Aktuellt-arkiv - Sida 17 av 32

Grundfos fortsätter pumpa på

10 juli, 2022/0 Kommentarer

Magnus Johansson är teknisk säljare på Grundfos i Mölndal.

Danska Grundfos är en av världens ledande tillverkare av pumpar, en världsomspännande storkoncern med närvaro i 60 länder. Det svenska huvudkontoret i Mölndal servar hela Sverige med pumplösningar – inte minst djupbrunnspumpar.

– Vi går alltmer mot att vara en leverantör av pumpdelar för skräddarsydda lösningar, säger Magnus Johansson, teknisk säljare.

Alla som på olika sätt jobbar med vatten- och energisystem lär någon gång ha kommit i kontakt med Grundfos och dess pumpar. Företaget grundades 1944 hemma i källaren hos Poul Due Jensen i danska Bjerringbro. Efter ett år hade han utvecklat företagets första pump. Resten är industrihistoria.

I dag bevattnar Grundfos pumpar grödor över hela världen, levererar dricksvatten och pumpar bort avloppsvatten för att nämna några användningsområden. I Sverige är företaget representerat över hela landet via ett nätverk av säljare, återförsäljare och servicepartners. Att jobba via partnerskap har blivit en viktig del av företagets närvaro på marknaden.

– Vi samarbetar med ett 25-tal servicepartners runtom i Sverige. En kund ska inte behöva vända sig till oss här på huvudkontoret i Mölndal. De ska ha tillgång till en lokal representant som är certifierad av oss, förklarar Magnus Johansson och tillägger:

– Det är våra partners som känner kunderna och deras behov. Vi kan inte nå ut på samma sätt.

Renvatten och VVS störst

I Sverige sker ingen tillverkning och produktutveckling, det ligger på koncernnivå och sker huvudsakligen i Danmark, Tyskland och USA. Det svenska bolagets fokus ligger på försäljning och eftermarknad. De största segmenten är renvatten och VVS.

– På djupbrunnsidan är vi klart marknadsledande. Vi har hela bredden från enskilda hushåll till kommunal vattenförsörjning, säger Magnus Johansson.

Grundfos har en stark position på marknaden med ett grundmurat rykte. Marielle Ekström är marknadsansvarig för vatten- och avloppslösningar i norra Europa. Hon ser det inte som konstigt att Grundfos har den ställningen.

– Vi får samtal där kunder berättar att deras 40 år gamla pump fortfarande tickar och går och levererar vatten, berättar hon.

– Vi är kända för vår höga kvalitet och driftsäkerhet, att man kan lita på våra pumpar. Det ska kännas tryggt att sänka ner en pump i en brunn, fyller Magnus Johansson i.

Marielle Ekström, marknadsansvarig på Grundfos för vatten- och avloppslösningar i norra Europa.

Soldrivna pumpar

Grundfos har sedan länge ett aktivt hållbarhetsarbete i vidare mening. Redan på 1980-talet utvecklade företaget soldrivna pumplösningar, främst för bevattningslösningar. Nu applicerar man solcellstekniken även på djupbrunnspumpar.

– Solcellsdrivna djupbrunnspumpar är en bra lösning för till exempel fritidshus och avlägset belägna anläggningar som i fjällvärlden. Men det är viktigt att komma ihåg att de bara går när solen skiner, så de fungerar inte i trycksatta system, förklarar Magnus Johansson.

Marielle Ekström lyfter solcellssatsningen som typisk för företagets hållbarhetsarbete.

– Vi tittar alltid på möjligheterna att effektivisera och återvinna energi. Vi fokuserar på innovativa lösningar som gör att våra slutanvändare kan spara vatten och energi. Det hänger nära samman med vår målsättning att lösa världens vatten- och klimatutmaningar och förbättra människors livskvalitet. Det är stora ambitioner, men som världsledare på pumpmarknaden måste vi ta vårt ansvar, driva på utvecklingen och vara en bra förebild.

Magnetmotor sparar energi

Det senaste resultatet av Grundfos utvecklingsarbete är pumpsystemet SPE för djupbrunnspumpar, med en så kallad permanentmagnetmotor vilket ger stora energibesparingar.

– De är lättare att frekvensstyra och varvtalsreglera, har bättre energiåtervinning och är betydligt mer energieffektiva än tidigare generationer pumpar, säger Magnus Johansson.

Magnus Johansson ser en trend där kunderna vill bygga pumparna efter slutanvändarnas behov.

– Våra återförsäljare kan bli certifierade pumpbyggare och bygga det kunden faktiskt behöver med ännu kortare leveranstider, i stället för att vi levererar en standardlösning. Det viktigaste för oss är att de sätts ihop under vårt ansvar så att det fortfarande är en Grundfospump.

Blickar framåt

Både Magnus och Marielle ser ljust på framtiden. Pumparna håller förvisso länge och behöver inte bytas ut särskilt ofta.

– Men det är just därför kunderna återkommer på en marknad där det ständigt byggs och anläggs nytt, säger Magnus Johansson.

När Marielle Ekström blickar framåt citerar hon företagets grundare Poul Due Jensen: ”Världen är full av problem som kan lösas på ett bättre sätt.”

Den tanken är än i dag bränsle för Grundfos att fortsätta pumpa på.

Grundfos

Grundades 1944 i Bjerringbro. 1945 räknas som företagets startår, då företagets grund- are Poul Due Jensen konstruerade företa- gets första pump.
Tillverkar årligen cirka 17 miljoner pumpar – en av världens största pumptillverkare.
Omsatte 26,3 miljarder danska kronor 2020.
19 000 anställda över hela världen.
1963 levererades de första vattenpumparna till Sverige via en agentur.
1980 etablerades Grundfos AB i Göteborg. 2004 flyttade svenska Grundfos huvudkontoret till Mölndal.
Det svenska bolaget har cirka 70 anställda och omsatte 437,4 miljoner kronor 2020.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: GRUNDFOS

Stor uppslutning när branschen samlades igen

5 juli, 2022/0 Kommentarer

Nästan på dagen två och ett halvt år efter Borrföretagens bildande i november 2019 kunde medlemmarna äntligen samlas igen, helt fria från restriktioner.
– Vi är många som har längtat efter den här stunden och det är glädjande att så många har slutit upp och medverkar på stämman och våra aktiviteter, sa vd Pär Malmborg när han välkomnade deltagarna i den välfyllda konferenslokalen på anrika Nalen i Stockholm.

Pär Malmborg passade på att välkomna en ny medlem i Borrföretagen: AB Energiborr i Örnsköldsvik.

Deltagare från 36 medlemsföretag och 15 avtalsleverantörer – inalles omkring 100 personer – slöt upp till evenemanget, som på torsdagsmorgonen den 19 maj inleddes med ordinarie årsstämma.
Därefter följde en rad intressanta informationspunkter, med tillhörande engagerade diskussioner och frågeställningar.
Borrföretagens kansli kommer att fortsätta med de digitala lunchseminarier och leverantörsträffar, som tvingades fram av pandemirestriktionerna men som har visat sig uppskattade av många.
Vidare har Borrföretagen tillsammans med SGU, SKVP och Svenskt Geoenergicentrum tagit fram en guide till de kommunala handläggarna som ska fatta beslut kring borrtillstånd.

– Här är SGU som myndighet givet- vis en stor och tung part. Guiden tar bland annat upp frågor kring borrvatten och kax, men lyfter också det större sammanhanget – nämligen vår branschs roll och viktiga arbete i omställningen till fossilfri energi, förklarade Pär Malmborg.

Tekniska kommittén

Kommittén redovisade den senaste tidens arbete, som bland annat handlar om säkerhet och arbetsmiljö i form av fångsstrumpor och risker i samband med tryckning av brunnar. Man har också tittat på produkter för partiell återfyllning.
Tekniska kommittén söker aktivt efter fler samarbetsprojekt med leverantörer och välkomnar fler förslag från Borrföretagens medlemmar.

Leverantörer på löpande band

Svenskt Geoenergicentrum
Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum, presenterade fakta, nyheter och pinfärsk statistik.

Ett antal leverantörer fick tillfälle att lite kort presentera sig.

• Värmdöpumpen visade upp Grundfos nya solpanelsdrivna pump.
• Qmatec berättade om sin nya organisation i Sverige, med försäljningspartner och service.
• Mincon påminde om sitt stora sortiment av hammare och kronor och att man även har ringsystem, rör och pilothammare.
• Anytech, som nyligen uppstod som en sammanslagning av Avanti Försäljning och Gruse, berättade att man nyligen blivit uppköpta av Debe och blir borrcenter i Bålsta.
• Debe visade på de många specialiteter som numera ingår i koncernen och meddelade att man i dagarna flyttar till nya lokaler i Sätra.
• Dahl berättade om den förestående fusioneringen med Optimera och resonerade även kring tillgängligheten på foderrör. Budskapet är att de finns tillverkade, men att flaskhalsen nu är transporter från södra till norra Europa. Man ska också öppna ett antal obemannade proffsbutiker, bl a i Ljusdal.
• Aqvify visade sin app som kan övervakaden egna brunnen.
• If Skadeförsäkring presenterade sitt branschanpassade erbjudande, där det bland annat ingår hjälp med avtalsgranskning.
• Swedol informerade om samgåendet med Tools och Groll och de gemensamma butikerna med järnhandel, kläder med mera.
• Muovitech lyfte den nya köldbärarvätskan Kilfrost Geo som har fullt korrosionsskydd och varken är giftig eller brandfarlig.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JÖRGEN OLSSON, JOHAN ANDERSSON, DOMINIKA RYDEL

Äntligen kunde vi samlas igen!

28 juni, 2022/0 Kommentarer

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Det var en fantastisk känsla att hälsa alla medlemmar och leverantörer välkomna till Borrföretagens årsstämma i

Stockholm den 19–20 maj. Som vi på kansliet hade längtat och äntligen kunde vi som förening arrangera en fysisk årsstämma. Det var extra roligt att uppslutningen var så stor, där över 50 företag och närmare 100 personer bidrog till att göra evenemanget till en så lyckad tillställning. Borrföretagen är i högsta grad en levande förening och utan de fysiska träffarna har vi som branschorganisation inte kunnat leva fullt ut! Det är därför så viktigt att vi fortsätter att träffas, samverkar och utbyter erfarenheter och sist men inte minst har kul. Stämman är ett av de viktigaste möten en förening har och det är där vår framtida verksamhet planeras och beslutas, så ett stort tack till alla er medlemmar som engagerar sig i föreningen.

Mötet illustrerade även vilken stark vilja det finns att tillsammans driva branschen framåt och stämmans två dagar lockade fram många intressanta diskussioner. Borrföretagen har en stor uppgift i att driva branschens nyckelfrågor och samarbetet med SGU och Svenskt Geoenergicentrum kring att ta fram en guide till de kommunala handläggarna gällande geoenergi är ett steg i rätt riktning. Det var även väldig upplyftandet att se det branschviktiga arbetet och medlemsnyttan som Svenskt Geoenergi presenterade, inte minst den pinfärska statistiken. Siffror som framför allt visar på den stora nytta geoenergi gör i klimatarbetet.

I detta nummer är HR och rekrytering i fokus. Ett ämne som är väldigt aktuellt i dessa dagar där många företag upplever att det blir allt svårare att rekrytera kompetent personal. Tidigare skulle man vara glad om man hade ett jobb. Så funkar det inte längre och unga vill idag jobba med något som intresserar dem. Vi som branschorganisation har en viktig funktion att fylla genom att göra yrket mer synligt, men också genom att skapa förutsättningar i branschen för att kunna attrahera arbetskraft. En viktig del i det arbetet är utbildning av borrtekniker och årets elever är redan i full gång med att lära sig yrket. I vanlig ordning så presenterar Borrsvängen årets elever – kanske är det någon av dem din blivande kollega i vår viktiga bransch?

Snart dags för sommar och jag ser hur regnet drar bort och solen tittar fram utanför kontoret, vilket
får en att fundera på vilken av SGU:s prognoser över grundvattnet som kommer att gälla i år. Svaret har vi i Borrsvängen nummer 3 och till dess får jag önska en fin sommar och en god semester.

Trevlig läsning!

Hallå där, Johan Barth…

21 juni, 2022/0 Kommentarer

Johan Barth, produkt- och affärsutvecklare.

Du har nytt jobb som pro- dukt- och affärsutvecklare på Debe Flow Group.

– Det stämmer. Det är ett väldigt roligt och utvecklande arbete i ett företag med stark framåtanda. Debe är en aktör som funnits i branschen länge och som jag började lära känna runt 1995. Ägaren har ett uttalat mål att markant växa, och i den expansionen har jag en roll.

Debe har redan idag ett utbud av bland annat olika pumpar, produkter för geoenergi, VA, VVS, vattenrening och en serviceorganisation.

I vilken riktning ska ni växa?

– Det mesta inom verksamheten snurrar ju kring vatten. Det vi ska göra nu är att arbeta vidare och växa runt den kärnan. Men även att bli en mer fullständig leverantör till hela vår bransch.

Vad tillför du?

– Jag har sedan länge väldigt bra kontakter i branschen, stor kännedom om verksamheten och har en hydrogeologisk kompetens i grunden. Det är fantastiskt roligt att vara kvar i branschen och gläds åt att få jobba där det finns en vilja att expandera, inom ett område där jag känner mig hemma.

Vad ska du göra rent konkret?

– Det handlar bland annat om att identifiera bolag som passar in i expansionen men också att bidra till den produktutveckling som finns inom verksamhetens olika bolag. Vilka bolag eller produkter som kan bli aktuella kan jag såklart inte säga, men det kommer vi presentera i nyheter allt eftersom.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Veidekkes pusselbitar faller på plats

21 juni, 2022/0 Kommentarer

Veidekke Grundläggning AB framtidssäkrar sin plats i branschen samtidigt som de arbetar för mindre klimat- avtryck. Förvärvet av tre borrföretag, medlemskapet i Borrföretagen samt inträdet i geoenergibranschen är alla viktiga bitar i pusslet.

När man kommer in på Veidekke Grundläggnings kontor i Bålsta utanför Stockholm möts man lite överraskande av en mängd ytterskor. De ligger huller om buller innanför entrédörren.

– Vi försöker undvika att dra in en massa smuts. Vi är alltid så skitiga när vi kommer tillbaka från våra projekt, säger vd Thomas Torefeldt, tar av sig sina blöta kängor och klappar om den nyfikna kontorshunden Elsa som kommer fram för att hälsa.

Att personalen går omkring i strumplästen tillhör inte de vanligaste synerna i byggbranschen. Men Veidekke Grundläggning är inte som andra grund- och markläggningsföretag. Förutom skopolicyn finns här annorlunda och kanske något oväntade sätt att tänka. Man jobbar till exempel mot psykisk ohälsa och satsar på att få de anställda att växa på jobbet.

– Det är viktigt, förklarar företagets arbetschef Markus Pudas. Oavsett hur fina maskiner vi har och hur bra arbetsförhållande än är så är personalen viktigast. Både på jobbet och hemma. Jag har jobbat på andra företag och det är stor skillnad på tankesätt när det gäller de här frågorna.

”Vi vill skapa en trygg arbetsplats där alla kan vara sig själv, bry sig om varandra och inte minst se varandra”. Så formulerar Veidekkes koncernchef Jimmy Bengtsson företagets arbete mot psykisk ohälsa.

Öppna för förändringar

Öppenheten för nya idéer och tankesätt speglas även i Veidekke Grundläggnings förhållningssätt till marknaden. Man är alltid villiga att utvecklas och förändras för att kunna bli en större spelare. 2016 såg man till exempel att man behövde komplettera utbudet med grundläggningstjänster i Göteborg och det ledde till att man köpte borrföretaget Tautech AB. Det lyckade företagsförvärvet visade vägen och 2018 gjordes en inkråmsaffär med grundläggnings- och energiborrningsföretaget Nibu Borr AB i Gävle. Företagen hade redan ett etablerat samarbete och man såg att man kunde fortsätta utvecklas tillsammans, berättar Thomas.

– När vi gör ett företagsförvärv ska det vara ett förvärv som det köpta bolaget välkomnar, säger han. Nibu Borrs ägare såg liksom vi att det var en bra möjlighet att kunna utveckla våra verksamheter tillsammans.

Och så har det också blivit, konstaterar Markus.

– Idag har vi tillsammans utvidgat borrverksamheten och vi har mellan 15 och 20 borriggar som är i daglig drift, berättar han. Vi har fått större tillgång till marknaden, bland annat på Nibu Borrs hemmaplan Gävle.

Medlemmar i Borrföretagen

Satsningen var lyckad och ytterligare ett borrföretag är nu förvärvat. Då brunnsborrning ingår i utbudet har man ganska nyligen blivit medlem i Borrföretagen. Och medlemsskapet är något man uppskattar. Som medlemmar kan de vara med och påverka, konstaterar Thomas.

– Vi är väldigt intresserade av vad som händer i branschen och får genom Borrföretagen bra information. Medlemsskapet ger också ett utvidgat kontaktnät, säger han.

Borrföretagen gör en insats för att höja intresset för borrbranschen och visar att den delen av marknaden finns, menar Thomas. Branschen måste som bekant föryngras och där tycker Thomas att organisationen gör ett bra arbete. Yrkesutbildningen skapar intresse för borrning och den lockar unga människor.

– Vi har betonat att det är viktigt för oss att få praktikanter som är intresserade av vår nisch med både grundläggning och energiborrning, säger han. Vi har hittills haft två praktikanter från utbildningen hos oss. En av dem har fått anställning.

Veidekke Grundläggning går en ljus framtid till mötes, spår Markus och Thomas. Framtiden innefattar bland annat att ta sig an större projekt samt att expandera i Norrland. ”Vi ska växa med förstånd”, slår de fast. Och med det menar de bland annat att de ska gå långsamt fram samt minimera företagets klimatavtryck. När det gäller miljöarbetet spelar etableringen i geoenergibranschen en viktig roll.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Den uppfinningsrike värmepumpexperten

14 juni, 2022/0 Kommentarer

Han är civilingenjören och värmepumpspecialisten som tidigt i gryningen stått på Slussen och tiggt påhugg som hamnsjåare. Han har som lastbilschaufför kört ut tidningen Mitt Livs Novell. Han är dessutom uppfinnare med ett tiotal patent i portföljen. Möt Borrsvängens profil Jan-Erik Nowacki.

Augusti, 1975. Sverige drabbas av en rejäl värmebölja. Termometern närmar sig 37 grader och en sådan sydeuropeisk hetta har inte tidigare mätts upp på våra norra breddgrader. Samtidigt når sjuttiotalets stora energi- kris sin kulmen och OPEC har dragit åt oljekranarna. Krisen nära på lamslår Sverige och att diskutera alternativa energikällor står högt på dagordningen. Den gassande solen får onekligen tankarna att söka sig till solenergi som ett första alternativ. Dessutom gör den bedövande värmeböljan att tanken på att bygga värmepumpar ligger långt borta för de allra flesta. Men det är just precis i de banorna den unge civilingenjören Jan-Erik Nowacki funderar. Han är nämligen vid sidan om sitt arbete med härdnödkylning på Studsvik i Nyköping i färd med att utveckla en dieseldriven frikolvskompressor för värmepumpar. Vad är det då med värmepumpar som fångar hans intresse?

– Jag tyckte, och tycker fortfarande, att värmepumptekniken är förbluffande. Man tar tre fjärdedelar solenergi och tillsätter en del el och vips får man fyra fjärdedelar värme, säger Jan-Erik.

Mötte motstånd

Motståndet mot sådana moderniteter som värmepumpar är emellertid stort vid den här tiden. Jan-Erik ansöker om finansiering av värmepumpsprojektet men får nej överallt. Anslagsmyndigheterna inte bara avslår ansökningarna, de avråder även starkt. I ett utlåtande hette det:

”En värmepump är en komplicerad maskin. Den kommer att kosta minst en halv miljon och den kommer bara att hålla i två år. Tre personer kommer att få bosätta sig i pannrummet för att kunna underhålla den dygnet runt. Och värmeutbytet kommer bara bli en och en halv gång mer än den el man tillför”.

Jan-Erik blir dock inte avskräckt utan fortsätter att utveckla sina idéer och bygger flera prototyper. Han får oväntat stöd av Vattenfall och ASEA som helt plötsligt har fått upp ögonen för värmepumpar. Jan-Eriks hårda arbete ger resultat i form av ett nytt jobb och en ny utmaning.

– 1981 blev jag konstruktions- och utvecklingschef på Thermia Energiteknik och där började jag bygga stora värmepumpar. Den största var på 1 500 kW och den kunde värma upp en mindre ort. Vi värmde upp Lidingös fjärrvärmenät med två sådana.

Den stora oljekrisen fortsätter och behovet av en ny uppvärmningsteknik ökar. Thermia Energiteknik och Jan-Erik bygger värmepumpar i rasande takt i hela landet.

Första patentet

1985 är energikrisen över. Energipriset sjunker drastiskt samtidigt som räntan höjs och värmepumpmarknaden kollapsar. Under ett decennium är geoenergi iskallt, om uttrycket tillåts. Iskallt för alla utom för ihärdiga ingenjörer, som till exempel Jan-Erik, som brinner för bergvärme. Under ett decennium förbättras tekniken i det tysta samtidigt som branschens aktörer inväntar rätt tillfälle att komma tillbaka på marknaden. Jan-Erik passar på att göra sin licentiatavhandling på KTH Energiteknik.

Den handlar om, ja ni gissade rätt, värmepumpar. I avhandlingen presenterar han en ny och revolutionerande pump som han har tagit fram med sin mentor, professor Eric Granryd. De söker och får patent på uppfinningen.

– Det är en värmepump och kylmaskin med enbart en rörlig del som bara arbetar med vatten och luft. Det är det patentet jag är mest stolt över.

Vändpunkten för geoenergibranschen kommer 1995 då Nutek utlyser en värmepumptävling. Förutsättningarna var att pumpen skulle vara lättinstallerad, billig, miljövänlig och ha lång livslängd.

– Jag deltog, men vann tyvärr inte, minns Jan-Erik. Men det kom många nya bra pumpar och system i och med tävlingen.

Efterfrågan på geoenergi ökar och det kommer många nya kompetenta tillverkare. Tusentals driftsäkra, miljövänliga och energisnåla värmepumpar installeras i landet. Trenden har vänt och resten är geoenergihistoria.

Marginalel och livscykelanalys

Som förespråkare av geoenergi och värmepumpar får Jan-Erik ibland höra argument om att värmepumptekniken är miljöfarlig. Begrepp som marginalel brukar användas, säger han. Marginalel är den elkraft som med ett marknadsekonomiskt synsätt just för tillfället är dyrast att producera. I centraleuropa är marginalelen kolkondensproducerad el och eftersom Sverige är en del av detta system är kolkondensproducerad el även marginalel här.

– Fjärrvärmeförespråkare brukar säga att värmepumpar tar all sin el från det smutsigaste kolkraftverk i låt oss säga Rumänien. De menar om man inte använder värmepumpar så minskas åtgången av el så att rumänska kraftverket kan stängas av. Jag anser att om marginalelsteorin ska tillämpas så ska den göra det på alla slags bränslen. I så fall är varje vedträ vi eldar i Sverige lika dåligt som rumänskt fulkol.

Jan-Erik har inte heller mycket till övers för den så vanligt förekommande miljölivscykelanalysen. Han hävdar att det i ett långsiktigt perspektiv är en överskattad analysmetod eftersom det alltid finns okända faktorer. Man måste till exempel gissa hur länge maskinen kommer att hålla, man måste förutspå hur samhället kommer att se på miljön och man måste veta utveckling av energipriser och förväntade räntekostnader under den tidsperiod man har maskinen.

– Efter tio år har faktorer ändrat sig och då står man där med sin undermåliga kalkyl. Man använder gissade parametrar, helt enkelt. På oljepannetiden var det svavel och sot som var problemet, när oljan ersattes med kärnkraft blev det problematiskt med strålning och olyckor och nu är det växthuseffekten som måste undvikas.

En stolt uppfinnare

Jan-Erik Nowacki

Jan-Erik kallar sig med stolthet för uppfinnare. Vad är det som är så lockande med att uppfinna?

– Ja, inte är det pengar, säger han och skrattar. Jag har inte tjänat ett öre på mina patent. Jag drivs av viljan att uppfinna något som inte redan finns. Jan-Erik har ett tiotal patent. Värmepumpen med den rörliga delen har vi redan nämnt. Bland de övriga patenten står några ut. Till exempel energispararen ”Blippen” – en tejpliknande remsa som fästs på olika ställen i bostaden.

– Blippen färgas röd, grön eller gul beroende på hur elsituationen ser ut. Är det elbrist färgas Blippen som sitter på badkaret röd för att varna för att det kan bli dyrt att ta ett hett bad. När det är mycket kallt ute blir Blippen vid braskaminen grön och signalerar att det är rimligt att tända en brasa. Blippen arbetar med nudging och är bara rådgivande.

En skeptisk tvivlare

Jan-Erik är numera pensionerad men än så länge har han inga planer på att sluta arbeta. Han arbetar fortfarande för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen och KTH samt är ordförande för Svenska Uppfinnareföreningen. Dessutom driver han sitt företag Nowab. Vad är det då som driver Jan-Erik? Han är en tvivlare, förklarar han.

– Jag är skeptisk, jag tror inte på något. Tvivel för forskning framåt. Människor som är bombsäkra på att de har rätt driver mig att fortsätta.

För Jan-Erik går arbete och fritid hand i hand. Just nu bygger han en liten segelbåt tillsammans med en av sönerna. Den sex meter långa och ihopfällbara katamaranen ligger i trädgården.

– Jag ska segla Lidingö runt när den är klar, säger han och utbrister sedan med ett leende:

– Livet är verkligen roligt, man kan göra så mycket!

Han inte bara ler när han säger det, han formligen lyser upp. Det är onekligen så att Jan-Erik, 75, har många likheter med den unge högskolestudenten som körde ut ungdomstidningar och jobbade som hamnsjåare för mer än femtio år sedan. Han är fortfarande samma nyfikna och uppfinningsrika person med huvudet fullt av värmepumpar och andra nya spännande idéer. Men vad det är för revolutionerande påhitt får framtiden utvisa.

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Norge: God efterfrågan men dålig lönsamhet

7 juni, 2022/0 Kommentarer

Även i Norge har elpriserna stuckit iväg på senare tid och skapat osäkerhet för den som står i begrepp att konvertera till en energilösning som inkluderar elförbrukare.

Men där påverkas marknaden även av andra faktorer, förklarar Einar Östhassel på Maskinentreprenörernas Förbund, MEF, som samlar de norska borrarna.

Einar Östhassel på norska Maskinentreprenörernas förbund.
Foto: Privat

– Elpriset som normalt ligger på mellan 50 öre och en krona ligger idag på mellan två och tre kronor. Det är klart att det påverkar, men vi har ändå sett en stor ökning i efterfrågan på geoenergi. Tyvärr har alla komponenter blivit väldigt dyra att importera och entreprenörerna har haft svårt att kompensera sig genom prisökningar. Så branschen har att göra, men lönsamheten är dålig, säger Einar Östhassel.

I Norge finns Enova, ett företag ägt av staten, som arbetar för omställningen till vad man kallar ett ”lågutsläppssamhälle”. Genom politiskt styrda åtgärder ger Enova stöd och finansiering för omställning till förnyelsebar energi från exempelvis sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

– Geoenergi får inte lika mycket stöd som de andra förnyelsebara energislagen. Här har vi ett enormt kommunikationsarbete att göra, för att utbilda både allmänhet och beslutsfattare om geoenergins fördelar.

Staten stöttar

I Norge liksom i Sverige har staten gått in och avlastat privatpersoner som drabbats extra hårt av de kraftigt höjda elpriserna under vintern. Däremot har man ingen motsvarighet till de svenska ROT-avdragen, något Einar Östhassel önskar sig eftersom han menar att det skulle kunna gynna borrföretagen.

Kan dubbla geoenergin

Den totala energiproduktionen i Norge uppgår till omkring 170 TWh om året. Geoenergin står idag för 4–5 TWh.

– Det är en andel som jag menar att vi utan större problem skulle kunna dubbla.

Men det krävs insatser från oss i branschen och mer kunskap hos de som fattar besluten, säger Einar Östhassel.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Naturgasen styr elpriset

31 maj, 2022/0 Kommentarer

Magnus Thorstensson är elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

– Förra våren var lång och kall, vilket gjorde att lagren av naturgas i Europa var mindre än normalt. Men Ryssland svarade inte med att skruva på kranen. Allt faller tillbaka på ryssarnas naturgaspolitik, säger Magnus Thorstensson, nationalekonom och elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

Magnus Thorstensson pekar på de höga priserna på naturgas som den huvudsakliga förklaringen till hös- tens och vinterns höga elpriser. Att priset på naturgas har stigit kraftigt beror på att Ryssland har dragit ned på produktionen och inte exporterat så mycket som de kan.

Skälet till att priset på naturgas styr elpriset, oavsett hur elen produceras, är
att priset på el bestäms på auktioner på Europas olika elbörser (läs mer i separat artikel om elmarknaden). Priset bestäms av den högst betalade elen, det vill säga den som är dyrast att producera för att täcka efterfrågan och därmed är den som klubbas sist i auktionerna. Under lång tid har detta varit kolkraft. Men i dagens situation är naturgasen dyrast, och därmed den fossila energikälla som styr elpriset i Europa. På sikt kommer dock denna marknadsmekanism att fasa ut fossil kraft.

Sammankopplade

Att priset på naturgas påverkar elpriserna i Sverige beror på att i princip samtliga europeiska länders elnät är samman- kopplade, direkt eller indirekt.– Det finns ett antal olika elbörser i Europa, där Nord Pool är börsområdet för Norden och Baltikum. I dag finns en gemensam algoritm som beräknar priset för hela Europa utifrån de köp- och säljbud som aktörer har lämnat till börserna. Sedan finns det begränsningar i överföringen av el. Hade den varit tillräcklig i hela Europa hade vi haft ett enhetligt europeiskt elpris.

Ökad efterfrågan

Men det är inte bara priset på naturgas som har påverkat elpriserna. Även priset på kol och utsläppsrätter har stigit och det blåste mindre än vanligt under hösten i Europa med lägre produktion av vindkraft som följd. Samtidigt ökade efterfrågan på el som en del av återhämtningen efter coronapandemin.

– Ett stort underskott i vattenkraftmagasinen i Norden har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson.

Saknar statistik

Geoenergin och dess värmepumpar påverkar effektbehovet under vinterns kalla dagar. Den påverkar också hur elnätet ska dimensioneras lokalt vid nyexploateringar, påpekar Magnus Thorstensson.

– Det är ingen enkel fråga. Problemet är att det inte finns någon riktigt bra statistik på värmepumparna. Frågan är hur mycket de påverkar topplasten och den dimensionerade effekten i elsystemet. Direktverkande el har såklart sina fördelar men värmepumpar är ett effektivt uppvärmningssystem. Sam- tidigt är fjärrvärme bra där det är utbyggt. Men jag köper inte resonemanget att el är för fint för att använda för vissa ändamål. Det måste vara upp till kunderna och deras plånböcker att avgöra.

Stora projekt klarar elen

Elektrifiering av samhället pekas ut som den stora möjliggöraren i omställningen. Men räcker då elen till allt? Eller kommer geoenergin att straffas ut av ett stigande elpris som följd av en allt högre efterfrågan som inte matchas i en utbyggd produktion? Magnus Thorstensson har inget rakt svar på frågan.

– Stora projekt som Hybrit, som ska producera fossilfritt stål, kommer vara relativt enkla att genomföra, då det finns ett ömsesidigt engagemang från alla parter. Men i alla mindre projekt, räknar kundsidan kallt med att elen kommer att vara på plats? Eller kommer kunderna att bidra till att tillförseln säkras? Ska allt förverkligas måste kundsidan bli mer aktiv och till exempel i förväg prissäkra elen hos en elleverantör. Jag har svårt att se att de traditionella elföretagen ensamma kan ta hela risken.

Under 2021 blev det genomsnittliga elpriset på Nord Pool 63 öre per kilowattimme. Det är en ökning med 52 öre, eller 554 procent, jämfört med 2020. Det högsta timpriset nådde 646 öre och det lägsta 0,08 öre.

TEXT: LARS WIRTÉN

Inga tydliga trender – Men elpriset oroar marknaden

24 maj, 2022/0 Kommentarer

Elpriserna har skenat men det rapporteras om rusning efter värmepumpar sista kvartalet i fjol. Vad ser borrföretagen för rörelser på marknaden – ökar efterfrågan på geoenergi? Är det skillnad mellan enskilda småhus och större kommersiella fastigheter? Påverkar elpriset, i så fall hur och vilken är kopplingen till den energilösning man konverterar ifrån?

Borrsvängen kollade läget med några av borrbranschens större aktörer.

Martin Johansson, Finspångs Brunnsborrning. Foto: FBB

Finspångs Brunnsborrning, Martin Johansson, ekonomichef och order- ansvarig:

– Jag räknar med att vi kommer att se ett permanent högre elpris, även om det inte kommer att ligga fullt så högt som det gjort de senaste månaderna. Ur ett geoenergiperspektiv ser vi det som fördel, i synnerhet om man konverterar från eluppvärmning. Det kan finnas en större tvekan att konvertera från fjärrvärme, men sannolikt kommer även den energi- försörjningen att bli dyrare framöver.

Kostnaderna för biobränsle ökar på grund av hårdare konkurrens om dessa resurser i andra tillämpningsområden. Till exempel utvinning av syntetiska bränslen och även i flera fall kostsamma renoveringar av äldre distributionsnät i marken.

Fördelarna överväger

Martin Johansson menar att det ännu har gått för kort tid med höga elpriser för att kunna avläsa några riktigt tydliga trender, annat än att efterfrågan ökat från hus med eluppvärmning. Hos FBB har efterfrågan på geoenergianläggningar varken ökat eller minskat och det gäller såväl villor som kommersiella fastigheter. Men någon oro för att intresset för att satsa på en energilösning – geoenergi – som inkluderar en elförbrukare ska minska känner man inte:

– Det är ju fortfarande så att geoenergi är minst två delar gratisenergi och en del elektricitet. Till det ska man lägga fördelen med den värdeökningen på fastigheten som geoenergi ger.

Äldre anläggningar kompletteras

En tydlig trend som däremot syns är att efterfrågan på kompletteringsborrning till äldre geoenergianläggningar ökar.

– De anläggningar som gjordes för säg 20 år sedan är med dagens mått mätt underdimensionerade. Pumparna går mer och mer för varje år i takt med att framledningstemperaturerna blir lägre. Det är inte ovanligt att vi borrar lika mycket till när vi kompletterar de 20 år gamla systemen, säger Martin Johansson.

När det gäller de stora kommersiella fastighetsägarna upplever Martin Johansson att de flesta har bundna elavtal och därför inte har drabbats av prishöjningarna.

Sveborr, Tomas Söderqvist, delägare:

Tomas Söderqvist Sveborr
Foto: Privat

– Jag skulle säga att de flesta som kan skaffar andra uppvärmningsformer än direktverkande el.

Sveborr, som gör mycket jobb i Örebrotrakten, har märkt av en ökad efterfrågan jämfört med hur det brukar vara vid den här tiden på året.

– Det gäller konsumentsidan och efterfrågan ökar både från dem som idag har pelletseldning, elpannor och dem som har direktverkande el. Hushåll med direktverkande el har sett sina elräkningar skena. Tidigare har de tyckt att en övergång till bergvärme har varit för dyr, eftersom det innebär att de också måste konvertera till vattenburen värme, men många av dem tänker annorlunda nu med elpriserna. Har man pelletseldning så har man redan vattenburen värme så där finns inte det hindret.

Brist på pumpar ett problem

Även Sveborr gör en hel del kompletteringsborrningar till äldre anläggningar.

– I och runt Örebro var man tidig med geoenergi, men tyvärr borrades det lite för grunt – runt 60–70 meter i många fall. Där gör vi kompletteringsborrningar nu.

En faktor som dämpar efterfrågan är bristen på pumpar.

– Det är minst två månaders väntetid. I många fall kan vi göra så att vi borrar och tar betalt för det och sedan får kunden vänta på att få sin pump installerad. Men alla vill inte och jag har märkt att det gör att en del kunder vilar på hanen, säger Tomas Söderqvist.

Mikko Ojanne, Rototec
Foto: Anette Persson

Rototec, Mikko Ojanne, vd:

– Jag känner att det finns en oro. När våra konsulter räknar och ska presentera en 10–15 års plan för en potentiell kund som ska konvertera, så ser det just nu inte bra ut för geoenergin. Vi kan ju inte komma med glädjekalkyler utan måste vara realistiska och ta höjd för det som händer med elpriserna.

Vad tror du skulle hända om elpriser- na stannade på de höga nivåer vi haft de senaste två månaderna?

– Det skulle för det första vara en katastrof för industrin rent allmänt i Sverige men även spilla över på vår bransch och i så fall har vi några mörka år framför oss. Den som idag har fjärrvärme och hushållsel har en delad risk och då vill man inte gärna gå över till att bli 100 procent elberoende, säger Mikko Ojanne.

Prioriterar långsiktighet

Bland större kommersiella fastighetsägare ser han en osäkerhet kring stabiliteten och långsiktigheten.

– Man har sett att en krona plötsligt kan bli sex kronor. Blir det tolv kronor nästa gång? Företagare vill kunna tänka och planera långsiktigt och veta att det finns en förutsägbarhet. Det är stora beslut som ska fattas, kanske 50–200 borrhål och ett antal stora värmepumpar. Om elpriset stabilt hamnar på en högre nivå så är det mycket bättre än en svajig och osäker prisbild, just med tanke på långsiktigheten i investeringarna.

En del av elektrifieringen

– Vi har två stora och viktiga faktorer i energipolitiken idag. Den ena är infrastrukturen som måste rustas upp och den andra är hur själva produktionen ska gå till. Ska vi ha kärnkraft i framtiden, hur mycket kan vind- och solkraft ge och så vidare. Ovanpå det har vi elektrifieringen av hela samhället och vi ska inte glömma att värmepumpar också är en del av elektrifieringen.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Akademiska Hus: Tillförsikt trots höga elpriser

17 maj, 2022/0 Kommentarer

För Akademiska Hus har geoenergi länge varit en pusselbit i energiförsörjningen. Geoenergi vars låga driftskostnad nu utmanas av skenande elpriser, men som ändå kan ha goda framtidsutsikter. Det är en komplex fråga där såväl deras elavtal som installation av geoenergi på rätt plats och i rätt kombination med andra energislag spelar in.

Akademiska Hus vände tidigt blicken mot geoenergi, anläggningar för geoenergi har blivit en naturlig del i systemen för energiförsörjning på campusområden. Bolaget äger många campus, med många byggnader, och det ger både ett stort energibehov och i vissa fall mycket överskottsvärme. Ett exempel är de många datorhallarna som behöver kyla året runt.

Fokus på energibehov

Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

– Geoenergi är en del i våra tekniska lösningar för att försörja oss energimässigt. I vårt energi- och klimatarbete ser vi alltid först till att minska våra byggnaders energibehov. Därefter vill vi kunna ta tillvara och flytta överskottsenergi samt utnyttja sol och förnybar energi, vilket geoenergilösningar kan möjliggöra, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Han och hans kollegor överväger geoenergi vid nyproduktion såväl som vid uppgradering av energisystem – det görs sällan en total konvertering, men vid utveckling av en enskild byggnad. Geoenergianläggningar finns idag på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle, Örebro och snart i Alnarp utanför Malmö.

Geoenergi är gratis, men hur påverkar det Akademiska Hus att el som driver kyl- och värmepumpar är långt ifrån gratis just nu? En inte helt enkel fråga att svara på, betonar Fredrik Nyberg innan han gör ett försök. De skenande elpriserna går inte obemärkt förbi, men i vilken grad de påverkar och med vilken följd är en komplex fråga.

Kombinerade energilösningar

– Övrig energiförsörjning och infra- struktur spelar roll, och det gör även våra elavtal. Befintlig infrastruktur för försörjning kan motivera geoenergi som del av energiförsörjningen, samtidigt som geoenergi kan motivera en satsning på infrastruktur. Geoenergi och infrastruktur driver varandra.

Vanligast är att Akademiska Hus kombinerar leveransen av geoenergi med andra energislag. På så sätt skapar de en mer flexibel leverans och får en bättre leveranssäkerhet.

– Att koppla på geoenergi där vi redan har ett kyl- och värmenät, som exempelvis levererar fjärrkyla till våra byggnader, kan vara en god idé. Men förutsättningarna på våra campus ser olika ut, ett campus kan ha ett par lager för geoenergi och ett annat område har inget.

Det är lite tidigt att dra slutsatser om de ökade elpriserna, menar Fredrik Nyberg.

Elpriserna kräver kreativitet

– Kortsiktigt påverkas vi inte så mycket, beroende på vår elhandelsmodell. Vi kan även påverka vår energiproduktion på olika sätt, så än sitter vi ganska lugnt i båten. Men visst spelar det roll hur vi prioriterar våra satsningar framöver.

Med en hel del kyl- och värmepumpar i fastighetsbeståndet behöver de bli ännu mer kreativa, konstaterar han, och Akademiska Hus fortsätter att värdera geoenergi parallellt med andra energilösningar.

– Frågan är hur stor differens det blir över tid mellan driftskostnaden för geoenergilösningar och annan värme och kyla. Förutsättningarna för geoenergi kan komma att minska, elpriserna kan göra den mindre lönsam.

Men prisutvecklingen är inte hela sanningen, påpekar Fredrik Nyberg. Det handlar också om hur energimarknaden utvecklas sett till effekt, inte minst toppeffekt.

Toppeffekt i fokus

Campus Örebro

– Effekt blir mer och mer en fråga. Det kostar mycket att producera effekttoppar, och ofta förknippas dessa med klimatpåverkan. Där vi har tillgång till geoenergi skulle den kunna få en roll i att utjämna toppeffekter, det kan bli aktuellt att titta på sådana lösningar.

Det ligger i deras uppdrag att ständigt effektivisera byggnader och energibehov på campusområden och en väg kan vara att flytta energi mellan byggnader, beroende på säsong.

Klimatsmarta lösningar blir lätt komplicerade lösningar, men det behöver inte vara så, inte ens när elpriserna slår i taket, menar Fredrik Nyberg. Han har tillförsikt.

– Våra hållbarhetsmål har förändrats med åren, strategierna ser annorlunda ut idag. Det hållbara perspektivet måste inte sätta käppar i hjulet för kostnadseffektiva lösningar. Vi måste bara tänka smart, ha fokus på vår samtid och ha med oss att en väl byggd portfölj av lösningar gör oss starkare vid en förändring.

TEXT: MIA ISING

I vilken riktning ska ni växa?

Vad tillför du?

Vad ska du göra rent konkret?

Öppna för förändringar

Medlemmar i Borrföretagen

Mötte motstånd

Första patentet

Marginalel och livscykelanalys

En stolt uppfinnare

En skeptisk tvivlare

Staten stöttar

Kan dubbla geoenergin

Sammankopplade

Ökad efterfrågan

Saknar statistik

Stora projekt klarar elen

Fördelarna överväger

Äldre anläggningar kompletteras

Sveborr, Tomas Söderqvist, delägare:

Brist på pumpar ett problem

Rototec, Mikko Ojanne, vd:

Prioriterar långsiktighet

En del av elektrifieringen

Fokus på energibehov

Kombinerade energilösningar

Elpriserna kräver kreativitet

Toppeffekt i fokus

UTGIVNING

KONTAKT

ARTIKLAR

ANNONSERING

UPPLAGA