Mohamed Choukri är projektledare på Atlas Copco Rental i Boom, Belgien.

Han började där förra sommaren och utvecklingen av den elektriska kompres­sorn som Team Wessman använder är ett av företagets projekt.

– Vi tog den dieseldrivna Y35-Drillair som bas för prototypen E35-Drillair, där E står för Electric. Det fanns många utmaningar att möta för att göra kompressorn lämplig för att använda i fält, det är inte bara att byta dieselmotorn mot en elektrisk, säger han.

Borrprocessen består av borrning, spolning och stångförlängning. Dessa moment sker vid olika luftflöden och tryck, så anpassning till växlande belastningar är avgörande. Elmotorn styrs av en frekvensomriktare och har många fördelar, menar Mohamed Choukri.

– Dessa inkluderar energieffektivitet, exakt kontroll över hastighet och vridmoment och låga underhållskrav.

– Jämfört med en dieseldriven kompressor har E35 även ett högt startmoment, vilket gör den lämplig för applikationer som kräver en snabb och kraftfull uppstart. Detta är vad Pers operatörer upplever när de borrar.

En annan stor fördel är ljudnivån. E35-kompressorn är mycket tystare, vilket bidrar både till en minskning av den totala bullerföroreningen och förbättrar arbetsmiljön vid maskinen. Det är fördelar som absolut inte ska underkattas, säger Mohamed Choukri.

Mohamed Choukri leder en arbetsgrupp inom Atlas Copco Rental som undersöker nya tekniska idéer med avseende på genomförbarhet, konceptualiserar dem och tar dem slutligen till prototypstadiet.

– Eftersom E35 är en prototyp arbetar vi nära projektet genom fjärrövervakning i realtid för att följa upp kompressorns beteende. På så sätt kan vi ta itu med alla små problem som kan uppstå, säger Mohamed och fortsätter:

– Efterfrågan på elektriska högtryckskompressorer ökar. Det är inte överraskande, utan tvärt om något vi varit förberedda på och vi producerar nu fler elektriska enheter till vår uthyrningsflotta.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Bengt Jonssons Brunnsborrning, som i decennier drivits av bröderna Anders och Magnus, är så sakta på väg att gå över till en tredje generation.

– Vi har nyligen börjat processen. Det är jag som träder tillbaka och minskar både ägande och arbetstid till förmån för barnen. Vi har jurister och revisorer med oss hela vägen, säger Anders Jonsson.

Anders blir 65 nästa år och berättar för Borrsvängen att han känner sig ganska färdig med borrandet. Beslutet att trappa ner har inte varit svårt att fatta – men samtidigt ska de tre av brödernas totalt fyra barn som är engagerade i firman slussas in som ägare.

– Vår ambition och önskan med detta har varit att det ska bli så lite krångel med pengar som möjligt, att vi inte skulle behöva låna för att köpa ut någon och att det ska bli så rättvist som det bara går. Utifrån de faktorerna lät vi revisorn ta fram ett förslag som vi jobbar efter, berättar Anders.

Utan att gå in för djupt på detaljer fungerar upplägget så att Anders minskar sitt ägande dels genom gåvor till barnen, dels genom att sälja hälften av sin resterande andel till bolaget.

– Vi går noga till väga med hjälp av jurister och revisor. Det är svårt att göra sådant här så att det blir hundra procent rättvist, men jag skulle säga att vi anstränger oss för att det åtminstone ska bli så lite orättvisa som möjligt.

Sönerna blir tredje generation Jons­ son som driver borrföretaget i Hjälteby på Tjörn.

– Jag kom in 1979 direkt efter lumpen och fick börja hos pappa på en vakans. Den killen kom aldrig tillbaka så det är egentligen samma vikariat jag gått på hela tiden, säger Anders med ett skratt.

Brodern Magnus blev färdig elektriker 1990 och kom in i firman han också.

– Då bildade vi ett gemensamt aktie­ bolag på tre med pappa, som vi sedan tog över, säger Anders som sedan flera år jobbar tillsammans med broderns son ute på borruppdragen.

– Det fungerar bra, eftersom vi slipper ha en far/son­relation på jobbet. Min son är en duktig rörläggare och elektriker och jobbar med det, förklarar Anders Jonsson. Själv jobbar han sedan års­ skiftet tre dagar i veckan och har längre semester.

Han betonar tryggheten i att ha både juridisk och ekonomisk expertis som stöd i processen.

– Det är jätteviktigt. Inte minst för att skriva avtal som håller och inte skapar problem i framtiden, säger han.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JS MEDIA

Malmberg jobbar aktivt och strukturerat med att rekrytera nya, unga borrare. Genom att besöka en närliggande lantbruksskola har de nu lyckats värva en ny brunnsborrare.

– En stor framgång tycker vi, så svårt som det är att hitta brunnsborrare i dag, säger Martin Rasmussen, personalansvarig för företagets brunnsborrare.

Malmberg har sedan tre år ett samarbete med Önnestad Lant­ bruksgymnasium, några mil från huvudkontoret i skånska Yngsjö. Här går elever med en profil som stämmer bra med de egenskaper som krävs av brunnsborrare: de är vana vid och förberedda på att arbeta ute och de kan maskiner och maskinteknik. Hundra dagar före studenten besöker företaget skolan och berättar om brunnsborraryrket.

– Vi har märkt att kunskapen om yrket är väldigt låg. Vi insåg att vi måste vara proaktiva i vår rekrytering och introducera yrket, vi kan inte sitta och vänta på att folk ska komma till oss, säger Viktor Ekberg, kommunikationsansvarig på Malmberg.

Förutom besöken på Önnestad Lantbruksgymnasium har Malmberg även marknadsfört yrket på olika sätt.

Utöver att ha annonserat i sociala medier och skolans egen tidning, har företaget tagit fram filmer som även används vid anställningsintervjuer. Satsningen har burit frukt, menar Martin Rasmussen.

– Vår senast anställde brunnsborrare kommer från Önnestad. Men det här är en långsiktig satsning och egentligen är det för tidigt att utvärdera. En person kan tyckas lite, men det är stor brist på brunnsborrare. Om vi inte gör något måste vi börja importera arbetskraft.

Båda understryker vikten av att vara transparent vad gäller arbetsmiljön när yrket marknadsförs.

– Solen skiner inte alla dagar. Det kommer dagar i februari då det inte är så roligt att stå där ute. Förutom att vara öppna med vilka förutsättningar som gäller, gör vi även läkarundersökningar för att säkerställa att kandidaterna har rätt förutsättningar, förklarar Viktor Ekberg.

Det fysiska och tunga arbete det innebär att vara brunnsborrare sätter sina spår med åldern.

– Därför måste vi hitta nya, unga brunnsborrare, samtidigt som vi behåller de äldre som har erfarenheten, säger Viktor Ekberg.

Malmberg kan, som ett av branschens stora företag, erbjuda flera karriär­ och utvecklingsmöjligheter. Många som i dag jobbar på kontoret har en bakgrund som brunnsborrare.

– Den praktiska erfarenheten är viktig som projektledare. Vi har också brunnsservicetekniker, som kan vara ett bra alternativ lite högre upp i åldern, säger Martin Rasmussen.

– Även som säljare är det en bra erfarenhet att ha varit brunnsborrare. Då har du varit ute och känt på jordlagren, du kan geologin. Möjligheterna att kun­ na gå vidare inom företaget är väldigt viktig för oss, förklarar Viktor Ekberg.

Fram till de senaste årens systematiska och proaktiva rekryteringsarbete och samarbetet med Önnestad Lantbruks­ gymnasium, har rekryteringsbasen i princip utgjorts av anställdas vänner och bekantas bekanta.

– Det är inte hållbart i längden. Det räcker inte heller att lägga ut bilder på sociala medier. Vi måste ut på skolorna och prata med morgondagens borrare. Gör vi det under Malmbergflaggan följer även varumärket med – även om det inte är därför vi gör det här, säger Viktor Ekberg.

Överlag är Malmberg nöjda med den respons de möter ute på skolan. Det som har slagit dem är att kunskapen är låg inte bara om brunnsborrning, utan om vatten över huvud taget.

– Att förklara vad vi gör och var vattnet kommer ifrån är en viktig del av våra besök. De får något av en aha­upplevelse av var vårt vatten kommer ifrån. Sedan tycker de alltid att det är roligt att prata maskiner, säger Viktor Ekberg.

– Yrket väcker nyfikenhet. Men det är en lång bearbetningsprocess att hitta en person som varit inställd på att jobba inom lantbruket att sadla om till brunnsborrare. Kan vi så ett frö när de går i skolan kan vi skapa intresse över tiden, menar Martin Rasmussen.

Båda efterlyser mer branschsamarbete i rekryteringsfrågan

– Vi måste jobba mer tillsammans med skolorna, att få ut budskapet att vi erbjuder ett framtidsyrke. Behovet av rent vatten har aldrig varit så stort som nu. Vi behöver alla synas på gymnasiemässor, medverka på inspirationsdagar och samverka med kommunerna på olika sätt. Vi kan hitta några nya brunnsborrare lokalt här i trakten, men det löser inte situationen för hela branschen, understryker Viktor Ekberg.

Det pågår en generationsväxling i borrbranschen. Succesivt lämnar de äldre över taktpinnen till de yngre. Söner och döttrar tar över familjeföretag där de är mer eller mindre uppväxta. Men blodsband är ingen garanti för en lyckad överlåtelse – det krävs både god framförhållning och gedigen överlämning, menar Rolf Borrås som i sin konsultroll väglett många företagare.

Att som föräldrar sälja eller ge sitt företag till barnen kan synas enkelt, inte sällan har barnen vuxit upp med famil­jeföretaget. Men det krävs mer än så, det vet Rolf Borrås utifrån sin erfarenhet av att såväl driva eget företag som att vägleda andra i deras affärsutveckling.

– Generellt är en generationsväxling mer utmanande idag än när föräldrar överlät företag till sina barn för några tiotal år sedan. Borrbranschen är inget undantag, säger han.

Borrföretagen har vuxit på olika sätt. De är mer komplexa och har fler anställ­ da, menar Rolf Borrås och konstaterar att ett flertal både mindre och större företag har gjort generationsväxlingar.

– Dock reflekterar många mindre familjeföretag inte så mycket kring en generationsväxling. De saknar en plan för hur de ska överlåta sitt företag och hur de ska förbereda dem som ska ta över verksamheten.

– Planering och förberedelser måste börja tidigt, jag talar om ett decenniums framförhållning. Och man ska veta att sjukdom och olycka kan kräva en generationsväxling tidigare än man tror, vilket gör det viktigt att tidigt skriva framtidsfullmakter.

Rolf Borrås, för den som inte känner honom, har lång och bred erfarenhet i borrbranschen. Tidigt i karriären var han med och grundade Styrud AB – som kom att köpa upp företag som bland annat TGB och Järvsö Borr, och bli till en 250 man stor koncern.

På meritlistan står också sex år av ordförandeskap i tidigare branschorga­nisationen Geotec samt styrelseuppdrag, mentorskap och konsultarbete inom affärsutveckling genom det egna bolaget Pilfalken AB. Bland uppdragen märks insatser som rådgivare och bollplank i företag som generationsväxlar. Ofta i borrbranschen, men även inom tillverk­ningsindustri, åkeri och försäljning. Rolf Borrås har sett mer och mindre lyckade generationsväxlingar. Det kan bjuda onödiga utmaningar vid en överlåtelse, menar han, när familjefö­retag exempelvis underlåtit att göra en oberoende värdering av företaget, inte reglerat överlåtelsen syskon emellan, saknar styrelse, inte avsatt tid för överlå­telsen och inte erbjuder introduktion och mentorskap.

– Det är viktigt att läsa på och lära sig vad som påverkar en överlåtelse. Att nätverka och lyssna på andras upplevel­ser kan vara till god hjälp, liksom att ta hjälp av ekonomer och jurister och att ha en professionell styrelse. Alla behöver någon att prata med, det är min övertygelse.

– Med många, ibland akuta, borruppdrag i orderboken kan det vara svårt att fokusera på en generationsväxling. Då är det bra att ta hjälp av någon som driver processen. Större företag har lite andra förutsättningar, där ska ju inte ledningen samtidigt sitta vid spakarna.

Att föräldrar stöttar och delar med sig av sin kunskap till sina barn är viktigt och värdefullt vid en överlåtelse. Men att hänga kvar och styra och ställa som om överlåtelsen aldrig ägt rum är inte att stötta, varnar Rolf Borrås. Det gäller att släppa fram och ha förtroende för nästa generation, att respektera de yngre och deras åsikter.

– Det finns söner och döttrar som aldrig fått en chans att påverka något i familjeföretaget, trots att man i högsta grad bidragit till att arbeta upp det. Jag har hört barn, som tagit över företag efter sina föräldrar, säga att ”hade jag vetat för tio år sedan hur komplicerat det skulle vara hade jag gjort en annan karriär”.

För den som tar över ägandet och ledningen i ett familjeföretag kan det vara en fördel att ha prövat sina vingar utanför verksamheten, tycker Rolf Bor­rås. Att ha varit ute och ”luftat” sig och byggt upp en kompetens på annat håll. Rolf Borrås ser ljust på den generationsväxling som präglar borrbranschen.

– Generationsväxlingen kan öppna för en mer digital och grön omställning. Den unga generationen har ett annat förhållningssätt till kunskap. De är mindre rädda för att blotta eventuell okunskap och mer angelägna att skaffa sig kunskap.

TEXT: MIA ISING FOTO: LARS WIRTÉN

Att lära sig arbetet vid en borrigg kan innebära början på en spännande yrkesresa. Borrsvängen har pratat med borrare och företagsledare och det är tydligt att karriärmöjligheterna är många.

Daniel Andersson är 31 år gammal och är sedan några år arbetsledare samt fordons­ och maskinansvarig på FBB Finspångs Brunnsborrning. Han sköter planering och arbetsledning vid stora geoenergiprojekt, sitter med i byggmö­ten, samordnar projekt med andra entre­prenörer och ser till att FBBs entrepre­nader flyter på så effektivt som möjligt. Blir det tid över bokar han in service och reparationer för företagets maskiner och fordon samt hjälper till med reparationer och diverse ombyggnationer. Oftast utförs de av företagets medarbetare på egen hand men det händer att det även faller på honom.

Men så har rollen verkligen inte alltid sett ut.

– Jag började sommarjobba här re­dan när jag var 15 och då fick jag hjälpa till med pumpmontage.

Det blev fler somrar på FBB, medan Daniel gick industritekniskt program på gymnasiet, med inriktning på underhåll.

– FBB skickade blommor till min student, så det var väl så att de gärna ville att jag skulle börja direkt. Men jag började på ett annat företag efter skolan eftersom det föll sig ganska naturligt efter en längre praktik. Ganska snart blev det uppsägningar och jag fick gå, så då vände jag tillbaka till FBB, berättar Daniel.

Efter ett par år började han jobba vid borrigg och ytterligare en tid senare var han självgående.

– Jag körde själv som borrare i sju­åtta år. Det var riktigt kul och passade per­fekt för mig som en ung kille som gillar maskiner. Där och då under de åren tänkte jag inte så himla långt framåt, jag trivdes jättebra och kunde jobba hur mycket som helst, minns han.

Men företagsledningen hade sett något mer hos den unge och driftige borraren. Våren 2019 fick han frågan om hur han kände för framtiden inom bolaget och om han kunde tänka sig ett nytt uppdrag. FBB hade fått fler och fler stora jobb, där planering och byggmöten tenderade att sluka all ledningens tid. Det behövdes förstärkning.

– Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att ta rollen som arbetsledare vid de stora projekten. Vara med och planera och sedan leda borrarna och kollektor­ montörerna genom jobben.

Daniel tvekade först, han säger att han aldrig sett sig själv i rollen som ar­betsledare. Men efter betänketid tackade han ja – och det har han inte ångrat.

– Det är verkligen ett varierat jobb som innebar en stor omställning för mig och det har tagit tid att hitta rätt med allt. Men i dag är jag glad att jag sa ja.

Till utmaningarna hör planeringen och samordningen med andra entreprenörer på stora arbetsplatser.

– Ofta pågår det ju andra markarbeten eller stomresning samtidigt som vi ska borra för geoenergi. Det är alltid dåligt med plats och vi arbetar ju med stora maskiner och höga tryck, så i planering­ en läggs mycket tid på säkerhetsarbetet, säger Daniel Andersson.

– Min mesta arbetstid tillbringar jag på kontoret eller i verkstaden, men jag är så gott som alltid med ute och kollar arbetsplatsen i förväg och då har jag så­ klart stor nytta av min långa erfarenhet som borrare, säger han.

Han trivs på firman och med de ar­betsuppgifter han har nu – några planer på annat finns inte.

– Jag letar ständigt efter sätt att göra förbättringar och så länge jag lär mig nytt varje dag är jag nöjd. Men företa­ get växer sakta men säkert och jag kan tänka mig att uppdraget utvidgas med tiden – vem vet?

David Johansson är vd på Daniels arbetsplats, FBB Finspångs Brunnsborr­ning. Han lyfter gärna fram även möj­ligheterna att göra karriär och utvecklas inom yrket som brunnsborrare.

– Att göra karriär inom ett borrföretag behöver inte alls innebära att man slutar borra. Yrket är brett i sig och ska man bli duktig måste man kunna mycket om mycket, eftersom det finns flera olika ni­scher att behärska. Alltifrån att hantera maskiner till att behärska svetsning, ha kunskaper inom hydraulik, köra tunga transporter på landets både stora och små vägar och att inte vara rädd för att arbeta fysiskt oavsett årstid när så krävs.

Vidare kräver även yrket teoretiska kunskaper. För att till exempel få fram ett bra dricksvatten måste man ha koll på både geologi och hydrologi och förstå hur vatten beter sig i jord­ och gruslager och i berg.

– Jag tycker att det är viktigt att peka på mångsidigheten i yrket som borra­ re. Man kan jobba på allt från privata fritidshustomter eller stora kommunala vattenbrunnar till väldigt komplexa geoenergiborrningar, där kraven från beställaren kan vara riktigt utmanande, säger David.

Man kan också välja att uteslutande arbeta med kollektormontage och sammanbindningsarbeten av större geoener­gisystem, eller lära sig vattenpumpar och jobba med den typen av installationer samt att köra flera olika typer av riggar och jobba med olika borrdimensioner.

– Det är mångsidigheten och de olika kraven och färdigheterna för olika typer av uppdrag som bidrar till att höja statu­sen på yrket som borrare, betonar David Johansson.

Han nämner även ett par andra nisch­branscher inom borrning, som också ställer sina specifika krav på kunskaper och erfarenhet:

– Många medlemsföretag, däribland vi, erbjuder även det vi kallar entrepre­nadborrning – alltså borrad grundlägg­ning. Det är här man får lära sig att borra med olika dimensioner, från 115 och upp till över 700 millimeter. De stora dimensionerna är något helt annat än den ”vanliga” borrningen, bland annat eftersom det oftast krävs större maskiner för att ta fram utrustningen till riggen och således ännu mer maskinvana.

Flera medlemmar i Borrföretagen jobbar också med horisontell, styrd borrning vilket också är ett annat sätt att jobba – delvis också med andra typer av maskiner.

– Som företagsledare och arbetsgivare kan jag vittna om hur roligt det är att se individer växa med uppdragen. Det finns helt klart en spännande resa att göra inom yrket, om man har intresset och ambitionen att utvecklas, konstaterar David Johansson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: LARS WIRTÉN