Nattsvart i byggbranschen – men inte för borrarna

/0 Kommentarer

2023 blev ett dystert år för byggbranschen, bostadsbyggandet tvärnitade och branschen stod för ett stort antal varsel om uppsägning. Någon nämnvärd ljusning är inte att vänta 2024. Enligt Byggföretagen möter bostadsbyggandet bara drygt en tredjedel av behovet. Ett undantag är anläggningar för förnybar energi, som håller borrningsbranschen sysselsatt.

Byggbranschen tvärnitade 2023 och enligt den konjunkturprognos Byggföretagen presenterade i slutet av oktober fortsätter de dystra tiderna i år. Bransch- och arbetsgivarorganisationen räknar med byggstart av 23 600 lägenheter och småhus, men behovet är nästan tre gånger så stort.

Hög inflation, snabbt stigande räntor och allt högre byggkostnader har inneburit en giftig cocktail för byggandet av bostäder i Sverige, konstaterar Byggföretagen. Ifjor gick nybyggnaden av bostäder ner hela 43 procent och i år beräknas nergången till 36 procent.

– Skenande energikostnader och svagare hushållsekonomier har skapat en osäkerhet som byggbranschen inte upplevt på länge. Som lök på laxen har materialpriserna ökat, vilket fått fastighetsbolagen att även dämpa renoveringstakten. Tyvärr blev 2023 det ”skitår” vi varnade för.

Så kommenterar Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig på Byggföretagen, den störtdykning branschen gjort. Totalt minskar bygginvesteringarna med 14 procent under 2023-2024, vilket är i paritet med finanskrisen efter millennieskiftet.

– Bostadsbyggandet började falla redan 2022, för att rasa rejält 2023 och plana ut något 2024, sammanfattar han. Vi har en stor bostadsbrist att vänta. När bostäder färdigställts har inget nytt byggande tagit vid. Byggarna kan inte locka med erbjudanden som ”ett rum på köpet”, det skulle ge enorma förluster.

Generellt väntas en svag återhämtning i år, givet att räntor och materialpriser sjunker och att rotavdraget höjs. Rotavdrag tillämpas vid ombyggnad och gör dessa byggen mindre konjunkturkänsliga. Men även ombyggnaderna har gått ner – sju procent ifjor.

Byggmarknaden är dock tudelad, dels när det kommer till former av byggande och dels mellan olika regioner. Bristen på bostadsbyggande har drabbat i stort sett hela landet, men värst drabbat är Blekinge och mest skonat är Gävleborg.

En ljusglimt är att de senaste årens ökning av investeringar i lokaler och anläggningar fortsätter. I den offentliga sektorn handlar det främst om lokaler inom försvaret och kriminalvården, och i den privata om anläggningar kopplade till den gröna omställningen. Ökningen av offentliga investeringar i lokaler beräknas till elva procent 2023 och ytterligare två procent 2024. Ökningen av privata investeringar i anläggningar beräknas till nio procent 2023 och ytterligare sju procent 2024.

– Det finns fortfarande en ambition att bygga för omställningen till förnybar energi, tack vare omställningsbidrag. Kraftvärmeverk byggs över hela landet och vindkraftverk inte minst i norr. Satsningar på geoenergi borde hålla borrarna fortsatt sysselsatta, reflekterar Johan Deremar. Intresset för bergvärme och kyla ökar när elpriserna sticker, ett faktum som gör att det ser lovande ut för borrningsbranschen. Men det finns ett om – om branschen lyckas göra yrket attraktivt och få folk att utbilda sig, tillägger han.

Byggbranschen var med 3 512 varsel om uppsägning under sista kvartalet 2023 den bransch som varslade flest, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Totalt varslades 9 166 personer inom bygg i fjor, en ökning med 154 procent mot år 2022.

– Vi har inte sett så många varsel sedan finanskrisen. Två och en halv procents räntehöjning på några månader har knäckt byggarna.

Ifjor registrerades totalt 1 724 konkurser i byggbranschen, den högsta siffran sedan 1994. När byggbranschen bromsar in drabbas även andra branscher. Arkitekter, bygghandel, materialleverantörer och teknikkonsulter är några som också får det tufft. Även kommuner drabbas, det finns de som haft 70-procentiga minskningar av antalet ärenden på byggnadskontoren, berättar Johan Deremar.

Byggföretagen undviker att ge medlemmar råd om hur de ska överleva, man fokuserar på att bearbeta omvärlden och att lyfta reformförslag till politisk nivå. Organisationen har sitt recept på lindring av krisen.

– Vi ser gärna att de skärpta amorteringskraven slopas och att vi får fri hyressättning inom nyproduktionen. Med sänkt ränta skulle det kunna vända efter sommaren, om än inte i raketfart.

– Vad gäller kommunerna uppmanar vi dem att fortsätta ta fram byggplaner för att ligga väl framme när konjunkturen vänder. Handläggningstiden för bostäder behöva vässas i vissa kommuner. Många varsel och konkurser till trots har Johan Deremar farhågan att det på sikt blir brist på arbetskraft. Han ser en risk i att de som nu går ut i arbetslöshet lämnar branschen när de inte kan knacka på hos konkurrenten för att få sysselsättning.

Att lösa byggkrisen är uppenbarligen ingen quickfix.

TEXT: MIA ISING FOTO: BYGGFÖRETAGEN

För störste medlemmen är borrningen marginell men viktig

/0 Kommentarer

Med en rörelseintäkt på nästan 784 miljoner kronor är Göran Eriksson Maskintjänst i Gällivare med bred marginal Borrföretagens största medlem.

– Vår stora del, omkring 90 procent, är ju entreprenad­ jobb för gruvindustrin med alla sorters ”gula maskiner” man kan tänka sig. Men borrningen är något vi inte vill släppa, även om den är marginell, säger vd Janne Pellikka.

Det är inte gruvjobb 365 dagar om året för GE Maskintjänst, varför borrningen har sin plats.

– Dessutom använder vi samma riggar till en hel del annan borrning än för energi och vatten, säger Janne Pellikka. Han berättar att företaget gör såväl vatten- som energiborrningar i hela Norrbotten, men att antalet hål är starkt avhängigt av vad man håller på med i övrigt. Det är lätt att bli låst långa tider med uppdrag för gruvindustrin och GE använder sina borriggar till mycket mer än att borra för dricksvatten och geoenergi. Att mäta, undersöka och hålla koll är viktigt för gruvindustrin och här har GE Maskintjänst hittat en nisch.

– Bland annat borrar vi ner så kallade mätdubbar för gruvbolagen. Då driver man ner foderrör med mätutrustning åtta-tio meter ner i mark. Vi borrar även hål för att möjliggöra installationer av andra mätinstrument, som geoprisma och piezometer. Just nu borrar vi för undersökning av vattennivåer.

Förutom att placera mätutrustning i berget borrar GE Maskintjänst för att undersöka krosszoner nere på djupet och för att installera pumpar. Man borrar även i dagbrott.

– Till alla dessa borruppdrag använder vi samma riggar som till vatten och energi, så vi har absolut inget intresse av att släppa den delen. Vår taktik har blivit att försöka samla ihop energi- och vattenbrunnar så att vi har ett antal brunnar att borra inom ett geografiskt område. Sedan betar vi av dem när det av någon anledning är avbrott eller lägre intensitet kring gruvorna. Vi åker inte gärna 30 mil för att borra en enskild vatten- eller energibrunn.

Företaget grundades som ett entreprenadföretag när Göran Eriksson 1955 började arbeta med bandschaktare i samband med att utbyggnaden av vattenkraften tog fart. Därefter kom gruvorna in i bilden och sedan många år har man stora, löpande uppdrag för såväl LKAB som Boliden Mineral och Aitik – alla verksamma på och omkring hemorten Gällivare.

– Göran var en skicklig entreprenör men också en visionär som hela tiden drevs av ett miljötänkande och ett intresse för att återvinna. Han såg tidigt fördelarna med bergvärme och vi har sedan många år geoenergianläggningar till alla våra byggnader, säger Janne Pellikka.

2006 och 2009 byggde företaget två vindkraftverk som producerar mellan 3,4 och 3,9 miljoner kilowattimmar om året. Den egna elförbrukningen ligger strax under 900 000 kilowattimmar årligen, så man är självförsörjande och får ett rejält överskott som säljs ut på elnätet.

Nu drivs företaget av Görans söner Ralf och Tony. Janne Pellikka berättar att mycket fokus riktas mot att göra den stora maskinparken fossilfri. Elektrifiering är ett möjligt scenario men man är intresserade av alla framsteg som medför att komma framåt mot fossilfri verksamhet. El är ett spår och vätgas är ett annat.

– Vi har ju oerhört många maskiner och vill verkligen gå i riktningen att så många som möjligt av dem ska kunna drivas fossilfritt. Alla måste gå åt det hållet och jag tycker att vi är långt framme. Maskiner upp till 1,5 ton finns med eldrift och samma gäller för de riktigt stora – vi har ganska nyligen skaffat en 300-tons grävmaskin som är helt elektrisk.

Problemet, framhåller Janne Pellikka, är att för det stora mellanregistret av maskiner – de mellan 14 och 200 ton och som utgör huvuddelen av GE:s flotta – är fossilfri teknik ännu inte färdigutvecklad.

– Det är jättesvårt att hitta eldrivna maskiner i det segmentet och finns de så är de inte ekonomiskt försvarbara att investera i. Åtminstone inte än så länge, men vi räknar med att tekniken kommer ifatt med tiden och vi är uppmärksamma på vad som händer på marknaden. Men några särskilda möjligheter att trycka på eller ställa krav har vi egentligen inte – det är både vi som kund och Sverige som marknad för små för. Man får avvakta vad de stora märkena bestämmer sig för att ta fram.

Marknaden och framtiden, då? Konkurrens finns i form av andra stora entreprenadfirmor i länet, till exempel i Kiruna och Svappavaara. Men på den lokala hemmamarknaden är GE Maskintjänst urstarka och har gott rykte, menar Janne Pellikka.

– Riktningen för Norrland med gruvdrift, andra stora industrisatsningar och inflyttning är ju utpekad sedan länge. Sedan kan man såklart inte räkna med att allt verkligen kommer att genomföras. Visst sprider sig en viss osäkerhet med tanke på vad räntor och krig kan föra med sig. Men vi ser i grunden positivt på framtiden.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: GE MASKINTJÄNST

Ett mörkt och kämpigt år – men borrbranschen gynnas av grön omställning

/0 Kommentarer

– När vi summerar 2023 ser vi att det har varit ett mörkt år. Sverige befinner sig i recession och konkurserna har ökat. Det finns heller inget som pekar på en vändning de närmaste månaderna. Det kommer att vara kämpigt i ytterligare två kvartal, säger Petter Alvsten, chef för konsumentanalys på UC.

Även om de flesta siffror och grafer pekar uppåt i UC:s branschrapport, är det viktigt att komma ihåg att den i huvudsak är baserad på siffror till och med 2022. Om den även hade innefattat 2023 hade kurvorna troligen planat ut, eller till och med dalat. I alla fall om man tittar på konjunkturen i stort, särskilt inom byggsektorn.

– Byggindustrin har tagit en stor smäll och har mer eller mindre stannat av. Överlag har svensk ekonomi utvecklats sämre än omvärlden de senaste två åren, konstaterar Petter Alvsten.

Geografiskt ser det i princip likadant ut över hela landet, ett län undantaget: Västernorrland. Där minskar konkurserna.

– Det tror vi beror på den gröna omställningen och de stora investeringar som har gjorts i exempelvis batterifabriker i Västernorrland, säger Petter Alvsten.

En förklaring till den dåliga konjunkturen är det höga ränteläget, vilket är en följd av den höga inflationen. Den kan i sin tur bland annat förklaras av det geopolitiska läget och de stora statliga stöden under covid-pandemin.

– Sverige är räntekänsligt, de flesta väljer att ha korta bindningstider på sina lån. Det påverkar även borrningsbranschen, då en viktig del av intäkterna kommer från privatpersoner.

Konsumtionen av sällanköpsvaror är nere på väldigt låga nivåer, förklarar Petter Alvsten.

– Konsumenterna har inte varit så här deppiga sedan 1990-talets fastighetskris.

Men enligt Petter Alvsten börjar en ljusning att skönjas. Inflationen minskar och bruttonationalprodukten väntas öka under andra halvåret.

– När förtroendet för ekonomin kommer tillbaka tror vi att det vänder och att privatpersoner vågar investera i exempelvis geoenergi.

Just geoenergin gör att brunnsborrarna har bättre förutsättningar än övrig byggindustri, tror Petter Alvsten.

– Det finns statliga bidrag för energiomställning och intresset för att energieffektivisera är stort. Vi tror därför att utvecklingen kommer att vara starkare för borrindustrin jämfört med övrig byggindustri. Inte minst på kontinenten finns enorma affärsmöjligheter kopplat till den gröna omställningen.

Tio år av ständig tillväxt – men nu hackar kurvan

/0 Kommentarer

Borrningsbranschen växer stadigt. Det visar den senaste branschrapporten från UC, Sveriges ledande affärs­ och kreditupplysningsföretag. På tio år har branschens samlade rörelseintäkter ökat med nära 180 procent: från cirka 1,5 miljarder kronor 2013 till drygt 4,1 miljarder kronor 2022.

Den senaste branschrapporten från UC omfattar åren 2018-2022. Här återfinns alla företag som uppger att de har verksamhet inom brunnsborrning. De flesta företag som ingår i underlaget har brunnsborrning som huvudsaklig verksamhet eller som en viktig del av helheten. Men en del är renodlade installatörer av värmepumpar, eller byggbolag där brunnsborrning är en biverksamhet.

Det är inte bara branschens samlade rörelseintäkt som har ökat. Nästan alla siffror pekar uppåt, inte minst med ett tioårsperspektiv. 2013 var medianvärdet för rörelseintäkt, det vill säga det värde där lika många företag befinner sig över som under, cirka 5,8 miljoner kronor. 2022 var medianvärdet nära 8,1 miljoner kronor.

Branschen sysselsätter också allt fler. 2013 arbetade knappt 800 personer inom brunnsborrning. 2022 sysselsatte branschen cirka 1 300 personer.

Men förra året tvärbromsade konjunkturen, något som drabbade framför allt byggindustrin.

– Min känsla är att branschen just nu befinner sig i ett vänteläge. Projekt är på gång, både stora och små, men beställarna väntar. Den osäkra utvecklingen av räntan och elpriserna innebär en osäkerhet kring kostnader och återbetalningstid, vilket gör att marknaden avvaktar, säger Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen.

Att göra branschen synlig är en viktig del i att stärka branschen inför framtiden.

– Vi måste fortsatt visa att vi är en del av den gröna omställningen och att kunderna kan minska sina kostnader för uppvärmning och kyla med hjälp av geoenergi.

Inom vattenborrning ser Mattias Gustafsson en intressant utveckling kopplad till klimatförändringarna.

– Vi har fått ”mer” väder, både i form av torka och översvämningar. Insikten i värdet av att ha en bra och stabil vattenförsörjning har ökat. Även det geopolitiska läget gör att både kommuner och privatpersoner nu ser över sin vattenförsörjning och försöker få till en lösning med reservvatten.

I princip den enda siffra som har svårt att lyfta är lönsamheten. 2013 var medianvärdet ett rörelseresultat före avskrivningar på cirka 500 000 kronor. Tio år senare ligger det på drygt 600 000 kronor. En blygsam ökning, där utvecklingen dessutom har varit negativ de senaste fem åren. 2018 var medianvärdet 751 000 kronor.

– Affärsmässigheten är något de flesta behöver jobba med, där vi som branschförening kan stötta. Vi måste tillsammans få kunden att förstå värdet i att betala för en bra och korrekt utförd brunn. Inflationen är också en faktor att tänka på. Om man inte löpande justerar priserna för inflationen urholkas lönsamheten, säger Mattias Gustafsson.

När det gäller de enskilda företagen, har Borrsvängen sammanställt några topplistor med Borrföretagens medlemmar. Det företag som sticker ut vad gäller storlek är GE Maskintjänst, vilket till stor del beror på deras verksamhet inom gruvnäringen. Borrspecialisten ligger i topp vad gäller tillväxt och rörelseintäkt per anställd.

TEXT: LARS WIRTÉN

Nordligaste borrningen ett jobb för en ”ice road trucker”

/0 Kommentarer

Sveriges nordligaste brunnsborrning finns vid en stuga i Keinovuopio i Lappland, fågelvägen 20 mil norr om Gälli­vare och bara drygt två mil sydost om Treriksröset.

Det var Tony Eriksson, borransvarig och delägare i GE Maskintjänst, som tillsammans med en kollega gjorde jobbet. Det är ganska många år sedan nu, men några klara minnen lever kvar.

– Det är ett sådant jobb som bara kan göras på vintern. Det beror på att det inte finns någon väg dit, utan man måste köra på vägarna i Finland och sedan tillbaka in i Sverige över en älv. Älven måste vara frusen då, för den enda bro som finns där är en gångbro, säger han.

Uppdraget utfördes i mars 2009 och totalt gjordes fyra brunnar vid stugan, som tillhör en bofast, renskötande same. Tre av dem är vattenbrunnar och en borrades för geoenergi. Den sistnämnda ersatte vedeldning, enligt vad Tony Eriksson minns.

– Själva borrningen var det egentligen inga konstigheter med. Vår stora oro kring uppdraget var ju att korsa älven i lastbilen med riggen och kompressorn på. Men han var väldigt angelägen om att få sin geoenergi och sitt vatten och lovade ordna så att det gick.

Överfarten ordnades så att man skottade en väg genom snön över isen på älven, på en plats där det inte är så strömt.

– Sedan spolar man i omgångar på med vatten som får frysa till. Till slut har man ett istäcke som är mellan en och två meter tjockt. Visst var vi ändå lite ängsliga när vi skulle över, men det gick bra, både dit och på hemvägen, säger Tony Eriksson

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Sprängbotten krävde mattor och fjärrstyrning i Hävla

/0 Kommentarer

När FBB Finspångs Brunnsborrning skulle anlägga ett andra borrhålslager på Häfla Bruks stötte man på problem. Rasbenäget berg, massor med grundvatten och kanske allvarli­gast; borrningen skedde på en gammal sprängbotten med risk för kvarglömd dynamit.

Häfla Bruks i den lilla orten Hävla i Östergötland tillverkar galvaniserade produkter som räcken, trappor och gallerdurk. Redan 2012 borrade FBB Finspångs Brunnsborrning 45 borrhål till 210 meters djup. Den geoenergianläggningen värmer 16 000 kvadratmeter fördelat på 15 hus och två industrisektioner. Den ger också frikyla till 1 000 kvadratmeter, huvudsakligen kontor.

Under hösten i år borrades 42 nya borrhål till cirka 300 meters djup för att förse ytterligare 12 000 kvadratmeter med värme och kyla. Men medan markförhållandena i den första etappen var stabila och i princip oproblematiska, möttes FBB av helt andra förutsättningar den här gången. Detta trots att man borrade bara cirka 500 meter från det första borrhålslagret, i princip på andra sidan fabriksbyggnaden.

Berget visade sig vara mycket poröst, med instabila zoner där berget var benäget att rasa in. Mängder av grundvatten strömmade in i borrhålen. Ibland stod det som gejsrar ur hålen, berättade Häfla Bruks tidigare platschef Anders Schön när han besökte Geoenergidagen tidigare i höstas. En försvårande omständighet var att ytan som fanns till förfogande att borra på var mycket begränsad.

– Framför allt i större system, där man har begränsat med borrbar yta, är det klokt att provborra i ett tidigt skede för att förvissa sig om de borrtekniska egenskaperna i området. Vi var väl lite naiva som inte gjorde det på Häfla Bruks, eftersom vi hade borrat där tidigare. Både beställaren och vi trodde att marken skulle vara likvärdig. Men det här visar hur mycket det kan variera inom ett och samma område, säger David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning.

Den andra och allvarligaste utmaningen var att borrningen skulle ske på gammal sprängbotten, vilket påverkade foderrörsborrningen. David Johansson betonar vikten av att vara observant som entreprenör innan man börjar borra.

– I sådana områden kan det finnas gammal odetonerad dynamit kvar i marken, vilket kan leda till riktigt allvarliga olyckor. Därför var vi extra försiktiga och borrade med radiostyrda riggar som stod på sprängmattor. På så sätt kunde våra borrare stå på behörigt säkerhetsavstånd medan de borrade på de djup där det kunde finnas odetonerat sprängmedel.

Att placera ut sprängmattor krävde extra maskiner, vilket var tidskrävande och innebar extra kostnader för beställaren.

– Men det är sekundärt i sammanhanget. Säkerheten går alltid i första hand.

Även problematiken med vatten och rasbenäget berg ledde till förseningar i projektet.

– Det blev mycket extra rensningstid. Vi fick ägna cirka en extra arbetsvecka för att göra det möjligt att komma ner till fullt håldjup med kollektorerna. I vissa energibrunnar gick det inte, det kunde vi delvis kompensera med större djup i andra. Men vi behövde också komplettera med extra borrpunkter, som vi varit förutseende nog att planera in från början. Vi nådde rätt antal energibrunns- och kollektormeter. Men det var utmanande och satte våra medarbetare på ordentliga prövningar mellan varven, förklarar David Johansson.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: HÄFLA BRUKS

”Ett jättefint referensprojekt för alla inblandade”

/0 Kommentarer

Det är utmaningar och svårigheter som utvecklar oss, menar John Ojanne på Rototec.

– När jag såg förutsätt­ningarna var min första tanke faktiskt att inte läm­na något anbud.

Men sedan tänkte jag till – det är ju all­ tid spännande och utveck­lande med utmaningar. Så säger John Ojanne, projektchef på Rototec, när han berättar om det tuffa uppdraget att borra för geoenergi längst nere i garaget under en stor kontorsfastighet i centrala Stockholm.

Borruppdraget, som påbörjades i december 2020, utfördes i kvarteret Blästern mitt emot Karolinska Institutet i Stockholm för fastighetsbolaget Atrium Ljungberg. Bengt Dahlgren Geo var projektör och beställarrepresentant. Jobbet gjordes i ett par etapper och medförde en rad utmaningar som krävde speciallösningar. Det gav nyttiga erfarenheter som Rototec tar med sig in i framtiden.

– I den första etappen skulle vi borra 16 stycken 300-metershål i garagets bottenvåning, två plan under huset. Här var vikten den första riktigt stora utmaningen. Hur skulle bilrampen ner till bottenvåningen klara vår sju ton tunga rigg? Bärigheten var väldigt dålig, säger John Ojanne.

Lösningen blev det som på byggspråk heter att stämpa. Det innebär att efter omfattande beräkningar sätta upp stöttor i form av metallstänger mellan golv och ramp och även mellan våningsplanen nere i garaget. Stöttor som var tillräckligt många och kraftiga för att ta upp trycket från borriggen och annan tung utrustning, som långsamt och med stor omsorg kördes ner.

– Det var en riktig precisionskörning för den som körde ner riggen. Det gällde att inte köra på något eller fastna i svängarna. Vi fick såklart plocka av masten på riggen och montera tillbaka den när vi var på plats där nere. På grund av hålens djup ville vi använda tremetersstänger, säger John Ojanne.

Att få ner rigg och mast i garaget krävde precisionskörning utöver det vanliga.

Att borra med tre meter i det trånga utrymmet blev möjligt tack vare att det tidigare hade tagits upp stora hål i betongbjälklaget mellan våningarna i garaget. De hade tagits upp i samband med att garaget renoverades och en geoteknisk undersökning utfördes, det senare något Bengt Dahlgren Geo gjorde på uppdrag av fastighetsägaren. Då provborrade man även och gjorde en DTRT (fördelad termisk responstest), för att kolla förutsättningarna för geoenergi.

– Nere i garaget kunde vi placera oss med riggen så att masten stack upp genom hålet till våningen ovanför. Det var en utmaning att navigera förbi hålen när vi körde ner, men i grund och botten var det bra att de fanns där – annars hade vi aldrig kunnat borra med stor rigg.

Hålen i bjälklaget gjorde det också möjligt att leda slangar både för utsug av avgaser och för borrkax kortaste vägen, i stället för att dra dem hela vägen runt och ut ur garaget.

Säkerheten är såklart alltid en stor och viktig fråga. Men det här uppdraget ställde krav utöver det vanliga.

– Vi var verkligen tvungna att tänka till, eftersom det var så många ställen mellan borrplatsen och kaxcontainern som vi hade svårt att bevaka. Bland annat satte vi upp öglor för att förankra slangarna längs vägen och killarna som bevakade ledningarna hade radiokommunikation. Dessutom hade vi en kaxvakt längst upp som hade direktförbindelse med borraren. Vi tummar inte på säkerheten, så det krävdes extra personal för att upprätthålla den, berättar John Ojanne.

Etapp två bestod av 23 hål, varav sju utomhus, som borrades i och utanför ett annat garage i samma byggnad. Där fanns inga hål i bjälklaget, så man fick använda en mindre rigg och dessutom ta extra stor hänsyn både till såväl elledningar och ventilation som pålningen i marken under huset.

– Den etappen krävde också att vi gjorde en trafikanordningsplan, där vi vägledde gångtrafiken till en annan gata.

Jobbet slutfördes under 2022. John Ojanne bedömer det som ett av Rototecs mer komplicerade uppdrag så här långt.

– En fördel var att beställargruppen var väldigt kunnig och därför förstående. Vi hade också ett mycket bra samarbete med Atrium Ljungbergs eget byggbolag, TL Bygg, inte minst när det gällde stämpningen i första etappen, säger John Ojanne.

Han drar sig till minnes ett tidigare jobb i liknande stil, när man borrade 85 energibrunnar under DN-huset i Stockholm.

– Det var i det gamla tryckeriet med tolv meter i tak, så höjden var inget problem. Det var däremot värmen, samt att ventilera ut avgaser och få ut borrkaxet kortaste vägen. Där gjorde vi så att vi gick med ledningarna genom rören till en sopsug, säger han.

Rototec är noga med att bevara och använda sig av erfarenheterna från olika uppdrag, för att ha med sig kunskaperna när nästa udda förfrågan kommer.

– Vi gör noggranna projektsammanfattningar och analyser. Det är viktigt att kunskapen om hur man löst specifika problem inte bara sitter i huvudet på en person. Det här är ett jättefint referensprojekt för alla inblandade, säger John Ojanne.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Unik borrmetod tar Norrfjärden jorden runt

/0 Kommentarer

Hos Norrfjärdens Brunnsborrningar utan­ för Piteå är man ensamma om en alldeles särskild borrmetod. Den uppfanns lite av en slump och har under de senaste 15 åren tagit ägaren Mikael Lindgren och hans kol­legor på uppdrag i stora delar av världen.

Jobbet går ut på att borra sig in i masugnar för att tömma dem på glödhett flytande järn och slagg, inför att ugnen ska renoveras invändigt. På engelska heter processen ”salamander tapping”, eftersom masugnens inre kallas salamander. Masugnars kärna är byggda av tegel och måste muras om med några års mellanrum, eftersom hettan sliter på teglet som blir tunnare och tunnare.

– Teglar man inte om den kan masugnen spricka. För att komma åt att göra jobbet behöver ju ugnens inre vara tomt, säger Mikael Lindgren.

Det var tidigare ägaren till Norrfjärdens, där Mikael själv började redan 1996, som gjorde den första masugnsborrningen, för SSAB i Luleå. Fram till dess hade tömningen gått till så att man stod på ett par meters håll och borrade manuellt med syrgaslans. Giftiga gaser strömmade ut ur masugnen och jobbet var livsfarligt.

– Det som provades då var att borra med rigg nästan hela vägen och sedan ta sista biten med skärbrännare. Men borrningen gick så bra att man borrade hela vägen in i kärnan och lät smältan rinna ut, berättar Mikael Lindgren.

Borrningen görs snett underifrån mitt under masugnen.

– Man lägger ner borrmasten på sidan på stöttor. Själva borrningen är sällan längre än ett par, tre meter. Järnet får både hammaren och borrören att smälta och det rinner ut antingen på en sandbädd eller i samma vagnar som de har för att transportera malmen. Det är flera ton smält järn och slagg som ska ut, säger Mikael Lindgren som beskriver metoden som mycket säker.

– Vi som borrar står på 40 meters håll. Problemet med giftig cyanidgas finns bara precis intill ugnen, så vi behöver inte gasmasker. Däremot har vi gasvarnare på oss. Stålverken har ju också väldigt hög egen säkerhet och ordnar med avspärrningar och flyktvägar.

– Men vi är alltid minst tre stycken från firman på utlandsuppdragen, det blir en extra säkerhet när man känner varandra och kan kommunicera. Masugnar är sig rätt lika världen över, men vi gör alltid ett besök på plats i förväg för att se förutsättningarna med egna ögon. Det som skiljer är framför allt hur mycket plats det finns runtomkring.

Utlandsäventyren med masugnstömning började 2005. Då hade ett stålverk i Nederländerna hört talas om att svenska LKAB hade en snabb och säker metod.

– Så vi fick åka dit och tömma deras ugn. På plats fanns en kanadensare som ville se hur det gick till och det ledde till uppdrag i Kanada.

På den vägen är det. Förutom en text på hemsidan har Norrfjärdens Brunnsborrningar aldrig marknadsfört sin unika kompetens. Däremot samarbetade man i många år med en nederländare som gjorde ett koncept av metoden, med Norrfjärden som borrare och en italiensk firma som renoverade och murade om ugnarna.

– Det rullade på bra i flera år. Vi har bland annat varit i Brasilien, Indien och Italien, men han som låg bakom konceptet har gått i pension nu. Men vi finns ju kvar och fortsätter att åta oss uppdrag för stålverk i hela världen.

Under pandemin blev det stopp för utlandsresorna. Men Norrfjärden lyckades ändå genomföra ett uppdrag i Japan – på distans.

– Jag minns att vi hade tagit fram egna borrör i aluminium till jobbet, för att kunna borra riktigt krokigt. Sedan blev vi inte insläppta på grund av restriktionerna. Men vi guidade dem hemifrån via video. De hade satt upp kameror överallt och så hade vi telefonkontakt med borraren.

Närmast på tur står ett jobb för SSAB.

– Och senast vi var i Nederländerna var det en engelsman på besök och blev intresserad. Han har inte hört av sig ännu, men kunskapen om vår metod sprider sig från stålverk till stålverk i hela världen, konstaterar Mikael Lindgren.

Det flytande järnet och slaggprodukterna från masugnen rinner ut på sandbäddar för att svalna och kunna transporteras bort.

 

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: MIKAEL LINDGREN

Atlas Copco: ”Vi följer prototypen i realtid”

/0 Kommentarer

Mohamed Choukri är projektledare på Atlas Copco Rental i Boom, Belgien.

Han började där förra sommaren och utvecklingen av den elektriska kompres­sorn som Team Wessman använder är ett av företagets projekt.

– Vi tog den dieseldrivna Y35-Drillair som bas för prototypen E35-Drillair, där E står för Electric. Det fanns många utmaningar att möta för att göra kompressorn lämplig för att använda i fält, det är inte bara att byta dieselmotorn mot en elektrisk, säger han.

Borrprocessen består av borrning, spolning och stångförlängning. Dessa moment sker vid olika luftflöden och tryck, så anpassning till växlande belastningar är avgörande. Elmotorn styrs av en frekvensomriktare och har många fördelar, menar Mohamed Choukri.

– Dessa inkluderar energieffektivitet, exakt kontroll över hastighet och vridmoment och låga underhållskrav.

– Jämfört med en dieseldriven kompressor har E35 även ett högt startmoment, vilket gör den lämplig för applikationer som kräver en snabb och kraftfull uppstart. Detta är vad Pers operatörer upplever när de borrar.

En annan stor fördel är ljudnivån. E35-kompressorn är mycket tystare, vilket bidrar både till en minskning av den totala bullerföroreningen och förbättrar arbetsmiljön vid maskinen. Det är fördelar som absolut inte ska underkattas, säger Mohamed Choukri.

Mohamed Choukri leder en arbetsgrupp inom Atlas Copco Rental som undersöker nya tekniska idéer med avseende på genomförbarhet, konceptualiserar dem och tar dem slutligen till prototypstadiet.

– Eftersom E35 är en prototyp arbetar vi nära projektet genom fjärrövervakning i realtid för att följa upp kompressorns beteende. På så sätt kan vi ta itu med alla små problem som kan uppstå, säger Mohamed och fortsätter:

– Efterfrågan på elektriska högtryckskompressorer ökar. Det är inte överraskande, utan tvärt om något vi varit förberedda på och vi producerar nu fler elektriska enheter till vår uthyrningsflotta.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Elektrisk kompressor – ett stort steg i rätt riktning

/0 Kommentarer

Världens första elektriska kompressor på 35 bar är i drift. Den används vid en stor geo­energiborrning som Team Wessman utför i Bonnierhusets garage i centrala Stockholm.

– Det är mycket som är speciellt med det här uppdraget. Förutsättningarna är minst sagt utmanande, säger Per Wessman.

Team Wessman gör uppdraget som underleverantör till Energy Machines. Det består i korthet av att borra 86 hål på 320 meters djup, samt att dra alla ledningar till den geoenergianläggning som Bonnier bygger under sitt parkeringsgarage i den välkända ”skrapan” på Torsgatan vid S:t Eriksplan i Stockholm.

– Det var en lång process med många turer innan jobbet kom i gång. Vi följer Bonniers miljöpolicy, som säger att de ska vara koldioxidneutrala. Att använda diesel är därmed uteslutet och både kompressor och rigg är elektriska, säger Per Wessman.

Han berättar också att jobbet var på gång innan kompressorn egentligen ens fanns.

– Jag tycker det är rätt tråkigt att stå på villatomter, men lockas däremot av utmaningar. Så när det stod klart att jobbet krävde elektrisk kompressor började jag forska lite. Jag drog i mina kontakter på Atlas Copco och fick via deras uthyrningsavdelning Atlas Copco Rental fram den maskin vi använder nu.

Det känns roligt att vara först i världen med den, säger han.

Redan etableringen var ett äventyr. Kompressorn var åtta centimeter för hög för att komma in i garaget. Man löste det genom att släppa ut luften ur däcken. Rampen den skulle transporteras på tålde inte tyngden, utan fick förstärkas med balkar. En bärgningsbil vinschade ner den på plats. På de längsta ställena har dragningarna av kaxledning blivit uppåt 180 meter. Sammanlagt tas 170 ton betong bort från garagets bottenplan för att få plats med all ledningsdragning till geoenergianläggningen.

– Vi tar bort mellan 30 och 40 centimeter betong från golvet. Men vi lyckades inte hitta någon lastmaskin som kommer in i och ut ur garaget, så vi har fått specialbygga en, säger Per Wessman.

Genom att släppa ut luften ur hjulen kunde man med minsta möjliga marginal få in kompressorn i garaget.

Wessman borrar med elrigg, vilket man har gjort förut. Men på grund av de trånga utrymmena går det bara att använda 1,5-metersstänger. Det skapar merarbete och gör att varje hål tar dubbelt så lång tid som vanligt.

– Dessutom sliter kaxet otroligt på materialet. Vi har borrat en hel del i det här området tidigare, men inte varit med om något liknande och har inte kunnat lista ut varför det är så. Kaxledningar som normalt håller i ett år tar slut på fyra hål.

Erfarenheterna av den elektriska kompressorn är goda.

– Den har fungerat bra och är också markant tystare än en dieseldriven. El-motorn behöver 500 kilowatt och att det är möjligt att använda den är tack vare att fastigheten har högspänning in och att det finns plats i lågspänningsställverken att ta ut det som behövs. Orsaken är att det har varit ett tryckeri en gång i tiden, som drog mycket ström.

I början av projektet, som kommer att pågå en bra bit in på våren 2024, hade man en del problem med kylningen av kompressorn, berättar Per Wessman.

– Hela huset är i drift som vanligt medan vi jobbar. Folk jobbar i kontor precis ovanför borrplatsen. Vi byggde ett eget rum till kompressorn och där blev det i början 60 grader varmt på grund
av utloppsluften. Vi löste det genom att installera en stor kanal för evakuering och kan nu leda bort den varma luften.

Per Wessman har länge intresserat sig för att borra helt elektrifierat. Han var i kontakt med Atlas Copco redan för fem-sex år sedan för att trycka på när det gäller utvecklingen. Nu är kompressorn, eller åtminstone en prototyp, verklighet tack vare samarbetet med Atlas Copco Rental, som inleddes under våren 2023.

– För mig är det här ett stort steg i helt rätt riktning. Sedan ska man vara medveten om att 1 000 ampere inte är lätt att få fram. Tills vidare kommer kompressorn att kunna användas till ett begränsat antal projekt, där det antingen redan finns gott om ström tillgängligt eller där man kan få byggström. Men jag vet att Atlas Copco jobbar på det. De följer det här projektet mycket noga för att dra erfarenheter och komma vidare.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: TEAM WESSMAN