Boströms värnar flexibilitet och lokala kunder

– Vi jagar inte aktivt de stora uppdragen. Jag vill inte bli stående på ett och samma ställe i mer än max tre veckor. Flexibiliteten krävs för att kunna ta hand om alla våra lokala och privata kunder. De är mycket viktiga för oss och jag värnar om dem.

Så säger Pär Boström, ägare och vd för Boström Brunnsborrning i Mora.

När Pär Boström blev företagsledare för 15 år sedan skedde det på ett dramatiskt och oväntat sätt.

– Min pappa blev hastigt sjuk och jag fick ta över, mer eller mindre från en dag till en annan. Jag hade ju arbetat i firman och kunde själva jobbet, men att plötsligt vara den som helt utan infasning skulle driva verksamheten, ta allt ansvar och vara frontfigur var en omtumlande upplevelse, minst sagt. Men nu har åren gått och jag har gjort företagandet till min egen grej och känner mig bekväm i den kostymen.

Boströms Brunnsborrning har inga svårigheter att hålla sin borrigg igång. De senaste åren har verksamheten gått för fullt utan svackor – snarare har man mellan varven tvingats tacka nej till jobb.

– Det gäller framför allt de förfrågningar som kommer in direkt efter sommarsemestern, för då är vi normalt fullbokade till långt in på hösten, säger Pär Boström och berättar att företaget gör cirka 20–25 procent vattenborrningar och resten energibrunnar. Man är verksam runt Siljan och nordvästra Dalarna och som längst åker man till Idre och Grövelsjön, dit det är ungefär 15 mil.

– Det är ett stort och glesbefolkat område, konstaterar Pär.

Svårt hitta nackdelar

Han har fyra anställda och en rigg och sköter allting själv – från att planera och räkna på jobb, administrationen kring medarbetarna till att själv vara ute och borra. Det låter hektiskt och jobbigt och det kan det också vara, men när Borrsvängen frågar om det finns några nackdelar med att vara ensam ansvarig för ett litet företag får Pär leta efter svaret:

– Kanske är man lite extra sårbar, med tanke på sjukdomar, maskinproblem och sådant. Och vi missar såklart en del stora projekt, som större företag kan ta på sig. Men den typen av jobb är som sagt inget vi prioriterar.

Hyllar personalen

Desto lättare är det att berätta om fördelarna.

– Jag uppskattar att vara nära kunderna. Jag är ju själv med ute och borrar, gräver, sätter pump och kopplar in. Vi får se slutresultatet, ända fram till när kunden vrider på kranen och får vatten från sin nya brunn.

– Personalen är en annan fördel. Det är en liten, sammansvetsad kärnstyrka där vi känner varandra och kan bolla problem och lösningar. Jag tycker att jag har fantastisk personal. Naturligtvis är det jag som har det slutliga ansvaret, men jag trivs med att ha ansvaret och vill gärna ha koll på allt i detalj. Jag tycker att jag har kontroll på vilket arbete jag lägger in i firman – det kan bli mycket jobb periodvis, men jag känner ändå att jag har flexibilitet och tid till mig själv.

Skulle inte sälja idag

Pär har aldrig varit anställd av någon annan än pappa – men det har hänt att han funderat på hur det skulle vara.

– Några gånger har jag tänkt att det skulle vara skönt att bara vara anställd och slippa tänka så mycket på företagets utveckling fem år framåt. Men då skulle jag å andra sidan vara i händerna på andra. Det är samma sak med att bli uppköpt – då försvinner vitsen med det hela, känner jag.

För fem år sedan fick Boströms frågan om att sälja. Då blev svaret nej, vilket var ett lätt beslut enligt Pär – och kom en ny förfrågan i morgon skulle svaret också bli nej.

– Sedan vet jag inte hur jag kommer att tänka senare i livet, men för närvarande är inget sådant varken lockande eller aktuellt.

Andra riggen ett jättesteg

Det är inte heller aktuellt att utöka verksamheten.

– Nästa steg skulle ju vara en rigg till, men då blir allting annat också dubblerat. Att gå från en till två riggar är nog det största steget man kan ta i den här branschen och när jag tänker på det och allt vad det skulle innebära så känns det lite som att det skulle vara som att byta bana. Så några konkreta planer i den riktningen finns inte, men man vet aldrig – omständigheterna kan ändras.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: BOSTRÖMS BRUNNSBORRNING

Bergdagarna samlade bergbranschen

Årets Bergdagarna gick av stapeln på Cirkus i Stockholm den 21-22 mars. Bergdagarna är Sveriges ledande mötesplats för aktörer i undermarksbyggande.

Bergdagarna samlar årligen över 600 deltagare från företag som arbetar med projektering, byggande och drift av berganläggningar och gruvor samt tillverkare av maskiner och utrustning.

– Det rör sig främst om företag som fokuserar på borrning, sprängning, tätning och tunneldrivning i berg, säger Cecilia Fridell, koordinator på Stiftelsen Bergteknisk Forskning som tillsammans med Svenska Bergteknikföreningen arrangerar Bergdagarna.

Två temadagar

Konferensen var uppdelad på två temadagar där den ena dagen fokuserade på bergmekanik och den andra på bergteknik.

Under konferensen presenteras det senaste om pågående bergarbeten och tekniska lösningar inom både gruvbrytning och anläggning. Det är också ett tillfälle att ta till sig fakta om branschen, samt att ta del av intressanta exempel från Sverige, våra grannländer och internationellt.

– Vi fokuserar lite extra på hållbar användning, utveckling och säkerhet i branschen, berättar Cecilia Fridell.

Framtidens gruvbrytning

Första dagens föreläsningar kretsade kring tätning och påverkan på omgivningen samt brytning nära ytan respektive på djupet.

Sessionerna under konferensens andra dag rörde bland annat projektsamverkan, sprängteknik, planering, ekonomi och gruvexpansion. Här talade bland annat Johan Spross från KTH om geotekniska bedömningsgrunder. Tristan Jones från LKAB berättade om planeringen kring framtidens brytning i LKAB:s gruvor, ett högaktuellt ämne med anknytning till fynden av sällsynta jordartsmetaller och omställningen till fossilfri gruvbrytning.

Inspiration kring hållbarhet

Ett särskilt tema var kring just hållbarhet. Konferensen gästades av Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige som höll en inspirationsföreläsning om resan mot ett fossilfritt Sverige.

– Vi är väldigt glada att vi fick Svante Axelsson som talare. Alla jobbar med att ställa om, precis som i alla andra branscher.

Cecilia Fridell menar att Bergdagarna betyder mycket för branschen.

– Det är viktigt att mötas och prata med branschkollegor och utställare och ta del av den senaste utvecklingen och forskningen. Vi har till exempel ett särskilt block på bergmekanikdagen där vi presenterar den pågående forskningen. Det är viktigt att sprida den kunskapen.

Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige föreläste på årets upplaga av Bergdagarna.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: ANDERS G WARNE

Rise: branschföreningen har spetskompetens

Hilda Malm är certifieringsingenjör på RISE och har certifierat brunnsborrare sedan 2008.

Hilda Malm är certifieringsingenjör på Rise. Hon har certifierat brunnsborrare sedan 2008.
– Jag försöker också komma ut på branschens olika möten och konferenser när jag kan. Det är bra att knyta kontakt och att båda sidor får ansikten på varandra, säger hon.

Hur ser ni som certifieringsorgan på det faktum att Borrföretagen som branschorganisation har tagit över certifieringsutbildningen?
– Jag ser att det här blir ett bra samarbete, som kan lyfta hela personcertifieringen på ett nytt sätt. Branschorganisationen är ju mycket närmare verksamheten och borrarna än vad ett utbildningsföretag är och Borrföretagen är ju också med och tar fram certifieringsreglerna. Branschföreningen sitter på spetskompetensen och vi är överens om att även borrare som inte är anslutna kan gå utbildningen, så ur vårt perspektiv är det bara bra.

Vad behöver en borrare göra för att bli certifierad? Vilka utbildningar ska man gå och vilka dokument ska skickas in till er?
– Till att börja med handlar det ju om tre olika behörigheter. Ansvarig brunnsborrare (AB), Ansvarig brunnsborrare med svetskompetens (ABS) och Brunnsborrare (B), som är den enklaste certifieringen. Men det är ungefär samma dokumentation som ska in till oss, oavsett behörighet.

Borraren ska skicka in följande dokumentation:

• Yrkeserfarenhet
• Utbildning i Heta arbeten
• Utbildning i Arbete på väg
• Lämplighetsintyg
• Kopior på rapportering av brunnar till SGU
• Giltig ansvars- och miljöförsäkring
• Godkänd tentamen i juridik
• Godkänd tentamen i praktisk hydrogeologi
• Svetsintyg, krävs vid ABS och B.

– På utbildningen som Borrföretagen ordnar går man kurs i juridik och praktisk hydrogeologi samt tentar av dem. Utbildning i Heta arbeten och Arbete på väg brukar man kunna klara av via lokala utbildare. När det gäller lämplighetsintyget så finns det en mall på vår hemsida och försäkringsintyget står arbetsgivaren för, förklarar Hilda Malm.

Hur länge gäller certifikatet och måste man göra något under tiden?
– Det gäller i fem år. Man ska årligen rapportera till oss hur många brunnar man gjort och om man gått någon kurs eller vidareutbildning som kan vara relevant.

Hur går omcertifieringen till och hur lång tid har man på sig efter att certifikatet gått ut?
– Certifikatet ska alltså förnyas efter fem år. För att omcertifiering ska vara möjlig så behöver årsrapporteringarna visa hur många brunnar man gjort. Vi vill se cirka 30 brunnar per år, men skulle det vara så att man gjort 20 stycken ett år och 60 ett annat så fungerar det också.
– Dessutom finns en öppning för seniora borrare. Har man fyllt 50 år och varit certifierad i minst tio år så räcker det med att kunna redovisa tio brunnar om året för att förnya sitt certifikat.
– I samband med omcertifiering måste du skriva en ny tenta och visa att du har giltiga kurser inom Heta arbeten och Arbete på väg. Man har ett år på sig att omcertifiera sig. Går det längre tid än så betraktas det som en ny certifiering och man får börja från början, säger Hilda Malm.

Hur ser er roll ut? Vad gör ni rent praktiskt?
– Vår roll är att granska de dokument som kommit in och att vid behov fråga efter kompletteringar. Vi försöker också hjälpa till genom att påminna om de årliga rapporteringarna av antalet brunnar om vi inte får in dem.

Hur ser RISE övriga verksamhet ut när det gäller certifiering?
– Vi arbetar över ett ganska brett spektrum och certifierar både produkter, ledningssystem och personer. Vi har ett 15-tal olika personcertifieringar, främst inom eller angränsande till byggbranschen. Brunnsborrning ligger lite vid sidan om. Nu ser vi fram emot ett gott samarbete med Borrföretagen och det ska bli intressant att se hur vi gemensamt kan utveckla och bygga vidare på det.

TEXT: Jörgen Olsson FOTO: Anette Persson

Brunnsborrardagen tillbaka på Steninge

Brunnsborrardagen återvänder till Steninge. Den 31 augusti – 1 september samlas den svenska borrbranschen för mässa på Steninge Bruk i Märsta. Det blir Brunnsborrardagens 40-årsjubileum.

Steninge i Märsta är klassisk mark för Brunnsborrardagen. Den första mässan ordnades i ett tält, som arrangemanget snabbt växte ur, men på det som då hette Steninge Slott hölls sedan många klassiska borrarmässor.

Nu heter anläggningen Steninge Bruk.

– Vi kommer att hålla till i och utanför träladan med mässan. Där finns väldigt fina ytor, cirka 1 000 kvadratmeter vardera, till montrar både inne och ute. Middagen den 31 augusti blir i stenladan, som numera är restaurang och huserar trädgårdshandel och andra företag, säger Dominika Rydel på Borrföretagen.

Siktar på rekord

Förra Brunnsborrardagen arrangerades på Aronsborgs konferenshotell i september 2021 och var hårt begränsad av pandemirestriktioner.

– Nu har vi inte längre några restriktioner att förhålla oss till, så jag hoppas att det här ska bli den största Brunnsborrardagen hittills, nu när det är 40-årsjubileum också, säger Dominika Rydel.

Bokningar för utställare öppnar i slutet av mars. Mer information följer i kommande nummer av Borrsvängen, på brunnsborrardagen.se samt i Borrföretagens nyhetsbrev.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: DOMINIKA RYDEL

Vår bransch och gemenskap är verkligen värd att fira

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Förutsättning och mål ser väldigt olika ut bland medlemsföretagen och i det här numret har vi fokus på små företag i vår förening och belyser deras villkor, förutsättningar och för- och nackdelar. Det är bara att konstatera att liten är bra och möjligheterna är många men framför allt är friheten att välja oerhört viktig. Vilket annat yrke kan skryta med förutsättningar som dessa? Det är ett viktigt budskap att förmedla till våra kommande borrteknikerelever som börjar under året. Borrföretagen har nämligen fått äran att driva borrteknikerutbildningen i fyra år till tillsammans med Arbetsförmedlingen, en utbildning som är väldigt viktig, både för branschen och föreningen.

2023 kommer verkligen gå i jubileumens tecken, 40 år sedan första Brunnsborrardagen, 20 år för Qmatec, 10 år sedan Svenskt Geoenergicentrum startades och vrider vi fram klockan ett år till 2024 så kan vi fortsätta jubileumsresan och Borrföretagen fyller fem år. Gemenskapen, viljan att nätverka samt träffa likasinnade i branschen är lika viktig nu som för 40, 20 eller 10 år sedan, eller för nästa generations borrentreprenörer. Borrföretagen uppmuntrar stora som små företag att ta vara på tillfällena att träffas och fira när möjligheterna ges. Passion för det vi gör, intresse för att utveckla branschen och möjlighet att göra det med elegans (jag går lite händelserna i förväg men ni förstår mer efter att ha läst om numrets profil) är viktiga grundstenar för vårt arbete. Borrföretagen, medlemsföretag och leverantörer har en viktig funktion att fylla och tillsammans är vi kittet i borrbranschen.

Det svåra i alla situationer är för stora avstånd mellan parter och Borrföretagens främsta uppgift är att krympa de avstånden och skapa en gemenskap för alla. Föreningen har ett uttalat mål att bli fler, både entreprenörer och leverantörer, för täcka en ännu större del av branschen och utöka gemenskapen för att skapa mer av de mjuka värden som är svåra att sätta pris på, men som är ovärderliga för branschnyttan. Vi får inte glömma bort att fira, speciellt i en bransch som är van att tackla utmaningar och gå vidare. Borrföretagens uppmaning är att stanna upp då och då och fira våra jubileer i branschen under 2023, men även ta tillvara andra viktiga tillfällen att träffas, stora som små!

Trevlig läsning och vi ses på Årsstämman i Stockholm i maj för att ”fira” branschen. Kallelse kommer i en inkorg nära dig inom kort.

P.S. Glöm inte att lägga in Årsstämman 4-5 maj, Brunnsborrardagen 31 augusti -1 september och Geoenergidagen i oktober i kalendern!

Jardhiti har satt bergvärme på Färöarnas karta

Jardhitis delägare Atli Nattestad och vd Gunnvaldur Lútzen framför en maskin.

Fr v Atli Nattestad, delägare och vd Gunnvaldur Lútzen.

På Färöarna i Nordatlanten ligger Borrföretagens mest avlägsna medlemsföretag, P/F Jardhiti. 2008 inleddes geologiska undersökningar för att se om ögruppen lämpade sig för geoenergi, förutsättningar visade sig finnas och några år senare startade företaget där runt tio personer idag arbetar med bergvärme.

Norr om Skottland, halvvägs mellan Danmark och Grönland, ligger de 18 öar som utgör Färöarna. Ögruppen är en del av förbundet mellan Danmark, Grönland och Färöarna och har ett omfattande självstyre. Öarna förbinds av tunnlar och färjor, landskapet är kargt med branta klippor och gräsklädda kullar.

Färöingar har ett stort behov av att klara sig själv, kanske bidrog det till att myndigheterna 2008 lät undersöka förutsättningarna för geoenergi. Att energiförsörjningen kännetecknas av ett stort beroende av olja, för såväl uppvärmning som elproduktion, var avgörande. Ett svenskt bolag stod för de första borrningarna, Göte Karlssons Brunnsborrning, med Ove Karlsson vid spakarna. Det gjordes provborrningar, termiska responstester, modellsimuleringar och projektering av ett antal referensanläggningar.

Driften följdes upp genom kontinuerliga mätningar och teknikkonsulterna konstaterade att bergvärme var en lämplig teknik för uppvärmning av fastigheter på öarna. 2014 slog P/F Jardhiti upp portarna.

Ökad efterfrågan

– Sedan den dagen har marknaden vuxit stadigt. Försäljningen går i princip av sig själv, säger P/F Jardhitis Atli Nattestad. Med myndigheternas goda minne, tillägger han. Energimyndigheterna på Färöarna har varit engagerade ända sedan de första borrningarna. De har haft stor betydelse för uppbyggnaden av företaget och deras rådgivning är fortfarande central i utvecklingen av bergvärme.

– Det har bidragit till den positiva utvecklingen av bergvärme, att myndigheterna arbetat seriöst med detta från start. De har med sina resurser och med sin objektivitet gjort det lättare för slutkunden att ställa om från exempelvis oljepanna till värmepump.

Färöarna har omkring 54 000 invånare, nästan hälften bor i huvudstaden Torshamn på södra delen av huvudön. Här etablerade sig också P/F Jardhiti, med hela ögruppen som arbetsfält.

Atli Nattestad är delägare och styrelseordförande, han är utbildad VVS-tekniker och var med redan vid de första borrningarna och installationerna av värmepumpar. Idag arbetar han nära vd Gunnvaldur Lútzen, och utför även en del av företagets tjänster.

Fjärrvärme förekommer, men 16 000 hushåll på öarna använder oljepanna för uppvärmning och det vill politikerna ändra på. Målet är hundra procent ”grön” energi 2030 och man jobbar för en omställning av både privat och kommersiell energianvändning.

– När energipriserna gick upp tidigare i år blev efterfrågan på bergvärme ännu större, tack vare att det visat sig fungera så bra. Energiborrning och bergvärme står idag för 90 procent av vår omsättning, förklarar Atli Nattestad.

– Men vi har även andra uppdrag, som undersökning vid byggen av undervattenstunnlar och borrningar för energimyndigheten i specifika områden.

borrekniker Alberg Múller och Dánjal Daivdsen

Två av Jardhitis borrekniker, fr v Alberg Múller och Dánjal Davidsen.

Utmaningar och möjligheter

Om de geologiska förutsättningarna på Färöarna kan generellt sägas att jorddjupet är litet och berggrunden lättborrad, den har en god stabilitet. Men berggrunden består övervägande av basalter i lager med olika hårdhet. Basalten som innehåller kvarts har en lägre värmeledningsförmåga än den svenska berggrunden med sin gnejs och granit.

I praktiken innebär detta att bergvärmebrunnar på Färöarna måste göras nästan dubbelt så djupa som i Sverige. Å andra sidan är behovet av rördrivning genom jordlagren större i Sverige.

– Vi har många förhållandevis djupa borrhål och kan ta ut 25–30 watt per meter, berättar Atli Nattestad.

Kräver stort lager

Utmaningar av andra slag för P/F Jardhiti, som även är återförsäljare av MuoviTech-produkter på Färöarna, är att företaget ligger där det ligger. Mitt i Nordatlanten. Det är långt till andra marknader, varken kunskap eller komponenter finns runt hörnet.

De anställda är de viktigaste, utan dem inget företag. Men det kan vara en utmaning tekniskt sett att ha långt till annan kompetens, och en utmaning är att vi måste se till att ha stora lager av kollektorer och annat.

P/F Jardhiti är nöjda stödmedlemmar i Borrföretagen. När företaget ligger så isolerat som det gör är det viktigt att följa med vad som händer i branschen. Bland annat deltog Atli Nattestad på Brunnsborrardagen 2021 och ambitionen är att delta i ytterligare arrangemang.

– Vi har ett mycket bra samarbete med borrare i Sverige och försöker att lära så mycket vi kan av den erfarenhet borrbranschen i Sverige har. Men vi är ju lite isolerade och måste helt enkelt klara oss själva i mångt och mycket, konstaterar Atli Nattestad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: MIA ISING FOTO: LYDIA FREDRIKSBERG

Intressant och lyckat besök i Berlin

Borrföretagen ser tillbaka på en lyckad medlems och leverantörsresa till Berlin den 26–29 augusti! Berlin som stad levererade och vi fick se många exempel på Berlins olika sidor, nya som gamla under våra dagar i staden. God mat och intressanta guidade turer stod på programmet, liksom ett väldigt uppskattat tekniskt seminarium med vår tyska avtalsleverantör GWE.

Borrföretagen har helt klart fått en blodad tand och vill i framtiden fortsätta med medlemsresor. Vi hoppas på att ännu fler företag upptäcker fördelarna med medlemsresa och följer med nästa gång.

människor i konferensrum

Tekniskt seminarium med GWE.

Borrbranschens expertis blir allt mer efterfrågad

Pär Malmborg, VD Borrföretagen

Det är inte många dagar kvar till jul. Decemberstressen har varit ett faktum en tid, men julstämningen börjar infinna sig och just julstämning på bästa sätt blev det när borrbranschen samlades på Nääs Fabriker 24–25 november för att ta del av ett julbord och av Borrföretagen arrangerade aktiviteter. Temat för mötet var teknik med ett tydlig fokus på kompressorer och detta nummer är fullspäckat med artiklar från Nääs för er som inte kunde vara där.

Det är med stolthet jag kan säga att föreningen nu är en etablerad treåring och ett långt och målmedvetet arbete börjar ge resultat. Fler och fler kommuner och myndigheter börjar hitta till Borrföretagen och organisationens branschkunskap efterfrågas mer och mer av företag och statliga institutioner. Det är en styrka att vi är en förening och den stora nyheten är att Borrföretagen tar hem utbildningen till personcertifiering från och med 2023. Detta innebär Borrföretagen från och med nästa år ger utbildning till personcertifieringarna AB, ABS och B i egen regi, med Rise som certifieringsinstitut. Vi kommer att sätta fokus på att uppdatera och aktualisera utbildningsmaterialet och på sikt se över digitaliseringsmöjligheter. I första hand kommer utbildningarna att hållas i Borrföretagens lokaler i Stockholm och Lund, men även lokala utbildningar blir möjliga. En viktig medlemsnytta och en tidig julklapp är att vi tittar på en rabattmodell för medlemsföretag och Borrföretagen vill även kunna erbjuda utbildningsmöjligheter i samband med föreningens möten eller andra branschevent.

Borrföretagen kan summera ett händelserikt 2022 med en hög aktivitet i borrbranschen både i Sverige och internationellt. Geopolitiskt har det varit ett riktigt stormigt år med sluttampen av en pandemi, krig i Europa, ett val i Sverige fokuserat på plånboksfrågor samt ett fotbolls-VM i december månad. Även den bästa spåman hade haft svårt att få in allt det i kristallkulan, men det som verkligen utgör en ”grön tråd” är den gröna omställningen som går allt snabbare och Repower EU är ytterligare ett tecken på vart vi är på väg. Ett viktigt ställningstagande av EU som gör att geoenergiexpertis och borrning bara kommer att bli ännu mer efterfrågat.

Här ligger Geoenergi – Handläggarguide helt rätt i tiden. Guiden, som är ett samarbete mellan SGU, Borrföretagen, Svenskt Geoenergicentrum och SKVP, har tagits fram under 2022 och planeras att publiceras under första halvan av 2023. Målet med guiden är först och främst att underlätta för kommunernas handläggare genom att ge en överblick av aktuella fakta och samla kunskap kring lagar och regler, geologi och hydrologi, värmepumpsteknik, borrning och geoenergi. Guiden har alla förutsättningar att bli ett viktigt referensdokument i branschen och den kommer att ännu tydligare placera Borrföretagen och Svenskt Geoenergicentrum på kartan. Som utgivare av guiden kan Borrföretagen bli det naturliga navet i frågor gällande borrning för geoenergi bland landets kommuner.

Hur var då julbordet och julstämningen på Nääs undrar ni? Fem brunnar av fem om ni frågar mig och helt klart att rekommendera – Borrföretagen uppmanar fler medlemsföretag och leverantörer att prova på föreningens aktiviteter under 2023! Planera redan nu in årsstämman 4–5 maj och Brunnsborrardagen 31 augusti – 1 september.

Sköt om er i jul och nyår.

FOTO: Anette Persson.

Så ser världens geologi ut

I det här numret av Borrsvängen gör vi en internationell utblick. Hur är det att borra i andra länder? Hur ser marknaden ut på de brittiska öarna, i Polen, USA och på Färöarna? Vad är EU:s inställning till geoenergi? Vi börjar med en översikt av de geologiska förutsättningarna i världen.

De geologiska förutsättningarna för att borra för dricksvatten och geoenergi skiljer sig markant runt om i världen. Att ge en heltäckande bild av hur det ser ut är svårt, för att inte säga omöjligt, i en kort tidningsartikel. Vi ringde ändå upp Mikael Erlström, statsgeolog, för att få en översiktlig guidning kring världens geologi.

– Först och främst är det jordlagren som skiljer sig åt. I Norden, norra Ryssland och norra Nordamerika på träffas jordlager som har bildats under kvartära nedisningar. De består främst av morän och isälvssand. I stora delar av södra Europa, Afrika, Asien och Sydamerika påträffas däremot vittringsjordar som till exempel laterit med hög järn och lerhalt.

Urberg och sedimentär berggrund

När det gäller berggrunden finns urberggrund som den i Sverige på de centrala delarna av de flesta av kontinenterna. Mest liknande vår berggrund finns på den kanadensiska skölden i Nordamerika.

– Övriga urbergsområden i världen är ofta knutna till mäktiga lager med vittringsjord. I områden där kontinentplattor möts finns också vulkaniska lavabergarter och asklager med varierande hållfasthet. Inte minst är det större termiska gradienter* i berggrunden i dessa områden än vad vi har här i Sverige.

– Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen. Berggrunden i Skåne och vissa andra delar av landet som på Öland och Gotland, består av just sedimentär berggrund av samma typ som dominerar stora delar av Europa. Sedimentär berggrund kan ha mycket varierande hållfasthet.

Inte minst kan det i ett borrhål skilja sig markant mellan olika djup, beroende på vilka lager och typer av sedimentära bergarter man påträffar. I ett borrhål kan man stöta på mer eller mindre lös sandsten som omges av hårda lager med lersten, skiffer, svällande leror och lösa kollager. Detta gör att man kan riskera ras och stora urspolningar eller att man fastnar i borrhålet.

Risk för gas

I vissa områden finns även risk för gas och olja som gör att speciella åtgärder krävs för att identifiera och planera borrningen, inte minst med hänsyn till arbetsmiljön.

– Om du stöter på metan uppstår risken för explosion med bara några procent inblandning i luften. Så det är lite annorlunda förhållanden för brunnsborrare i dessa områden, säger Mikael Erlström och fortsätter:

– I anslutning till Alperna i Mellaneuropa är berggrunden ofta kraftigt påverkad av förkastningar och förekomst av grova sedimentbergarter. Det leder till lokala stora skillnader i borrbarhet. I vissa områden i mellersta och södra Europa finns även lokalt varma källor och större termiska gradienter i berggrunden jämfört med i Norden.

Mikael Erlström

Mikael Erlström, statsgeolog.

Grottsystem

I länderna kring Medelhavet, exempelvis i Spanien, är det också vanligt med karst i berggrund av kalksten. Det har skapat stora underjordiska grottsystem med akvifärer på flera hundra meters djup. Det kan jag tänka mig skapar särskilda förutsättningar för borrningen. När det gäller möjligheten att hitta och få ut grundvatten är de ofta bättre i sedimentär berggrund. Främst är det grundvattenförekomster i porös sandstensberggrund.

– Granit kanske bara innehåller två procent öppna sprickor, medan sandsten kan ha mer än 20 procent. Men i grund och botten avgörs det av hur grundvattenbildningen ser ut i området, förklarar Mikael Erlström. USA ligger, precis som Sverige, väl framme inom utvecklingen av geoenergi.

”Annars dominerar områden med sedimentär berggrund som skiffer, kalksten och sandsten runt om i världen.”

Lagstiftning styr

Även om de geologiska förhållandena varierar och påverkar förutsättningarna, är det lika mycket lagstiftning och tillståndsprocessen som styr, påpekar Mikael Erlström.

– Här i Sverige har vi krav på foderrör minst tvåmeter ner i fast underliggande berggrund. Andra länder kräver återfyllning av borrhål för geoenergi. Det finns även helt andra krav på dokumentation av genomborrade jord och berggrundlager än i Sverige. Ofta finns en strängare tillsyn och tillståndsprövning i länder i Europa, jämfört med i Sverige.

världskarta

Kartan är i högsta grad en schematisk bild av förekomsten av urberg respektive sedimentära berggrunder. De blå områdena representerar olika former av urberg (prekambriskt berg). De gula områdena består av sedimentära berggrunder (fanerozoiskt berg).

* Den gradvisa variationen i temperatur med avstånd.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: KENNET ROUNA

Torkan håller lantbrukarna på halster

Mjölkkor dricker upp mot 150 liter vatten om dagen och äter kilovis med foder. Eleonor Nilsson, bonde utanför Vimmerby, har runt 500 mjölkkor och drygt 500 ungdjur vars törst och hunger hon ska stilla med vatten och foder från de egna ägorna. En utmaning i spåren av den torra sommaren lantbruk i södra Sverige slåss mot torka i både brunnar och på åkrar.

Svenska bönder räknar med att det i genomsnitt regnar 750 millimeter per år. Grovt räknat rinner hälften av till grundvatten och vattendrag och resten avdunstar. Men i år är grundvattenläget prekärt, enligt Bo Thunholm, grundvattenexpert vid SGU. Kommuner har haft bevattningsförbud, och det borras för fullt i jakt på vatten.

– Nu är det låga eller mycket låga grundvattennivåer i små magasin och brunnar i stora delar av Götaland och Svealand, konstaterar han när Borrsvängen intervjuar honom i september.

Dåligt utgångsläge

Med den torra sommaren 2018 i färskt minne är det lätt att se likheter, men det är inte hela bilden, menar Bo Thunholm. Sommaren i år har inte uppvisat samma extrema värden, om än vi har låga grundvattennivåer. Utgångsläget inför denna sommar var värre. Snösmältningen var liten i år och det var torrt redan före sommaren. 2018 var det stora uttag av vatten i sommarhettan som påverkade tillgången, i år har regnskurar delvis räddat vattenkonsumtionen, förklarar han.

Försiktig optimist

Vi ska räkna med fortsatt sjunkande grundvattennivåer i höst, mer än normalt, enligt Bo Thunholm. Det kommer att krävas betydande nederbörd, i kombination med kallt väder för att fylla på de små magasinen. Vi måste vara varsamma i vår vattenförbrukning ett par månader till. Men jag är försiktig optimist, klarade man vattenförsörjningen 2018 klarar man sig nog nu.

Fodret hotas

Kreatur är den mest vattenintensiva inriktningen inom ett lantbruk. Varma dagar kan en mjölkko dricka 150 liter och att diska efter mjölkningen slukar även det stora mängder vatten. Eleonor Nilsson, mjölkbonde i Gullringen utanför Vimmerby och styrelseledamot
i LRF Sydost, driver tillsammans med familj och medarbetare ett lantbruk med runt 500 mjölkkor och drygt lika många kvigor, totalt 1 100 djur. Här borrade man en ny brunn i ett försök att klara vattenförsörjningen, men räddning en fanns främst i en källa i ett dike på markerna, den försörjer familj och djur på vatten. Värre är det i år med torkan på markerna.

Verksamheten består av över 500 hektar naturbeten och åker. De odlar både spannmål och vallgräs och majs för att ensilera, det vill säga packa och konservera i silo. Allt används som foder, men nu slår torkan hårt mot odlingarna.

Skylt för vattentag

I år är grundvattenläget prekärt, konstaterar man från SGU.

Halva årsbehovet

– Vi har fått mycket lägre nederbörd än normalt i sommar, det var även en torr vår. Jag upplever att det är värre i år i Kalmar län än 2018, säger Eleonor Nilsson.

Att bevattna åkrarna från den egna källan är inte aktuellt. Stångån och sjön Juttern ligger nära till, men det är svårt att få bevattningstillstånd. Sjön har nu 60 centimeter lägre vattenstånd än normalt.

– Majsen har nästan torkat ut, denser ut som en vissen yuccapalm. När vi skulle ta tredje skörden vallgräs gav den kanske en tredjedel mot normalt, och den fjärde är ett frågetecken. Även spannmålsskördarna är hotade. Fodermässigt kanske de inte täcker mycket mer än halva årsbehovet, de lever delvis på foder som är över sedan tidigare. Samtidigt är de mer beroende av egenproducerat än någonsin – världsläget har gjort inköp av foder och spannmål både dyra och svåra.

Slaktar djur

Eleonor Nilsson har genom sitt uppdrag för LRF en klar bild av hur torkan slår mot branschkollegorna, framför allt i norra Kalmar län.

– Det är stor oro. Man har vattenbrist och borrar källa efter källa utan resultat, en del har fått koppla in kommun och räddningstjänst. Man ligger sömnlösa på grund av foderbristen och skickar fler djur till slakt än tidigare.

Dubbelt så stort behov

Anna-Karin Johansson som är vd för Jannes Brunnsborrning i småländska Burseryd en del känner henne även som styrelseledamot i Borrföretagen vittnar på sensommaren om att behovet av nya vattenbrunnar är mer än det dubbla jämfört med en normal sommar.

– Det är ett enormt tryck på att få borrat nya vattenbrunnar. Brunnar sinar och folk är oroliga, det är såväl lantbrukare som villaägare och folk med fritidshus som hör av sig.

Anna-Karin Johansson

Anna-Karin Johansson, Jannes brunnsborrning.

Fritidsboende utan vatten i brunnen kan vara besvärligt men påverkar inte livssituationen. Högsta prioritet för Anna-Karin Johansson och hennes medarbetare är att hjälpa utsatta lantbrukare, och allra först dem som är i de mest akuta lägena.

– Vi försöker hjälpa dem som är i nöd så gott vi kan. För vår del är det nästan samma tryck nu som 2018 och det började tidigt i år, redan före semestrarna. Vi räknar med att torkan och trycket på oss håller isig några månader till. Det har varit förhållandevis torra somrar ända sedan 2018 där Jannes Brunnsborrning verkar och de har generellt haft mycket att göra.

Att fördjupa befintliga vattenbrunnar saknar oftast både ekonomisk och praktisk vinning, menar Anna-Karin Johansson, så vanligen handlar uppdragen om att borra nya. Vatten finner man som regel.

– Den stora utmaningen nu är att hinna med uppdragen. Vi måste värna om vår personal så att de får tillräckligt med återhämtning. Hade vi folk nog kunde vi starta en rigg till, tillägger hon, men det är ganska svårt att få tag i rätt folk i vårt område.

Krävs mängder med regn

Väster om Jönköping driver bröderna Ulf och Tord Carlsson Mullsjö Brunnsborrning. De håller med om att det i sommar varit ett tryck utöver det vanliga på vattenbrunnar. Att hinna hjälpa alla kunder är en större utmaning än att finna vatten.

– En normal sommar handlar det om runt 150 vattenbrunnar, men nu kommer vi säkert upp i 200, säger han i början av september. För några veckor sedan ringde det 15-16 samtal i veckan och trycket ökar stadigt, säger Ulf Carlsson som är kontorsansvarig.

– Vi har nästan lika mycket att göra som sommaren 2018, väntetiden på att få en ny brunn är fem-sex veckor. Prio är lantbrukare med djurhållning, dem tar vi oss an väldigt snabbt. Det som behövs nu är regn, mycket regn, menar Ulf Carlsson.

Det krävs månader av regn för att fylla upp grundvattennivåerna. Lite regn har ju kommit och det har lättat en del för dem som drabbats av torkan, men inte tillräckligt. Jag tror det väntar ett tufft läge i höst, behovet av vattenbrunnar kommer att öka ytterligare. En sak han erfarit i sommar är att kunder som ska få utfört energiborrning inte är beredda att skjuta på denna, det akuta läget i torkan till trots. Han tror att förklaringen är utvecklingen på energimarknaden.

– Samtidigt som torkan slagit tillhar vi drabbats av skenande energipriser, och de har gjort att folk fått upp ögonen för alternativa energilösningar. Det är en speciell tid vi lever i, konstaterar Ulf Carlsson.

TEXT: MIA ISING FOTO: PRIVAT