Jonas Grundström: Extremt nöjd att ha sålt Borrkronan

/0 Kommentarer

Jonas Grundström konstaterar att försäljningen var lyckad och ser nu fram emot resan framåt. Foto: Borrkronan.

Jonas Grundström är entreprenören som bestämde sig för att sälja sitt företag när det gick som bäst.

– Jag bedömde att jag skulle utvecklas mer och komma längre om jag var med och byggde något större. Och precis så har det blivit.

I mars 2017 sålde Jonas Grundström sitt företag Borrkronan till Rototec efter några månader av möten och förhandlingar. Men Jonas gick inte alls i några säljtankar när Rototecs dåvarande vd och grundare Mikko Ojanne kontaktade honom hösten 2016.

– Borrkronan gick bra och jag hade inte alls tänkt sälja företaget. Men visst kunde vi träffas och prata med varandra, jag var öppen för förslag. Det är ju roligt att bli uppvaktad; de hade tittat på olika alternativ och tyckt att här är en ung entreprenör med energi som det går bra för.

Personkemin visade sig stämma. Jonas fick en bra känsla för och uppfattning om Rototec och Mikko Ojanne.

– Jag blev intresserad att gå vidare och vi bokade in fler möten. Det var en ganska lång process som gav mig tid att fundera.

Rototec matchade helt

Jonas Grundström ställde sig frågan: Var är jag om tio år om jag fortsätter med Borrkronan? Och var kan jag vara om jag säljer till Rototec?

– Jag kom fram till att jag skulle utvecklas mer med Rototec och få ett helt nytt nätverk. Vi är alla ganska ensamma i våra små bolag, man får sköta allt själv.

Jonas skissade på ett upplägg och en plan på hur han ville att affären skulle se ut. Om de inte kunde erbjuda just det upplägget och gå honom till mötes skulle han tacka nej.

– När de lade fram sitt erbjudande visade det sig att det matchade min bild helt. Vi var på samma nivå och kunde gå vidare.

Även om det tog tid tycker Jonas Grundström att det var en smidig process.

– Jag var förvånad själv, det var schysst spel med öppna kort hela vägen. De höll allt de lovade.

Pengar är en viktig del

Personlig utveckling i all ära; det går inte att komma ifrån att pengar är en viktig del när en entreprenör ska sälja sitt företag. Så även för Jonas Grundström, som i sina framtidsscenarier satte siffror på utvecklingen med Borrkronan respektive Rototec.

– Det är framför allt fyra aspekter att ta ställning till: köpesumma, delägarskap, anställningsvillkor och utvecklingspotential. När det gäller den ekonomiska delen fick jag betalt vad jag ville ha och ett erbjudande att återinvestera en del av köpesumman i Rototec. Det var det jag ville, att vara med på resan framåt.

Ett vanligt upplägg i en företagsaffär är att det finns en prestationsdel där säljaren ska uppnå vissa mål under några år framåt för att få ut hela köpesumman. Något sådant krav fanns inte från Rototec.

– Jag blev utköpt ur Borrkronan på dagen med hela den överenskomna köpesumman. Det var viktigt för mig.

Var lätt att ställa om

I dag bär Jonas Grundström titeln ”project director” i Rototec. Det innebär att han är säljansvarig och ansvarig för större projekt i Sverige. Han har själv inte haft svårt att ställa om från att vara sin egen till att vara anställd och ha chefer som styr över honom.

– Jag tycker vi är duktiga på att behålla entreprenörsandan hos nya företagare som kommer in via förvärv. Men jag kan tänka mig att många har svårt för den omställningen. Säljer du ditt företag måste du vara införstådd med att du inte kommer att hoppa in i toppen direkt hos den nya ägaren.

– Från att ha varit ute och borrat och grävt och ansvarat för allt som hände i företaget är jag nu ansvarig för en mindre del, fast i en större organisation. Jag förväntade mig inget annat, det har blivit precis som jag hade tänkte mig.

Får äntligen själv semester

Friheten som egenföretagare innebar att i princip aldrig vara ledig, mer än någon enstaka vecka eller några dagar här och där.

– Under sommaren skulle de anställda ha semester och du var själv tvungen att täcka upp för att hålla igång produktionen. Nu har jag kollegor som jag kan lämna över till och själv få semester fyra veckor i sträck. Så om du frågar min familj är det en otrolig skillnad.

Jonas Grundström är så här två och ett halvt år efter affären ”extremt nöjd” med sitt beslut att sälja Borrkronan.

– Jag har utvecklats mycket mer jämfört med om jag hade fortsatt att driva mitt eget bolag. Det har varit och är en väldigt rolig och spännande resa. Vägen framåt för Rototec är inte en rak och bred landsväg där man kan luta sig tillbaka. Det är en krokig väg som kräver att man är på tå och villig att lösa hinder för att ta sig vidare. Det här blev exakt som jag hade tänkt mig.

Text: Lars Wirtén

Två aktörer har tagit täten

/0 Kommentarer

Rototec och Brainheart Energy är de två företag i branschen som har tagit täten när det gäller att växa genom uppköp. Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer, grundare av Rototec respektive Brainheart Energy, är överens: Ska branschen växa och nå sin fulla potential måste också företagen växa och bli större.

Borrningsbranschen har länge präglats av många, små och av varandra oberoende aktörer. Den har varit ett typexempel på en så kallad fragmentiserad marknad (läs mer på sid xx). Det här håller på att förändras. Rototec och Brainheart Energy har de senaste åren metodiskt köpt upp mindre företag. Och båda företagen kommer att följa den strategin framöver. Mikko Ojanne, grundare av Rototec, hoppas att fler företag i branschen ska välja samma väg.
– Ska vi få marknaden att växa måste fler våga satsa. Det är tungt att köra plogbilen själv.

En splittrad marknad

Mikko Ojanne, grundare av Rototec.

Både Mikko Ojanne och Ulf Jonströmer beskriver en splittrad marknad som behöver konsolideras, samtidigt som de ser en väldig potential i framför allt geoenergi. Den potentialen ligger i stora projekt med riktigt stora aktörer som kunder. För att överhuvudtaget få möjlighet att diskutera geoenergi i dessa sammanhang måste kunden möta ett företag som kan visa att det har resurser, organisation, kompetens samt ett professionellt och industriellt sätt som möter kundens nivå.
– När branschen är fragmentiserad, då blir kundutbudet likadant. Ett litet företag kan inte komma till en miljardrörelse och säga att det kan fixa deras energilösning. Det här handlar om att bygga trovärdighet. Jag såg tidigt att branschen måste ta större kliv, satsa mer och bli standardiserad, säger Mikko Ojanne.

 

Överträffa fjärrvärmen

Ulf Jonströmer beskriver tre mål som företaget satte upp vid starten av Brainheart Energy och som fortfarande gäller:
1) Konsolidera branschen genom att slå samman företag och effektivisera.
2) Industrialisera och gå från det hantverksmässiga.
3) Digitalisera, både vid projektering, planering och i driftskedet.

– Eftersom vår största konkurrent är fjärrvärmen är det viktigt att inte bara matcha utan även överträffa dem vad gäller tillförlitlighet och säkerhet. Vårt mål är därför att växa ytterligare. Det finns ett egenvärde gentemot kunderna att vara en trovärdig och stark partner över lång tid.
– Området är komplext. Att få fram bra och tillförlitliga lösningar kräver en hel del kunskap och kompetens. De små företagen har ofta svårt att svara tydligt och övertygande i de stora fastighetsägarnas ögon, menar Ulf Jonströmer.

Långsam förändring

Potentialen på marknaden ligger inte minst i de stora besparingar stora fastighetsägare kan göra med geoenergi samtidigt som värdet på fastigheterna höjs, säger Ulf Jonströmer.
– Men vi har underskattat hur långsamt förändringen har skett på marknaden. Det är en konservativ bransch som inte vill ta stora risker. Nu tycker jag att det har svängt, både mot bakgrund av klimatdiskussionen och ekonomin.
Brainheart Energy har valt en mer diversifierad strategi jämfört med Rototec genom att erbjuda tjänster hela vägen från projektering till och med den löpande driften. Borrning står för cirka en tredjedel av Brainhearts verksamhet. Ulf Jonströmer ser just borrning som ett intressant område och hissar samtidigt en varningsflagg.
– Det kan mycket väl bli en flaskhals för utvecklingen, om vi som bransch inte har tillräckligt med resurser för större projekt.

Engagemanget avgör

Rototec är en av de två aktörer som vuxit kraftigt genom uppköp.

Rototec har som mål att köpa två-tre företag om året i Sverige och ytterligare något i Finland.
– Men vi köper inte allt som rör sig. Det vi främst tittar på är att det är engagerade människor. För mig är det viktigt att säljaren ska känna sig nöjd och bli en livspartner med oss. Det måste vara en person som inte försvinner. På ett sätt är det viktigare än balans- och resultaträkningen, även om utgångspunkten naturligtvis är att bolaget går bra.
Ulf Jonströmer resonerar likadant.
– Väldigt mycket hänger på individerna och deras medarbetare. Det är inte kunskap i sig utan driv, engagemang och intresse som avgör. Det gäller också att hitta bolag där personkemi och företagsanda är någorlunda lika.

Kan tiodubblas

Ulf Jonströmer och Mikko Ojanne är överens om att konsolideringen kommer att fortsätta.
– Se hur fort det gick i livsmedelsbranschen, det är naturligt att det blir så även i vår bransch. Men det är inte bara Rototec och Brainheart som kommer att finnas framöver och dominera. Vi kommer vara flera stora aktörer. Det är enda sättet om vi ska få större fastighetsägare att byta från fjärrvärme, säger Mikko Ojanne.
Brainheart Energy Sweden illustrerar i sig utvecklingen, då Vattenfall gick in som delägare 2017. Ulf Jonströmer ser samtidigt en framtid för mindre företag.
– Jag tror att det kommer finnas kvar ett större antal mindre företag som fokuserar på villamarknaden och samtidigt är underentreprenörer till de stora.
Mikko Ojanne bedömer att marknaden kan tiodubblas på tio år. Om branschen vill.
– Vi är marginalsmå idag, vi touchar bara ett litet hörn. Om alla började byta från fjärrvärme skulle borrarna svämma över av jobb. Men för att nå dit krävs att större aktörer går in i branschen.

* Brainheart Energy består av Brainheart Energy Sweden som riktar sig till villamarknaden, och Sonority Sustainable Energy som riktar sig till större fastigheter.

Text: Lars Wirtén

Branschutvecklingen: Allt pekar på färre och större aktörer

/0 Kommentarer

Christer Ridström analyserar borrbranschens mognad och troliga utveckling. Foto: Jörgen Olsson.

Borrningsbranschen är i förändring. Företag som Brainheart Energy och Rototec har vuxit sig stora, bland annat genom förvärv. En utveckling som lär fortsätta, enligt Christer Ridström, senior rådgivare i Styrelseakademin.

Alla branscher har i begynnelsen bestått av många små, lokala aktörer. Hindren för att ta sig in på marknaden har varit obefintliga eller små. Den typen av marknader kallas fragmentiserade och har kännetecknat borrningsbranschen. Fram till för fem-sex år sedan. Då började framför allt Brainheart Energy och Rototec att köpa mindre brunnsborrningsföretag.

– Det här är en typisk företeelse som många andra branscher har varit igenom och som slutar i ett fåtal stora aktörer, det vi kallar oligopol, säger Christer Ridström.

Två väldigt tydliga exempel på den utvecklingen är dagligvaror och banksektorn.

– När jag växte upp i Linköping låg det flera små livsmedelsbutiker längs samma gata. Så ser det inte ut idag. Vi har ett fåtal stora kedjor. Likadant på banksidan. Det finns kanske en och annan lokal sparbank kvar, men i stort är det de stora jättarna som styr och bestämmer.

Ett mer närliggande exempel är däckbranschen. Den består idag av stora kedjor med gemensamma bokningssystem, inköp och marknadsföring.

– En annan bransch är veterinärer. Idag är i princip alla uppköpta och tillhör större organisationer.

Efter en period av oligopol svänger pendeln igen. De stora jättarna blir bekväma, kunderna missnöjda och ny teknik gör det möjligt för nya aktörer att utmana. Banksektorn är nu inne i en sådan fas där nisch- och internetbanker går in och tar delar av de stora aktörernas erbjudanden.

Tre strategier att växa

Aktörer som vill ta sig ur en fragmentiserad marknad och växa genom uppköp för att nå skalfördelar har i princip tre vägar att gå, enligt Christer Ridström.

  1. Fokusera och specialisera dig tydligt: bli absolut bäst och störst inom ett specifikt område.
  2. Differentiera och skapa ett bredare och större utbud eller annorlunda produkt som konkurrenterna får svårt att matcha.
  3. Bli kostnadsledare, det vill säga var billigare än alla andra, vilket idag bygger på att kunden själv gör en del av jobbet. Ikea är typexemplet.

Två val för små företag

Små företag i branscher som genomgår den här utvecklingen har i princip två val:

  • Bli uppköpt.
  • Stå utanför och bli starkt specialiserad.

– Jag tror det är svårt att stå utanför i det långa loppet. Nu är borrningsbranschen lite speciell i det att den utgörs av hyfsat lokala marknader där små företag kan klara sig även framöver. Men mönstret från andra branscher är att de små företagen som inte köps upp tynar bort och självdör.

– Den här fasen är nog den chans småföretagare har att få betalt för sina företag. Det är nu de är attraktiva.

Teknik driver uppköp

Ny teknik är också med och driver mot uppköp och färre aktörer, menar Christer Ridström.

– Små företag har inga möjligheter att följa utvecklingen internationellt och till exempel vara med i forskning och utveckling av nya metoder. Ny teknik kräver nya investeringar och de finansiella musklerna har inte det lilla företaget.

David Hallbäck, rådgivare på Svensk Företagsförmedling, har bistått vid flera företagsaffärer i borrningsbranschen de senaste åren. Utöver ny teknik pekar han på att även marknaden har förskjutits och förändrats.

– Utrustningen har blivit väldigt mycket dyrare. Och det går inte att bara höja priset, du måste öka beläggningen. Det gör du framför allt genom att kunna tacka ja till större jobb. Det kan inte det lilla företaget.

– Ökningen sker inte längre på villamarknaden, den ser vi istället på energilösningar för kommersiella fastigheter, flerbostadshus och offentliga fastigheter. Det är ett viktigt skäl för småföretag att gå ihop för att kunna växa på en delvis ny och växande marknad som kräver större resurser.

Att borrningsbranschen i framtiden kommer att bestå av endast ett fåtal aktörer kan tyckas osannolikt idag med den mångfald av borrningsföretag som finns. Men Christer Ridström är övertygad.

– Det tar tid innan det blir ett oligopol, det kanske tar 30 år. Men riktningen är tydlig. Det är där branschen kommer att hamna.

Text: Lars Wirtén

Foto: Jörgen Olsson

Här är apparna som kan göra jobbet säkrare

/0 Kommentarer

Arbetsmiljöverkets olika AFS:ar, organisationen Prevents broschyr ”Borrningssäkerhet” och Sveriges Byggindustriers ”Tysta boken” är tre förhoppningsvis välbekanta trycksaker kring arbetsmiljö och säkerhet.

Men i takt med tiden och tekniken har verktygen också flyttat in i våra telefoner och plattor. David Börjesson på Altea tipsar om några gratis appar som – faktiskt – kan höja säkerheten på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöverket har till exempel släppt en app som ska hjälpa till att skydda mot bullerskador.

– Den mäter bullret vid arbetsplatsen både momentant och som ett snittvärde under dagen. Baserat på resultaten ger appen sedan rekommendationer om vilken typ av hörselskydd man ska använda och om det rekommenderas att man går på en hörselundersökning. Appen innehåller också information om vilka lagkrav som gäller kring buller på arbetsplatsen, säger David Börjesson.

Från Arbetsmiljöverket finns också en app som mäter ljus, vilket kan vara intressant om man utför arbete i en verkstad med svag belysning.

Larm för ensamarbetare

Svevia, den stora väg- och infrastrukturentreprenören, erbjuder en säkerhetsapp med en funktion speciellt framtagen för ensamarbete.

– Den är användbar. Man lägger in uppgifter om kontaktpersoner, till exempel vänner och arbetskamrater, och anger hur länge man ska jobba. Om du till exempel angett att du ska arbeta ensam till klockan 17, så sänder telefonen ett larm vid det klockslaget som du då måste kvittera för att bekräfta att allt är okej. Kvitterar du inte så går larmet vidare till personerna på listan. Appen har också ett direktlarm som man själv kan aktivera om något händer. Personerna som tar emot larmet får också exakt besked om din position.

– Utöver de praktiska funktionerna är den här appen ett bra sätt för arbetsgivaren att uppfylla lagkraven kring ensamarbete, påpekar David Börjesson.

David Börjesson, Altea.

Hjälp med första hjälpen

Han har också hittat två användbara Första hjälpen-appar, som kan vara bra att ha med sig.

– Hjärt-Lungfonden och företaget Cederroth, som tillverkar sjukvårdsmaterial, har gett ut gratisappar som bland annat ger tips om hur man ger första hjälpen, hur man kontaktar hjälp och vad som ytterligare kan göras på plats, beroende på vad som har hänt.

Viktigt ha koll på förändringar

När det gäller Arbetsmiljöverkets handledning i Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, så menar David Börjesson att den inte är riktigt så konkret som man skulle kunna önska. Dessutom pågår på Arbetsmiljöverket ett stort arbete, där man kommer att gå från dagens cirka 70 olika föreskrifter till ett betydligt färre antal.

– Det betyder att varje ny eller uppdaterad föreskrift som kommer ut ersätter flera gamla. Det är mycket att hålla reda på. Överlag sker det väldigt mycket juridiska förändringar kring arbetsmiljön nu, och det är man som arbetsgivare skyldig att hålla koll på. Vi på Altea och andra kollegor i branschen erbjuder hjälp med att hålla sig à jour med nyheterna, säger David Börjesson som tipsar om Altas gratis och månatligen publicerade elektroniska nyhetsbrev, som sammanställer aktuella förändringar i lagstiftningen.

Som exempel nämner David Börjesson att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nyligen klubbat förändringar kring brandfarlig gas och sprayflaskor. De nya föreskrifterna träder i kraft 1 januari 2020 och i dem går MSB i detalj in på vad som gäller bland annat kring krav på ventiler, rörledningar, förvaring, slangbrottsventiler och armerade slangar.

Nytt regelverk kring medicinska kontroller

Direkt kopplat till hälsa och säkerhet på jobbet finns också ett nytt regelverk kring medicinska kontroller.

– Borrare ska gå på regelbundna medicinska kontroller av två skäl: De använder härdplaster, oftast i form av fogskum och de exponeras även för kvartsdamm. De nya föreskrifterna är tydligare och innehåller också strängare krav kring sanktionsavgifter, som nu ska kunna dömas ut enklare och snabbare, till exempel vid en inspektion.

Text: Jörgen Olsson

Så tar du fram en arbetsmiljöpolicy

/0 Kommentarer

Samverkan, ledningens engagemang, handlingsplaner och tydliga rutiner. Med dessa faktorer på plats kan en arbetsmiljöpolicy vara både kortfattad och övergripande.

Anna Sjösten är personalkonsult vid Lunds universitet och har ansvarat för att ta fram universitetets arbetsmiljöpolicy. Hon vet med andra ord vad som krävs för att få fram en bra policy. Lunds universitet är en stor organisation med 7 600 anställda, men grunderna för att ta fram en arbetsmiljöpolicy och aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågor är samma i ett litet eller medelstort företag.
– I princip vilket företag som helst kan använda vår arbetsmiljöpolicy. Det viktigaste är vad du gör med den och hur du omsätter den i vardagen, säger Anna Sjösten.
Själva policyn består av endast två korta stycken. Dessa kompletteras med några mer konkreta delar som beskriver hur den ska genomföras, vilka förutsättningar som krävs, olika roller i organisationen samt hur den ska följas upp och hur mål ska fastställas.
– Vi har inte hittat på något exceptionellt, mycket är självklarheter som går att kopiera rakt av.

Anna Sjösten vid Lunds univervistet beskriver processen för att ta fram en miljöpolicy.

Viljeinriktning

Det är lätt att tänka att en arbetsmiljöpolicy inte betyder något om det i stort sett bara är att kopiera en annans text. Anna Sjösten menar att det ändå inte handlar om ett spel för galleriet.
– Förutom att det är lag på att en arbetsmiljöpolicy ska finnas i företag med fler än tio anställda, så behöver man ett dokument som uttalar en viljeinriktning. Och ledningen ska vara fanbärare. Ledningens engagemang är jätteviktigt, understryker Anna Sjösten.
Men det betyder inte att en arbetsmiljöpolicy kan tas fram av ledningen själv, även om man väljer att kopiera en policymall. Det är inte texten i sig som är poängen, utan arbetet att ta fram den och hur den efterlevs, säger Anna Sjösten.
– Nyckeln är att den tas fram i samverkan med exempelvis skyddsombud och medarbetare med olika funktioner i företaget. Skyddsombuden är viktiga att ha med från början, de kan verksamheten och vet vilka utmaningar och problem som finns.

Handlingsplaner och rutiner

När en övergripande policy är formulerad och beslutad är nästa steg att ta fram en eller flera handlingsplaner, beroende på hur stort företaget är. Det lilla företaget kan med fördel låta handlingsplanen vara en del av policyn. Men i större företag behöver lokala handlingsplaner tas fram för olika typer av verksamheter och platser. Underlaget för dessa kan vara en medarbetarundersökning och en skyddsrond där olika risker och brister identifieras. De som inte kan åtgärdas direkt ska med i handlingsplanen. Slutligen ska rutiner formuleras och dokumenteras. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete består således av tre delar:

  1. Arbetsmiljöpolicy: Hit vill vi.
  2. Handlingsplan: Det här ska göras.
  3. Rutiner: Så här gör vi.

Sociala miljön

I borrningsbranschen dominerar såklart fysiska risker och arbetsförhållanden som är oerhört viktiga för att undvika olyckor och skador. Anna Sjösten flaggar samtidigt för att inte glömma den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, så kallade OSA-frågor.
– Det rör hur arbetet organiseras för att vi inte ska stressa sönder och hur vi uppträder mot varandra. Det är faktorer som är svårare att prata om och därmed upptäcka och formulera handlingsplaner kring. Men de är viktiga att lyfta fram och belysa i arbetsmiljöarbetet.

Ta hjälp

Lunds universitet är en stor organisation med resurser att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete. Men hur gör det mindre företaget, var ska en entreprenör börja? Ta hjälp, säger Anna Sjösten och hänvisar i första hand till Arbetsmiljöverkets webbplats.
– De ger många bra tips. Börja där och läs deras föreskrift om ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Att ursäkta sig med att inte ha tid är inte okej, säger Anna Sjösten bestämt.
– Arbetsgivaren har huvudansvaret att detta blir gjort. Börja i samband med en kick-off eller annan typ av personalmöte. Det behöver inte vara svårt.
Det löpande arbetsmiljöarbetet beskriver Anna som en cirkulär process i fyra steg som sedan börjar om:

  1. Undersök arbetsmiljön.
  2. Bedöm risker.
  3. Åtgärda brister.
  4. Följ upp.

Regelbundna möten

Ryggraden i arbetsmiljöarbetet är att regelbundet ha möten med en skyddskommitté (krav vid 50 anställda eller fler), eller direkt med skyddsombudet i mindre företag. En gång i månaden bör man ha samtal om hur det ser ut på arbetsplatserna. Riskmedvetenhet är ett begrepp Anna Sjösten återkommer till flera gånger.
– Ledningen måste tjata in vikten av att rapportera tillbud och givetvis även alla skador.
Ett tillbud är något som kunde ha lett till en skada. Om tillbuden rapporteras kan den bakomliggande orsaken åtgärdas innan det sker en arbetsplatsolycka.
– Prata med varandra! Diskutera gärna på arbetsplatsen vad en god arbetsmiljö är. Det gäller även den sociala arbetsmiljön så att ni kan fånga upp tidiga signaler om någon mår dåligt.

Alla har ansvar

Förutom lagkravet på en arbetsmiljöpolicy finns ett lagkrav på att arbetsgivare tydligt har dokumenterat att man inte tolererar kränkande särbehandling.
– Lägg in det i arbetsmiljöpolicyn så slipper man ha två olika dokument, föreslår Anna Sjösten och tipsar vidare:
– Skriv in i policyn att det inte bara är arbetsgivarens ansvar. Alla har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö, till exempel hur vi beter oss och bemöter varandra och att anmäla tillbud.

Exempel på frågor att diskutera med skyddsombud/skyddskommitté

  • Har vi haft några tillbud?
  • Hur och när åtgärdar vi dessa?
  • Har vi identifierat några brister och potentiella risker?
  • Hur och när åtgärdar vi dessa?
  • Hur ser sjukfrånvaron ut?
  • Finns tecken på att någon mår dåligt psykiskt?
  • Hur ser utbildningsbehovet ut?
  • Finns annat relevant att rapportera kring arbetsmiljön?

Det här säger lagen

En arbetsmiljöpolicy ska tas fram som visar arbetsgivarens övergripande målsättning, viljeinriktning och medel för det långsiktiga arbetet som man har med verksamhetens arbetsmiljö. Rutiner behöver finnas för alla olika aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöpolicyn ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

Text och foto: Lars Wirtén

 Utdrag ur arbetsmiljölagen

  • Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
  • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
  • Arbetsgivaren ska beakta den särskilda risk för ohälsa och olycksfall som kan följa av att arbetstagaren utför arbete ensam.
  • Lokaler samt maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar ska underhållas väl.
  • Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.
  • Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas.
  • På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud).

Lunds universitets arbetsmiljöpolicy

Lunds universitets vision är att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. En förutsättning för en framgångsrik verksamhet är att den utmärks av en god arbets- och studiemiljö som är utvecklande, stimulerande, säker och trygg. Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas förebyggande med arbetsmiljölagstiftningens krav som grund och med en strävan att ständigt förbättra arbets- och studiemiljön.
Alla som är verksamma vid Lunds universitet har ett ansvar att bidra till en god arbets- och studiemiljö. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan mellan chefer, medarbetare och studerande. Respekt och omtanke ska gälla i alla relationer liksom ett gemensamt ansvarstagande för universitetets värdegrund, uppgifter och mål. Inom universitetet ska nolltolerans mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier råda.

 

Arbetsmiljö för borrtekniker på webben

/0 Kommentarer

Geotec är i full färd med att ta fram en webbaserad arbetsmiljöutbildning anpassad specifikt för borrtekniker. Projektet är en del i en större utbildningssatsning i samarbete med FAB och gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Den första utbildningen rör arbetsmiljöfrågor och kommer att lanseras vid halvårsskiftet.
– Den kommer att gå igenom alla aspekter på arbetsmiljö. Utöver rent fysiska aspekter tar den även upp roller och ansvarsområden på en arbetsplats, förklarar Joakim Hjulström som leder arbetet på Geotec.
Utbildningen belyser olika risker kring borriggen, specifikt kompressor och borraggregat. Skyddsutrustning, ordning och reda och brandrisker är andra delar som tas upp i utbildningen som kommer att vara kostnadsfri.
– Vi vill att så många som möjligt genomför den, därför kommer den att vara kostnadsfri.
Utbildningen riktar sig till alla i branschen men i första hand till borrtekniker som arbetar ute vid riggarna.

Joakim Hjulström, Geotec.

– Vi vill minska antalet arbetsskador, varje skada är en för mycket. Särskilt sådana som man kan undvika bara genom att jobba på rätt sätt. Det finns enkla sätt att undvika många skador, exempelvis klämskador som tillhör de vanligaste, säger Joakim Hjulström.

Fler utbildningar kommer

Den webbaserade plattform som nu är under utveckling ska bli hem inte bara för arbetsmiljöutbildningen. Här finns också möjligheter att lägga fler webbaserade utbildningar med inriktningar på olika borrtekniker i framtiden.
– Vår vision är att samtliga teoretiska delar i borrteknikerutbildningen ska finnas tillgänglig via webben. Dessa måste sedan alltid kompletteras med praktiska moment, säger Joakim Hjulström.

Text: Lars Wirtén

Säker Grundläggare i tre steg

/0 Kommentarer

Svensk Grundläggning har en omfattande utbildning där arbetsmiljöfrågor löper som en röd tråd.
– Vi har fyra olika kurser som hålls åtminstone en gång per termin, ibland fler beroende på efterfrågan, säger Sussie Bierbum, kursansvarig på Svensk Grundläggning.

Svensk Grundläggning satsar stort på utbildning.

Utbildningen är uppdelad i tre steg. Det första är en tvådagars introduktionskurs, som namnet till trots kräver minst 1 800 timmar inom eller i angränsande yrken. Det andra steget är uppdelat i två separata tvådagarskurser, där den första delen fokuserar på geoteknik och den andra på utförande på arbetsplats och hantering av maskin. Härutöver finns även en vidareutvecklande del i steg två för den som har ansvar för grundläggning i något skede av byggprocessen.

Gediget upplägg

Det avslutande tredje steget kallas kompetensutveckling och kräver totalt 5 400 timmar i yrket. Här fördjupar deltagarna sig i geoteknik, grundläggningsteknik, arbetsmiljö, juridik med mera.
Efter att ha deltagit i och genomfört godkända prov i samtliga steg får man kompetensbeviset Säker Grundläggare. Det ska förnyas var femte år genom att repetera steg tre.
Det gedigna och omfattande upplägget, som kräver många timmar i skolbänken, hindrar inte att utbildningen är mycket efterfrågad bland grundläggarna.
– Intresset för arbetsmiljöfrågor är stort hos våra medlemmar. Varje deltar cirka 200 personer i vår utbildning, säger Sussie Bierbum.

Text: Lars Wirtén

 

Säkerhetspark ska lyfta arbetsmiljöarbetet

/0 Kommentarer

Sveriges Byggindustrier fortsätter att satsa på utbildningar inom arbetsmiljö. Sedan ett par år tillbaka finns en webbaserad säkerhetsutbildning. Nu tar en fysisk säkerhetspark form vid Arlanda flygplats. Här ska alla inom byggbranschen få möjlighet att träna säkerhet i verkliga miljöer.

Byggbranschens Säkerhetspark initierades för ett år sedan av Sveriges Byggindustrier, med det framgångsrika finska konceptet Safety Training Parks som förebild. Med sig fick man intressenter från hela branschen, inte minst de stora byggbolagen. I slutet av mars togs så det första spadtaget vid Arlanda flygplats. Framåt september-oktober är planen att säkerhetsparken ska öppna.
– Vi kommer att bygga upp olika säkerhets- och hälsoområden rent fysiskt och skapa både goda och mindre goda exempel. Här kommer kursdeltagarna kunna se, höra, prova på och reflektera över olika situationer. Konceptet bygger på ett tillämpat lärande som komplement till teoretiska kurser, förklarar Hans Hedberg, projektledare för Byggbranschens Säkerhetspark på Sveriges Byggindustrier.

Första spadtaget för BI:s säkerhetspark.

Tanken är att företag, skolor och organisationer ska kunna genomgå exempelvis en halvdags utbildning i verkliga arbetsplatsmiljöer. Säkerhetsparken kommer att erbjuda handledare för de som inte har egna att tillgå.
– En viktig framgångsfaktor är att säkerhetsparken kommer att drivas som förening och att branschens aktörer blir medlemmar och därmed delaktiga i utvecklingen. Det här har blivit succé i Finland, parkerna används verkligen mycket, säger Hans Hedberg.

Olika stationer

Just nu planerar arbetsgrupper olika stationer för säkerhetsparken. Utöver följande som kommer att finnas när parken öppnar i höst, kommer fler att byggas upp över tid:

  • Arbete på höjder.
  • Arbete på och med ställningar.
  • Arbete vid väg och vid tunga fordon.
  • Gjutformar.
  • Handhållna maskiner (fokus på vibrationer och förlorad kontroll).
  • Rivning och sanering (fokus på asbest och kvartsdamm).
  • Ergonomi.
  • Säkra schakt.
  • Arbete i tidiga skeden (planering, roller, ansvar).

– För borrtekniker är exempelvis stationerna med handhållna maskiner, kvartsdamm och ergonomi relevanta, säger Hans Hedberg.

Webbutbildning först

Innan man ger sig in i parken bör man ha genomgått Sveriges Byggindustriers webbaserade säkerhetsutbildning. Den är tänkt att vara hela branschens introduktionsutbildning inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa och bör vara baskunskaper för att arbeta på eller besöka byggarbetsplatser i Sverige.
– Den vänder sig till alla från byggherrar, projektörer och entreprenörer, till byggarbetare, elever och lärare på olika byggtekniska utbildningar. Den har nu även översatts till flera språk eftersom vi har många språk i branschen och alla ska kunna gå den.

Tre moduler

Säkerhetsutbildningen består av tre moduler. En är faktabaserad, en tar upp beteenden och en kretsar kring attityder. Den är kostnadsfri, vem som helst kan skapa ett konto och genomföra utbildningen i egen takt. Den tar inte lång tid att gå igenom.
– Jag är inte utbildad inom bygg och anläggning och mig tog det cirka 40 minuter, berättar Hans Hedberg.
Sveriges Byggindustrier trycker nu lite extra på gasen i arbetsmiljöarbetet. De senaste 10-15 åren har trenden med arbetsplatsolyckor varit mycket positivt och visar en brant fallande kurva. Men de senaste två åren tycks trenden börja plana ut något.
– Därför måste vi fortsätta jobba med de här frågorna och hela tiden ta nya grepp.

Text: Lars Wirtén

Att delegera ansvar – en svår men viktig process

/0 Kommentarer

Specialist counsel Hugo Burgerhout, Setterwalls advokatbyrå.

Det som inte fick hända har hänt. En medarbetare har mist livet på sin arbetsplats. Med facit i hand, när man i efterhand kan se att det som inte fick hända faktiskt hände, slås man av hur onödigt det var. Så är det nästan alltid. I nästan alla av de 55 – 60 arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång som sker i Sverige varje år framgår det, med facit i hand, av att de kunde undvikas.

Lagstiftaren har tagit fasta på detta. För att om man i efterhand kan konstatera hur olyckan hade kunnat undvikas, så borde man med erfarenhet, både sin egen och andras samt en en gnutta fantasi, kunna undvika olyckan redan innan den sker. På fikonspråk heter det systematiskt arbetsmiljöarbete. Och för att arbetsmiljöarbetet ska bli systematiskt, i motsats till slumpartat, ska erfarenhet och fantasi kombineras med ett strukturerat arbetssätt.

Så är arbetsmiljölagen uppbyggd och den som bryter mot arbetsmiljölagen kan komma att dömas till fängelse. I motsats till vad som gäller för de flesta andra brott, kan man för arbetsmiljöbrott dömas till fängelse utan att ha haft uppsåt att begå brott. Det räcker med att man har varit oaktsam. Därför gäller det för arbetsgivaren att vara uppmärksam.

Vikten av delegation

Vem är det då som riskerar att drabbas av en fängelsedom? Av arbetsmiljölagen kan man utläsa att de lagstadgade skyldigheterna ligger på arbetsgivaren. Men arbetsgivaren är ju i allmänhet ett organisationsnummer och till fängelse kan ju bara någon dömas som är av kött och blod. Därför landar ansvaret på den som representerar arbetsgivaren.

Utgångspunkten är att arbetsgivaren representeras av bolagets styrelse, närmast dess ordförande. Åtskilliga är de styrelseordförande som har blivit dömda för arbetsmiljöbrott utan att de någonsin har insett att de löper en sådan risk. Om bolaget tillsätter en VD, övergår normalt ansvaret utan att det klargörs i något särskilt dokument. Sådant ansvar anses helt enkelt följa med tjänsten. Därför är det också åtskilliga VD:ar som har blivit dömda för arbetsmiljöbrott, utan att ha varit medvetna om sitt ansvar.

Tydlig arbetsbeskrivning

För att en VD (eller styrelseordförande om det inte finns någon VD) med framgång ska kunna peka ut någon lägre ner i organisationen som ansvarig, och därmed själv slippa ansvar, krävs bl.a. att det kan visas att den utpekade personen har förstått att han eller hon har ett sådant ansvar. Det sker lämpligast genom en så kallad delegationshandling. Om delegationshandlingen inte är tillräckligt tydlig kommer dessvärre ansvaret fortfarande att ligga kvar på VD.

Jag vill här göra en utvikning. Syftet med en delegationshandling är inte att en VD ska undvika att dömas till fängelse om det sker en olycka. Syftet är att klargöra för den utpekade personen vilka arbetsuppgifter som han eller hon förväntas att sköta, vilka befogenheter och resurser han eller hon har för att kunna fullgöra de beskrivna arbetsuppgifterna och vilket ansvar som följer med att ha fått ansvar för dessa arbetsuppgifter. Att VD genom att upprätta en sådan handling minimerar risken för att hamna i fängelse är en bieffekt.

Ur verkligheten

I höstas försvarade jag en platschef som stod åtalad för vållande till annans död. Företaget var ISO-certifierat och hade upprättat allehanda handlingar, inklusive delegationshandlingar till de förmän som arbetade vid olycksmaskinen. Det rådde nog ingen tvekan om att det var där ansvaret rätteligen borde ligga. Av handlingarna framgick vilka arbetsuppgifter som skulle skötas, att förmännen hade kompetens att sköta arbetsuppgifterna och att de hade mandat att stänga produktionen vid fara. Likväl dömdes platschefen.

Dokumenten klargjorde nämligen inte tillräckligt tydligt att det delegerade ansvaret kunde få straffrättsliga följder. Inte heller framgick det att förmännen hade rätt att returnera ansvaret om de ansåg sig sakna kompetens eller resurser. I rätten sa sig förmännen inte ha förstått att de dokument som de hade skrivit på var delegationshandlingar. Det kan tyckas klantigt att handlingarna inte var tydligare än så men är samtidigt förståeligt. Dels är det en svår diskussion att ha med sina anställda, dels är det ingen som tänker sig att frågan kommer att bli aktuell. Det är fel. I vart fall 55 – 60 gånger per år.

Text: Hugo Burgerhout, specialist counsel, associate, Setterwalls advokatbyrå

Så kan personcertifieringen för brunnsborrare uppdateras

/0 Kommentarer

Vid Research Institutes of Sweden, Rise, pågår ett arbete med att uppdatera och aktualisera personcertifieringen för brunnsborrare.

– En del av de ursprungliga reglerna börjar bli lite gamla. Vi för en dialog med branschföreningarna kring vilken kompetens som behövs, säger Ulf Petersson.

Ulf Petersson, tekniskt ansvarig för personcertifieringar på Rise. Foto: Helen Persson.

Ulf Petersson är tekniskt ansvarig för personcertifieringar på Rise. Han har själv arbetat med personcertifieringar av bland annat brunnsborrare i tolv år och har kunnat se hur en del av reglerna börjar bli gamla och förlora sin relevans, eller att de behöver uppdateras av andra skäl.

– Reglerna är från 2005­–2006. I personcertifieringsbranschen behöver man se till att reglerna, kurserna och kompetenskraven följer med sin tid. Det gäller till exempel kursen ”Säkerhet på väg”. Den har sin bakgrund i att dåvarande Vägverket hade den som krav på sina underleverantörer. Nu vill vi veta från borrbranschen om utbildningen fortfarande är relevant. I vilken utsträckning har man borrningsuppdrag där man kommer i kontakt med vägtrafiken medan man jobbar?

Ett annat exempel gäller svetsning.

– Ska vi ha ett personligt certifikat för svetsning eller inte, så som det ser ut idag? Funderar Ulf Petersson, som också konstaterar att den bedömning av svetskvalitet som görs idag baserar sig på en gammal amerikansk standard.

­– Svetsproven skickas in till ett ackrediterat labb, som röntgar och analyserar svetsfogarna. Men tiden har sprungit ifrån den standard man jämför med. Vi skulle vilja att man i stället följer en modern ISO-standard, ISO 5817:D.

Regler drabbar äldre borrare

En annan diskussion som förs mellan Rise och branschen handlar om den svårighet som kan uppstå för äldre borrare att behålla sitt AB- eller B-certifikat.

– Om man har borrat brunnar i 30 år har man ofta dragit ner på takten och jobbar mer från kontoret än ute i fält. Enligt reglerna krävs att man kan visa att man borrar 30 brunnar om året över tre år, alltså 90 brunnar. För B-certifikat gäller att redovisa 45 brunnar eller erfarenhet från 150 borrningar. Det är många äldre borrare som inte orkar det längre och det här upplevs som orättvist. Här har vi funderingar kring att dela upp i primär och sekundär erfarenhet och kanske att även införa dispenser i vissa fall.

Kompetens för återfyllnad även i Sverige

Ulf Petersson nämner även återfyllnad av brunnar som ett område vilket Rise och branschen har diskuterat.

– Krav på återfyllnad är vanligt i Europa, men har hittills varit ovanligt i Sverige. Men nu ser vi att kraven börjar komma här också, framför allt från kommuner på Skånes västkust. Även här har vi en dialog med branschen kring vilken kompetens som behövs och hur man ska uppnå den. Ska kompetensen ligga hos företaget eller hos den enskilde borraren? Diskussionerna pekar på det förra. När det gäller utbildningar tar inte vi på Rise fram dessa på egen hand, men vi kan initiera den processen.

Text: Jörgen Olsson