Grundvatten – en känslig gemensam resurs

/0 Kommentarer

David Nilsson från Vattencentrum vid KTH. Foto: Jörgen Olsson.

– Vad är det som är så speciellt med grundvatten?

David Nilsson, forskare och föreståndare för Vattencentrum vid KTH, kastade ut frågan och resonerade sedan kring grundvatten ur olika perspektiv.

Ett av perspektiven, menade Nilsson, är frågan om man kan betrakta grundvatten som en infrastruktur. Det finns tre typer av infrastrukturer.

  • Distributiv infrastruktur – till exempel gasledningar.
  • Ackumulativ infrastruktur – till exempel system för att samla in avfall.
  • Kommunikativ infrastruktur – till exempel datanätverk.

– Här kan man lätt se att grundvatten är lite av allt. Det passar inte självklart in helt och hållet i några av de tre typerna. Om grundvatten är en infrastruktur så skiljer det sig mycket från andra typer av infrastrukturer.

– Man kan inte heller utan vidare definiera grundvatten som linjärt, som en yta eller som en punkt. Det är ju helt klart en yta – men också en punkt i form av en brunn där man tar ut vattnet.

En gemensam resurs

Närmare svaret på frågan vad som egentligen är så speciellt med grundvatten kommer man, enligt David Nilsson, om man betraktar det ur resursperspektivet.

– Grundvatten är en ”common pool resource”, alltså en gemensam nytta, eller en ”allmänning”. Och då kan vi plocka in Nobelperspektivet på vårt sätt att betrakta grundvatten. Grundvatten passar nämligen väldigt bra in på de resonemang kring hantering och styrning av allmänningar, som fördes av den första kvinnliga ekonomipristagaren, Elinor Ostrom.

Samarbete och övervakning

Ostroms teori om tillitsbaserad styrning av allmänningar är viktig inom flera samhällsvetenskaper, inte minst på miljöområdet.

– Hon formulerade åtta regler för hur vi hanterar gemensamma resurser på ett osjälviskt, långsiktigt och hållbart sätt. De reglerna talar bland annat om samarbete, medbestämmande och övervakning. Det passar mycket bra in på grundvattnet, som är en sårbar allmänning i behov av ett ramverk som innehåller bland annat just skydd och övervakning, konstaterade David Nilsson.

Text: Jörgen Olsson

 

Var rädd om gamla vattentäkter!

/0 Kommentarer

Anders Blom, Sweco, värnar gamla vattentäkter. Foto: Lars Wirtén

– Till synes värdelösa vattentäkter har i själva verket ett stort värde. Det är svårt att hitta nya vattentäkter och det är bättre att ha en för mycket än en för lite.

Anders Blom från Sweco slog ett slag på Grundvattendagarna för att bevara gamla vattentäkter.

Anders Blom lyfte värdet av att ha tillgång till vatten av olika kvalitet från olika vattentäkter och att bevara de som finns, istället för att lägga ned dem och öppna nya när de kan förefalla uttjänta. Han tog Östersund som exempel när deras kommunala vatten blev förorenat av en parasit 2010.

– De tvingades koka allt dricksvatten i tre månader. Tänk om de hade haft tillgång till några småbrunnar som kommunen hade kunnat hämta vatten ur direkt istället, sa han och fortsatte:

– Man kan tycka att en liten brunn som bara ger en liter vatten per sekund är värdelös. Men om det är fint vatten har du en nödvattentäkt till 30 000 personer. Det är ju fantastiskt!

Vad ska vattnet användas till?

Anders Blom uppmanade åhörarna att först tänka på vad man ska använda vattnet till. Vilken mängd och kvalitet behövs? Kan det vara bra till något syfte?

– Om vattnet inte uppfyller kravet på dricksvatten kan det användas till annat. Har man en vattentäkt finns det ofta ett tillstånd för uttag. Var rädd om det. Och om det är mindre bra vattenkvalitet, men ändå okej som dricksvatten, kan det duga som krisvatten.

Intressen kan samsas

Skälen till att vattentäkter läggs ned är ofta kopplade till samhällets expansion, exempelvis att det ska byggas ett nytt bostadsområde eller etableras en industri där täkten ligger. Då är det enklast för kommunen att flytta vattentäkten.

– Men om man flyttar täkten kommer man troligen att få samma konflikt i det nya området. Jag hävdar att intressena kan samsas. Om vi hela tiden ska flytta våra vattentäkter kommer det en dag när det inte finns några platser kvar att leta på. Det finns inte ett oändligt antal vattenresurser.

Det är svårt att flytta geologin, även om en del tror att det går, konstaterade Anders Blom med ironi i rösten. Hans lösning är då att hellre flytta dragningen av den där järnvägen eller vägen eller vad det nu är som planeras.

– Ibland kan det vara motiverat att lägga ned en vattentäkt. Men tänk till innan. Dåligt vatten innebär problem. Inget vatten innebär stora problem, avslutade Anders Blom.

Text: Lars Wirtén

Sveriges borrentreprenörer går samman: Nu är vi Borrföretagen!

/0 Kommentarer

På slaget 13.45 den 21 november 2019 bildades Borrföretagen. Borrsvängen var på plats på Gothia Towers i Göteborg, där de tidigare föreningarna Geotec och Avanti genom att gå samman i Borrföretagen påbörjade ett nytt kapitel i den svenska borrningsbranschens historia.

Beslutet att gemensamt bilda Borrföretagen klubbades igenom av mötesordförande Per Jonasson, till vardags vd för SKVP, som skickligt lotsade församlingen genom processen. Det skedde efter att interimsstyrelsens ordförande Göran Sjöholm pedagogiskt förklarat hur arbetet med samgåendet och Borrföretagens bildande gått till – ett arbete som han beskrev som en noggrann förankringsprocess.

Mötet beslutade även att skjuta på valet av ordförande för Borrföretagen. Tills vidare fungerar David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning som ordförande.

Efter det formella beslutet minglade många glada och lättade borrentreprenörer med varandra under ny och gemensam flagga. Borrsvängen samlade spontana kommentarer, intryck och förväntningar.

 

David Johansson, FBB Finspångs Brunnsborrningar, har av interimsstyrelsen utsetts till tillförordnad ordförande:

– Jag är hedrad över att iklä mig den rollen och ska göra mitt yttersta för att motsvara både våra medlemmar och avtalsleverantörers förväntningar på Borrföretagen. Samtidigt måste jag vara ärlig mot min egen sysselsättningsgrad och verksamhet i FBB. Ordförandejobbet kräver i det här tidiga skedet i stort sett dagliga insatser med allt det praktiska som nu ska ordnas. Därför har styrelsen adjungerat Mats Rosman, vilket jag är tacksam för. Han kommer att ha rollen som tillförordnad förvaltningschef i en 25-procentig tjänst och ska framför allt arbeta med just den praktiska samordningen mellan våra tidigare vd:ar i uppstartsskedet och vara ansvarig för att styrelsens beslut blir genomförda. Ett urval av Mats arbetsuppgifter är att implementera den nya hemsidan, sammanfläta de tidigare organisationernas ekonomisystem, förhandla med våra avtalsleverantörer, ta fram verksamhetsbeskrivning och mål för Borrföretagen år 2020, med mera.

Mats Rosman har en bakgrund som divisionschef på Ahlsell och som vd i Svenska Rörgrossistföreningen.

– Han var bland annat delaktig i uppstartsskedet av den föreningen. Genom sin 25-åriga tid på Ahlsell har han även skaffat sig erfarenhet av inköp och avtalsskrivande som Borrföretagen förhoppningsvis kan ha nytta av. Han har gjort ett gott intryck på oss i styrelsen och vår förhoppning är att han är mycket lämplig för uppdraget för att få allting att fungera, säger David Johansson.

– Mats är alltså adjungerad i styrelsen och har därmed ingen rösträtt och på så vis respekterar vi den demokratiska processen i en medlemsstyrd organisation som stämman beslutat om. Vi kommer att ha ytterligare ett styrelsemöte före jul och på agendan står då, bland mycket annat, att besluta om prioriterade åtgärder för Borrföretagen samt tid och plats för nästa medlemsmöte, säger David Johansson.

– I övrigt vill jag gärna säga att jag är mycket glad att vi lyckats bilda Borrföretagen. Vi är nu en större och starkare branschorganisation som kommer att verka för gemenskap, ökad sysselsättning, medlemsnytta och bättre påverkan gentemot myndigheter och andra instanser. Vår starka målsättning i styrelsen är nu att Ett plus Ett ska bli TRE för både leverantörer och medlemsföretag.

 

Jonas Jansson, Rototec/före detta Stures Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Det här känns jättebra och jag är glad att vi lyckats landa detta, efter långa förhandlingar. Det här kommer att bli så bra för alla medlemmar och för hela branschen.

– Förhoppningsvis innebär Borrföretagens bildande att det också blir enklare och mer attraktivt för de företag som hittills stått utanför båda föreningarna att ansluta sig. Det kommer att bli lätt att se att det inte finns några fördelar med att stå utanför.

 

Fredrik Ahlqvist, Ahlqvists Brunnsborrningar, ledamot i interimsstyrelsen:

– Äntligen! Nu ser jag fram emot att ta tag i allt det praktiska som vi i styrelsen har att göra nu. Det är en lång lista. Fusionen ska genomföras på alla plan; det juridiska ska komma på plats, personalfrågorna för de tidigare respektive kanslierna ska lösas och vi ska ta fram budget och verksamhetsplan för den nya organisationen.

– Två saker ser jag som extra viktiga under 2020. För det första att vi nu gemensamt genomför Brunnsborrardagen, som blev inställd i år.

– Det andra gäller medlemsmöten, bland annat sommarmötet. Båda föreningarna har drabbats av att möten måste ställas in. Nu gäller det för oss alla tillsammans att engagera oss och visa oss själva och omvärlden att Borrföretagen betyder något.

 

Emrik Eklund, Peekab, ledamot i interimsstyrelsen:

– Såhär direkt efter mötet och klubbslaget känns det lite euforiskt. Jag är så glad över att vi ha kommit i mål. Alla har velat samma sak, men det har ändå varit ett hårt arbete för att få allt att stämma.

– Nu ser jag fram emot hur Borrföretagen ska driva branschen framåt. Vi ska skapa fler jobb och fler borrmeter, det är det allting till slut handlar om. Och vi ska fortsätta att utveckla lobbyverksamheten kring geoenergi. Här har båda föreningarna varit väldigt duktiga och det finns gott om erfarenhet som kommer att kunna göra det arbetet mer effektivt, nu när vi gör det tillsammans och med en röst.

 

Per Norman, Vattenhuset, ledamot i interimsstyrelsen:

– Borrföretagen kommer att kunna lyfta branschen till nästa steg. En gemensam organisation innebär bara fördelar, som jag ser det. Vi får en bättre förhandlingsposition och vi kan ta fram gemensamma utbildningar, bland mycket annat.

– Att vara med i Borrföretagen ska vara lönsamt och attraktivt och jag hoppas att vi kan knyta till oss nya, engagerade företag som medlemmar i den gemensamma organisationen.

 

 

Jan Lundblad och Klas Lundblad, Grävfirma Jan Lundblad, Hjo:

– Jag tror att den nya organisationen kommer att vara jättebra för oss alla och ge oss en ny styrka gentemot bland annat myndigheter. Jag gick med i Geotec 2003 och har hela tiden tyckt och haft som målsättning att vi borde gå samman i en gemensam förening. Själv är jag på väg ut nu, men har två söner som kommer att driva företaget vidare.

Sonen Klas Lundblad ansvarar idag för firmans borrningsverksamhet och han gläder sig åt samgåendet:

– Det här är mycket bra för oss i branschen och helt rätt steg att ta. Personligen kan jag tycka att det har tagit ganska lång tid – men kanske var tiden inte mogen förrän nu. Hur som helst så ser jag ljust på framtiden.

 

Per Wessman, Wessman Drilling, Stockholm:

– Jag har varit med i Avanti nästan tio år och nästa hela tiden har jag också varit med i styrelsen. Jag har jobbat för en sammanslagning hela tiden och tycker såklart att det är väldigt positivt att den äntligen blivit verklighet.

– Mina förväntningar som företagare är att den gemensamma organisationen ska vara något som gynnar hela branschen. Vi får en större samlad styrka gentemot beslutsfattare, politiker och fjärrvärmebranschen bland annat. En enad styrka är det bästa för branschen.

 

David Börjesson, Altea, Linköping:

– Om man är enig är man stark och det blir lättare att lägga fokus på rätt saker. Det kommer att bli lättare och mer effektivt att lägga resurser på att till exempel bearbeta beslutsfattare. Genom att gå fram som en hel, enad bransch kan man få riksdagen att lyssna på vad man säger.

Text och foto: Jörgen Olsson

 

 

Ett samgående som branschen har längtat efter

/0 Kommentarer

Hur ser medlemmarna på samgåendet mellan de två föreningarna och bildandet av Borrföretagen? Vilka möjligheter, fördelar och eventuella farhågor har man?
Borrsvängen har samlat kommentarer från en rad entreprenörer i branschen.

Thomas Apelgårdh, TA Brunnsborrning, Uppsala

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Geotec och Avanti går ihop?
– Jag tror att det är ett steg som vi måste ta, för att bli bättre på att få samhället att förstå hur viktigt det är med brunnsborrning och geoenergi och hur vi hanterar grundvattnet. Det är en fördel att stå enade och kunna göra det arbetet tillsammans.
– Det här är ju också en ganska liten bransch, så man kan tycka att det räcker med en organisation.

Du var ju själv länge Avantimedlem och kom över till Geotec för några år sedan. Hur ser du på samgåendet ur det perspektivet?
– Ja, jag har provat båda organisationerna. Det är bland annat just därför jag tycker att det räcker med ett lag. Vi diskuterar ju samma saker och har samma utmaningar.

Vilka förväntningar har du på den nya organisationen?
– Det är en bra fråga. Men det är nog ungefär samma förväntningar som jag hade när jag gick med i Geotec: Att organisationen ska sprida kunskap om det vi gör och på det sättet öka intresset och marknaden för till exempel geoenergi, så att fler vill köpa våra tjänster. Allt handlar ju om att affärerna ska snurra.
– Det är också bra att alla har samma ”psalmbok” och att det inte råder någon tvekan om att en certifierad brunnsborrning går till på ett och samma sätt oberoende av vem man vänder sig till. Jag har hållit på i 20 år och har känt att det ibland kan finnas en osäkerhet på beställarsidan när det gäller den saken.

Ser du några risker eller nackdelar med samgåendet?
– Egentligen inte, men det är viktigt att ta vara på kamratskapet – det är det viktigaste vi har. Båda organisationerna har förbaskat bra gemenskap och många medlemmar har varit med i sina respektive föreningar väldigt länge. Nu blir det något nytt, vi blir en större familj och behöver lyfta blicken. Det nya kommer att sätta sig, men det kan hända att det tar lite tid.

Tomas Söderqvist, Sweborr, Karlskoga

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det känns faktiskt jättebra på alla sätt. Det här är bra för hela branschen, vi kommer att bli starkare gentemot myndigheter och andra beslutsfattare. Jag har pratat med personer i andra branscher som gjort på liknande sätt och det har blivit bra, det är en fördel att visa enighet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Om vi tar geoenergin, som ju är den stora biten, så förväntar jag mig att vi kan gå ut bredare mot fastighetsägare och andra stora aktörer som fjärrvärmebolag och lyfta fram möjligheterna med geoenergi. Hittills har det ju faktiskt inte hänt så mycket, trots att vi har hållit på i så många år. Det är först nu, när stora aktörer som Eon ger sig in i leken och börjar tala för varan som det rör på sig – de har en helt annan styrka.
– Det finns ett antal jättebra företag i båda föreningarna, som är välskötta och gör väldigt bra jobb, men ibland krävs det andra och större kunskaper för att nå och påverka de aktörer vi vill. De är ju inte särskilt intresserade av hur man utför själva borrhålen, utan det är argument om ekonomisk avkastning och miljöfördelar som behövs. Här tror jag att en stor, gemensam organisation kan göra skillnad.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Nej, det gör jag inte. Det kommer så många bra unga företagare nu och de är inte prestigebundna. Jag är själv 59 och börjar väl tillhöra det äldre gardet. Jag upplever det som att de unga i branschen nu på något sätt är mer av riktiga företagare än vad många av oss äldre var när vi var i deras ålder, så det här kommer att bli jättebra. Den enda risken är att en viss form av gemyt kan försvinna när två gamla föreningar upphör, men det gemytet kan man hitta även i en större organisation.

Dan Inge Fäldt, DI Tech, Vårgårda

Vad säger du som företagare och Avantimedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är jättebra. Allting kommer att bli mycket enklare när vi kan arbeta på bred front med våra frågor. Jag har suttit i Avantis styrelse de senaste åren och detta är något hela föreningen velat se och har arbetat för.

 

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Att den ska jobba för att marknadsföra geoenergin och även kunna påverka leverantörsföretag så att vi får säkrare maskiner och arbetsplatser. Viktigt är också att ta hand om medlemmarna. Vi behöver fortsätta utveckla yrket och höja kvaliteten och statusen, så att vi kan locka fler unga till yrket. Inte minst behöver det komma in fler tjejer.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Det blir en väldigt stor organisation med många medlemmar. Det finns en risk att det blir opersonligt och att vi tappar en del av den närhet vi har haft. Men jag tänker att det där är något man kan påverka själv. Det duger inte att stå vid sidan om och tycka att något är dåligt, utan det gäller att engagera sig, komma på alla möten, ha åsikter och göra sin röst hörd.

Torgny Svensson, TSB Entreprenad, Sollefteå

Vad säger du som företagare och Geotecmedlem om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det som är bra är att vi kan föra samma talan mot myndigheter kring regelverk och annat. Att stå enade och kunna visa att alla entreprenörer i den här branschen har samma åsikt. Det blir bättre tryck i opinionsbildning och påverkansarbete på det sättet.

Vilka förväntningar har du som företagare på den nya organisationen?
– Just att den ska vara vårt organ, dit vi kan vända oss om vi har problem, plus att organisationen ska föra vår talan mot de myndigheter som reglerar det vi håller på med.

Ser du några risker eller nackdelar alls med samgåendet?
– Ja, jag har ganska blandade känslor. Tidigare har föreningarna konkurrerat lite med varandra och jag tror att det på vissa sätt har varit positivt. Nu blir det en koloss, som inte behöver konkurrera med någon annan och en farhåga jag kan ha är att utvecklingen stannar av. Men det behöver inte bli så – den nya organisationen blir vad vi tillsammans gör den till.

Text och foto: Jörgen Olsson 

Leverantörer lovordar samgåendet

/0 Kommentarer

Borrbranschens leverantörer tycks eniga: Sammanslagningen av Geotec och Avanti till en organisation gör livet mycket enklare. Nu slipper man mycket dubbelarbete och får lägre kostnader.

 

Borrsvängen var nyfiken på leverantörernas tankar om den nya branschorganisationen Borrföretagen och gjorde därför en liten rundringning. ”Det här borde ha gjorts mycket tidigare”, som Freddie Ekman på EMS Teknik uttrycker det sammanfattar väl budskapet från de leverantörer vi har pratat med.

Christer Wretman, vd Eurodrilling

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det här har vi velat i 20 år. Vi får en enda organisation att vända oss mot med samma kundgrupp. I lilla Sverige har det varit onödigt med dubbla mässor och andra evenemang. Det blir ganska svårt att göra något riktigt bra om man ska göra det dubbelt hela tiden.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den fortsätter att stötta sina medlemmar. I branschen finns många småföretagare som kan behöva hjälp med regelverk med mera. Där vill vi vara med som stödjande partner.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Det blir enklare med en part istället för två. Som leverantör har vi också haft dubbla avgifter för att vara med i båda, det blir ganska mycket pengar. Det är bra att vi nu får en fokuserad målgrupp som drar åt samma håll. Vi har upplevt att det har varit lite konkurrens mellan organisationerna som inte gynnar någon.

Ser ni någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, ingenting. Risken är väl att de kanske tappar medlemmar som tycker att de inte passar in. Men jag tror inte det och den risken får man nog ta i så fall. Det här blir bra, det måste det bli. Vi hänger i alla fall på tåget.

Niclas Höjer, vd Filtrena

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker det är bra med bara en organisation. Det blir smidigare på alla sätt att kunna jobba utifrån en enhetlig linje. Men vi är ingen stor leverantör till branschen. Det blir större skillnad för de som säljer borrkronor till exempel.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Nu gäller det såklart att de får ihop det och att det blir bra. Det gäller att kunna samsas, men så är det med allt där det finns mer än en vilja inblandad. Men tanken är ju att de två viljorna ska bli en och då blir det mycket lättare. Vi slipper också att den interna konkurrensen.

Hur har ni märkt av den?
– Egentligen inte så mycket. Vi har haft ett långsiktigt och nära samarbete med några brunnsborrare och har inte påverkats så mycket av branschorganisationerna i sig, då vi är så små leverantörer för borrningsbranschen. Det har nog varit tydligare för de som enbart har brunnsborrare som kunder.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Den stora fördelen är att vi kan förhålla oss till en organisation. Även om både Geotec och Avanti har haft i stort sett samma riktlinjer, så är det en stor vinst för oss att ha en gemensam part. Det är alltid lättare att jobba med en än två, det underlättar till exempel när det är mässor. Vi pratar också mycket med privatkunder och det kan vara förbryllande för dem när de till exempel frågar efter brunnsborrare. Jag ser det här som positivt för alla.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, jag ser bara fördelar. Det är alltid jobbigt när det finns fler än en att välja på. Just när det gäller branschorganisation ska det nog inte finnas fler än en. Det är den som ska skapa riktlinjerna. Finns det två vet man inte riktigt vilket ben man ska stå på.

Oscar Heydorn, vd Debe Flow Group

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Jag tycker att det är bara positivt. Det blir en stor fördel för oss att ha en istället för två föreningar att förhålla oss till. Det blir också mer professionellt med en förening gentemot marknaden. Utomstående har nog haft svårt att förstå varför det har funnits två. Så brukar det inte vara med branschorganisationer.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Jag åkte i dag förbi en skylt där det stod att kommunen installerar fjärrvärme för miljöns skull. I det sammanhanget borde även geoenergi vara med. Det är viktigt att föreningen för branschens talan i de forum där den diskussionen förs och att man lyfter nivån på hela dialogen, även gentemot kunderna.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Jag tror att vi kan bli mer aktiva som leverantör mot en förening. Vi kan bidra mer med den kunskap vi har och vara mer lyhörda mot branschen. Det har varit svårt att hinna med två föreningar. Nu får vi ett spår att följa istället.

Freddie Ekman, vd EMS Teknik

Vad säger ni som leverantör om att Avanti och Geotec går ihop?
– Det är jättebra. Det blir mindre jobb för oss eftersom vi är medlemmar i båda. Samtidigt blir det en starkare gemenskap mellan brunnsborrare.

Vad har du för förväntningar på den nya organisationen?
– Att den blir starkare och får gehör för branschens synpunkter, framför allt inom geoenergi.

Hur påverkar det här er som leverantör?
– Vi får det lättare att som leverantör framföra våra önskemål.

Ser du någon risk eller nackdel med att det nu blir en enda branschorganisation?
– Nej, det gör jag inte. Jag tycker att det här borde ha skett mycket tidigare, det borde varit en gemensam branschorganisation från början.

Text: Lars Wirtén Foto: Jörgen Olsson

Fullsatt när grundvattnet stod i fokus i Lund

/0 Kommentarer

Den 23 och 24 oktober hölls Grundvattendagarna i Lund. Värd var Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Mattias Gustafsson på myndighetens Lundakontor konstaterar ett lyckat och fullbokat arrangemang.

Text: Jörgen Olsson

– Det är roligt att man kan ha två dagar med 50 olika föreläsningar om vatten och väcka så stort intresse att vi var tvungna att säga nej till folk som ville komma och lyssna. Så har det inte varit tidigare.

Mattias Fredriksson, SGU. Foto: Lars Wirtén

Torkan och vattenbristen har satt fokus på grundvattnet och gjort att vi diskuterar vattenfrågor på ett annat sätt i samhället än för bara några år sedan, menar Mattias Gustafsson.
– Det finns ett stort intresse för att resonera kring grundvattnet och hur vi hanterar det. Hur skyddar vi det mot torka, översvämningar och föroreningsspridningar? Även de många små vattentäkter som idag hotas av nedläggning drar till sig ett förnyat intresse, bland annat som reserver i händelse av ett krisläge, säger han.
Borrsvängen var på plats och fångade upp några av de totalt omkring 50 olika föreläsningar som bjöds.

Vårgårda sätter riskpoäng när mark ska exploateras

Vårgårda tätort i Västergötland ligger rakt ovanpå grundvattenmagasinet Algutstorp-Horla. I den södra delen av magasinet finns kommunens huvudvattentäkt.

Text & foto: Lars Wirtén

På grund av tätortens placering ovanpå en känslig geologi har fått länsstyrelsen att agera och begära in påverkansrisker av Vårgårda kommun. Konsultföretaget WSP har därför fått i uppdrag att ta fram en metod för att bedöma risken för påverkan på grundvatten och dricksvatten utifrån kommunens förändrade detaljplaner.
– Vi kom fram till att det skulle vara en kartbaserad modell som är så pass enkel att kommunen själv kan använda den, berättade David Klemetz på WSP.
I modellen utgår WSP från den nuvarande markanvändningen och jämför den med framtida användning. Riskerna i förhållande till miljökvalitetsnormer och försämrad grundvattenstatus bedöms med hjälp av poäng på en femgradig skala.

WSP tar fram en metod för att bedöma risker för påverkan av grundvatten.

– Vi har sett att det handlar mycket om dagvattenhanteringen. Därför har vi även lagt på ett steg där vi hjälper att bedöma hur kommunen ska hantera dagvattnet. Målet är att kommunen på sikt ska kunna bedöma varje ny fastighet utifrån vår modell, förklarade David Klemetz.

Tre steg

Bedömningen sker i tre steg: sårbarhetsanalys, påverkansanalys och kvantitativ risk. I sårbarhetsanalysen belyser man magasinets genomsläpplighet, lokalisering i förhållande till vattentäkt och vattnets transportriktningar, det vill säga om grundvattnet flödar bort från eller mot täkten.
– I påverkansanalysen tittar vi på föroreningskällor från markanvändning, avloppsrening, infrastruktur och förorenade områden. Den kvantitativa påverkan baseras på befintliga vattenuttag och förekomsten av hårdgjorda ytor inom fastigheten.

Poängmatris

Moment två består av att sätta poäng utifrån risk som summeras i en matris.
– Den här metoden är väl anpassad för små till medelstora fastigheter. Skulle det röra sig om ett industriområde blir poängsättningen lite sned, där måste man titta på varje risk för sig och inte summera poängen.
Vårgårda kommun har nu börjat använda metoden, om än inte i sin helhet.
– Vi ser ett stort behov av den här typen av arbetsgång och modellen har stor utvecklingspotential, konstaterade David Klemetz.

Så förebygger SGU vattenbrist

Mattias Gustafsson på SGU var en av de avslutande talarna på Grundvattendagarna. Han passade på att summera vad SGU gör i torkans spår när det är vattenbrist.

Text: Lars Wirtén

SGU har med hjälp av medel från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kunnat intensifiera sitt förebyggande och kartläggande arbete kopplat till vattenbrist. Det hela började 2015 då SGU gjorde provborrningar på Öland. Länsstyrelsen reagerade och undrade varför de borrade i alunskiffern. Var det gruvprospektering på gång och varför var i så fall inte länsstyrelsen informerad? Men SGU kunde lugna oron med att det handlade om att kartlägga förekomsten av grundvatten.
– Ungefär i samma veva inleddes vattenbristen och krisen i det området. Därför var det lyckat att vi fick en bra kontakt och dialog med länsstyrelsen just då.

Pengar till torka

Länsstyrelsen började ligga hårt på SGU att de måste göra fler undersökningar. Landshövdingen tryckte på departementet, men svaret var att det inte fanns några pengar avsatta.
– De kontaktade då MSB, men svaret även där var att det bara fanns pengar till översvämningar. Torka hade man inga medel till. Men de återkom efter att ha kommit fram till att även åtgärder mot torka är klimatanpassning, berättade Mattias Gustafsson.
2017 bestämde sig därtill regeringen för att ge pengar för att förebygga torka.
– Vi fick då 30 miljoner kronor över tre år och kunde ta fram ett smörgåsbord av åtgärder.

Sex områden

Smörgåsbordet bestod av åtgärder inom sex områden:

  • Våtmarker.
  • Skytem, det vill säga flygbaserad kartläggning av grundvattenförekomst.
  • Utökad nivåövervakning.
  • Utökad grundvattenkartläggning.
  • Utökad kemisk provtagning.
  • 3D-modeller.

Utifrån dessa insatser tog SGU fram en rapport som berör tre huvudkategorier av åtgärder som kan stärka tillgången på grundvatten.

  • Åtgärder som genom höjda grundvattennivåer stärker den magasinerande förmågan.
  • Åtgärder som kan avlasta grundvattnet från vattenuttag.
  • Åtgärder med målet att balansera vattenflöden i anslutning till våtmark.

Ytterligare åtgärder

Mattias Gustafsson kunde också presentera ytterligare en rad åtgärder från SGU:

  • Utökade Skytem-undersökningar i Halland, Närkeslätten, Östgötaslätten, västra sidan av Vättern, Listerlandet i Blekinge, Vombsänkan i Skåne samt i sydvästra Skåne.
  • Utbyggt grundvattennät (läs mer i separat artikel).
  • Utökade prognosverktyg i samarbete med SMHI.
  • Extrasatsning i bristområden, i huvudsak Bohuskusten, Blekinge, Smålandskusten och Roslagen.

– Det gäller att vara beredd på både för mycket och för lite vatten. Båda kan leda till brist på bra vatten, summerade Mattias Gustafsson.

Ny modell för nytt vattenskyddsområde i Kalmar

Det kommunala bolaget Kalmar Vatten är i slutfasen av arbetet att slå ihop två vattenskyddsområden till ett nytt – Södra Nybroåsens vattenskyddsområde. Till sin hjälp använder man en grundvattenmodell som har gett mycket ny kunskap.

Text & foto: Lars Wirtén

2013 fick konsultföretaget WSP i uppdrag av Kalmar Vatten att upprätta en modell för att avgränsa ett nytt vattenskyddsområde. Området ligger på Nybroåsen, en mäktig, sju mil lång isälvsavlagring som sträcker sig från Nybro till kusten vid Kalmarsund. Här finns i dag vattentäkter inom två olika vattenskyddsområden som gränsar till varandra. Nu behöver vattenskyddet revideras och anpassas till dagens samhälle och lagstiftning.
– Vi har haft en öppen process med många lantbrukare engagerade. Vi fick mycket kritik på vårt första förslag. Vi kände då att vi behövde en grundvattenmodell för avgränsningen och kopplade in WSP i arbetet, berättade Harald Persson på Kalmar Vatten.

Fler täkter planeras

Susanne Johansson, WSP.

De befintliga vattentäkterna ligger i åsens norra del. Nu planeras ytterligare vattentäkter i andra delar av åsen. Det finns en hel del bevattningsbrunnar som påverkar grundvattennivåerna.
– Vi försökte först avgränsa området till tillrinningsområdet. Men det riskerade att bli för stort. Därför bestämde vi oss för att minska osäkerheten och få fram trovärdiga avgränsningar. Vi satte upp en grundvattenmodell som beaktar nya vattentäkter och brunnar, berättade Saskia Eriksson på WSP.
– Den är ett verktyg för att kunna besvara frågor om både nuläget och framtiden. Vi har simulerat olika drifts- och klimat- och föroreningsscenarier, förklarade WSP-kollegan Susanne Johansson.

Mycket data

Modellen är storskalig och är uppbyggd med en cellstorlek från 20×20 meter upp till 80×80 meter. Den är kalibrerad i flera steg, bland annat mot uppmätta grundvattennivåer och strömningsbilder. Underlaget består av data från geologiska kartor, borrningar, brunnsinformation, driftdata, nederbörd, höjd, vattendrag och grundvatten- och havsnivåer. Därefter har området ringats in.
– Det första vi gjorde var att spåra partiklar bakåt för att se varifrån vattnet kommer och hur lång tid det har tagit för vattnet att ta sig till brunnarna. Vi har kombinerat hastigheten med sårbarheten för att ta fram ett förslag på område, sa Susanne Johansson.

Kraftfullt verktyg

En lärdom av att använda sig av en grundvattenmodell är att det är ett kraftfullt verktyg i kommunikationen med sakägarna.
– Det är svårt för sakägare att slå hål på modellen, det är svårt att gå in och hävda att modellen visar fel. Ur ett beställarperspektiv har vi fått mycket ny kunskap om storlek och utbredning av vattenskyddsområdet med hjälp av modellen. Var lägger man gränsen för ett vattenskyddsområde? Vi vet mer nu, men vi är inte färdiga än, sa Harald Persson från Kalmar Vatten.

 

Transparent öljätte värnar familjen och principerna

/0 Kommentarer

Ulf Spendrup inspirerade på Borrföretagens första stämma.

Om man ska tänka sig organisationen Borrföretagen som en enda stor familj, så passade Ulf Spendrups inspirationsföreläsning på Borrföretagens första stämma som hand i handske. Hans berättelse om familjens långa och krokiga resa från mitten av 1700-talet till dagens ohotade position som Sveriges bryggerijätte nummer ett, var både levande och lärande.

Ulf Spendrup vävde skickligt samman teman som vision, enighet, uppfinningsrikedom och uthållighet när han tog åhörarna med på familjeföretagets bitvis dramatiska resa.

Faktum är att Spendrups i mitten av 1970-talet stod på konkursens rand, med bara 1,6 procent av marknaden. Då hade Pripps under en följd av år köpt upp så gott som samtliga oberoende bryggerier och Spendrups lilla anläggning i Grängesberg i Dalarna stod som en av mycket få privata aktörer.

– Under 70-talet blev Pripps dessutom statligt. Det var många som ogillade att staten drev konsumentvaruföretag, så när min bror Jens och jag hade tagit över och vi lanserade vårt nya öl 1979, så blev det en väldig skjuts. Media gillade oss och lyfte fram oss så mycket att vi knappt behövde göra någon egen reklam och vi fick bra positioner både på systembolaget, på restauranger och sedermera i dagligvaruhandeln, berättade Ulf Spendrup.

Principer och ledstjärnor

Resan till dagens position, med en 32-procentig marknadsandel och över 1 600 artiklar i sortimentet, varit lång och krokig. Men några viktiga principer har följt familjen i modern tid och hjälpt dem att hitta rätt. Ulf Spendrup:

  • ­Vi säljer inte. Vi har låst alla aktier i en stiftelse och kastat nyckeln i sjön, kan man säga. Som familjeföretag har man en annan affärslogik – man investerar för barn och barnbarn och behöver inte bry sig om vad utomstående tycker om det ena eller andra kvartals- eller årsbokslutet. Att vi inte kan sälja – även om vi skulle vilja – innebär en trygghet både för de anställda och för familjen.
  • Transparens. Jag vill påstå att vi är enormt transparenta gentemot våra anställda. De har access till familjen, vi är med hela tiden, de känner oss och vet att vi hela tiden står upp för företaget och vill bygga vidare.
  • Involvera barnen. Vi tar in barnen i företaget redan i unga år. Vi visar dem bryggerierna och de sommarjobbar där. De lär känna verksamheten på ett naturligt sätt. Sedan gör de som de vill med sina yrkesval såklart, men av mina och Jens åtta barn jobbar idag sex i företaget.
  • Extern styrelse. Vi har fyra familjemedlemmar och fyra externa representanter i styrelsen. Som familjemedlem lämnar man styrelsen när man fyllt 70 ­och de externa ledamöterna kan bytas ut efter hand, i takt med behov och tidens krav. Vi har haft enorm glädje av den externa styrelsen. Senaste nytt är att där finns en ledamot som är expert på artificiell intelligens, AI. Vi försöker ligga i framkant.

Hur vi ser på varandra – och varför det så lätt blir fel

Under stämmodagarna bjöds även en inspirationsföreläsning av Mattias Lundberg, docent i psykologi och författare.

Lättsamt men samtidigt insiktsfullt och varmt resonerade han kring hur vi betraktar människor i vår omgivning och hur snabba vi är att gruppera och etikettera dem vi möter.

– Det är något vi gör automatiskt. Vi har dessutom ovanan att översätta och förväxla ett beteende med vilken personlighet en människa har – och när vi väl har gjort det har vi väldigt svårt att byta uppfattning, sa Mattias Lundberg.

Han poängterade bland annat att det mest intressanta egentligen inte är likheterna människor emellan, utan olikheterna:

– Det är det som skiljer som är personligheten och det är det som skapar dynamik och spänning.

Text och foto: Jörgen Olsson

”Frågan har ställts, men vi säljer inte”

/0 Kommentarer

– Vi har fått frågan, men för oss är det inte alls aktuellt att sälja. Pengar är inte det viktigaste.
Så säger Charlie Isaksson som sedan 25 år driver Charlies Brunnsborrningar i Vilhelmina.

Det är något eller eller ett par år sedan som Charlie fick frågan om att sälja företaget. Han vill inte berätta från vem frågan kom, men är tydlig med att han förkastade den direkt.
– Vi startade den här verksamheten för 25 år sedan med fem kronor på fickan. Nu har vi byggt upp något som vi är stolta över och trivs väldigt bra med. Vi har skapat oss ett bra förtroende hos både företag och privatpersoner här uppe. Skulle det någon gång bli aktuellt att sälja så måste det vara till någon där vi känner att det klickar direkt; att det är någon som kommer att driva detta vidare i samma anda, säger Charlie Isaksson.

Charlie och Hélen Isaksson.

Allt måste stämma

– Jag är 55 år nu, så i någon mån måste jag ju börja tänka på framtiden, men samtidigt är känslan att det här företaget ska följa med oss så länge vi bara orkar. Barnen är inte intresserade, de har blivit avskräckta av hur mycket vi jobbar – men vi trivs ju med det. Det kan bli aktuellt med en försäljning någon gång i framtiden, men då måste som sagt allting stämma och just nu har varken jag eller Hélen de tankarna alls. Det är en principsak, säger Charlie.

Text och foto: Jörgen Olsson

11 råd om du vill sälja ditt företag

/0 Kommentarer

Vad är viktigt att tänka på om du funderar på att sälja ditt företag? Eller om du inte vill sälja? Borrsvängen ställde frågan till David Hallbäck på Svensk Företagsförmedling som har hjälpt till vid flera företagsaffärer i borrningsbranschen.

David Hallbäck tror att det blir svårt för de små företagen att hävda sig i konkurrensen på sikt. Hans råd för den som inte vill sälja sitt företag är att liera sig och gå samman med andra och sikta på att bli en ny stark spelare lokalt.

– Gå ihop med värsta konkurrenten. Om ni inte vågar eller vill slå ihop er helt kan ni bilda ett samriskbolag som fakturerar ut mot kund och delar på administrativa kostnader, men där ni behåller era egna bolag bakom. När ni har blivit starkare kan nästa steg vara att börja köpa upp andra företag eller ta in fler under samma paraply.

– Idag kostar utrustningen mycket och det är därför viktigt att hålla uppe nyttjandegraden och att ha full beläggning. Din utrustning kanske inte kan vila när du behöver vila. Då är det svårt att vara ensam. Jag tror att företag med färre än tre riggar kommer att få det svårt framöver. Den utvecklingen har vi redan sett inom slamsugning och annan industriservice till exempel.

Om du istället blir uppvaktad av en större aktör eller om du bestämmer dig för att själv ta steget och försöka hitta en köpare finns det en del att tänka på och förbereda. Här är David Hallbäcks råd.

1. Vill du verkligen sälja?

Innan du går in i en förhandling med en köpare, tänk noga igenom om du verkligen vill sälja. Vilken frihet vill du ha? Friheten att vara din egen eller friheten från det övergripande ansvaret? Du har antagligen en gång startat företaget av en anledning. Det här är den första frågan du ska ställa dig.

2. Se över din utrustning

För en ensamföretagare eller det lilla företaget med enstaka anställda betyder utrustningen mycket för värdet på företaget. Har du gammal utrustning eller om den är i dåligt skick blir företaget svårsålt. Då måste den nya ägaren börja med att investera. Du bör ha en jämn investeringstakt, vilket syns i avskrivningarna i balansräkningen. Sjunkande avskrivningar pekar på investeringsbehov.

3. Anställ

Enmansföretag är svårsålda. Då hänger hela verksamheten och all kunskap och kompetens på en enda person, vilket innebär en risk för köparen.

4. Klä bruden

Det är lättare att sälja en ren och hel bil som är nytvättad än en smutsig utan servicebok. Samma sak gäller företag. Se till att ha ett snyggt yttre: måla byggnader, ta bort ogräs, ha snygga bilar och maskiner. Det första intrycket är viktigt även vid en företagsaffär. Men tänk även på serviceboken, det vill säga dokumentationen. Använd transparenta och digitala affärssystem där all kritisk affärsdata matas in, så att köparen inte blir beroende av din hjärna. Delegera ut ansvarsområden på dina anställda.

5. Renodla din verksamhet

Renodlade och specialiserade borrare är mer attraktiva för en köpare än företag med flera olika delar i verksamheten, som att även vara rörläggare och installera värmepumpar.

6. Skaffa en bred kundbas

Om du endast har ett fåtal kunder, om aldrig så lönsamma, är du sårbar om du förlorar en av dem. Det ökar risken för köparen. Siktar du på att sälja ska du därför medvetet söka fler och nya kunder. Om du inte vågar anställa, överväg att minska engagemanget i någon av de befintliga kunderna för att kunna ta in fler nya. Dina fina kundrelationer kan ses som en risk för en ny ägare som inte känner dina kunder.

7. Vad är din egen inställning?

Köparen kommer att fokusera mycket på dig som person. Är du driven, har du energi och kommer du att fortsätta att vara engagerad som anställd? Eller är du trött och ger intryck av att bara vilja bli av med företaget? Söker du bekvämlighet eller en ny utmaning? Den bedömningen är viktig för köparen.

8. Sälj när det går bra

Det kan kännas omotiverat att sälja när allt går bra och du gör bra vinst. Varför göra sig av med något du har byggt upp under flera år och som dessutom ger klirr i kassan? Svaret är att du inte kommer att kunna sälja den dag det går sämre och allt känns motigt. Det här är ett vanligt misstag i alla branscher, enligt David Hallbäck. När du inte längre orkar, när du inte har hängt med i investeringar och utveckling, då kan du heller inte sälja.

9. Var tydlig

När du har uppvaktats, ta fram en tydlig presentation av ditt företag. Presentera dina anställda, vad ni jobbar med, hur ni gör det och med vilken utrustning. Givetvis ekonomiska nyckeltal som omsättning och resultat. Håll det enkelt. En köpare behöver inte veta särskilt mycket för att kunna avgöra om och vad de vill erbjuda dig.

10. Driv processen framåt

Att diskutera med köparen fram och tillbaka och dra ut på tiden är ett klassiskt misstag. Det tjänar bara köparens intressen och leder till att du får sämre betalt. Bestäm dig tidigt och gå mot avslut. Det här är dock en svår avvägning; när det är dags att sätta ner foten och säga att nu har ni fått tillräckligt med information, nu vill jag ha ett bud. Här kan en extern rådgivare som har varit med i liknande situationer vara värdefull.

11. Ha realistiska förväntningar

Är du ensamföretagare får du betalt för din utrustning plus en anställning. Har du lite mer volym och flera anställda kan du räkna med fyra till sex gånger ett hållbart resultat, där köparen tittar på genomsnittligt antal borrmeter per år tillsammans med snittresultatet över ett antal år.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra Starklint Söderström

Konsten att växa av egen kraft

/0 Kommentarer

Samtidigt som företagsuppköp blir allt vanligare i branschen växer en del aktörer för egen maskin. Malmberg och FBB Finspångs Brunnsborrning ökar båda stort och snabbt – helt organiskt.

 

Köpa ett annat företag och på så vis öka storleken, eller skapa tillväxt genom att öka försäljningen? Vägen till ökad omsättning kan ha olika sträckningar, många köper sig större, men för Malmberg Borrning AB har det varit naturligt att växa organiskt.
– Vi har vuxit sedan 2012–13. Då började en rejäl tillväxt för oss och den har enbart varit organisk, berättar Sara Malmberg, koncernchef för MalmbergGruppen och vd för dotterbolaget med verksamhet inom brunnsborrning och geoenergi.

Sara Malmberg, koncernchef för
Malmberggruppen.

– Koncernen har flera bolag, men det är borrning och geoenergi som vuxit mest. Det har varit en hel del större projekt på gång på marknaden och vi har fått jobba med totalentreprenader, det har haft betydelse.

Strategisk satsning

Tillväxt har varit en del av Malmberg Borrnings affärsplan, de har fokuserat mycket på att få bolaget att öka. De har haft som mål att bli mer aktiva i sitt säljarbete och har också anställt fler säljare, och så har man tagit sikte på huvudstaden och Mälardalen.
– Syns du ger det effekt. Vårt tillväxtmål har uppfyllts med råge, konstaterar Sara Malmberg.
Uppdragen har kommit att handla mycket om insatser vid byggnation av kommersiella fastigheter och upprustning av miljonprogrammet. Torkan har också fått betydelse, kommunerna lägger sig vinn om att ha en bättre beredskap och eftersträvar en helhet i sin vattenhantering.
– Det har framförallt skett en förflyttning från villor och bergvärme till geoenergianläggningar för stora fastigheter. Och bygger du stort genererar det lätt nya uppdrag.

Bara början

Den starka tillväxten till trots tror Sara Malmberg att Malmberg Borrning bara är i början av sin utvecklingskurva.
– Vi erbjuder hela installationer av geoenergi med systemdesign, installation och energiborrning och det menar jag gör att vi kommer att fortsätta att växa inom just detta område. De hållbarhetsdiskussioner som förs generellt kommer säkert också att göra sitt till.
Målsättningen är att fortsätta att växa, om än inte att toppa rekordåret 2017 just nu, och att områdena geoenergi och ”vatten” i form av brunnsborrning inom Malmberg Borrning ska växa tillsammans. Sara Malmberg räknar inte minst med en hel del stora byggprojekt framöver.
– Geoenergi kan inte annat än att fortsätta öka, det ligger i tiden och kunder jag möter idag har en helt annan kunskap än tidigare. Och så är det faktiskt en förutsättning om vi ska nå FN:s klimatmål för 2030!

Medarbetare och kund i fokus

David och Martin Johansson,
vd respektive ekonomichef för FBB Finspångs Brunnsborrning. Foto: Mikael Grip

FBB Finspångs Brunnsborrning AB gör ungefär samma resa som Malmberg just nu.
– Vi har helt och hållet vuxit organiskt. Vi har haft en strategi och arbetat målmedvetet för att utveckla oss som företag och det har gett resultat, säger vd David Johansson.
En viktig del av strategin har varit att investera i kunskap och moderna maskiner. Att utveckla verksamheten för att få engagerade och kompetenta medarbetare som känner arbetsglädje och kan bidra till att skapa nöjda kunder och tillväxt.
– Vi har inte jagat nya kunder utan främst haft fokus på leveransen. Att utvecklas som företag och ha nöjda kunder har varit primärt.

Stadig tillväxt

Kurvan har pekat uppåt de senaste fem åren, berättar David Johansson. Företaget har stadigt vuxit lite varje år. De har gynnats av de senaste fyra årens torka, som fått kunderna att vilja djupborra vattenbrunnar i högre grad. Men det är uppdragen inom geoenergi som ökar mest och det tror han beror på ett större intresse för att förbättra sina kyl- eller  uppvärmningskostnader samt en ökad medvetenhet vad gäller klimatfrågor och satsningar på förnybar energi.

Överväger förvärv

Även David Johansson tror på en fortsatt organisk tillväxt för sitt företag. Han har i dagsläget behov av att anställa ytterligare en handfull personer. Men han utesluter inte företagsuppköp, det beror på hur marknaden utvecklar sig.
FBB får stora entreprenader inom geoenergi runt om i landet. Deras teknikavdelning har en kompetens som gör dem efterfrågade – de kan simulera hur mycket värme och kyla det går att få ut ur ett berg. Kanske blir det aktuellt med förvärv och lokalkontor, menar han.
– Konkurrensen är hård emellanåt, men jag ser vår tillväxt som en stadigt uppåtgående trend.

Text: Mia Ising

Fakta

• Malmberg Borrning AB omsatte runt 110 miljoner kronor 2018 och 154 miljoner rekordåret 2017. Omsättningen har fördubblats på fem år. Bolaget har gått från tiotalet anställda till närmare 35. Behov av ytterligare rekrytering finns, ett par brunnsborrare och ett par säljare.
• FBB Finspång Brunnsborrning AB omsätter 80 miljoner. Omsättningen har fördubblats på fem år. Företaget har gått från 15 till 25 anställda, plus ytterligare några personer i form av  inhyrd arbetskraft samt samarbetspartners för att klara topparna.