Protokoll för besiktning av borriggar framme

/0 Kommentarer

Nu finns ett protokoll för besiktning av borriggar för alla som vill försäkra sig om att arbetsmaskinerna är säkra att använda. Det innebär att besiktningsmän kommer veta exakt vad som ska kontrolleras på en borrigg.

För de flesta arbetsmaskiner finns en lagstadgad besiktningsplikt för att tillförsäkra en säker arbetsmiljö. Men för borriggar finns ingen sådan plikt.

Joakim Hjulström på Geotec har varit engagerad i att ta fram de nya besiktningsprotokollen för borriggar. Foto: Johan Andersson.

– Det är oklart varför det inte är besiktningsplikt på just borriggar. De är ju inte mindre farliga än andra arbetsmaskiner, säger Joakim Hjulström som har lett arbetet från Geotecs sida tillsammans med FAB och Svensk Grundläggning.

Utan ett protokoll som styr vad som ska besiktigas har det varit svårt för de som frivilligt velat få sina borriggar besiktigade att ge instruktioner till besiktningspersonalen och samtidigt veta att alla säkerhetsaspekter har kommit med.

– Det här har efterfrågats av våra medlemmar. Många vill veta att riggen är i bra och säkert skick, men utan ett branschgemensamt protokoll vet besiktningspersonalen inte vad de ska undersöka, säger Joakim Hjulström.

Fredrik Severin har varit projektledare från Svensk Grundläggnings sida.

– Vi vill lyfta branschen och ha säkra maskiner på våra arbetsplatser. De flesta gör besiktningar ändå, men vi vill ha ett likvärdigt underlag så att det blir enkelt för alla att sköta detta.

Indelat i åtta delar

I protokollet har man siktat in sig på de delar som kan innebära en risk för människor som arbetar i närheten av maskinen. Protokollet är indelat i åtta delar:

  • Arbetsverktyg (rotationsdelen i en brunnsborrningsrigg).
  • Hydraulik.
  • Elektronik.
  • Mast.
  • Undervagn.
  • Övrig utrustning.
  • Miljö.
  • Dokumentation.

Protokollet mynnar ut i ett av tre utlåtanden: OK, OK med anmärkning samt Ej OK. Det sistnämnda kan åtföljas av en rekommendation till körförbud. Men eftersom det inte finns något lagstadgat besiktningskrav kan det heller inte utdömas något körförbud i egentlig mening.

– Det är endast att betrakta som en rekommendation. Men om det sker en olycka med en borrigg där det finns ett protokoll med ett sådant utlåtande, då blir det rättsliga läget inte särskilt bra för arbetsgivaren, konstaterar Joakim Hjulström.

Ska vara opartiska kontroller

Hur ofta borriggarna bör besiktigas är ännu inte fastslaget. Joakim Hjulström menar att det beror på maskinens ålder och användningsområde, men att varje eller vartannat år är ett rimligt intervall.

– Vi vill också att det ska vara opartiska tredjepartskontroller. Därför är ambitionen att koppla protokollet till de etablerade ackrediteringsföretag som idag genomför besiktningar av andra arbetsmaskiner. Ett par av dem har varit engagerade i processen att ta fram protokollet, berättar Joakim Hjulström.

Besiktningsprotokollet kommer att vara frivilligt att använda för medlemmarna i både Geotec, FAB och Svensk Grundläggning.

– Vi har inga resurser att kontrollera att alla besiktigar sina maskiner. Helst önskar jag att detta blev ett myndighetskrav, säger Fredrik Severin på Svensk Grundläggning.

Besiktningsprotokollet finns tillgängligt på de tre organisationernas hemsidor:

Text: Lars Wirtén

Branschorganisationerna viktiga för gemensamt systemtänk

/0 Kommentarer

En utmaning, där särskilt branschorganisationerna har ett ansvar. Så beskriver flera tillverkare och leverantörer Borrsvängen talat med sin syn på möjligheten att skapa ett gemensamt systemtänkande för att öka säkerheten kring borriggarna.

 

I spåren av arbetsplatsolyckan med dödlig utgång i Norrland i början av året diskuterar branschen hur tillverkare, leverantörer och entreprenörer kan öka säkerheten kring det system borriggen ingår i. Ett systemperspektiv från kompressor till borrigg är önskvärt, är man överens om.
Vid ett möte Geotec tog initiativ till i mars, diskuterades tryckluft. En hel del har hänt sedan 1990-talets kompressorer gav 20 bar och utvecklingen har fått konsekvenser. Deltagarna var eniga om att tillverkare och leverantörer bör tänka ett steg utanför sin egen leverans, till exempel att slangar och kopplingar tål det tryck en kompressor ger.

Ny display ska varna

Bo Sjöberg, vd för Hardab AB i Forshaga och leverantör av borriggar, konstaterar att olyckan skakar om branschen.
– När jag pratar med kunder märker jag att de prioriterar säkerhet kring maskiner och utrustning. Vi diskuterar ofta arbetsmiljö, som vilka förslitningsskador som kan uppstå vid rörhantering.
– En sak som borde diskuteras är att äldre borriggar troligtvis inte var byggda för att klara de höga lufttryck vi har idag. Vår nya informationsdisplay kommer att varna om lufttrycket blir för högt.
En enkel insats är, tycker han, är produktblad som anger vilket tryck respektive komponent – borrigg, slang och kompressor – är avsedd för. Beskrivningar som visar hur man handskas med utrustningen är också viktiga.

Kjell Arild Grönås, Qmatec.

Kjell Arild Grønås, vd för riggtillverkaren Qmatec i Norge, håller med sin svenske kollega. Olyckan har fört med sig en ökad medvetenhet om utmaningar när det gäller tryckluft.
– Säkerheten går före allt och ett steg på vägen är att hålla debatten vid liv, säger han.

Klickbara påhäng

Mötet hade uppfattningen att slangarna på marknaden har den hållfasthet som krävs, men att det kan variera bland kopplingarna. Handhavandet var också uppe för diskussion, och deltagarna var redo att undersöka möjligheterna att gå över till sexkantsmuttrar för att undvika att brukaren tar till olika verktyg för att spänna och lossa muttern. En vanlig fast nyckel kan användas för att spänna och släppa sexkantsmuttern utan att man behöver använda slag.
Kjell Hoven, försäljningschef på norska Mandals AS som gör tryckluftsslangar, berättar att företaget fokuserar mycket på både slang och koppling och anslutning slang/koppling.
–Vi menar att vår slang, Mantex HP, bör vara den svagaste länken i kedjan. Slangen är konstruerad så att den spricker eller sprängs i längdriktningen och därmed fungerar som ”säkerhetsventil”.

Kjell Hoven, Mandals.

Fokus på kopplingar

– Därför ligger fokus på att kopplingarna som används och anslutningen av slang och koppling ska hålla mer än slangens sprängtryck på 175 bar, vilket i dagsläget är en femfaldig säkerhet.
Bo Sjöberg i sin tur vill ta saken ytterligare ett steg och ser gärna en standard för fästanordningar, ”även om det inte är hela lösningen”.

Slangbrottsventiler och larm

Vid branschmötet bestämde borrarkåren att kräva slangbrottsventiler, man vill att kompressortillverkarna utvecklar slangbrottsventiler. Gruppen hade uppslag på intelligenta ventiler som skulle kunna kommunicera med andra nödfunktioner i systemet, till exempel nödstopp på borriggen.
Fredrik Ålund, marknadschef på Atlas Copco som tillverkar kompressorer, berättar om en form av varning som företaget diskuterar, en funktion i kompressorerna så att styrpanelen påminner operatören om att göra en säkerhetskontroll av kopplingar och komponenter i systemet.
– Vi tänker oss att lägga in en funktion i mjukvaran så att panelen automatiskt larmar på något sätt, förklarar han. Maskinerna är inte farliga i sig om du har utbildning på dem och gör säkerhetskontroll.

Fångststrumpa

Både Bo Sjöberg på Hardab AB och Kjell Hoven hos Mandals AS pekar på att fångststrumpan är viktig. Bo Sjöberg menar att det är en enkel sak att tydligt märka var det finns fästpunkter för fångststrumpa, och branschmötets tillverkare av borriggar var överens om att framöver leverera maskiner med en dedikerad fästpunkt för fångststrumpa.
– En organisation som Geotec har ett viktigt uppdrag i att försäkra sig om att ett sådan hjälpmedel används i branschen. Att entreprenörer utbildas att använda det rätt och att det på något sätt blir tvingande att använda fångststrumpa, säger han.

Efterlyses: Riktlinjer

Fredrik Ålund, Atlas Copco.

Fredrik Ålund på Atlas Copco är säker på att branschorganisationerna är de som bäst kan få tillverkare och leverantörer att enas kring ett gemensamt systemtänkande.
– Branschorganisationerna behöver göra riskanalyser och ge oss tydligare riktlinjer för hur vi ska tänka övergripande, säger han.
Specifika tester och godkännanden av respektive del i systemet är fortsatt viktiga, som den EU-anpassade CE-märkningen, reflekterar Kjell Arild Grønås, men systemansvaret ligger hos användaren, eftersom det alltid kommer att finnas sammansatta system med komponenter från flera tillverkare.

Tydligare markeringar

– Efter olyckan har Qmatec infört tydliga markeringar på riggarna om farorna med tryckluft, berättar han. Vissa enskilda krav på prestanda ska alltid uppfyllas, men när jag levererar till kund vet jag inget om vilken utrustning som ansluts till min maskin. Det är positivt om det kommer klara riktlinjer för kopplingar mellan maskinerna.
Bo Sjöberg delar med sig av sin erfarenhet.
– Vårt företag har en filosofi om hur borrigg och kompressor ska fungera ihop, men det har varit svårt att ena oss tillverkare i ett gemensamt tänk. Och tänker vi inte tillsammans är det svårt att synka produkterna. Det vore bra med krav från branschorganisationerna som säger att det här ska finnas på den maskin som säljs, eller att riktlinjer bakas in i CE-kravet.

Testförfaranden

Borde alla produkter testas innan de säljs? Ja, säger många i branschen. Diskussioner förs om att ta fram ett testförfarande som alla kan hänvisa till. Det är viktigt att tillverkaren vet vilka arbetstryck som tillämpas på marknaden, märker sina produkter och verifierar att utrustningen håller för de tryck som avses.
– Med ett enhetligt testförfarande har vi samma förväntningar att förhålla oss till, säger Bo Sjöberg på Hardab AB.
Kjell Arild Grønåspå Qmatec berättar att han i avsaknad av garantier från leverantören av kopplingar själv testar dem. Han motsätter sig inte gemensamma tester, men tror att de är svåra att införa.
– Det finns så många leverantörer runt om i världen, det är nog något lättare att införa praxis för tillverkningen än att testa all produktion.
Frågorna är många, svaren inte helt enkla och ibland går de isär. Men en sak är branschen överens om: Det behövs ett gemensamt systemtänkande. Först då är det möjligt att uppfylla någon form av nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor.

Text: Mia Ising

Ett tekniksprång som gav branschen ny fart

/0 Kommentarer

Det senaste riktigt stora tekniksprånget inom borrning, Odex, kom redan i början av 1970-talet. Anders Olsson, nestor inom framför allt kärnborrning, anar nu nästa revolution – men då handlar det om mätning.

Anders Olsson minns både tiden före Odex och det enorma genomslag på borrbranschen som metoden fick när den lanserades under tidigt 1970-tal.
– Före Odexmetoden drev man ju foderrör genom att rotera och eller slå ner dem. Stötte man på sten fick man försöka spränga sönder dem.  Det var otroligt tidskrävande och slitsamt att borra så.
Med Odex kom ett system med DTH-hammare med en excentrisk krona, som borrade ett så pass stort hål att den samtidigt kunde dra med sig foderröret ner i hålet. När man sedan vände till vänsterrotation fälldes excentern in och hammaren drogs upp genom foderröret.

Anders Olsson förklarar borrhålsmätning med nordsökande gyro.Foto: Jörgen Olsson

– Det var ju en revolution, såklart. Men jag minns att många tyckte att det var lite suspekt. Borrbranschen var väldigt konservativ på den tiden.

Blev snabbt standard

Snart kom emellertid flera varianter på metoden och det tog inte lång tid innan den blev standard.
– Det som tidigare tagit dagar kunde nu göras på några timmar, plus att man kunde ta sig fram i alla sorters formationer. Vad den excentriska borrningen har betytt för effektivitet och lönsamhet i branschen går knappast att överskatta, summerar Anders Olsson.

Ny teknik inom kärnborrning

Inom sitt eget specialområde, kärnborrning, ser han nu hur tekniken raskt går framåt.
– Det rör sig om nya sätt att mäta borrhålens avvikelse, metoder för snabbare överföring av information till geologen eller bergmekanikern samt nya metoder för att korrigera borrhålets bana så att det träffar ett förutbestämt målområde.
Det är tack vare den snabba utvecklingen av gyron och system för överföring av data direkt från borrplatsen till de personer som fattar beslut om borrhålets fortsättning, samt nya styrbara kärnrör och mudmotorer, som detta gjorts möjligt.

Från veckor till dagar

Gyrona ersätter de gamla optiska och mekaniska metoderna för borrhålsmätning och utvecklingen av nya och mer exakta styrbara borrverktyg ersätter mekaniska borrhålskilar.
Att krökmäta ett djupt borrhål, utvärdera resultaten, kommunicera med den ansvariga konsulten eller geologen samt att eventuellt justera borrhålets bana kunde tidigare ta en vecka eller mer i anspråk. I dag är det möjligt att göra samma sak på några dagar.

Även vid brunnsborrning

De nya så kallade nordsökande kontinuerliga MEMS-gyrona kan kanske även vara intressanta vid borrning för geoenergi, menar Anders Olsson
– Med ett sådant gyro kan man mäta inuti DTH-borrör som har en slät insida. Borrhålen måste dock luta minst 10° från vertikalen. Det är då fullt möjligt att krökmäta borrhålet med en hastighet av upp till 100 meter per minut.

Text: Jörgen Olsson

Branschföreningarnas behov under lupp

/0 Kommentarer

Bo Lorentzon är funktionsansvarig för bransch- och medlemsutveckling på Sveriges Byggindustrier. Foto: Rosie Alm.

Det pågår ett förändringsarbete inom Sveriges Byggindustrier. Bo Lorentzon, funktionsansvarig för bransch- och medlemsutveckling, har rest landet runt för att fånga branschföreningarnas önskemål och förväntningar på BI. En rapport ska upp på bordet i vår, för att visa vägen till ett förbättrat stöd för medlemsföretagen.

Bo Lorentzon hade lång erfarenhet som förhandlare för Sveriges Byggindustrier, BI, när han i somras fick uppdraget att driva en förändringsprocess för dess branschregionråd. Nu är han branschföreningarnas röst in i BI – samtidigt som han är BI:s talesperson ut mot föreningarna. Bo Lorentzon ger en målande bild av sin roll:

– Jag är som midjan i ett timglas, jag befinner mig mitt i flödet, oavsett vilket håll budskapen går!

Många av BI:s medlemsföretag med speciell inriktning är med i en yrkesspecifik branschförening. Föreningarna tar hand om specialföretagens behov av service och BI hanterar arbetsgivarfrågor och generella branschfrågor. Rådet är deras gemensamma forum, här möts arbetsgivarorganisationen och representanter för ett 20-tal föreningar, från dykare och mobilkransförare till plattsättare och ställningsbyggare.

– Det är främst små och medelstora företag i föreningarna, mest underentreprenörer och inte så många stora drakar. Men eftersom större förtag har önskat förändringar i BI:s arbete vill vi se om det även gäller branschföreningarna.

– Allt handlar om att göra både oss och våra medlemmar vassare på arbetsmarknaden och då är det viktigt att föreningarna får det stöd de behöver. Vi ska underlätta entreprenörskapet, menar Bo Lorentzon.

Intervjuade alla föreningar

Ambitionen är att ta ett helhetsgrepp för att stärka branschföreningarna.

– Vi vill både allmänt få in deras synsätt bättre i vår organisation, ta reda på vad de tycker är viktigt att kunna erbjuda medlemmarna och se hur vi kan hjälpa dem.

Bo Lorentzon rivstartade när han tillträdde den nyinrättade tjänsten. Det var naturligt att börja med att ta reda på vad föreningarna vill och det gjorde han genom en rad intervjuer. Han åkte runt och tog temperaturen i så gott som alla föreningar i höstas.

– Vi pratade om vilken hjälp de önskar, vad BI kan göra för dem och om organisatoriska möjligheter och utmaningar. Jag drivs av att göra skillnad och tror att någon form av förändring är viktig nu när byggbranschen går mot allt fler underentreprenörer.

Samarbetsavtalen ligger fast

Det är först senare i vår som det finns ett underlag för BI att förhålla sig till, men Bo Lorentzon kan redan nu säga något om vad förändringsprocessen kan landa i.

– Samarbetsavtalen mellan BI och branschföreningarna, som säger att vi ansvarar för arbetsgivarfrågor och de för branschfrågor, ligger fast. Det är där vi har våra respektive kompetenser. Men det kan bli aktuellt med justeringar.

– Det är en allmän önskan att vi ska serva medlemmarna i mer än arbetsgivarfrågor. Enskilda föreningar ska kunna slippa att hantera sådant som rör exempelvis arbetsmiljö, miljöfrågor och kommunikation – men hur kan diskuteras.

Intervjuerna Bo Lorentzon gjort med branschföreningarna har bjudit honom insikten att det är en bred samling av föreningar han har att göra med. Deras syn på arbetsgivarorganisationens insatser varierar.

– Det har överraskat mig, att branschföreningarnas syn på vad vi gör och inte gör för dem kan skilja sig så brett åt. Jag har fått höra allt från att vi gör alldeles för lite till att vi faktiskt gör för mycket!

Text: Mia Ising

Fotnot: Geotec är en av organisationerna i branschregionrådet.

 

Om Branschregionrådet

Mötesplats för 20 branschföreningar inom Sveriges Byggindustrier, BI. Här utbyter föreningarna erfarenheter och uppdaterar sig om arbetsgivarorganisationens arbete.

Träffas fyra gånger per år.

Inrättade 2018 en tjänst för att ge BI en bättre bild av branschföreningarna och deras arbete.

Presenterar 2019 ett förslag på hur stödet till föreningarna och dess medlemmar kan förbättras – som ett led i en utredning av hur BI:s verksamhet ska se ut år 2025.

Både upp och ned i byggkonjunkturen

/0 Kommentarer

Byggmarknaden är kluven just nu. Byggandet av lokaler och anläggningar fortsätter att öka, men trots goda förutsättningar är den sammantagna utvecklingen medioker. En tredjedel av nyproduktionen av bostäder försvinner på två år, enligt Sveriges Byggindustriers konjunkturprognos.

2016 rådde ”all time high” i byggbranschen när 60 000 nya lägenheter och småhus påbörjades, och 2017 var det dags för en ny toppnotering – 64 000 bostäder. Men den tiden är förbi, konstaterar Sveriges Byggindustrier, BI, i sin senaste prognos.
Den totala bygginvesteringen sjunker, trots att investeringarna i offentliga lokaler och anläggningar ökar. Behovet av lokaler är stort i kommuner och landsting, men varken det eller byggandet av infrastruktur och andra anläggningar uppväger nedgången i bostäder. Bostadsinvesteringarna beräknas minska två procent 2018 och nio procent 2019.
– I år räknar vi med att det påbörjas drygt 42 000 bostäder, ett tapp på över 21 000 sedan 2017. Nedgången i nyproduktionen gör att över 30 miljarder kronor försvinner från en årlig total bygginvestering på drygt 500 miljarder, säger Johan Deremar, nationalekonom på BI.
I investeringar mätt beräknas byggandet av bostäder gå ned till 232 miljarder kronor i år, från 260 miljarder rekordåret 2017.

Tufft i banken

Enligt BI beror det på skärpta villkor och hårdare amorteringskrav för den som ska låna till sin bostad. Det har blivit tuffare att gå till banken.
– Bostadsbyggandet skulle behöva fortsätta på 2017 års nivå, det behövs många fler bostäder. Men det skulle kräva förändrade lånevillkor och förändringar inom en del andra regelsystem, bland annat hyressättningssystemet, menar Johan Deremar.
En mittblockspolitik har sett dagens ljus och på sikt kan saker hända i fråga om såväl amorteringskrav och flyttskatter som hyressättning. Låneinstitutens krav kommer dock att ligga fast ett bra tag till, räknar han med.
– De nyligen införda reglerna rivs inte upp i första taget. Bostäder är ett känsligt och komplicerat ämne.

Lokaler och anläggningar

Prognosen pekar på att det 2018 byggdes lokaler och anläggningar för 265 miljarder kronor, en ökning med fem respektive sex procent från året innan. Uppgången förklaras av kraftigt ökade investeringar i exempelvis skolor, sjukhus, vägar och spåranläggningar.
Och lokalinvesteringarna fortsätteratt att öka, även om en svagare utveckling för det privata dämpar tillväxttakten något. Även för privata anläggningar dämpas den något, men det offentliga fortsätter att vara en stark motor.
– Här kan vi verkligen tala om högkonjunktur, till skillnad mot bostadssidan. Det råder liksom två olika konjunkturer samtidigt inom byggindustrin, reflekterar Johan Deremar.

Arbetsmarknad

Tillgången på kvalificerad arbetskraft är fortfarande ansträngd, från platschefer och arbetsledare till golvläggare och plattsättare, men problemet är på väg att plana ut. Borrarna kan komma i ett nytt läge.
– Den som borrar för bostäder lär få det tuffare, men det kan vägas upp av geologiska undersökningar och anläggningsprojekt. Stockholmsregionen, som haft en tydlig nedgång i bostäder, står inför stora byggen av tunnelbana och annan järnväg, säger Johan Deremar.
Enligt BI pekar mycket på att vi är på väg in i en lågkonjunktur, 2020-2021 kan vi vara mitt i den, och generellt kan investeringarna inte fortsätta i dagens takt. Men nyckelkompetens, som att kunna en viss borrningsmetod, är alltid eftertraktad.
– Så tror jag att det förblir, det är aldrig fel att vara specialiserad inom ett område, säger Johan Deremar.

Text: Mia Ising 

Diagram/Byggandets utveckling

Investeringsvolym samt årlig procentuell volymförändring:

Fakta/ ByggKonjunkturen

  • I sin rapport beskriver Sveriges Byggindustrier, BI, utvecklingen av bostäder, lokaler, anläggningar och byggarbetsmarknad samt ekonomiska händelsers påverkan på svensk byggindustri. Den utkommer två gånger per år.
  • Prognoserna utgår från såväl statistik över bygglov, investeringar och sysselsättning som orderläge i byggbranschen och Konjunkturinstitutets undersökningar.

Mincon i framkant av teknikutvecklingen inom borrning

/0 Kommentarer

Mincons nya 24-tumshammare. Foto: Mincon.

Det irländska företaget Mincon är en välkänd aktör i Sverige. De traditionellt gula och ljusblå produkterna på den nordiska borrmarknaden har de senast 15 åren fått se sig ersättas av andra färger. De mörkblåa har varit framgångsrika. Inte utan anledning.

– Mincon har lagt ner kolossalt mycket kraft på forskning och utveckling på produkter till den nordiska borrindustrin. Det är en stark borrmarknad här och från irländskt håll har man tidigt insett potentialen, säger John Gøytil, från Mincon.

Mincon bedriver en löpande utveckling. Man vill verkligen ligga först. Den hammare man nu har är populär och har fungerat väl. Men bolaget kommer inom de närmsta månaderna att släppa en ny hammarserie. Fokus är på att med samma luftflöde genom hammaren, åstadkomma en högre penetrationshastighet.

Inom utvecklingen på kronsidan har Mincon lagt ner stora resurser på att hitta en krona som passar den nordiska borrtekniken.

– För några år sedan var vi långt ifrån den produkt som vi i dag säljer. Vi känner att vi har hittat rätt och den går mycket bra, men är också ett resultat av en hård satsning där design, stiftens fastsättning och geometrin är noggrant beaktade.

Utvecklar hela systemet

John Gøytil pratar engagerat om utveckling, eller kanske snarare brist på utveckling inom borrbranschen.

– Man måste se det som ett system. Kombinationen mellan operatör, borrör, hammare och krona måste fungera hela vägen. Om den ena delen brister, får det långtgående konsekvenser för systemets verkningsgrad.

Hittills är det få som har arbetat med utveckling genom hela systemet. Det är en av anledningarna till att Mincon för några år sedan satsade på att införliva borrörstillverkning i produktfloran. Tillverkningen ligger i värmländska Sunne (Driconeq Production AB), och Johan Åhs som är Global Product Manager, verifierar Johns systemtankar.

– Genom att förbättra rören och se till att de håller mindre luft, har borrsystemet förbättrats i prestanda. Företagaren får lägre dieselförbrukning, snabbare igångsättning av hammaren vid stångbyte och lägre ljudnivåer när de använder borrör som eX-Flow, som är vårt registrerade varumärke, säger Johan Åhs.

Vill utbilda borrarkåren

Johan Åhs pekar på att de framtida borrören kommer att förbättra arbetsmiljön genom att väga mindre och de kommer också att vara än effektivare. Det senare kommer av avancerade flödesanalyser som bolaget nu arbetar med. John Gøytil spanar om att inom några år finns det kronor som i den nordiska geologin bibehåller dimensionen ner till cirka 350 meter, något som ur många perspektiv är värdefullt.

– Sen vill vi gärna fortsätta med att utbilda borrarkåren. Det är också en viktig ingrediens, säger John Gøytil, som gärna hade sett fler animationer som bra förklarar funktionerna i processen.

Både John Gøytil och Johan Åhs pekar på vikten av att ha platser med känd geologi när man utför sina tester. Det är något man normalt inte har tillgång till.

– Det hade varit värdefullt att kunna ha tillgång till, avslutar John Gøytil.

Text: Johan Barth
Foto: Mincon

Teknikutveckling inom borrning med framtidsfokus

/0 Kommentarer

Mats Holm är utvecklingsansvarig för verktyg på Sandviks affärsområde Exploration. Foto: Sandvik.

Sandvik är en av de större leverantörerna till den svenska borrningsbranschen. Vad arbetar man just nu med på forsknings- och utvecklingsavdelningen – och vilken är ”dröminnovationen”? Borrsvängen har kollat läget.

Mats Holm är utvecklingsansvarig för verktyg på Sandviks affärsområde Exploration, som alltså huvudsakligen ägnar sig åt maskiner och verktyg för prospekterings- och gruvindustrin.

– När det gäller rör och kronor händer det kanske inte så väldigt mycket. Mycket är standardbundet och det som sker handlar huvudsakligen om materialförbättringar, säger han.

Den stora utvecklingstrenden handlar i stället om säkerhet och arbetsmiljö.

– Vi har till exempel tagit fram ett helt nytt rörhanteringssystem för gruvmaskinerna, som just nu implementeras tillsammans med LKAB i Kiruna. Det systemet knyter vi stora förhoppningar kring.

Mer och mer digitaliseras

I linje med viljan att skapa bättre arbetsmiljö kring borrningen ligger också utvecklingen av datoriserade system, säger Mats Holm:

– Vi rör oss helt klart mot mer och mer datoriserade miljöer. Ett exempel på det är att vi går från manuellt hanterad till datoriserad reglering av ventiler för justering av borrtryck, vattentryck och vattenflöde. Det är relevant även för brunnsborrare.

Nästa stora kliv?

När det gäller det längre perspektivet då? Finns det nya, stora tekniksprång att ta och vilka skulle de i så fall kunna vara?

– Jag ser väl inget nytt språng i närtid, men det kommer säkert. Man kan tänka sig att hela borrförloppet förr eller senare är helt datoriserat och automatiserat.

– En dröm, som jag tror att alla borrare och utvecklare har, är att kunna byta borrkrona utan att behöva lyfta upp strängen. Det skulle vara ett verkligt kliv framåt. Jag tror att det är möjligt på sikt och vissa försök har gjorts, men hittills har det stupat på hållfastheten.

Johan Bergqvist är produktchef för hammarutvecklingen på Sandvik. Foto: Sandvik.

Mer effektiv hammare

På DTH-sidan hos Sandvik är Johan Bergqvist produktchef för hammarutvecklingen.

– En ständig utmaning är att göra hammarna mer energieffektiva. Man stoppar in oerhört mycket energi, men får egentligen inte ut så mycket.

– Därför jobbar vi mycket med effektivisering, till exempel när det gäller luftförbrukningen som ju har en direkt koppling till dieselförbrukningen. Här har vi nyligen släppt en ny hammare, RH560, som har mellan 10 och 15 procent bättre prestanda när det gäller luftförbrukningen. Kombinerad med en flödesstyrd kompressor kan man minska dieselförbrukningen ungefär lika mycket.

Den nya hammaren har till exempel ingen fotventil, vilket gör den mer luftsnål.

– Vi jobbar mycket med att öka borrsjunkningen, för att spara tid och pengar i borrningen. Det handlar dels om luftförbrukningen men också om olika toleranser i hammaren och att optimera timingpunkterna.

Oljefri hammare på önskelistan

Sandviks nya hammare
RH560 kom i höstas. Foto: Sandvik.

Sandvik är nu på gång med en hammare som med prestanda att hantera vattenflöde och mottryck för att utan problem ta sig ner till 350 meter och djupare.

­– På önskelistan över uppfinningar står ju en oljefri hammare, för miljöns skull. Jag kan idag inte riktigt se hur det skulle gå till, men det handlar ju om att tänka utanför boxen, säger Johan Bergqvist.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: Borrsvängen har utan framgång sökt representanter för Atlas Copco/Epiroc för intervjuer om deras pågående arbete inom forskning och utveckling.

 

Affärssystem ger fler borrmeter till rätt pris

/0 Kommentarer

– Den som har ambitionen att göra det enklare för sig och samtidigt få loss mer debiterbar tid bör absolut skaffa någon form av affärssystem.
Det säger Sören Alexandersson, vd på SDF, Svensk Dataförvaltning, som utvecklar affärssystem anpassade till service- och installationsföretag.

Ett affärssystem gör arbetet mer effektivt och enklare, säger Sören Alexandersson, vd på SDF i Göteborg. Foto: Emmy Jonsson.

Affärssystem är ett samlingsbegrepp för olika typer av IT-system som hanterar och integrerar företagets information inom olika områden. På så sätt kopplas till exempel kunddata samman med projektdata som arbetade timmar och använt material hela vägen fram till en faktura. En del affärssystem inbegriper även företagets hela bokföring.
Affärssystem är i allmänhet uppdelade i olika moduler som kan kopplas på utifrån behov och verksamhet. SDF har en modul som är specifik för borrföretag. Den har stöd för borrprotokoll som kan skrivas ute i fält direkt i mobilen.
– Framöver kommer man även att kunna skicka protokollet direkt från mobilen till SGU:s brunnsarkiv, förklarar Sören Alexandersson.

Ökar säkerheten

Det är ett exempel på den stora fördel och vinst ett affärssystem ger. Genom att samla all viktig information kring projekt och uppdrag i ett system, kan mycket manuellt arbete undvikas. Affärssystem ökar också kontrollen och överblicken för företaget och ökar säkerheten i all dokumentation.
– Det blir ett effektivare och enklare sätt att arbeta. Du har med dig all information du behöver ut på fältet i telefonen, och kan mata in allt du behöver direkt på plats.
Ett mobilt affärssystem ger större noggrannhet i rapporteringen, menar Sören Alexandersson.
– Du matar in tid och material direkt på plats. Annars är det vanligt att man kanske viker en dag för administration. Då ska timmar kommas ihåg flera dagar efteråt. Papper med noteringar kanske har försvunnit. Med ett bra affärssystem kan entreprenören vara ute mer och därmed få mer debiterbar tid.

Ligger i molnet

Affärssystem är inte längre begränsat till större företag. Idag blir det allt vanligare att systemleverantören står för hårdvara och serverutrymme och att kunderna jobbar via molnet och betalar en månadsavgift. Det gör det enkelt och ekonomiskt även för mindre företag.
– Lejonparten av våra kunder är småföretag med upp till tio anställda.
Enligt Sören Alexandersson växer digitaliseringstjänster så det knakar. Det visar att det finns många entreprenörer som ännu inte har infört ett affärssystem i verksamheten.
– Man kanske tror att det är jobbigt att lära sig, eller också har man inte insett fördelarna. Jag träffar på många som fortfarande använder sig av komplexa Excelsystem.

Artiklar stommen

SDF:s system är uppbyggt på ”artiklar” som användaren själv ger namn och sätter pris på. Det kan vara timmar, material, borrmeter, service med mera. Artikelnummer från olika leverantörer kan också läsas in i systemet så att användaren enkelt kan ange olika typer av material och produkter som har använts i projektet. De produkter som används mest kan läggas i snabblistor för snabbare åtkomst. Även interna arbeten som service på riggen kan loggas på detaljnivå för att hålla full koll på hur mycket tid och material som går åt. Checklistor av olika slag kan läggas upp, såväl generella som specifika för varje jobb.
Systemet kan även användas för att logga avvikelser med hjälp av en särskild modul som stöder olika kvalitetssäkringssystem. Här kan avvikelser som avser exempelvis arbetsmiljö läggas in direkt i fält.

Justera systemet

En vd som vill ha koll kan plocka ut många olika typer av statistik och rapporter ur systemet. För att inte gå vilse i mängden data som genereras rekommenderar Sören Alexandersson att ha en dialog med leverantörerna redan när ett system handlas upp.
– Stäm av hur ditt sätt att arbeta stämmer med leverantörens system. Det kanske är systemet som behöver justeras, snarare än hur just du och ditt företag arbetar. Samtidigt kan systemleverantören ge dig goda tips och råd hur du kan ändra arbetssätt för att bli mer effektiv.

Sören Alexandersson sammanfattar fördelarna med ett affärssystem i fyra punkter:

  • Det väsentliga är att du får kortare väg från kundförfrågan till skickad faktura.
  • Du blir mer effektiv i administrationen, vilket leder till fler debiterbara borrmeter.
  • Risken att bortglömda timmar inte kommer med som underlag för meterpriset minimeras.
  • Du får betydligt bättre översikt när all affärsviktiga data är samlade i ett system med ett gemensamt gränssnitt.

Text: Lars Wirtén

Malmberg har full koll på projekten

I större företag skulle det vara svårt att driva verksamhet utan affärssystem. Malmberg-koncernen i Yngsjö utanför Kristianstad har ett stort och komplext system, skräddarsytt för deras behov.

Sara Malmberg, koncernchef på Malmberg, använder affärssystemet för att göra projektprognoser och uppföljningar. Foto: Lars Owesson

Koncernchefen Sara Malmberg har full koll på projekten: hur mycket diesel som går åt, hur många timmar som läggs ned, vilket material som används med mera.
– Vårt system är anpassat till att vi är en koncern och framförallt till våra projektledare, affärsområdeschefer, ekonomifunktionen och mig som koncernchef som styr företaget. De som är ute på fältet och borrar kan egentligen bara tidrapportera mobilt i systemet via en app, säger Sara Malmberg.
Malmberg handlade upp affärssystemet för cirka tio år sedan och har löpande utvecklat det sedan dess. Det är helt anpassat till just deras verksamhet och förhållanden. Hade Sara Malmberg handlat upp ett affärssystem idag hade hon valt ett standardupplägg.
– Vårt affärssystem är fantastiskt bra och har många möjligheter. Men det är stort och tungt och med ett egenutvecklat system blir vi väldigt beroende av konsulter. Det blir dyrt när man bygger in sig i stora system. Idag har utvecklingen inom digitaliseringen gjort att det finns bra standardsystem som är lättare att hantera.

Löpande prognoser

Malmberg har byggt in i princip alla företagets digitala funktioner i affärssystemet. Det hanterar tidrapporter, lagersaldo, leverantörsartiklar, inköp, fakturering och bokföring. Men lagerhanteringen är fortfarande en utmaning, menar Sara Malmberg.
– Den delen är inte optimal, vi måste fortfarande hantera lageruttag manuellt. Men vi kör många stora projekt och där lägger vi in artiklarna som projektinköp, det vill säga order direkt till leverantörerna. Generellt vill vi minimera lagerhanteringen.
Malmberg använder affärssystemet framför allt till att löpande göra projektprognoser och successiva vinstavräkningar.
– Systemet ger oss bra koll på hur mycket som köps in och hur mycket tid som läggs ned i projekten i förhållande till offert. Om prognoserna visar att projektet inte verkar hålla vad som är offererat går vi in och tittar på orsaken.
Sara Malmberg menar att affärssystemet helt klart gör koncernen mer effektiv och lönsam.
– Tack vare det kan vi snabbt agera om något ser ut att gå fel.

Text: Lars Wirtén

Bättre ordning och reda ger nöjda kunder

– Vi använder ordersystemet i alla jobb, all försäljning går via det. Det är lite skillnad mot att använda papper och penna.

Magnus Jonsson har infört affärssystem och
slipper jaga papperslappar.

Det säger Magnus Jonsson på Bengt Jonssons Brunnsborrning AB på Tjörn i Bohuslän. Företaget har tio medarbetare och började använda SDF:s affärssystem för fyra år sedan. Dessförinnan var det papper och mappar som gällde.
– Alla jobb dokumenterades och loggades på papperslappar som eventuellt lades i en mapp. Sedan hanterades dessa på bästa sätt. Det var ett konstant sittande med detta på kontoret. Man fick jaga lappar som inte kom in och det skulle inte förvåna mig om det förekom att lappar försvann. Det är en väldig skillnad att ha allt samlat direkt i telefonen när man är ute på jobb, konstaterar Magnus Jonsson.
På kontoret ansvarar två personer för att ta hand om ordrarna och att flytta över dem till bokföringssystemet där fakturorna skapas.
– Då är allt material inlagt, allt är prissatt och klart. Det är bara en knapptryckning, programmen pratar med varandra.

Sparar pengar

Magnus Jonsson är övertygad om att företaget sparar pengar på att använda ett affärssystem.
– Den största vinsten ligger i att ha ordning och reda på allt. Hanteringen är mycket lättare och inga jobb försvinner. Medarbetarna behöver inte inom kontoret för administrationens skull.
– Får vi ett akutjobb kan vi skicka en person direkt från ett jobb till ett annat. Då går det en order med vägbeskrivning och arbetsuppgifter direkt till mobiltelefonen.
Magnus Jonsson tror dock inte att det blir mer debiterat på grund av affärssystemet.
– Däremot finns inte längre någon risk att vi glömmer någon kund eller att vi åker fel och blir försenade. Med bättre ordning och reda får vi mer nöjda kunder och det är alltid den bästa marknadsföringen.

Text: Lars Wirtén

Borrbranschen i siffror

/0 Kommentarer

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Almi har workshops och mentorer på menyn

/0 Kommentarer

Färdiga utvecklingspaket eller skräddarsydda program – Almi har en hel del att välja på för den företagare som vill vidare.

Almi Företagspartner AB är en statligt ägd koncern med 16 regionala dotterbolag. Man erbjuder företagsutveckling och även lån till såväl befintliga företag som startups. Genom underkoncernen Almi Invest kan man gå in med riskkapital i tidigt skede.
Men det är rollen som rådgivare och bollplank vi ska fokusera på. Thomas Orrung är affärschef på Almi i distrikt Sörmland:
– Det ”typiska företag” som vi arbetar med är ägarlett och har mellan en och tio anställda, ofta ett entreprenörsföretag. Det finns olika skäl till att man vänder sig till oss i utvecklingsfrågor. Det kan handla om att man står inför ett generationsskifte, vill förbättra lönsamheten, eller att man vuxit så pass mycket att de ”de mjuka” ledarskapsfrågorna kommit in och man vill ha hjälp med dem.

Thomas Orrung, affärschef på Almi Sörmland. Foto: Almi

Inledningsvis gör Almi alltid en behovsanalys. Resultatet av den visar på vägen framåt.
– Det kan handla om finansieringsfrågor eller om olika sätt att utveckla personal och ledning. Man kan se oss som en mäklare – vi kan sätta ihop vd-grupper eller bygga utvecklingsprogram, allt baserat på det unika företaget, säger Thomas Orrung.

Fyra program

Almi har fyra olika erbjudanden för företagsutveckling:

  • ”Tillväxtbarometern” är en process som bygger på intervjuer med alla i företaget, såväl anställda som ägare.
    – Intervjuerna visar på företaget styrkor och svagheter och resulterar i ett program för att gå vidare och arbeta med de svaga sidorna, för att öka lönsamheten, säger Orrung.
  • ”Business canvas” är en modell för att arbeta med sin affärsplan.
    – Det är ett modernt sätt, där man tar sig an affärsplanen i workshopform. Utgångspunkten är hur bilden av den perfekta kunden och den bästa affären ser ut. Genom att vrida och vända på de frågorna brukar det kunna uppstå nya insikter om var man egentligen tjänar sina pengar och vilka kunder som har den största utvecklingspotentialen, bland annat. Utefter det kan man modifiera sin affärsplan och komma framåt.
  • ”Mentorsprogrammet” ger företaget tillgång till mångårig affärserfarenhet.
    – Här är vi mäklare, med tillgång till erfarna personer som vill överföra sin kunskap. Företaget och mentorn, som ställer upp helt ideellt, jobbar ihop i ett år. Mentorn finns med som ett proaktivt bollplank, men går inte in och leder verksamheten, säger Thomas Orrung.
  • ”Vd-gruppen” är precis vad det låter som:
    – Här utnyttjar vi också vårt stora regionala kontaktnät och matchar ihop grupper med sex till åtta vd:ar från olika, icke konkurrerande företag och verksamheter men med ett ömsesidigt intresse för att lära sig mer. I vd-grupperna träffas man regelbundet och varje gång har en vd huvudrollen, får lyfta sina frågor och lyssna på input från de andra.

Kretsar kring lönsamhet

Utöver detta kan Almi ta fram unika program för företaget.
– Väldigt ofta har det med lönsamhetsfrågor att göra. Vi har lång erfarenhet av att jobba med lönsamhetsstyrning och att hjälpa företag att analysera hur de egentligen tjänar pengar, var de stora kostnaderna finns och hur de kan bli bättre.

Konkurrerar inte

Just nu arbetar Almi med att strukturera om sin egen verksamhet, bland annat för att se till att samtliga tjänster ovan finns på plats i alla 16 regioner.
Att få hjälp av Almi kostar mellan 2 000 och 10 000 kronor per insats. Thomas Orrung är noga med att påpeka att man är icke-konkurrerande:
– Vi är statligt och regionalt ägda och är inte här för att konkurrera på en marknad. Finns det privata verksamheter som erbjuder det vi har, så backar vi.

Text: Jörgen Olsson