genom fotskanning, via en avancerad 3D-skanner, ta fram formgjutna sulor för den enskildes behov.

– I dag arbetar vi med fotskanning och formgjutna sulor i alla våra butiker och till olika typer av skor. Vid val av rätt sula till rätt sko säkerställer vi också att CE-märkningen behålls.

– Vi jobbar mycket med produktutveckling inom våra egna varumärken, inte minst av kläder. I laboratoriet i Almedal möts du av tyger i långa rader. Hållbarhetsfrågan är alltid aktuell och särskilt inom textilier.

Skräddarsydda arbetskläder är en del av Swedols erbjudande.

Företagets kunder ställer allt högre krav på hållbarhet. Därför måste Swedol även se till sina leverantörers hållbarhet, att rätt arbetsförhållanden råder på fabriker och att leveranserna är så miljöanpassade som möjligt. För Swedol handlar hållbarhet bland annat också om att tänka ett steg längre när det gäller frakt.

Joakim Tendell är förhållandevis ny inom Swedol, men han har redan kavlat upp ärmarna i samarbetet med Borrföretagen.

– Vi har ett avtal där båda parter har ett ansvar. För Borrföretagen gäller det att nå ut till medlemmarna med vad vi kan erbjuda, och för oss gäller det att lyssna in deras önskemål. Och min uppfattning är att det är en hel del, det här är en branschorganisation som vill mycket!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: MIA ISING FOTO: SWEDOL