Aktuellt-arkiv - Sida 17 av 32

Frihet och ansvar tilltalar Christopher

9 augusti, 2022/0 Kommentarer

Christopher Tjernberg, nybliven borrtekniker.

Det var lite av en slump när Christopher Tjernberg utbildade sig till borrtekniker. Han skulle bli elektriker, men när pandemin tvingade honom att lämna sin praktikplats vände han blicken mot borrbranschen. Det blev ett lyckokast, han trivs med det självständiga arbetet.

På Mälaröarnas Brunnsborrning arbetar en av branschens färskaste borrtekniker, Christopher Tjernberg, 29 år. Fullständig novis var han dock inte när han satte sig i skolbänken. Han hade tidigare gästspelat hos morbrodern, som driver ett företag inom brunnsborrning, och där trivdes han.

– Jag var mitt i utbildningen till elektriker när pandemin satte stopp för arbetet på det företag där jag var lärling. Jag blev varslad. När jag tröttnat på att leta nytt jobb fick jag upp ögonen för utbildningen till borrtekniker, berättar Christopher Tjernberg.

– Viss erfarenhet från morbrors firma i Mora hade jag ju, och det bidrog till att locka in mig på tankarna att bli borrare istället.

Logisk och lyhörd

Utbildningen i Uppsala gjorde honom inte besviken. Christopher Tjernberg uppskattar den möjlighet att prova på yrket som föregår själva utbildningen, att få känna på hur det är att arbeta ute i fält är jättebra, tycker han.

– Jag insåg att man verkligen behöver vara både stresstålig, logisk och lösningsorienterad i detta yrke, det kräver ett konsekvens- och säkerhetstänkande. Och att ha med kunder att göra kräver att man också är lyhörd och smidig.

– Det var mycket av det som lockade mig, jag tycker om att ta ansvar. Att göra något icke genomtänkt i detta jobb kan få förödande konsekvenser.

Nöjd är han också när han nu fått sin första tillsvidareanställning, på företaget i Skå. Företaget är specialister på borrning för bergvärme och vattenbrunnar, och inne i en utvecklingsfas. Hit kom han efter att ha gjort praktik på Styrud.

Schysta villkor

Den ena dagen är inte den andra lik i borrsvängen, upplever Christopher Tjernberg. Att arbeta som brunnsborrare ger den omväxling och den frihet och flexibilitet han ville ha ut av sitt yrkesval, i kombination med en skälig lön. Det finns alltid något nytt att lära och själv planerar han att bli certifierad borrare.

– Bra arbetstider, och att kunna påverka dem, är viktigt. Den här arbetsplatsen passar mig bra, jobbet går att kombinera med mitt övriga liv. Så länge jag tar ansvar för mitt jobb är det oftast möjligt att flexa för exempelvis tandläkarbesök.

Introduktionen viktig

Det är viktigt som anställd att visa att man vill något med sitt jobb, reflekterar han, men vägledning och bra förståelse från arbetsgivaren när man är ny i jobbet är också viktigt.

– Jag har blivit bra bemött från start, från att jag tog min första kontakt med företaget. Det är genom bra vägledning från min arbetsgivare som jag kunnat bli en duktig borrare.

Christopher Tjernberg har sin uppfattning om hur en bra personalpolitik ser ut. Förmåner som friskvårdsbidrag i all ära, men viktigare tycker han att arbetsklimatet är.

– Det ska finnas ett öppet klimat för att diskutera olika arbetsfrågor, och det har vi här. Vi kan alltid boka in ett möte där alla är med i samtalet.

Företaget har mindre än tio anställda och det tror han gör sitt till. Då syns man i mängden och kommer bättre till tals – en fördel i små företag, tänker han.

Gemenskap ger glädje

Men kanske allra viktigast är god stämning och att ha kul på en arbetsplats, det lockar åtminstone Christopher Tjernberg. Han fastnade direkt för gemenskapen på sin nya arbetsplats.

– Vi pratar och skojar med varandra, samtidigt som vi är seriösa i vårt arbete. Att ha roligt på jobbet betyder jättemycket, det är ju en stor del av ens dag.

Borrtekniker är en utbildning och ett yrke som borde göra mer reklam för sig, tycker han. Yrket är anonymt för många och det tycker Christopher Tjernberg är synd, honom lockar det på alla sätt. Men det är mycket som ska stämma, från det egna psyket till att man kan acceptera den inte alltid så fashionabla arbetsmiljön.

– Du måste vara beredd att ta mycket eget ansvar och att stå pall för de utmaningar det kan innebära. Och du måste stå ut med att bli skitig! skrattar han. När andra säger att deras jobb är skitigt tänker jag på all den borrkax jag bär hem, varje dag…

TEXT: MIA ISING FOTO: MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING

Ett gott personalarbete gör branschen attraktiv

2 augusti, 2022/0 Kommentarer

Vägen till en bra kompetensförsörjning går via HR, genom att leda och ta tillvara mänskliga resurser på bästa sätt. Ett gott personalarbete bidrar till att göra företag i alla branscher mer attraktiva, menar HR-experten Georg Frick. Borrbranschen är inget undantag.

Georg Frick är konsult, författare och föreläsare i frågor som rör företag och dess anställda. Han driver det egna företaget Frick HR- consulting och i en av hans många föreläsningar har entreprenörer i borrbranschen kunnat stifta bekantskap med honom.

HR, ”Human Resources”, omfattar mycket. Rekrytering, kompetensutveckling, personalvård och konflikthantering, för att nämna något. Georg Fricks roll handlar mycket om rådgivning, arbetsrättslig tvistelösning, utbildning och att vara ett förhandlingsstöd. HR bjuder både möjligheter och utmaningar och det är något han gärna belyser.

– Ditt HR-arbete lägger grunden för ditt varumärke. Det kan vara allt från rehabilitering till strategisk kompetensförsörjning.

– Själv föreläser jag ofta om klassiska personalfrågor som arbetsrätt och lönebildning. Nischade utbildningar kan handla om misskötsamhet eller diskriminering.

Misskötsamhet i anställning är en återkommande fråga. Arbetsgivare söker hans råd och ämnet kommer ofta upp när verksamheter bjuder in honom att föreläsa. Han röjer aldrig enskilda fall, men har rättsfall att referera till.

Ligga steget före

Just nu har arbetsmarknaden stort fokus på de förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, som träder i kraft i sommar. För Georg Frick har det varit en viktig uppgift att ligga steget före, att läsa på och lära ut. Likaså har många arbetsgivare fokus på ett så kallat visselblåsarskydd och regler och rutiner kring detta.

– Sakfrågor inom HR i mindre företag är stort sett de samma som i större företag, men hanteringen kan skilja sig åt. Insatserna i små företag kanske inte alltid är helt korrekta, samtidigt kan där vara mer att önska i stora företag med etablerade HR-funktioner.

Georg Frick pekar på ett gott exempel.

– Jag hjälper ett litet företag som vill växa. De tittar på olika tillväxtscenarier och i planen ingår att redan nu se över exempelvis olika policys och rutiner kring anställningsavtal. Det arbetet har de igen när personalstyrkan växer, då har de lagt en bra grund.

Ordning och reda

För den mindre företagare, brunnsborrare eller annan, som vill göra ett gott personalarbete och bidra till att göra sin bransch så attraktiv som möjligt har Georg Frick en rad goda råd.

Rätt kompetens i ett företag är en affärskritisk fråga, och därför tycker han att ett gott HR-arbete alltid borde vara en naturlig grundsten. En påläst och driven vd kan räcka långt som HR-ansvarig.

– Att attrahera arbetskraft och att ha en god kompetensförsörjning bygger i mycket på att ha ordning och reda i företaget. Ordning och reda ökar möjligheten till trivsel, säger han och menar såväl tydliga strukturer som avtal.

– När du rekryterar, tänk efter vad du vill med rekryteringen och vilken kompetens företaget behöver. Var noga med att inte diskriminera på något sätt. Det är kompetens och inte kön eller hudfärg som ska stå i fokus.

Viktiga frågor att ställa sig kan exempelvis vara hur representation och tjänsteresor ska fungera, och att veta vad som gäller om man hamnar i situationen att man måste säga upp personal. Kan företaget hantera en sådan process själva eller krävs det externt stöd?

Den som är rädd att göra fel rekommenderar han att ta extern hjälp, exempelvis HR med arbetsrättslig kompetens. För det kan kosta att göra fel, och det kostar att ha dåligt rykte.

Viktig vi-känsla

Att uppfattas som en bra arbetsgivare gör det inte bara lättare att rekrytera utan också att behålla personal. Vad som främst attraherar arbetskraft är en schysst lön och rättvisa villkor, är Georg Fricks erfarenhet. Därefter värdesätter man flexibel arbetstid och friskvård som gymkort.

Sist men inte minst pekar Georg Frick på det lilla företagets stora möjlighet.

– Ta tillvara värdet av goda relationer inom företaget! Det är det lilla företagets styrka, att lättare kunna skapa en vi-känsla. Den ska man slå vakt om.

TEXT: MIA ISING ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM FOTO: NINA HEDLUND

Så bygger du varumärket som arbetsgivare

26 juli, 2022/0 Kommentarer

Att fundera på sitt varumärke som arbetsgivare står kanske inte alla gånger högst på att-göra-listan. Det kan vara dags att ändra på det i tider med brist på utbildad arbetskraft.

– Det här är ingen liten sidofråga. Det är en överlevnadsfråga, säger Anna Dyhre, konsult inom employer branding som området kallas.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärket, har länge varit en viktig del av affärsstrategin för kunskapsintensiva företag som konkurrerar om de bästa och mest välutbildade medarbetarna på en global arbetsmarknad. Men Anna Dyhre menar att det är precis lika relevant för borrningsbranschen och alla andra branscher som innefattar fysiskt arbete.

– Alla företag har en kultur och ett varumärke, oavsett om man vill eller inte. De som jobbar med detta sparar pengar. De behåller medarbetarna länge och kan konkurrera med annat än lönen. Se på Ikea, det är knappast lönen som gör att många vill jobba där.

Det här är en av orsakerna till att utvecklingen går mot att allt fler hantverksorienterade branscher konsolideras, genom sammanslagningar och att större företag växer genom förvärv av mindre företag.

– Många unga i dag vill tillhöra större sammanhang, där de ser att de kan utvecklas i sitt yrke, säger Anna Dyhre.

Var attraktiv

Men vad innebär det egentligen att arbeta med varumärket som arbetsgivare? Anna Dyhre menar att det är synonymt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Bara för att i nästa andetag ifrågasätta det uttrycket.

– Vad betyder det egentligen? Det finns väl ingen arbetsgivare som säger sig sträva efter något annat. Det viktiga är att ha klart för sig för vem och vad det är som ska attrahera hos just oss. Ta Hell’s Angels som ett extremt exempel. Det som är attraktivt för dem är kanske inte samma sak som det som är attraktivt för dig och dina medarbetare. Det viktiga är att du är attraktiv för dem du vill ha. Alla vill faktiskt inte jobba på Ikea, trots att de alltid hamnar högt på listorna över attraktiva arbetsgivare.

Ska vara intressant

Inom borrningsbranschen råder sedan länge brist på erfaren och utbildad arbetskraft. Den som går borrteknikerutbildningen är i princip garanterad arbete.

– Tidigare skulle man vara glad om man hade ett jobb. Så funkar det inte längre. Unga vill i dag jobba med något som intresserar dem. Men hur ska man kunna bli intresserad av något man inte ens vet existerar?

Bakom Anna Dyhres retoriska fråga finns en uppmaning till alla hantverksbranscher att bli mer offensiva och berätta om fördelarna med sina yrken.

– Gå samman som bransch, samarbeta med konkurrenterna i de här frågorna. Visa på goda exempel och lyft fram er yrkesstolthet. Jobbet är vad det är och det finns mycket positivt att lyfta som är attraktivt för en del: du får jobb, du får jobba praktiskt och vara utomhus. Blir du duktig har du försörjning för livet. Det finns säkert många fler argument att lyfta fram som arbetsgivare.

Se dig själv utifrån

När det gäller att göra det egna företaget attraktivt i förhållande till konkurrenterna, är steg ett att kunna se sig själv med ögonen hos den man vill attrahera. Hur ser vår arbetsmiljö ut? Hur uttrycker vi oss i ord och bild? Hur bemöter vi varandra och andra människor?

– Allt detta kan vi koka ned till hur vi ser på våra medarbetare. Ser vi dem som medmänniskor som ska jobba i symbios med oss? Eller ser vi dem bara som anställda som ska göra som de blir tillsagda för att vi ger dem lön? Det sistnämnda funkar inte i dag. Våga se dig själv utifrån och ställ dig frågan: Skulle jag vilja jobba här själv?

Självklarheter kan tyckas, men Anna Dyhre har sett många exempel på motsatsen.

Gräv där du står

Hennes råd för att komma i gång med ett aktivt varumärkesarbete som arbetsgivare är att hålla det enkelt. Börja med att ha de basala delarna på plats, som en prydlig hemsida som signalerar det företaget står för, en företagssida på Linkedin och att vd eller någon annan nyckelperson har en profil på Linkedin. Men för att dessa kanaler ska kommunicera rätt måste arbetet börja med att skåda inåt.

– Koppla dina strategiska tankar kring framtiden till vilka dina medarbetare
du har i dag som är oumbärliga. Hur ska du hitta deras likar? Fråga dem varför de jobbar hos dig. Förmodligen inte bara för att du ger dem en lön de är nöjda med.

– Här kommer vi in på kulturen i företaget. De kanske svarar att de har kul på jobbet och att du är en tydlig, rättvis och omtänksam chef. Då har du något att bygga vidare på i din kommunikation utåt för att attrahera nya medarbetare. Gräv där du står, våga prata om det och lägg grunden innan du har ett akut rekryteringsbehov.

Anna Dyhre lyfter fram att det finns en belönande sidoeffekt av att prata om företagets kultur och vart man är på väg.

– Det leder ofta till att medarbetarna trivs bättre och att vd och ägare får en aha-upplevelse kring varför man faktiskt driver företaget. Det leder in på frågor om vad som gör oss stolta och glada eller sura och arga. Det sistnämnda kan ju vara bra att undvika.

Anna Dyhre startade sin karriär på The Dialog Corporation i London, där hon så småningom blev vd. Återvände till Sverige 2004 som Sverigechef för employer branding-företaget Universum. Är sedan 2010 fristående konsult och har skrivit flera böcker i ämnet.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

FAKTA

Linkedin en hygienfaktor

Linkedin är ett socialt nätverk inriktat på yrkeslivet. Tjänsten är inriktad på att vara en mötesplats mellan arbetssökande och företag, men används även för att marknadsföra sig själv som yrkesperson och företaget där man jobbar. Linkedin startade i USA och ägs sedan 2016 av Microsoft. 2020 hade tjänsten ungefär 575 miljoner användare, varav cirka hälften aktiva. Tre av tio svenskar över 18 år använde Linkedin 2020.

Linkedin bygger på personliga profiler. Den som har registrerat en profil kan även skapa en företagssida. Anna Dyhre ser det som ett hygienkrav som arbetsgivare att finnas på Linkedin.

Här är Anna Dyhres grundtips:

Se till att vd och/eller annan nyckelperson har en personlig profil med en trevlig bild på sig själv. X Skapa en enkel företagssida, beskriv företaget kortfattat. Försök tänka ur en arbetssökandes perspektiv.
Gör gärna några enkla inlägg när du har tid och ork så att din profil och företagssida lever, till exempel när ni har rekryterat en ny medarbetare.

Anna Dyhres snabbtest

För att bli en attraktiv arbetsgivare behöver den egna organisationen eller företaget genomlysas. Anna Dyhre har tagit fram ett snabbtest som hjälper till att visa vilka ni är och vad ni eventuellt behöver jobba mer med:

Vem är vår organisation/vårt företag till för och vad har vi för existensberättigande?
Hur uppfattar kunderna oss? Vilka är våra styrkor? Varför väljer de oss framför våra konkurrenter?
Vilka är våra mål på kort och lång sikt?
Har vi rätt/tillräcklig kompetens för att genomföra våra mål på kort och lång sikt?
Hur uppfattas vi av våra befintliga och framtida medarbetare?
Stämmer detta med hur vi vill uppfattas?
Kommunicerar vi med rätt målgrupper, på rätt sätt och i rätt kanaler?
Hotas vårt existensberättigande om vi misslyckas med att hitta och behålla rätt medarbetare?
Vilka omvärldsfaktorer kommer att underlätta respektive göra det svårt för oss att nå våra mål på tre, fem och tio års sikt?

Dessa frågor bör brytas ner och diskuteras i ledningsgruppen.

Hemsidan viktigast

Allra viktigast är att ha en bra hemsida. Med bra menar Anna Dyhre att det är snyggt och prydligt och att det är lätt att bilda sig en uppfattning om företaget. Tänk på att hemsidan inte bara vänder sig till kunder. Potentiella medarbetare är minst lika viktigt.

Trevliga bilder på både ledning och medarbetare. Visa inte bara upp maskiner.
Presentera gärna några eller, om ni är ett mindre företag, samtliga medarbetare.
Fråga kunderna vad de uppskattar hos er. Om ni får, presentera svaren på er hemsida.
Anlita professionell hjälp med hemsidan, precis som kunderna anlitar er för att borra sina brunnar.
Det ni påstår om er själva måste vara sant. Om nya medarbetare märker att ni bara har sminkat grisen kan varumärket raseras snabbt. Dagens digitala plattformar gör att dåliga rykten sprids snabbt.

Prognos över grundvattnet i sommar

12 juli, 2022/0 Kommentarer

Kartorna visar prognoser över grundvattensituationen i små magasin fram till slutet av juli, vid
torr, normal respektive blöt väderlek. Det är SGU som gör prognosen, som baseras på SMHI:s uppgifter samt på väderförhållanden från 1961 fram till i fjol. På grund av klimatförändringar är det mer sannolikt att kommande väder är mer likt vädret på senare år än det som var på 1960-talet. Detta tar man hänsyn till genomatt de senare åren ges en större vikt i beräkningen. Väder för perioden 1991 till 2020 antas vara tre gånger mer sannolik än väder från perioden 1961 till 1990.

Kartorna gäller alltså små magasin,

som reagerar snabbt på nederbörd och uttag. Borrade brunnar brukar finnas i små magasin och används för enskild vattenförsörjning. Drygt en miljon permanentboende är beroende av den egna brunnen.

TEXT: SGU/JÖRGEN OLSSON KARTOR: SGU

Grundfos fortsätter pumpa på

10 juli, 2022/0 Kommentarer

Magnus Johansson är teknisk säljare på Grundfos i Mölndal.

Danska Grundfos är en av världens ledande tillverkare av pumpar, en världsomspännande storkoncern med närvaro i 60 länder. Det svenska huvudkontoret i Mölndal servar hela Sverige med pumplösningar – inte minst djupbrunnspumpar.

– Vi går alltmer mot att vara en leverantör av pumpdelar för skräddarsydda lösningar, säger Magnus Johansson, teknisk säljare.

Alla som på olika sätt jobbar med vatten- och energisystem lär någon gång ha kommit i kontakt med Grundfos och dess pumpar. Företaget grundades 1944 hemma i källaren hos Poul Due Jensen i danska Bjerringbro. Efter ett år hade han utvecklat företagets första pump. Resten är industrihistoria.

I dag bevattnar Grundfos pumpar grödor över hela världen, levererar dricksvatten och pumpar bort avloppsvatten för att nämna några användningsområden. I Sverige är företaget representerat över hela landet via ett nätverk av säljare, återförsäljare och servicepartners. Att jobba via partnerskap har blivit en viktig del av företagets närvaro på marknaden.

– Vi samarbetar med ett 25-tal servicepartners runtom i Sverige. En kund ska inte behöva vända sig till oss här på huvudkontoret i Mölndal. De ska ha tillgång till en lokal representant som är certifierad av oss, förklarar Magnus Johansson och tillägger:

– Det är våra partners som känner kunderna och deras behov. Vi kan inte nå ut på samma sätt.

Renvatten och VVS störst

I Sverige sker ingen tillverkning och produktutveckling, det ligger på koncernnivå och sker huvudsakligen i Danmark, Tyskland och USA. Det svenska bolagets fokus ligger på försäljning och eftermarknad. De största segmenten är renvatten och VVS.

– På djupbrunnsidan är vi klart marknadsledande. Vi har hela bredden från enskilda hushåll till kommunal vattenförsörjning, säger Magnus Johansson.

Grundfos har en stark position på marknaden med ett grundmurat rykte. Marielle Ekström är marknadsansvarig för vatten- och avloppslösningar i norra Europa. Hon ser det inte som konstigt att Grundfos har den ställningen.

– Vi får samtal där kunder berättar att deras 40 år gamla pump fortfarande tickar och går och levererar vatten, berättar hon.

– Vi är kända för vår höga kvalitet och driftsäkerhet, att man kan lita på våra pumpar. Det ska kännas tryggt att sänka ner en pump i en brunn, fyller Magnus Johansson i.

Marielle Ekström, marknadsansvarig på Grundfos för vatten- och avloppslösningar i norra Europa.

Soldrivna pumpar

Grundfos har sedan länge ett aktivt hållbarhetsarbete i vidare mening. Redan på 1980-talet utvecklade företaget soldrivna pumplösningar, främst för bevattningslösningar. Nu applicerar man solcellstekniken även på djupbrunnspumpar.

– Solcellsdrivna djupbrunnspumpar är en bra lösning för till exempel fritidshus och avlägset belägna anläggningar som i fjällvärlden. Men det är viktigt att komma ihåg att de bara går när solen skiner, så de fungerar inte i trycksatta system, förklarar Magnus Johansson.

Marielle Ekström lyfter solcellssatsningen som typisk för företagets hållbarhetsarbete.

– Vi tittar alltid på möjligheterna att effektivisera och återvinna energi. Vi fokuserar på innovativa lösningar som gör att våra slutanvändare kan spara vatten och energi. Det hänger nära samman med vår målsättning att lösa världens vatten- och klimatutmaningar och förbättra människors livskvalitet. Det är stora ambitioner, men som världsledare på pumpmarknaden måste vi ta vårt ansvar, driva på utvecklingen och vara en bra förebild.

Magnetmotor sparar energi

Det senaste resultatet av Grundfos utvecklingsarbete är pumpsystemet SPE för djupbrunnspumpar, med en så kallad permanentmagnetmotor vilket ger stora energibesparingar.

– De är lättare att frekvensstyra och varvtalsreglera, har bättre energiåtervinning och är betydligt mer energieffektiva än tidigare generationer pumpar, säger Magnus Johansson.

Magnus Johansson ser en trend där kunderna vill bygga pumparna efter slutanvändarnas behov.

– Våra återförsäljare kan bli certifierade pumpbyggare och bygga det kunden faktiskt behöver med ännu kortare leveranstider, i stället för att vi levererar en standardlösning. Det viktigaste för oss är att de sätts ihop under vårt ansvar så att det fortfarande är en Grundfospump.

Blickar framåt

Både Magnus och Marielle ser ljust på framtiden. Pumparna håller förvisso länge och behöver inte bytas ut särskilt ofta.

– Men det är just därför kunderna återkommer på en marknad där det ständigt byggs och anläggs nytt, säger Magnus Johansson.

När Marielle Ekström blickar framåt citerar hon företagets grundare Poul Due Jensen: ”Världen är full av problem som kan lösas på ett bättre sätt.”

Den tanken är än i dag bränsle för Grundfos att fortsätta pumpa på.

Grundfos

Grundades 1944 i Bjerringbro. 1945 räknas som företagets startår, då företagets grund- are Poul Due Jensen konstruerade företa- gets första pump.
Tillverkar årligen cirka 17 miljoner pumpar – en av världens största pumptillverkare.
Omsatte 26,3 miljarder danska kronor 2020.
19 000 anställda över hela världen.
1963 levererades de första vattenpumparna till Sverige via en agentur.
1980 etablerades Grundfos AB i Göteborg. 2004 flyttade svenska Grundfos huvudkontoret till Mölndal.
Det svenska bolaget har cirka 70 anställda och omsatte 437,4 miljoner kronor 2020.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: GRUNDFOS

Stor uppslutning när branschen samlades igen

5 juli, 2022/0 Kommentarer

Nästan på dagen två och ett halvt år efter Borrföretagens bildande i november 2019 kunde medlemmarna äntligen samlas igen, helt fria från restriktioner.
– Vi är många som har längtat efter den här stunden och det är glädjande att så många har slutit upp och medverkar på stämman och våra aktiviteter, sa vd Pär Malmborg när han välkomnade deltagarna i den välfyllda konferenslokalen på anrika Nalen i Stockholm.

Pär Malmborg passade på att välkomna en ny medlem i Borrföretagen: AB Energiborr i Örnsköldsvik.

Deltagare från 36 medlemsföretag och 15 avtalsleverantörer – inalles omkring 100 personer – slöt upp till evenemanget, som på torsdagsmorgonen den 19 maj inleddes med ordinarie årsstämma.
Därefter följde en rad intressanta informationspunkter, med tillhörande engagerade diskussioner och frågeställningar.
Borrföretagens kansli kommer att fortsätta med de digitala lunchseminarier och leverantörsträffar, som tvingades fram av pandemirestriktionerna men som har visat sig uppskattade av många.
Vidare har Borrföretagen tillsammans med SGU, SKVP och Svenskt Geoenergicentrum tagit fram en guide till de kommunala handläggarna som ska fatta beslut kring borrtillstånd.

– Här är SGU som myndighet givet- vis en stor och tung part. Guiden tar bland annat upp frågor kring borrvatten och kax, men lyfter också det större sammanhanget – nämligen vår branschs roll och viktiga arbete i omställningen till fossilfri energi, förklarade Pär Malmborg.

Tekniska kommittén

Kommittén redovisade den senaste tidens arbete, som bland annat handlar om säkerhet och arbetsmiljö i form av fångsstrumpor och risker i samband med tryckning av brunnar. Man har också tittat på produkter för partiell återfyllning.
Tekniska kommittén söker aktivt efter fler samarbetsprojekt med leverantörer och välkomnar fler förslag från Borrföretagens medlemmar.

Leverantörer på löpande band

Svenskt Geoenergicentrum
Signhild Gehlin, vd för Svenskt Geoenergicentrum, presenterade fakta, nyheter och pinfärsk statistik.

Ett antal leverantörer fick tillfälle att lite kort presentera sig.

• Värmdöpumpen visade upp Grundfos nya solpanelsdrivna pump.
• Qmatec berättade om sin nya organisation i Sverige, med försäljningspartner och service.
• Mincon påminde om sitt stora sortiment av hammare och kronor och att man även har ringsystem, rör och pilothammare.
• Anytech, som nyligen uppstod som en sammanslagning av Avanti Försäljning och Gruse, berättade att man nyligen blivit uppköpta av Debe och blir borrcenter i Bålsta.
• Debe visade på de många specialiteter som numera ingår i koncernen och meddelade att man i dagarna flyttar till nya lokaler i Sätra.
• Dahl berättade om den förestående fusioneringen med Optimera och resonerade även kring tillgängligheten på foderrör. Budskapet är att de finns tillverkade, men att flaskhalsen nu är transporter från södra till norra Europa. Man ska också öppna ett antal obemannade proffsbutiker, bl a i Ljusdal.
• Aqvify visade sin app som kan övervakaden egna brunnen.
• If Skadeförsäkring presenterade sitt branschanpassade erbjudande, där det bland annat ingår hjälp med avtalsgranskning.
• Swedol informerade om samgåendet med Tools och Groll och de gemensamma butikerna med järnhandel, kläder med mera.
• Muovitech lyfte den nya köldbärarvätskan Kilfrost Geo som har fullt korrosionsskydd och varken är giftig eller brandfarlig.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JÖRGEN OLSSON, JOHAN ANDERSSON, DOMINIKA RYDEL

Äntligen kunde vi samlas igen!

28 juni, 2022/0 Kommentarer

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Det var en fantastisk känsla att hälsa alla medlemmar och leverantörer välkomna till Borrföretagens årsstämma i

Stockholm den 19–20 maj. Som vi på kansliet hade längtat och äntligen kunde vi som förening arrangera en fysisk årsstämma. Det var extra roligt att uppslutningen var så stor, där över 50 företag och närmare 100 personer bidrog till att göra evenemanget till en så lyckad tillställning. Borrföretagen är i högsta grad en levande förening och utan de fysiska träffarna har vi som branschorganisation inte kunnat leva fullt ut! Det är därför så viktigt att vi fortsätter att träffas, samverkar och utbyter erfarenheter och sist men inte minst har kul. Stämman är ett av de viktigaste möten en förening har och det är där vår framtida verksamhet planeras och beslutas, så ett stort tack till alla er medlemmar som engagerar sig i föreningen.

Mötet illustrerade även vilken stark vilja det finns att tillsammans driva branschen framåt och stämmans två dagar lockade fram många intressanta diskussioner. Borrföretagen har en stor uppgift i att driva branschens nyckelfrågor och samarbetet med SGU och Svenskt Geoenergicentrum kring att ta fram en guide till de kommunala handläggarna gällande geoenergi är ett steg i rätt riktning. Det var även väldig upplyftandet att se det branschviktiga arbetet och medlemsnyttan som Svenskt Geoenergi presenterade, inte minst den pinfärska statistiken. Siffror som framför allt visar på den stora nytta geoenergi gör i klimatarbetet.

I detta nummer är HR och rekrytering i fokus. Ett ämne som är väldigt aktuellt i dessa dagar där många företag upplever att det blir allt svårare att rekrytera kompetent personal. Tidigare skulle man vara glad om man hade ett jobb. Så funkar det inte längre och unga vill idag jobba med något som intresserar dem. Vi som branschorganisation har en viktig funktion att fylla genom att göra yrket mer synligt, men också genom att skapa förutsättningar i branschen för att kunna attrahera arbetskraft. En viktig del i det arbetet är utbildning av borrtekniker och årets elever är redan i full gång med att lära sig yrket. I vanlig ordning så presenterar Borrsvängen årets elever – kanske är det någon av dem din blivande kollega i vår viktiga bransch?

Snart dags för sommar och jag ser hur regnet drar bort och solen tittar fram utanför kontoret, vilket
får en att fundera på vilken av SGU:s prognoser över grundvattnet som kommer att gälla i år. Svaret har vi i Borrsvängen nummer 3 och till dess får jag önska en fin sommar och en god semester.

Trevlig läsning!

Hallå där, Johan Barth…

21 juni, 2022/0 Kommentarer

Johan Barth, produkt- och affärsutvecklare.

Du har nytt jobb som pro- dukt- och affärsutvecklare på Debe Flow Group.

– Det stämmer. Det är ett väldigt roligt och utvecklande arbete i ett företag med stark framåtanda. Debe är en aktör som funnits i branschen länge och som jag började lära känna runt 1995. Ägaren har ett uttalat mål att markant växa, och i den expansionen har jag en roll.

Debe har redan idag ett utbud av bland annat olika pumpar, produkter för geoenergi, VA, VVS, vattenrening och en serviceorganisation.

I vilken riktning ska ni växa?

– Det mesta inom verksamheten snurrar ju kring vatten. Det vi ska göra nu är att arbeta vidare och växa runt den kärnan. Men även att bli en mer fullständig leverantör till hela vår bransch.

Vad tillför du?

– Jag har sedan länge väldigt bra kontakter i branschen, stor kännedom om verksamheten och har en hydrogeologisk kompetens i grunden. Det är fantastiskt roligt att vara kvar i branschen och gläds åt att få jobba där det finns en vilja att expandera, inom ett område där jag känner mig hemma.

Vad ska du göra rent konkret?

– Det handlar bland annat om att identifiera bolag som passar in i expansionen men också att bidra till den produktutveckling som finns inom verksamhetens olika bolag. Vilka bolag eller produkter som kan bli aktuella kan jag såklart inte säga, men det kommer vi presentera i nyheter allt eftersom.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Veidekkes pusselbitar faller på plats

21 juni, 2022/0 Kommentarer

Veidekke Grundläggning AB framtidssäkrar sin plats i branschen samtidigt som de arbetar för mindre klimat- avtryck. Förvärvet av tre borrföretag, medlemskapet i Borrföretagen samt inträdet i geoenergibranschen är alla viktiga bitar i pusslet.

När man kommer in på Veidekke Grundläggnings kontor i Bålsta utanför Stockholm möts man lite överraskande av en mängd ytterskor. De ligger huller om buller innanför entrédörren.

– Vi försöker undvika att dra in en massa smuts. Vi är alltid så skitiga när vi kommer tillbaka från våra projekt, säger vd Thomas Torefeldt, tar av sig sina blöta kängor och klappar om den nyfikna kontorshunden Elsa som kommer fram för att hälsa.

Att personalen går omkring i strumplästen tillhör inte de vanligaste synerna i byggbranschen. Men Veidekke Grundläggning är inte som andra grund- och markläggningsföretag. Förutom skopolicyn finns här annorlunda och kanske något oväntade sätt att tänka. Man jobbar till exempel mot psykisk ohälsa och satsar på att få de anställda att växa på jobbet.

– Det är viktigt, förklarar företagets arbetschef Markus Pudas. Oavsett hur fina maskiner vi har och hur bra arbetsförhållande än är så är personalen viktigast. Både på jobbet och hemma. Jag har jobbat på andra företag och det är stor skillnad på tankesätt när det gäller de här frågorna.

”Vi vill skapa en trygg arbetsplats där alla kan vara sig själv, bry sig om varandra och inte minst se varandra”. Så formulerar Veidekkes koncernchef Jimmy Bengtsson företagets arbete mot psykisk ohälsa.

Öppna för förändringar

Öppenheten för nya idéer och tankesätt speglas även i Veidekke Grundläggnings förhållningssätt till marknaden. Man är alltid villiga att utvecklas och förändras för att kunna bli en större spelare. 2016 såg man till exempel att man behövde komplettera utbudet med grundläggningstjänster i Göteborg och det ledde till att man köpte borrföretaget Tautech AB. Det lyckade företagsförvärvet visade vägen och 2018 gjordes en inkråmsaffär med grundläggnings- och energiborrningsföretaget Nibu Borr AB i Gävle. Företagen hade redan ett etablerat samarbete och man såg att man kunde fortsätta utvecklas tillsammans, berättar Thomas.

– När vi gör ett företagsförvärv ska det vara ett förvärv som det köpta bolaget välkomnar, säger han. Nibu Borrs ägare såg liksom vi att det var en bra möjlighet att kunna utveckla våra verksamheter tillsammans.

Och så har det också blivit, konstaterar Markus.

– Idag har vi tillsammans utvidgat borrverksamheten och vi har mellan 15 och 20 borriggar som är i daglig drift, berättar han. Vi har fått större tillgång till marknaden, bland annat på Nibu Borrs hemmaplan Gävle.

Medlemmar i Borrföretagen

Satsningen var lyckad och ytterligare ett borrföretag är nu förvärvat. Då brunnsborrning ingår i utbudet har man ganska nyligen blivit medlem i Borrföretagen. Och medlemsskapet är något man uppskattar. Som medlemmar kan de vara med och påverka, konstaterar Thomas.

– Vi är väldigt intresserade av vad som händer i branschen och får genom Borrföretagen bra information. Medlemsskapet ger också ett utvidgat kontaktnät, säger han.

Borrföretagen gör en insats för att höja intresset för borrbranschen och visar att den delen av marknaden finns, menar Thomas. Branschen måste som bekant föryngras och där tycker Thomas att organisationen gör ett bra arbete. Yrkesutbildningen skapar intresse för borrning och den lockar unga människor.

– Vi har betonat att det är viktigt för oss att få praktikanter som är intresserade av vår nisch med både grundläggning och energiborrning, säger han. Vi har hittills haft två praktikanter från utbildningen hos oss. En av dem har fått anställning.

Veidekke Grundläggning går en ljus framtid till mötes, spår Markus och Thomas. Framtiden innefattar bland annat att ta sig an större projekt samt att expandera i Norrland. ”Vi ska växa med förstånd”, slår de fast. Och med det menar de bland annat att de ska gå långsamt fram samt minimera företagets klimatavtryck. När det gäller miljöarbetet spelar etableringen i geoenergibranschen en viktig roll.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Den uppfinningsrike värmepumpexperten

14 juni, 2022/0 Kommentarer

Han är civilingenjören och värmepumpspecialisten som tidigt i gryningen stått på Slussen och tiggt påhugg som hamnsjåare. Han har som lastbilschaufför kört ut tidningen Mitt Livs Novell. Han är dessutom uppfinnare med ett tiotal patent i portföljen. Möt Borrsvängens profil Jan-Erik Nowacki.

Augusti, 1975. Sverige drabbas av en rejäl värmebölja. Termometern närmar sig 37 grader och en sådan sydeuropeisk hetta har inte tidigare mätts upp på våra norra breddgrader. Samtidigt når sjuttiotalets stora energi- kris sin kulmen och OPEC har dragit åt oljekranarna. Krisen nära på lamslår Sverige och att diskutera alternativa energikällor står högt på dagordningen. Den gassande solen får onekligen tankarna att söka sig till solenergi som ett första alternativ. Dessutom gör den bedövande värmeböljan att tanken på att bygga värmepumpar ligger långt borta för de allra flesta. Men det är just precis i de banorna den unge civilingenjören Jan-Erik Nowacki funderar. Han är nämligen vid sidan om sitt arbete med härdnödkylning på Studsvik i Nyköping i färd med att utveckla en dieseldriven frikolvskompressor för värmepumpar. Vad är det då med värmepumpar som fångar hans intresse?

– Jag tyckte, och tycker fortfarande, att värmepumptekniken är förbluffande. Man tar tre fjärdedelar solenergi och tillsätter en del el och vips får man fyra fjärdedelar värme, säger Jan-Erik.

Mötte motstånd

Motståndet mot sådana moderniteter som värmepumpar är emellertid stort vid den här tiden. Jan-Erik ansöker om finansiering av värmepumpsprojektet men får nej överallt. Anslagsmyndigheterna inte bara avslår ansökningarna, de avråder även starkt. I ett utlåtande hette det:

”En värmepump är en komplicerad maskin. Den kommer att kosta minst en halv miljon och den kommer bara att hålla i två år. Tre personer kommer att få bosätta sig i pannrummet för att kunna underhålla den dygnet runt. Och värmeutbytet kommer bara bli en och en halv gång mer än den el man tillför”.

Jan-Erik blir dock inte avskräckt utan fortsätter att utveckla sina idéer och bygger flera prototyper. Han får oväntat stöd av Vattenfall och ASEA som helt plötsligt har fått upp ögonen för värmepumpar. Jan-Eriks hårda arbete ger resultat i form av ett nytt jobb och en ny utmaning.

– 1981 blev jag konstruktions- och utvecklingschef på Thermia Energiteknik och där började jag bygga stora värmepumpar. Den största var på 1 500 kW och den kunde värma upp en mindre ort. Vi värmde upp Lidingös fjärrvärmenät med två sådana.

Den stora oljekrisen fortsätter och behovet av en ny uppvärmningsteknik ökar. Thermia Energiteknik och Jan-Erik bygger värmepumpar i rasande takt i hela landet.

Första patentet

1985 är energikrisen över. Energipriset sjunker drastiskt samtidigt som räntan höjs och värmepumpmarknaden kollapsar. Under ett decennium är geoenergi iskallt, om uttrycket tillåts. Iskallt för alla utom för ihärdiga ingenjörer, som till exempel Jan-Erik, som brinner för bergvärme. Under ett decennium förbättras tekniken i det tysta samtidigt som branschens aktörer inväntar rätt tillfälle att komma tillbaka på marknaden. Jan-Erik passar på att göra sin licentiatavhandling på KTH Energiteknik.

Den handlar om, ja ni gissade rätt, värmepumpar. I avhandlingen presenterar han en ny och revolutionerande pump som han har tagit fram med sin mentor, professor Eric Granryd. De söker och får patent på uppfinningen.

– Det är en värmepump och kylmaskin med enbart en rörlig del som bara arbetar med vatten och luft. Det är det patentet jag är mest stolt över.

Vändpunkten för geoenergibranschen kommer 1995 då Nutek utlyser en värmepumptävling. Förutsättningarna var att pumpen skulle vara lättinstallerad, billig, miljövänlig och ha lång livslängd.

– Jag deltog, men vann tyvärr inte, minns Jan-Erik. Men det kom många nya bra pumpar och system i och med tävlingen.

Efterfrågan på geoenergi ökar och det kommer många nya kompetenta tillverkare. Tusentals driftsäkra, miljövänliga och energisnåla värmepumpar installeras i landet. Trenden har vänt och resten är geoenergihistoria.

Marginalel och livscykelanalys

Som förespråkare av geoenergi och värmepumpar får Jan-Erik ibland höra argument om att värmepumptekniken är miljöfarlig. Begrepp som marginalel brukar användas, säger han. Marginalel är den elkraft som med ett marknadsekonomiskt synsätt just för tillfället är dyrast att producera. I centraleuropa är marginalelen kolkondensproducerad el och eftersom Sverige är en del av detta system är kolkondensproducerad el även marginalel här.

– Fjärrvärmeförespråkare brukar säga att värmepumpar tar all sin el från det smutsigaste kolkraftverk i låt oss säga Rumänien. De menar om man inte använder värmepumpar så minskas åtgången av el så att rumänska kraftverket kan stängas av. Jag anser att om marginalelsteorin ska tillämpas så ska den göra det på alla slags bränslen. I så fall är varje vedträ vi eldar i Sverige lika dåligt som rumänskt fulkol.

Jan-Erik har inte heller mycket till övers för den så vanligt förekommande miljölivscykelanalysen. Han hävdar att det i ett långsiktigt perspektiv är en överskattad analysmetod eftersom det alltid finns okända faktorer. Man måste till exempel gissa hur länge maskinen kommer att hålla, man måste förutspå hur samhället kommer att se på miljön och man måste veta utveckling av energipriser och förväntade räntekostnader under den tidsperiod man har maskinen.

– Efter tio år har faktorer ändrat sig och då står man där med sin undermåliga kalkyl. Man använder gissade parametrar, helt enkelt. På oljepannetiden var det svavel och sot som var problemet, när oljan ersattes med kärnkraft blev det problematiskt med strålning och olyckor och nu är det växthuseffekten som måste undvikas.

En stolt uppfinnare

Jan-Erik Nowacki

Jan-Erik kallar sig med stolthet för uppfinnare. Vad är det som är så lockande med att uppfinna?

– Ja, inte är det pengar, säger han och skrattar. Jag har inte tjänat ett öre på mina patent. Jag drivs av viljan att uppfinna något som inte redan finns. Jan-Erik har ett tiotal patent. Värmepumpen med den rörliga delen har vi redan nämnt. Bland de övriga patenten står några ut. Till exempel energispararen ”Blippen” – en tejpliknande remsa som fästs på olika ställen i bostaden.

– Blippen färgas röd, grön eller gul beroende på hur elsituationen ser ut. Är det elbrist färgas Blippen som sitter på badkaret röd för att varna för att det kan bli dyrt att ta ett hett bad. När det är mycket kallt ute blir Blippen vid braskaminen grön och signalerar att det är rimligt att tända en brasa. Blippen arbetar med nudging och är bara rådgivande.

En skeptisk tvivlare

Jan-Erik är numera pensionerad men än så länge har han inga planer på att sluta arbeta. Han arbetar fortfarande för Svenska Kyl & Värmepumpföreningen och KTH samt är ordförande för Svenska Uppfinnareföreningen. Dessutom driver han sitt företag Nowab. Vad är det då som driver Jan-Erik? Han är en tvivlare, förklarar han.

– Jag är skeptisk, jag tror inte på något. Tvivel för forskning framåt. Människor som är bombsäkra på att de har rätt driver mig att fortsätta.

För Jan-Erik går arbete och fritid hand i hand. Just nu bygger han en liten segelbåt tillsammans med en av sönerna. Den sex meter långa och ihopfällbara katamaranen ligger i trädgården.

– Jag ska segla Lidingö runt när den är klar, säger han och utbrister sedan med ett leende:

– Livet är verkligen roligt, man kan göra så mycket!

Han inte bara ler när han säger det, han formligen lyser upp. Det är onekligen så att Jan-Erik, 75, har många likheter med den unge högskolestudenten som körde ut ungdomstidningar och jobbade som hamnsjåare för mer än femtio år sedan. Han är fortfarande samma nyfikna och uppfinningsrika person med huvudet fullt av värmepumpar och andra nya spännande idéer. Men vad det är för revolutionerande påhitt får framtiden utvisa.

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON