Borrbranschen i siffror

/0 Kommentarer

Geotec har från UC köpt in statistik över borrbranschens utveckling de senaste åren, med tonvikt på intäkter, omsättning och antal anställda.

– Det här gör vi på regelbunden basis och vi använder statistiken för att kunna bedöma branschens utveckling och se vilka parametrar som påverkar företagen, säger Geotecs vd Johan Barth.

Statistiken omfattar åren 2013 till och med 2017. Den baserar sig på uppgifter från cirka 240 företag.

– Det är alla företag som är registrerade för borrningsverksamhet. Geotec- och Avantimedlemmar samt icke anslutna företag. Företaget Züblin är exkluderat i sammanställningen eftersom det är så enormt mycket större än alla andra och därmed avviker för mycket i statistiken, kommenterar Johan Barth.

Efterfrågan på branschens tjänster ökar

Geotec använder statistiken dels för att göra egna bedömningar av branschens utveckling, dels i kommunikationen med myndigheter och politiker.

– Det är viktigt att ha svart på vitt och kunna visa siffror på hur omfattande och betydelsefull vår bransch är och dessutom att efterfrågan på våra tjänster ökar. Det senare visar statistiken tydligt både vad gäller omsättning och antal anställda, säger Johan Barth.

En svårighet med statistiken är att en del företag som är registrerade för borrning också är aktiva inom många andra verksamheter.

– Det är svårt att analysera hur stor del av omsättningen som verkligen kommer från borrning. Så man kan säga att statistiken inte är 100 procent rättvisande, men att den ger en bra, intressant och användbar bild av hur branschen mår, säger Johan Barth.

Statistiken innehåller också uppgifter om vilka myndigheter som är branschens största kunder; alltså vilka kommuner som köper borrtjänster för mest pengar.

Text: Jörgen Olsson

Fotnot: UC är Sveriges ledande affärs- och kreditupplysningsföretag och ägs av de svenska bankerna.

Almi har workshops och mentorer på menyn

/0 Kommentarer

Färdiga utvecklingspaket eller skräddarsydda program – Almi har en hel del att välja på för den företagare som vill vidare.

Almi Företagspartner AB är en statligt ägd koncern med 16 regionala dotterbolag. Man erbjuder företagsutveckling och även lån till såväl befintliga företag som startups. Genom underkoncernen Almi Invest kan man gå in med riskkapital i tidigt skede.
Men det är rollen som rådgivare och bollplank vi ska fokusera på. Thomas Orrung är affärschef på Almi i distrikt Sörmland:
– Det ”typiska företag” som vi arbetar med är ägarlett och har mellan en och tio anställda, ofta ett entreprenörsföretag. Det finns olika skäl till att man vänder sig till oss i utvecklingsfrågor. Det kan handla om att man står inför ett generationsskifte, vill förbättra lönsamheten, eller att man vuxit så pass mycket att de ”de mjuka” ledarskapsfrågorna kommit in och man vill ha hjälp med dem.

Thomas Orrung, affärschef på Almi Sörmland. Foto: Almi

Inledningsvis gör Almi alltid en behovsanalys. Resultatet av den visar på vägen framåt.
– Det kan handla om finansieringsfrågor eller om olika sätt att utveckla personal och ledning. Man kan se oss som en mäklare – vi kan sätta ihop vd-grupper eller bygga utvecklingsprogram, allt baserat på det unika företaget, säger Thomas Orrung.

Fyra program

Almi har fyra olika erbjudanden för företagsutveckling:

  • ”Tillväxtbarometern” är en process som bygger på intervjuer med alla i företaget, såväl anställda som ägare.
    – Intervjuerna visar på företaget styrkor och svagheter och resulterar i ett program för att gå vidare och arbeta med de svaga sidorna, för att öka lönsamheten, säger Orrung.
  • ”Business canvas” är en modell för att arbeta med sin affärsplan.
    – Det är ett modernt sätt, där man tar sig an affärsplanen i workshopform. Utgångspunkten är hur bilden av den perfekta kunden och den bästa affären ser ut. Genom att vrida och vända på de frågorna brukar det kunna uppstå nya insikter om var man egentligen tjänar sina pengar och vilka kunder som har den största utvecklingspotentialen, bland annat. Utefter det kan man modifiera sin affärsplan och komma framåt.
  • ”Mentorsprogrammet” ger företaget tillgång till mångårig affärserfarenhet.
    – Här är vi mäklare, med tillgång till erfarna personer som vill överföra sin kunskap. Företaget och mentorn, som ställer upp helt ideellt, jobbar ihop i ett år. Mentorn finns med som ett proaktivt bollplank, men går inte in och leder verksamheten, säger Thomas Orrung.
  • ”Vd-gruppen” är precis vad det låter som:
    – Här utnyttjar vi också vårt stora regionala kontaktnät och matchar ihop grupper med sex till åtta vd:ar från olika, icke konkurrerande företag och verksamheter men med ett ömsesidigt intresse för att lära sig mer. I vd-grupperna träffas man regelbundet och varje gång har en vd huvudrollen, får lyfta sina frågor och lyssna på input från de andra.

Kretsar kring lönsamhet

Utöver detta kan Almi ta fram unika program för företaget.
– Väldigt ofta har det med lönsamhetsfrågor att göra. Vi har lång erfarenhet av att jobba med lönsamhetsstyrning och att hjälpa företag att analysera hur de egentligen tjänar pengar, var de stora kostnaderna finns och hur de kan bli bättre.

Konkurrerar inte

Just nu arbetar Almi med att strukturera om sin egen verksamhet, bland annat för att se till att samtliga tjänster ovan finns på plats i alla 16 regioner.
Att få hjälp av Almi kostar mellan 2 000 och 10 000 kronor per insats. Thomas Orrung är noga med att påpeka att man är icke-konkurrerande:
– Vi är statligt och regionalt ägda och är inte här för att konkurrera på en marknad. Finns det privata verksamheter som erbjuder det vi har, så backar vi.

Text: Jörgen Olsson

Certifiering driver utvecklingen

/0 Kommentarer

Större effektivitet. Bättre lagefterlevnad. Ett sätt att både möta kundernas krav och få chans på fler jobb.
Det är de tre största principiella fördelarna med certifiering som en del av företagsutvecklingen, menar Alteas vd David Börjesson.

Altea stöttar många av Geotecs medlemsföretag genom processerna kring miljö-, kvalitet och arbetsmiljöcertifieringar.
– Alla gör förbättringar, flera får aha-upplevelser och många uppger att de räknar hem kostnaderna för införandet redan under första året och definitivt efter tre år, säger David Börjesson.
Han utvecklar tankegångarna kring de mest uppenbara fördelarna.
– Effektiviteten i det vardagliga arbetet brukar öka. Det beror på att certifieringen medför att man tar fram rutiner, att man mäter saker och ting, sätter effektivitetsmål och följer upp dem. Då kan man också se var det eventuellt fallerar och sätta in åtgärderna där.
– Genomgången av lagefterlevnaden brukar vara ett uppvaknande för många. Det är mycket man är skyldig att känna till och svara upp mot. Certifiering medför bland annat att man får information om när lagstiftning ändras och att man fortlöpande får hjälp med att tolka och följa lagstiftningen.

Behålla kunder – och få nya

– Att leva upp till ökade krav från omvärlden är en viktig faktor i verksamhetsutvecklingen. Såväl privata kunder som myndigheter och organisationer har rätt att ställa krav på miljö- och kvalitetscertifiering. Där innebär certifieringen två stora fördelar: Dels kan man behålla befintliga kunder som börjat ställa kravet, dels kan man delta i upphandlingar man annars inte varit kvalificerad för.

Nytt perspektiv på jobbet

Införandet innebär bland annat att man bryter ner företagets verksamhet i olika processer – bland annat marknadsföring, inköp, utförande och fakturering – och sätter mål och identifierar ansvariga personer för dessa. David Börjesson:
– Alla brunnsborrare kan givetvis sin egen verksamhet. Men arbetet med certifieringen gör att man genomlyser hela verksamheten, lyfter blicken och ser den ur ett nytt perspektiv. Bland annat får man en längre horisont. Vad ska vi vara för ett företag om tre, fem eller tio år? Vilka processer behöver vi utforma för att nå dit?

Levande användbara system

Ett klassiskt motargument mot certifieringar och andra typer av fastställda rutiner och processer brukar gå ut på att det ”bara blir en massa pärmar som ingen tittar i sedan”.
– Men så är det inte längre. De moderna certifieringarna blir levande och användbara system, som medarbetarna jobbar i varje dag. Till exempel när det gäller etablering på en ny arbetsplats med den lagstadgade riskbedömningen.
Certifieringen hjälper till att skapa ordning och reda, i både lokalerna och i arbetsprocesserna. Och de mätbara målen kan på ett högst konkret sätt bidra till att förbättra lönsamheten, betonar David Börjesson.
– En del av miljömålen är ju direkt kopplade till ekonomisk vinning, till exempel att pressa ner sin dieselförbrukning. Arbetsmiljömålen leder till en mer välmående personal och lägre sjukfrånvaro.

Undviker merkostnader

En annan effekt av tydliga och kommunicerade rutiner, som alla följer, kan vara minskade reklamationer och ”backjobb”.
– Det brukar vara en aha-upplevelse för företagarna när de får svart på vitt vad det kan kosta att behöva skicka tillbaka en man till en arbetsplats för att hämta något man glömt eller fixa någon småsak. Det kan motsvara en hel dags jobb, som det aldrig går att ta betalt för.

Text: Jörgen Olsson

Så blir du bättre på att ta betalt

/0 Kommentarer

Använd begreppet taxa istället för pris. Ha olika taxor för olika typer av uppdrag. Undvik rabatter. Och om det uppstår extra arbeten och borrmeter i ett projekt meddelar du kunden direkt – då kan du också ta betalt.

Råden kommer från Ulla-Lisa Thordén. Hon har jobbat i 35 år med försäljning och affärscoaching och sedan 2001 driver hon eget som föreläsare, författare och ledare av workshops inom försäljning. Ett område hon har fördjupat sig extra i är förmågan att ta betalt. Hon har bland annat skrivit bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt” som blev utsedd till Årets säljbok 2005.
Många tycker att det är jobbigt och genant att ta betalt för sitt arbete – oavsett bransch. Om det dessutom uppstår extra arbete i ett projekt, då blir det ännu jobbigare. Är priset för lågt redan från början och man dessutom bjuder på utfört arbete, då hamnar företagare snabbt i ett sluttande plan av bristande lönsamhet. Andra sidan av det myntet är att företagaren jobbar alldeles för mycket i relation till intäkten.

Det är vanligt att småföretagare bjuder på för mycket, säger Ulla-Lisa Thordén, författare till bästsäljaren ”Sälj dig själv och ta betalt”. Foto: Sauman Ng Agerberg.

Alla timmar ska täckas

Ulla-Lisa Thordén menar att alltför många endast räknar in tiden man är ute i produktion och levererar till kunden, i borrningsbranschens fall den tid som ligger i kalkylen per borrmeter. Men tiden som läggs utöver ordinarie arbetstid på administration, säljarbete, marknadsföring med mera, den räknas inte med.
– Den är inte gratis utan måste också prissättas. Börja därför med att räkna fram det totala antalet årstimmar du lägger på ditt företag. Alla dessa timmar ska täckas upp av ditt pris och ge dig lönsamhet och utrymme för pensionsavsättning.
Det totala antalet årstimmar ska fördelas på företagets samtliga fasta och rörliga kostnader, som maskin- och personalkostnader, inklusive den egna önskade lönen. På detta ska en post för oförutsedda kostnader läggas.
– Sist lägger du på den vinst du önskar få. Nu har du en grund för ditt pris per borrmeter att stå på som skapar förutsättningar att bli lönsam.

Vem är kunden?

Men sedan finns en verklighet att ta hänsyn till också. Hur ser priserna ut i branschen? Vad accepterar marknaden? Här kommer Ulla-Lisa Thordén in på vikten av att veta vem som är kunden. Vem vill du ha som kund? Vilken plånbok har den kunden? Hur ser ditt företags förutsättningar ut, idag och imorgon?
– Stora företag som Skanska förväntar sig en viss organisation och styrka och är beredd att betala för det – medan en konsument har helt andra förutsättningar.
– Ibland måste du förmodligen gå ner i pris för att täcka kostnader och hålla maskiner igång. Det är när den situationen blir mer regel än undantag det gäller att tänka om.

Stäm av direkt

Att småföretagare bjuder på för mycket är ett vanligt fenomen, säger Ulla-Lisa Thordén, framför allt när det kommer till extra arbeten som uppstått i ett projekt.
– Skulle du tillåta att en kund tog med sig din kontorsstol efter ett besök bara för att den är fin? Det är såklart en absurd tanke. Men det är samma sak med borrmeter och oförutsedda komplikationer som innebär extra tid. Varför ska kunden få fler borrmeter eller ta av din tid utan att betala?
Ulla-Lisa Thordén ger rådet att om du ser att det krävs extra arbete på ett jobb utöver de borrmeter som är avtalade, stoppa arbetet och stäm av direkt med kunden att det är okej innan du utför det. Då har du också fått ett okej att ta betalt.

Våga ringa

– Du måste våga ringa. Då visar du samtidigt att du är seriös. Man kan tycka att en borrmeter här och där inte är så noga, men hur mycket blir det på ett år? Det slår direkt på sista raden i resultaträkningen.
– Det här handlar i grund och botten om rädsla för konflikter och att inte få fler jobb. Allt börjar i ditt eget psyke. Vågar du sätta värde och därmed rätt pris på dig själv och vågar du även ta ut det?

Text: Lars Wirtén

Tolv tips för bättre lönsamhet

Ulla-Lisa Thordén har många idéer och synpunkter på hur du kan bli bättre på att ta betalt. Här är tolv tips som kommer att få ditt företag mer lönsamt.

  • Om du är skicklig på det du gör – ta betalt för det. Men du måste framhålla och kunna visa på din skicklighet, exempelvis med bilder, referenser och att du vågar tala om det.
  • Om jobbet är akut – ta extra betalt för det. Detta är i princip alla kunder beredda att betala extra för.
  • Använd begreppet taxa – undvik termen pris. Vi är benägna att acceptera en taxa, medan vi gärna ifrågasätter ett pris.
  • Ha olika taxor för olika typer av uppdrag och kompetenser.
  • Bara trädgårdsmästare jobbar med rabatter. Om du måste ge rabatt, begär en motprestation, exempelvis att kunden ger en rekommendation som du kan använda på din webbplats. Eller plocka bort något från din leverans som ingick från början.
  • Sätt en högre taxa än den du har räknat fram – det ger dig förhandlingsutrymme.
  • Lämna garantier – det gör kunden mer benägen att acceptera en högre taxa.
  • Se över taxan varje år. Får du högre kostnader utan att höja taxan stjäl du av vinsten.
  • Var trevlig, håll rent runtomkring, städa efter dig, bjud kunden på fika, ge goda råd – ett gott helhetsintryck ökar betalningsviljan och minskar samtidigt viljan till invändningar.
  • ”Det är dyrt” är en åsikt – inte ett faktum. Säg ”Tack! Jag har valt att inte vara billig för jag vill finnas kvar imorgon också om du behöver mig”. Bemöt genom att belysa vad kunden får för pengarna.
  • Ta betalt när kunden är som nöjdast, det vill säga direkt när jobbet är klart. Det är också viktigt för ditt kassaflöde.
  • Sist men inte minst: Du ansvarar inte för kundens plånbok – bara för din egen.

Prestige hotar säkerheten

/0 Kommentarer

Kultur slår struktur. Den devisen kommer från Michael Malm, senior samordnare på Försvarshögskolan med inriktning på säkerhetspolitik och krishantering.
– Har du en stark säkerhetskultur är det inte säkert att du behöver så mycket reglementen och regler.

Att borra kräver en hög nivå av säkerhet. De starka krafter som används är i rörelse och de tunga lyften är många. Klämskador är den kanske mest uppenbara risken vid själva borrningen, men det finns även andra frågor att ta hänsyn till.
Michael Malm har genom åren föreläst mycket om ledarskap i svåra förhållanden kopplat till säkerhet. Svenskans ord för säkerhet är dock ett väldigt vitt begrepp. I engelskan skiljer man på safety och security.

Michael Malm föreläste för Geotec, bland annat om den viktiga skillnaden mellan safety och security. Foto: Jörgen Olsson

Skilda begrepp

Safety handlar om att förebygga olyckor där det inte finns något ont uppsåt, till exempel om något går fel eller någon gör ett misstag. Security däremot är kopplat till ett ont uppsåt, till exempel terrorism eller andra former av brottslighet. Michael Malm fokuserar på den del av säkerhet som motsvarar engelskans safety.
– När man jobbar med de här frågorna ute i företag handlar det om att få människor att tänka, känna och handla utifrån ett säkerhetsperspektiv. Kärnan i det arbetet är att kultur slår struktur. Du kan ha hur mycket regler och reglementen som helst, men har du inte en säkerhetskultur är det inte säkert att de fungerar.

Lärande flygvapen

Det är här ledarskapet kommer in, säger Michael Malm. Han har inte något enkelt svar på frågan hur en sådan kultur byggs upp. Men han tycker det är tydligt i vilken ände man ska börja: Bygg en lärande organisation. Det här har till exempel flygvapnet jobbat med under lång tid. Där rapporteras alla avvikelser och följs upp för att kunna justera för framtida händelser. Grunden är en stark kultur där normen är att anmäla sig själv när fel begås.
– Alla vet att man inte får fan för det. Och alla vet att om du inteanmäler egna fel, dåfår du fan.
Det här syftar till att medarbetarna och organisationen alltid ska lära sig nya saker för att ständigt öka flygsäkerheten.
– Ett lärande förhållningssätt finns inbyggt i systemet. Det skulle jag vilja säga är grunden för att bygga en säkerhetskultur. Man måste jobba bort prestige och rädsla för att erkänna fel.

Sätt er och prata

Flygvapnet har alltid debriefings efter varje flygning. Michael Malm menar att det är direkt överförbart på borrningsbranschen.
– Sätt er ner och prata efter borrningsuppdragen. Hur gick det, vad gjorde vi bra, kan vi göra något annorlunda nästa gång? Då uppnår du ett brett förändringsarbete som genomförs av alla i organisationen. Den som säger att det inte finns tid för det, säger samtidigt att det inte finns tid för säkerhetsfrågor.

Rätt fokus

När olyckor eller andra dramatiska händelser uppstår krävs en hög nivå av situationsmedvetenhet. Denna kan delas in i tre nivåer:

  • Fokus på det som har hänt.
  • Fokus på det som händer nu.
  • Fokus på vad som kommer att hända.

För att hantera en farlig situation krävs att fokus ligger på den tredje nivån, vad som kommer att hända, det vill säga konsekvenserna av det som har skett och sker.
– Det enda vi vet om livet är att vi ska dö. Allt annat är spekulation och det är svårt. Men du måste tvinga dig att göra en bedömning av framtiden i en pressad situation.

Öva på värsta scenario

Om olyckan väl är framme händer allt väldigt fort. Skadade eller i värsta fall döda måste tas om hand, samtidigt som anhöriga ska underrättas och eventuellt måste även media bemötas. Alla företag som hanterar risker bör öva på ett värsta scenario, tycker Michael Malm.
– Man bör åtminstone ha tänkt igenom hur man ska agera om något händer. Det måste inte vara kopplat till borrningen, det kan vara en trafikolycka där en medarbetare är inblandad. Det är bra att ha en dokumenterad krisplan att ta till i sådana situationer.

Elaka problem

Michael Malm beskriver hela problematiken kring säkerhetsfrågor som ”wicked problems”, elaka problem. Det är situationer där du inte vet vad som följer av ett visst agerande. Det finns ingen tydlig koppling mellan orsak och verkan.
– Du vet inte om du kommer att lyckas förrän du har prövat det i verkligheten. Det är först när något händer som du testar kulturen.
Det kan vara annat än olyckshändelser, som nedläggningar, omstruktureringar eller andra genomgripande förändringar.
– Det är då du som ledare visar och bygger den kultur som råder och kommer att finnas kvar i företaget framöver.

Text: Lars Wirtén 

Aktiv styrelse gjorde Rolf till vinnare

/0 Kommentarer

Han har gjort en resa från maskinen i det lilla företaget, via styrelserummet till en lyckad försäljning av det sedermera 250 man stora företaget. Styrelsearbetet var en utmaning – och en framgångsfaktor, summerar han. Möt Rolf Borrås.

 

Idag driver Rolf Borrås en verksamhet i ungefär samma storlek som där karriären en gång började. Då handlade det om dagligt entreprenörsarbete och nu om styrelseuppdrag och mentorskap på konsultbasis. Rolf Borrås och kompanjonen Sven Styrud startade borrföretaget som sedan blev Styrud-koncernen. Under 34 år hann Rolf Borrås med att prova ledarskapets alla roller och att arbeta aktivt i styrelsen.
– När jag lämnade uppdragen och sålde min del i företaget hade vi kontor på tio platser i Sverige och dotterbolag i Finland. Jag kunde inte vara mer nöjd med affären och hur företaget utvecklats.
Det var en direkt följd av att han och kompanjonen gjorde sin läxa när det gällde att driva ett aktivt styrelsearbete och att ta in kompetenta ledamöter, menar Rolf Borrås.

Rolf Borrås vet hur viktigt det kan vara att ha en kunnig styrelse att bolla med. Foto: Privat

Styrelsen visade vägen

– Det är viktigt som ägare och ledare att ha en styrelse att luta sig mot, någon som stöttar och driver utvecklingen av företaget. Jag tycker det var värdefullt att ha en styrelse att stämma av mina beslut med.
Men det tog några år innan det lilla företaget drog igång ett aktivt styrelsearbete. Efter starten rullade det på ett tiotal år i mindre skala.
– Min kompanjon var VD och jag var arbetsledare. Vi jobbade ute i fält på dagarna och i styrelserummet på kvällarna, vi satt på alla stolar.
Länge var de bara några få anställda, men så togs beslutet att växla upp.
– Man måste verkligen bestämma att nu ska vi växa och bli fler, och vi hade förmånen att ha ett bolag i en bransch där det fanns uppdrag. Men det räcker inte, det var avgörande att vi omgav oss med bra rådgivare.

Utbildning första steget

Resan mot en proffsig styrelse började med att de båda kompanjonerna gick utbildningar i styrelsearbete. Sedan startade jakten på rätt personer för att utöka personal, ledning och styrelse.
– Visst var det jobbigt, men när vi började anställa folk och vågade släppa kontrollen av det dagliga arbetet blev det lite lättare att fokusera på styrelsearbetet. Vi tog in externa personer i styrelsen, personer som inte var med på släktmiddagarna!
Det var inte helt lätt att rekrytera, tycker Rolf Borrås, men de fick en bra start.
– Vi började med att ta in en person i styrelsen som hade gjort samma resa som vi sedan gjorde, vilket visade sig vara rätt väg att gå. Den erfarenheten var värdefull.

Attraktivt vid försäljning

Rolf Borrås tvekar inte om vikten av en kompetent styrelse även i mindre företag. Det företag han byggde upp hade nytta av sin handplockade styrelse redan i det lite mindre formatet. Styrelsen skapade ett driv och fick saker att hända.
– Det kan fungera att ha en familjär styrelse och mötas vid köksbordet, men då krävs fler egna beslut av dem som äger och leder företaget. En bra styrelse blir som en mentor som både stöttar och ställer krav vid exempelvis investeringar. Den tittar mindre på tekniken och mer på kalkylen.
Han tror på en mix av branschkompetens och någon form av dörröppnare i styrelsen, kanske ett ”affischnamn”. Styrelsen ska vara ifrågasättande och det finns risk att den inte är det om ledamöterna har plockats i familjen. För den som någon gång funderar på att sälja sitt företag är det viktigt att kunna visa upp en professionell styrelse.
– Det var säkert viktigt för köparen av mitt företag att jag hade ordning på styrelsearbetet, man tittade säkerligen på huruvida jag hade en extern styrelseordförande och VD.

Våga satsa!

Många utmaningar, hårt arbete och tuffa år till trots, ångrar Rolf Borrås inte den resa han tog sitt lilla företag på.
– Det var jättenervöst att expandera och ge sig in i ett aktivt och professionellt styrelsearbete. Men jag tvekade aldrig, det var så givande.
Till och med så givande att han fick blodad tand och vågade ge sig på externa styrelseuppdrag. Som att vara ordförande för Geotec i sex år. Han uppmanar gärna småföretagare att våga pröva sina vingar.
– Jag skulle gärna göra om det, det var det helt klart värt. Men man ska ha rätt ålder och se styrelsearbetet som en långsiktig satsning. Under de förutsättningarna kan jag rekommendera andra att våga ta lite större styrelsekliv.

Text: Mia Ising

Christer Ridström, Styrelseakademien: Vägen till framgång går via styrelsen

/0 Kommentarer

När man är över tio anställda i företaget blir ett aktivt styrelsearbete viktigt, säger Christer Ridström. Foto: Jörgen Olsson.

Rätt man på rätt plats är viktigt för ett företags verksamhet – och ett aktivt styrelsearbete kan vara direkt avgörande för företagets utveckling. Det menar Christer Ridström, senior rådgivare inom Styrelseakademien, som verkar för ett professionellt styrelsearbete i svenska företag.

Styrelseproffset Christer Ridström har drivit utbildningar för Styrelseakademien i många år och han är en flitigt anlitad föreläsare, som vid Geotecs årsmöte. När han står på scenen är budskapet glasklart: slarva inte med din bolagsstyrning!

Med andra ord: följ praxis och regler för hur bolag ska ägas och styras. Lägg därtill vikten av ett aktivt styrelsearbete, uppmanar han.

– Styrelsens viktigaste uppgift är att hjälpa företagsledningen att hitta rätt väg framåt, så att de kan skapa tillväxt och ekonomiskt värde på ett hållbart sätt, slår Christer Ridström fast.

Det finns mer än en definition på aktivt styrelsearbete, men generellt handlar det om att skapa strukturerade möten med pålästa ledamöter. Ledamöterna ska vägleda företaget att utvecklas enligt de strategier och planer man beslutat att följa.

– Med det inte tvunget sagt vem som ska sitta i en styrelse. Jag vill främst peka på att det är värdefullt med ett aktivt styrelsearbete.

Styrelsen står till svars

Han belyser olika former av bolagsstyrning, lagar, former för styrelsemöten, riktlinjer vid styrelsearbete och kvalifikationer för styrelseuppdrag.

– Konsten att äga, styra och leda är det absolut mest centrala för att utveckla ett företag, menar Christer Ridström.

Publiken är inte svårflörtad. Intresset för att höra om olika vägar att gå, och om regler och lagar, är stort.

– Oavsett bolagsform måste du styra och kontrollera din verksamhet. Ett aktivt styrelsearbete är viktigt för det företag som vill växa, det är styrelsen som ansvarar för att det går rätt till och de har aktiebolagslagen att följa. Det kan få rättsliga följder om arbetet görs på fel sätt. Intresset för att få veta vad man kan riskera fängelse för som styrelsemedlem brukar vara stort!

Expansion kräver expertis

Styrelsen är huvudman för bolaget, men alla företag och entreprenörer har inte en styrelse att tala om. Detta gäller för delar av den publik Christer Ridström möter på Geotecs årsmöte.

– Det är inte ovanligt att entreprenörer i enmans- eller små familjeföretag sätter sig själv och hustrun i styrelsen, oavsett kompetens. Och det är inget fel i det, det kan vara tillräckligt. Men ett aktivt styrelsearbete blir viktigare när man är tio-tjugo anställda.

– I stora bolag är det avgörande vem som väljs in, bland annat för att styrelsen har en så viktig roll i att tillsätta vd. I mindre bolag som expanderar kan det dock vara tryggt att även fortsättningsvis ha någon familjemedlem i styrelsen.

Vid fler än 25 anställda måste alla företag enligt lag ge plats åt arbetstagarrepresentanter, tillägger han.

Viktig vd-instruktion

– Något som är jätteviktigt redan i ett litet bolag är att skriva en vd-instruktion. Det kan gå illa annars, säger Christer Ridström med eftertryck.

Vd-instruktionen ska klargöra vad vd förväntas utföra och vilken budget som står till förfogande, för att säkra rätt insatser och att hon eller han inte gör vidlyftiga affärer. Det är minst lika viktigt som att skriva aktieägaravtal, om vad som gäller när någon vill sälja sina aktier.

Övning kan ge färdighet

Kan jag som företagare dra nytta av att engagera mig i ett aktivt styrelsearbete? Både ja och nej, enligt Christer Ridström.

– Det kan vara lockande och lärorikt att sitta i en styrelse, det är en erfarenhet som inte går att läsa sig till. Men den företagare som är fullt sysselsatt i dagligt entreprenadarbete kan få svårt att hinna utföra båda uppdragen på ett fullgott sätt. Och då bidrar inte styrelsearbetet till någon framgång.

Christer Ridström tvekar inte på vad som lockar honom till styrelserummet.

– Att få lära av andra och att se vad vi kan utverka tillsammans. Det är så inspirerande att uppleva hur man kan driva olika bolag på olika sätt!

Text: Mia Ising Foto: Jörgen Olsson

 

Det här är Styrelseakademien

Ideell förening som vill sprida kunskap om styrelsearbetets betydelse för lönsamhet och utveckling. 16 lokalföreningar med 7 000 medlemmar bildar ett nätverk från Luleå till Malmö. Medlemmar är styrelseledamöter, ägare, mentorer, företagsledare och entreprenörer. Utbildar årligen 2 000 personer i styrelse- och ägarfrågor samt driver styrelseförmedling och opinionsbildning.

Vem är Christer Ridström?

Arkitekten bakom Styrelseakademiens nationella styrelseutbildningar, idag senior rådgivare. Har ägt och drivit företag sedan 1977. På meritlistan: vd, styrelsemedlem och -ordförande i företag, organisationer och föreningar inom information, logistik, miljö och hälsa, däribland WSP, Linköpings universitet och Cicero- samt Dynamogruppen. Specialist på valberedningars arbete.

Sex goda styrelseråd från Christer Ridström

  • Se din möjlighet som ägare att få välja bolagsstyrning och styrelse.
  • En kompetent ordförande är A och O för både styrelse och verksamhet.
  • Erfarna styrelsemedlemmar är särskilt viktiga när du vill expandera.
  • Välj medlemmar med erfarenhet från din egen eller en angränsande bransch.
  • I borrbranschen väljer du en styrelse som förstår borrning, bygg och entreprenad.
  • Avstå aktivt styrelsearbete om du samtidigt är fullt sysselsatt i ett dagligt arbete.

Första hjälpen när brunnen har sinat

/0 Kommentarer

Jonny Pettersson, rutinerad brunnsborrare
på FBB.

Vad kan man göra när den sinade brunnen är ett faktum? Vilka metoder har brunnsborrarna? Vad funkar bäst och var? Hur kan man förbereda sig på nästa torka?

Vi ställde frågorna till Jonny Pettersson, senior rådgivare på FBB Finspångs Brunnsborrning. Han har drygt 40 års erfarenhet av borrning för vattenförsörjning och menar att han aldrig upplevt något liknande den rådande torkan:

– I områden där vi är mest aktiva är vi inne på den tredje torrsommaren i rad nu. Det har jag inte varit med om tidigare.

– Om det rör sig om grävda brunnar – och det är huvudsakligen de som sinar – så är det inte mycket att göra. Det brukar bli att borra en ny brunn, oftast i närheten av den gamla.

Beslutet att ersätta en sinad grävd brunn med en nyborrad brukar vara lätt att fatta.

– Grävda brunnar på tre till fem meter kan man inte göra mycket med. Det är generellt ingen bra idé att borra vidare i samma hål. Om brunnen är ringsatt får man inte plats med pump och kopplingar och är den stensatt finns risken att den rasar ihop, säger Jonny Pettersson.

Även borrade brunnar kan sina

Med de på många håll extremt låga grundvattennivåerna händer det även att borrade brunnar sinar.

– Det är de som är på tio och ner till 30 meter. Då borrar vi också nytt, eftersom gamla brunnar ofta har liten diameter. Vi borrar minst 140 millimeter i berg för att få plats för pumpen och för att få en större reservoar, och det är sällan vi borrar grundare än 50 meter.

Spräckning är ett alternativ

Att använda sig av hydraulisk spräckning, där man efter att ha installerat en manschett nere i brunnen pressar ner vatten under manschetten med mellan 50 till 150 bars tryck, är en annan metod för att få liv i gamla brunnar.

– Det kan hända att även djupborrade brunnar börjar minska i kapacitet med tiden. Det har mer sällan med torka att göra utan beror oftast på att sprickorna efterhand blivit mer och mer igensatta av utfällningar som järn och mangan. Då kan man ibland spräcka den. Men det gäller alltså de djupare brunnarna. De behöver vara 35–40 meter för att man ska få effekt, och manschetten måste ner på i vart fall 20–25 meters djup för att man inte ska riskera att få in ytvatten i brunnen, säger Jonny Pettersson.

Text: Jörgen Olsson

Torkans effekter i norr svåra att förutspå

/0 Kommentarer

Mattias Gustavsson är statsgeolog på SGU. Foto: Aline Lessner

Långtidseffekterna på grundvattnet av årets varma och torra sommar beror helt på hur hösten och vintern blir. Med mycket regn i söder och snö i norr kan nivåerna återhämtas igen. På längre sikt kan däremot effekterna bli stora om klimatmodellerna stämmer.

Enligt en del klimatforskare går vi mot varmare och torrare somrar och mer regniga vintrar.

– Längst i söder blir skillnaden inte så dramatisk vad gäller grundvattenbildningen, säger Mattias Gustafsson, statsgeolog och regionansvarig för södra och östra Sverige på SGU.

Längre norrut, det vill säga norr om småländska Växjö, har det hittills vanligen varit snö på vinterhalvåret.

– Det är inte säkert att de får snö och därmed snösmältning i framtiden. Sälenfjällen går mot skånska förhållanden och 2100 kommer Norrland ha samma klimat som Skåne enligt de flesta av modellerna. Där blir det svårare att spå vilka effekterna på grundvattnet blir.

Vattnet måste räcka längre

Mattias Gustafsson menar att utmaningen kommer att bli att vi måste leva längre på den mängd vatten som fylls på i magasinen.

– Grundvattenmagasinen kommer att fyllas på tidigare. Samtidigt kanske vi går mot längre och torrare somrar, vilket gör att tiden innan de fylls på igen blir längre. Problemet är att våra magasin inte är tillräckligt stora i förhållande till populationen. Små, grävda brunnar blir ännu mer utsatta. Vi måste kanske börja samla vatten i dammar.

– Skogsbruket och jordbruket kommer att lida av att få för lite vatten vissa perioder och för mycket andra.

Saltinträngning och utfällningar

På kort sikt, inför sommaren 2019, krävs rejäla regn under oktober till december i södra Sverige och att det kommer rikligt med snö norröver. Vid kustområdena finns dock risk för saltinträngning i brunnar när grundvattennivåerna sjunker.

– Får man mindre påfyllnad av sött vatten sjunker grundvattennivåerna. Om man då fortsätter att pumpa med samma kapacitet i brunnarna finns en risk att det salta vattnet lyfts högre upp och får kontakt med nya sprickor. Om det sker, kan det ta många år innan brunnen är återställd.

Det är inte bara salt som riskerar att förstöra dricksvattnet. Efter en torka kan vattenkvaliteten påverkas av ämnen som fälls ut i berget.

– När nivåerna sjunker under tidigare lägstanivåer, då blir den geologin syresatt vilket kan leda till utfällningar av järn, mangan och i princip vad som helst. När nivån stiger igen följer dessa med vattnet.

– Det kan bli obehagliga överraskningar, därför är det extra viktigt att ta prov på vattnet efter en torka.

Torka kan ge driftsproblem

Även akviferlager som används för geoenergianläggningar kan påverkas av den torra sommaren. Här flyttas vatten fram och tillbaka mellan en varm och kall sida av lagret.

– Du riskerar att få en mindre vattenvolym att flytta. Om vattenkemin ändras på grund av utfällningar kan du få problem med driften. Och om det kommer in luft i systemet påverkar det systemet negativt.

– Borrade energibrunnar påverkas däremot bara marginellt. De är i allmänhet 200–300 meter djupa, och då spelar ett par meters variation inte så stor roll.

Text: Lars Wirtén. Foto: Aline Lessner

Vad är grundvatten? Så bildas grundvatten, där finns det och så fylls det på

/0 Kommentarer

Sommarens torka har satt fokus på grundvattnet: var finns det, hur bildas det och vad påverkar? Borrsvängen bad Mattias Gustafsson, statsgeolog och regionansvarig för södra och östra Sverige på SGU, att gå igenom grunderna om grundvatten.

För de flesta i Sverige är vatten en självklarhet. Vi öppnar kranen och fyller våra glas och kastruller, duschar på morgonen och vattnar våra växter. Det bara finns där och är inget vi behöver oroa oss över i vardagen.

Men när vi plötsligt tvingas spara på vatten på grund av långvarig torka, då börjar många fundera och inse att det faktiskt är ett av våra viktigaste livsmedel. Och att det är fantastiskt bekvämt att det bara kommer ur kranen. Varje dag, året om.

De flesta har kommunalt vatten som kan komma från ytvattentäkter som större insjöar, stora grundvattenmagasin eller en kombination av båda. Många på landsbygden har egna brunnar, grävda eller borrade, och tar sitt vatten från ett mindre grundvattenmagasin.

Den mättade zonen

Hur bildas då grundvatten? Var kommer det ifrån? Hur hamnar det i dessa magasin under marken?

– Grundvatten finns i den del av marken där alla porer och sprickor är helt fyllda med vatten. Den kallas den mättade zonen, till skillnad från den omättade ovanför, där det är en blandning av luft och vatten eller bara luft, säger Mattias Gustafsson.

Zonen närmast marken kallas rotzonen. Här kan vattenhalten vara hög om den består av tät jord som kan hålla kvar vatten bra. Den omättade zonen uppfattas som torr jord, trots att den innehåller en blandning av luft och vatten. Zonerna kan ligga i olika skikt ovanpå varandra.

– Under en mättad zon kan det ligga ett tätt lager av lera som stoppar upp vattnet. Därunder kan en ny omättad zon bildas som leder ner till en ny, mättad grundvattenzon.

Grundvattennivån höjs alltså när den omättade zonen blir mättad av tillrinnande vatten.

– Det normala är att grundvattnet varierar upp till tre-fyra meter över ett år, förklarar Mattias Gustafsson.

Schematiskt vattenhaltsdiagram.
Förlaga: Holmstrand O och Wedel P, 1976: Markvattenundersökningar i ett urbant område, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.

Kapillärvattenzoner

Det förekommer ytterligare en typ av zon, kapillärvattenzon. Mineralkornen binder vatten kring sin egen yta med hjälp av elektriska laddningar. När mer vatten tränger ner i zonen kan det ”klättra” på de vattenomgivna partiklarna.

– I silt- och lerjordar är den här zonen relativt stor och grundvattennivån kan då höjas mycket snabbt, så mycket som tre meter på ett dygn. De här jordarterna är därför väldigt tjälskjutande på våren, säger Mattias Gustafsson.

Fylls på under hösten

Grundvatten bildas framför allt under hösten och våren, i de södra delarna av landet även vintertid så länge det inte är tjäle i marken.

– Det som krävs är att vi får tillräckligt mycket nederbörd när det inte sker någon direkt avdunstning på grund av värme, samtidigt som växternas röt-ter inte tar upp vattnet. Därför är det viktigt med regn under hösten för att grundvattendepåerna ska fyllas på igen efter en sommar.

Grundvatten kan bildas även på sommaren, men då krävs mycket regn.

– När det växer måste det komma dagsregn flera dagar i rad, då hinner växterna mättas. Annars tar deras rötter i princip allt som faller och som inte avdunstas.

Vårfyllning i norr

I Skåne bildas grundvatten under oktober till april. Norrut upphör grundvattenbildningen när snön kommer och lägger sig. På våren, under snösmältningen, bildas nytt grundvatten under kort tid.

– Det är bra för grundvattenbildningen. Det tillförs inte så många millimeter per timme, men det blir ett jämnt tillflöde, som om det regnade varje dag i flera veckor.

– Det här gör att södra Sverige har högst grundvattennivåer under mars-april. Norrland har lägst grundvattennivåer under samma tid. Där är nivåerna istället som högst mitt i sommaren. Då har de börjat sjunka i södra Sverige.

De här årstidsförändringarna följer sitt mönster varje år. Men tillgången på grundvatten varierar mellan åren.

– Det är därför SGU ibland kan säga att det är höga nivåer under hösten, när de i själva verket är som lägst sett över hela året. Men vad vi menar är att de är höga för att vara på hösten, förklarar Mattias Gustafsson.

Geologin avgör grundvattenbildningen

Men det är inte bara temperatur och växtlighet som avgör hur snabbt och hur mycket grundvatten som bildas. De geologiska förhållandena är avgörande.

– Ju mer sprucken och uppluckrad marken är, ju mer vatten kan den ta emot per tidsenhet. Stora magasin i rullstensåsar och sedimentär berggrund är inte så känsliga för kortare variationer, de påverkas kanske över en femårsperiod.

– Små magasin i morän, det vill säga grävda brunnar, kan däremot sina på grund av torka ett enskilt år. Det är ofta då brunnsborrare kommer in i bilden och ersätter den grävda brunnen med en borrad brunn.

Grundvattnets strömning

När vattnet har tagit sig igenom rotzonen, vidare genom den omättade zonen och till sist hamnar i den mättade zonen, följer det grundvattnets strömning som påverkas av gravitationen och i princip följer markytans lutning.

– Grundvattnet rör sig alltid mot lågpunkter. Sjöar och åar är sådana, de kan bestå av upp till 70-80 procent av grundvatten som flödat ut.

Grundvattnets strömning tar olika lång tid beroende på geologin i marken.

– I en grov rullstensås kan det röra sig om kilometrar på ett år, medan vi räknar hastigheten i lera i millimetrar per år, säger Mattias Gustafsson.

Det här gör att rullstensåsar, där strömningshastigheten är hög, är en risk vid föroreningar.

– Dels sprids föroreningar snabbare, dels hinner marken inte fånga upp föroreningarna i samma grad som vid tätare geologiska förhållanden.

Vattnets kretslopp. Förlaga: Bear J, 1979: Hydraulics of groundwater, Mc Graw-Hill, New York.

Var finns grundvatten?

Grundvatten finns som tidigare har beskrivits i porer och sprickor i den så kallade mättade zonen. Sämsta geologiska förhållande för grundvattenbildning är en tät och sprickfri bergart. I granit förekommer till exempel nästan inget grundvatten.

– I en rullstensås däremot, med grusigt och stenigt material, kan du ta ut 50 liter i sekunden i en rätt utförd filterbrunn.

Rent berg behöver inte betyda att det inte finns något grundvatten. Ofta finns det gott om sprickor som leder vatten som en borrad brunn kan samla upp.

– Att borra brunnar i berg är mycket säkrare ur ett försörjningsperspektiv. De sinar normalt inte, eftersom de är djupare och påverkas inte av korttidsvariationer.

– Sedimentära berggrunder, som kalk- och sandsten, är vattenförande. Dessa finns framför allt i sydligaste Sverige och på Gotland.

Akvifer är ett vanligt förekommande begrepp, inte minst inom geoenergin där det talas om akviferlager. Enligt Mattias Gustafsson är det i princip synonymt med grundvattenmagasin.

– Det är en för människan ekonomiskt utvinningsbar grundvattenresurs, det vill säga en sammanhängande utnyttjbar volym av grundvatten. Om det räcker att försörja en familj så är det en akvifer. Men när man pratar om akviferer menar man i allmänhet större grundvattenmagasin.

Infiltration används för konstgjort grundvatten

Infiltration är ett centralt begrepp inom grundvattenteori och står för själva grundvattenbildningen, den process där vatten tar sig ner genom de olika zonerna i marken. Men begreppet används ofta för att beskriva konstgjord grundvattenbildning.

– Det här är intressant när grundvattnet inte räcker till riktigt. Då kan vi aktivt utnyttja infiltration för att få vatten av hög kvalitet, förklarar Mattias Gustafsson.

– Infiltrationen gynnas av grovkorniga jordar och mindre växtlighet och vice versa. Säg att en kommun har tillgång till en rullstensås med bra förutsättningar att lagra vatten, men det regnar inte tillräckligt.

– Då kan man gräva bassänger i rullstensåsen och ta vatten från en ytvattenkälla, till exempel en sjö, och leda dit. Genom att hälla i sjövattnet i bassängerna infiltrerar det och du kan sedan pumpa upp det i brunnar nedströms. Du får då en reningsprocess och vattnet tar till sig viktiga mineraler och får en jämn temperatur. Det är helt enkelt ett renande steg där vi tar hjälp av naturen. Det är ganska vanligt förekommande.

Vad innehåller grundvatten?

Vattnet fångar upp såväl mineraler som andra ämnen i jorden under sin färd genom geologin. Grävda brunnar är mest känsliga för främmande ämnen.

– Tar du vatten ur en brunn i jordlagren får du med innehåll från jorden i närheten. Från jordbruket kan det komma bekämpningsmedel, det kan finnas jordbakterier och det kan påverkas av annan mänsklig aktivitet i närheten.

– Ur en borrad brunn i berget får du vatten som har påverkats av geologin under längre tid. Det är ett mer naturligt vatten, vilket inte nödvändigtvis behöver vara bra. Det kan till exempel finnas kadmium, bly, uran och radon i grundvattnet.

– Därför är det viktigt att ta prover på vattnet regelbundet, åtminstone vart tredje år, säger Mattias Gustafsson.

Torka är obalans

Vi kan konstatera att torka sätter vattenfrågorna i fokus. Men vad menar vi egentligen med torka? Är det ett visst antal dagar utan nederbörd, eller hur definieras torka?

– Vi på SGU pratar mer i termer av brist på grundvatten. Eller snarare som en obalans mellan tillgång och efterfrågan på vatten. Om det är låga nivåer där ingen efterfrågar vatten har det ju ingen påverkan på människan, även om det kan ge påverkan i naturen.

 

Text: Lars Wirtén
Illustration: Myra Starklint Söderström