Aktuellt-arkiv - Sida 16 av 32

Åtalet mot FBB väcker viktiga frågor för hela branschen

9 november, 2022/0 Kommentarer

Efter en lång och krävande juridisk process, där FBB Finspångs Brunnsborrning stod åtalade för miljöbrott, friades de i Norrköpings tingsrätt. Rätten var enig och åklagaren har valt att inte överklaga. Men fallet sätter ljuset på en rad frågor, som potentiellt hotar både enskilda företagare. Frågor som det är angeläget att branschorganisationen arbetar vidare med, framhåller FBB:s vd David Johansson.

Det var påsken 2021 som FBB borrade vid en villa i Åby utanför Norrköping. Man hade ett beslut från kommunens miljökontor med tillstånd att borra för bergvärme, med vissa försiktighetsmått. Att det fanns ett skyddsvärt vattendrag i närheten nämndes inte bland dessa försiktighetsmått.

Man fick stora mängder vatten, 1 000 liter per minut. Vattnet fick inte släppas ut till dagvattnet eftersom det gick rakt ut i den närbelägna våtmarken, utan skulle infiltreras på villans gräsmatta.

Det rann då ner för en slänt till våtmarken och där fanns det skyddsvärda vattendraget. En privatperson tog bilder på grumligt och missfärgat vatten och kontaktade miljökontoret, som meddelade FBB att de inte fick grumla vattnet.

– Eftersom vi inte fick pumpa till dagvattnet tog vi dit flera containrar, totalt tre stycken. Vi fortsatte sedan borrningen den kommande veckan, sedimenterade i containrarna och släppte ut ett klart vatten från den tredje. Det vattnet tog med sig jordpartiklar från slänten och grumlade återigen vattendraget nedanför, berättar David Johansson.

Provflaska vid Torshagsån.

Dryga böter

I augusti kontaktas FBB sedan av polisen som meddelar att de är åtalade för miljöbrott. Åklagaren menar att FBB släppt ut slamhaltigt borrvatten och sediment i ån, att detta kan ha skadat djurlivet och att brottet inte kan bedömas som ringa. Företagsboten sattes till 100 000 kronor.

– I det läget hade vi kunnat välja att ducka och betala. Men det hade bara varit att skjuta problemet framför sig. För när vi presenterade fallet för Borrföretagens styrelse och medlemmar visade det sig att flera medlemmar varit anklagade för miljöbrott och valt att betala. Det här är alltså ett växande problem och vi beslutade efter samråd i styrelsen att FBB skulle processa.

Rättegången i tingsrätten

Utrymmet här i tidningen medger inte att vi går in på alla turer och detaljer, men i korthet kunde FBB under rättegången anföra bland annat följande:

Det stod ingenting i borrtillståndet om att det fanns ett skyddsvärt vattendrag i närheten.
Det stod heller ingenting om att sedimenteringscontainer skulle användas.
FBB har borrat på samma sätt i och åt Norrköpings kommun i över 40 år.
Man agerade och avbröt borrningen, vidtog försiktighetsåtgärder för att sedimentera borrvattnet ytterligare så snart man fick kännedom om att ett skyddsvärt vattendrag fanns i närheten av borrplatsen.
Man gick upp från en till tre containrar (detta ifrågasattes av åklagaren men kunde styrkas med fakturor).
Man hade endast pumpat ut de finaste och mest svårsedimenterade partiklarna, som inte grumlar vattnet där de släpps ut, utan förs vidare med strömmen och så småningom går ut i Bråviken/Östersjön.
FBB hade eget bildmaterial och vattenprover, samt bilder från en dagvattenbrunn en regnig dag i februari.

Dagvattenbrunn i februari.

Lagen står över beslutet

Åklagaren hävdade å sin sida sammanfattningsvis:

Att lagtexten (Miljöbalken) gäller över myndighetsbeslut, i det här fallet alltså beslutet från kommunen.
Att borrtillståndet därför inte gäller.
Att det enligt Miljöbalken räcker att potentiellt kunnat orsaka skada för att anses skyldig, även om ingen skada uppstått.

Limnologen vittnade

Bild efter avbruten borrning.

I tingsrätten vittnade även kommunens egen limnolog, alltså en expert på livet i sötvattensmiljöer. Limnologens vittnesmål innehöll bland att följande:

Det skyddsvärda vattendraget är strömmande hela vägen ut till Bråviken/Östersjön och den sedimentering FBB orsakat hade uppstått först där.
Grumligheten i vattendraget där borrvattnet släpptes ut varade bara i någon timme och kunde inte orsaka den skada på djurlivet (främst öring) som åklagaren hävdade.
Att kommunens elfiske, som genomfördes sex månader efter borrningen och som görs på rutin sedan över tio år, visade att ingen skada skett och att populationen i vattendraget var likvärdig med tidigare år och dessutom likadan som i en annan å i närheten.

Friade av enig tingsrätt

– Tingsrätten gjorde sedan bedömningen att det var jordpartiklar från slänten, inte kax i borrvattnet, som orsakat grumlingen. De vägde också in att det var ett kortvarigt punktutsläpp då vattnet grumlats. De tog till sig limnologens vittnesmål och slutsatserna från elfisket och konstaterade att åklagarens inte kunnat styrka det som hävdats, nämligen att hela bottnen skulle ha varit täckt av slam, säger David Johansson. Åtalet ogillades av en enig tingsrätt och åklagaren har valt att inte överklaga målet till hovrätten.

”Vad är det egentligen kommunerna granskar när de utfärdar tillstånd?”

Fallet ställer viktiga frågor

Slutet gott, allting gott – eller? Nej, säger David Johansson och menar att fallet ger en hel rad lärdomar och insikter och sätter även ljuset på ett antal problem och frågor som borrbranschen behöver arbeta strukturerat med framöver, för det gemensamma bästa.

Det finns ett antal saker att ta fasta på, både sådana som är kopplade till det specifika fallet och sådana som gäller generellt, menar David Johansson, och sammanfattar:

Nu bedömdes detta som ett punktutsläpp eftersom det handlade om en enskild energibrunn. Men om det varit ett större projekt, med många brunnar och kanske 1000-tals borrmeter, då hade påverkan kunnat bedömas som varaktig.
Själva bevisbördan. Nu hade vi ”tur” att vi hyr in borrkaxcontainrar och därför kunde styrka med fakturor från uthyraren och transportören både hur många vi använt och att det var noll kilo kax i den sista. Men många av borrare har ju sina egna containrar. Hur bevisar man något då?
Bild som visar att container användes.
Vi blev friade, men undersökningsplikten är oerhört sträng. Enligt Miljöbalken ligger ansvaret helt och hållet på verksamhetsutövaren att undersöka om det finns skyddsvärda miljöer nära borrplatsen, som riskerar att skadas.
I vårt borrtillstånd, som ju utfärdats av kommunens miljöhandläggare, fanns ingen sådan information på platsen men vi har i efterhand lyckats hitta den informationen långt in på kommunens hemsida.
Det leder vidare till frågan vad fastighetsägaren egentligen betalar för när de gör sin ansökan/anmälan till kommunens miljöhandläggare, när vi sedan inte är skyddade av borrtillstånden? Lagtexten övertrumfar dem och det är väldigt lätt att bli åtalad. Vad är det egentligen kommunerna granskar när de utfärdar tillstånd?
Vi behöver som bransch arbeta för att ”utbilda” kommunernas miljöhandläggare och förse dem med all information vi kan om vad det egentligen är vi gör när vi borrar.
Till exempel trycka på det faktum att kax sammanblandat med bergets grundvatten inte är något annat än krossat berg, alltså grus och grundvatten. Samma typ av grundvatten som många av oss dricker från enskilda vattenbrunnar samt material som man sandar med på vintern och som sedan i stor utsträckning går ut med dagvattnet.
Vi behöver också jobba för att få geoenergiborrning undantaget från miljöfarlig verksamhet. Jordbruks och livsmedelsbranschen har lyckats bli undantagna efter en lång process, som vi kanske kan lära av.
Kaxet ses ofta som ett avfall eftersom vi som företag inte säljer det vidare som en naturresurs och produkt, oberoende om vi lämnar kvar det på tomten eller inte. Men i och med att vår bransch delvis klassas som miljöfarlig verksamhet är det lätt att tro att avfallet är farligt, då det produceras från en miljöfarlig verksamhet. Det är ett stort problem.
Vi ska vara medvetna om vårt ansvar och vara rädda om miljön. Känsliga vattendrag kan möjligtvis skadas av vår verksamhet och det vill givetvis ingen av oss. Men sätter man det i proportion till regniga dagar eller snösmältning så är många av landets vattendrag på sina ställen kraftigt grumliga på ett naturligt sätt. Nu var detta ett mål där det konstaterades gälla ett punktutsläpp som inte skadade, men vid mer långvariga projekt kan det vara annorlunda.

David Johansson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: MARTIN JOHANSSON

Borrföretagens styrelseordförande Mats Rosman sittandes på parkbänk

Ordförande Mats Rosman: ”Vi måste högre upp på energiagendan i Sverige”

2 november, 2022/0 Kommentarer

Han har varit chef i stort sett hela sitt vuxna liv. Han har alltid arbetat med grossister, entreprenörer och tillverkningsindustrier, men hävdar att han har tummen mitt i handen. Borrsvängen har träffat Borrföretagens styrelseordförande Mats Rosman.

Det var en som alla i branschen vet en turbulent tid när de två föreningarna Geotec och Avanti gick ihop 2019. Flera ledande personer i föreningarna slutade och den nya organisationen Borrföretagen var i början löst sammansatt. Man behövde limma ihop allt, säger Mats Rosman som blev överraskad när han fick frågan om att bli tillförordnad vd. Han var då 64 år och hade egentligen andra planer.

– Jag skulle ju bli pensionär och ta det lugnt, säger han glatt.

Mats gav tillfälligtvis upp drömmarna om långa promenader och korta dagar, accepterade utmaningen och hoppade in som vd. Planen var att inhoppet bara skulle vara i några veckor, men det blev istället mer än ett år på heltid. Han fann sig dock snabbt i rollen, egentligen utan att från början veta vad han gav sig in på.

– Jag var konsult då och kunde inte så mycket om borrbranschen. Men det visade sig att det var en fördel att komma utifrån och vara neutral. Särskilt när det var så känsligt läge som det var vid sammanslagningen.

Att snabbt komma in i rollen var inte så svårt, Mats är ju inte direkt någon duvunge i chefssammanhang. Han har varit vd eller chef i nästan 40 år. På frågan om varför han alltid har sökt sig till ledande positioner svarar han att det helt enkelt ligger i hans personlighet att vara chef. Det började på 1980-talet på PVC-folietillverkaren Rieber Folie i Ronneby. Efter några år som säljare fick han 1986 sin första VD-position. Det blev ytterligare fem år i Ronneby innan han bytte bransch. Sedan följde 25 år som bland annat divisionschef för VVS-avdelningen på Ahlsell. Efter det bytte han återigen arbete och arbetade i fem år som vd för Sveriges Rörgrossisters Förening. I hela sitt yrkesliv har Mats befunnit sig bland grossister, entreprenörer och i tillverkningsindustrier. Trots det har han tummen mitt i handen, påstår han.

– Jag kan knappt hålla i en hammare, säger han och skrattar. Det är strategin jag gillar, att bygga varumärken. Jag är bra på att läsa av en verksamhet och se hur man bäst utvecklar den.

– Jag gillar strategi. Att läsa av en verksamhet och se hur den kan utvecklas, säger Borrföretagens styrelseordförande Mats Rosman.

Bättre leverantörsamarbeten

Och det gäller även hans nuvarande roll som styrelseordförande i Borrföretagen. Han vill tillsammans med styrelsen utveckla föreningen så att den blir starkare. Strategin är klar, rådgivning och utbildning är viktiga delar. Medlemmarna ska känna nyttan av att vara med, slår han fast och nämner sedan några exempel:

– Vi jobbar för en enklare hantering och tydligare regler mellan kommunerna och beställarna. Vi anordnar utbildningar i hur man hanterar konflikter med en uppdragsgivare. Och när det gäller tvister är vi bra att ha som rådgivare. Vi är bra på allt det här, men vi ska bli ännu bättre.

Ett annat viktigt arbete som ständigt pågår, berättar Mats, är att påverka leverantörer för att få till medlemsförmåner. Bättre leverantörsamarbeten med ännu bättre avtal, som till exempel lägre priser och samarbeten mellan leverantörer och borrföretag, står högt upp på dagordningen. Annars är den främsta uppgiften den närmaste framtiden lobbyarbete för geoenergi. Det är grundläggande för branschens utveckling.

– Geoenergi måste högre upp på energiagendan i Sverige, konstaterar Mats. Att lobba för det ligger överst på listan.

Brist på personal är en annan viktig fråga för medlemmarna. Därför satsar Borrföretagen långsiktigt på en borrutbildning som arrangeras tillsammans med Arbetsförmedlingen.

Alla ska känna sig delaktiga

Mats berättar att styrelsen är igång med att staka ut vägen för hur Borrföretagen ska arbeta för sina medlemmar. Bland annat ska kommunikationen bli ännu bättre, det planeras fler sammankomster – både digitala och fysiska – där gemensamma frågor kan lyftas och man kommer även att förtydliga och konkretisera det lobby- och påverkansarbete som föreningen gör gentemot beslutsfattare.

– Meningen är att alla medlemmar ska känna sig insatta och delaktiga i det vad vi gör och förstå hur vi arbetar, säger han och fortsätter:

– Ledamöterna i styrelsen är ju själva medlemmar och ägare av egna borrföretag. De är duktiga på att lyfta blicken från de egna verksamheterna till förmån för branschens bästa.

Resor, barnbarn och golf

När Mats inte arbetar reser han gärna utomlands tillsammans med hustrun Inger. Ett par resor per år brukar det bli och favoritmålen är England, Skottland och Karibien. Och det är inte helt fel om det ligger en golfbana nära hotellet. Mats är medlem i Tranås Golfklubb och har spelat sedan 1995. Vad han har i handikapp? Det vill han inte berätta, men han är inte nöjd, försäkrar han. Är Mats i Sverige och det är sommar hittar man honom oftast på landstället i Tranås vid sjön Sommen. Här umgås han med barnbarnen (gärna) och klipper gräsmattan (ogärna). Kan han undvika trädgårdsarbete spenderar han hellre några timmar på golfbanan för att sedan avsluta dagen med en god middag, en kubansk cigarr och ett glas finare rom – gärna på verandan i sällskap med hustrun. Då är han fullständigt tillfreds med livet.

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Ett möte i butiken startade ny karriär

13 september, 2022/0 Kommentarer

– Jag längtar till jobbet varje dag. Med ett leende konstaterar Håkan Tällström att det var en riktigt bra idé att ge sig in i branschen.
Han har många anledningar att vara nöjd. Bland annat blev hans företag, Ö-viks Brunnsborrning, nominerad till Årets företagare 2019 och ett av Dagens Industris Gasellföretag 2017, för att nämna två av diplomen som hänger på den nya kontorsväggen.

Håkan Tällström visar runt i lokalerna i Arnäsvall, strax utanför Örnsköldsvik. Här bygger man ut successivt eftersom företaget växer. Nu är det reception och butik på gång och det andas en stolthet över framgångarna. Men vägen hit har inte varit spikrak. För 15 år sedan gjorde han något helt annat.

– Jag var resande för ett tyskt företag och sålde teknisk isolering till de som tillverkar värmepumpar och jag såg hur företagen byggde ut sina fabriker allt eftersom.

Håkan Tällström hade en svåger som var säljare på ett värmepumpsföretag.

– Jag minns hur han berättade att brunnsborrare tjänade bra med pengar och jag kände att jag måste prova, fast jag aldrig drivit företag tidigare. Men har man ordning och gör det på att bra sätt, så går det bra.

En dag, när Håkan styrde sin kundvagn på Coop julen 2006, stötte han på Runar Grundström som då, tillsammans med sin far och sin bror, ägde Ö-viks Brunnsborrning.

– Han berättade att han var trött och less och jag sa att jag kan köpa din firma.

”Titta in efter jul”, sa Runar och 1 april 2007 gick affären i lås. Då visste inte Håkan hur man borrade. Han hade inte ens sett en borrkrona eller borrigg. Men Runar var kvar i bolaget i början, ställde upp med sina kunskaper och Håkan fick lära sig allt från grunden.

Skötte borriggen själv

– När klockan slog fyra så åkte han hem, medan jag själv stod kvar och nötte på kvällarna.

Runar lämnade företaget efter ett år och Håkan skötte sedan borriggen själv i tre års tid. Han upptäckte att borrandet hade en speciell charm.

– Det är lite mäktigt när riggen går, kompressorn durrar på och borrkronan matar meter efter meter och det går bra. Man kommer ner till djupet, stoppar ner slangen och gör klart. Det är en tjusning som är svår att förklara.

En budget för första året drogs upp och företaget skulle omsätta 3,9 miljoner under ett förlängt räkenskapsår. Men de slog alla förväntningar och landade på 9,4 miljoner.

Köpte ett till företag

För några år sedan köpte han också företaget Nordborr, där ägaren var på väg att gå i pension. Personalen följde med och Ö-viks Brunnsborrning omsätter nu nära 40 miljoner.

– Vi har idag 18 anställda och två borrgäng på två riggar. Med tiden har vi också börjat med markarbeten, vi gräver in borrhålen själva, vi ordnar enskilda avlopp, vi har lastbilar med chaufförer, grävare med grävmaskinister och nu håller vi på att bygga upp ett vatten- och avloppscenter.

Att ha kvalificerad personal är A och O, men samtidigt är det svårt att rekrytera folk till branschen.

– Det är jättesvårt. Det är ont om folk som kan och det är en tuff miljö. Det är tungt och man står ute varje dag, året runt, från morgon till kväll. Men jag tycker om det. Alla kunder är nöjda, alla som fått bergvärme och alla som man borrat efter vatten hos, alla! Det är en härlig bransch att vara i!

Sonen Joakim Tällström sköter borriggen och ser till att ett företag som tillverkar minigolfbanor i Arnäsvall utanför Örnsköldsvik, får bergvärme.

Sönerna med i företaget

Ett kvitto på trivseln är att båda sönerna valt att jobba i företaget, Joakim som har hand om borrningen och Markus som sköter lastbilarna.

Håkan berättar att de är en av de största när det gäller enskilda avlopp och det är en anledning till att man nu ska starta en nätbutik- och ett showroom för allt inom vatten och avlopp. Där kan man få se allt som grävs ner under markytan, men också köpa saker som behövs.

Och framtiden är ljus, enligt Håkan.

– Med elpriserna som rusar i höjden är det ännu mer gynnsamt. Ju dyrare strömmen blir, desto mer tjänar man på en värmepump. Den ger idag uppemot fem gånger tillförd effekt. Stoppar man in en krona så får man tillbaka fem.

För kunder till större industrifastigheter kan installation av en värmepump ge energibesparingar på över en miljon per år.

Borrar allt djupare

En utmaning för dagens brunnsborrare är att hålen görs djupare och djupare för att man ska få mer effekt ur marken. Trenden är att man borrar färre men djupare hål, men även det går bra. Några geologiska bekymmer stöter de inte på i området.

– Man får köpa utrustning som klarar ett djupare hål. Kompressorerna styr hur djupt man kan komma och vi kör med den största kompressorn på marknaden.

Att borra tillräckligt djupt är alltså inget bekymmer, men att få tag på värmepumpar kan vara svårare.

– Man kan få vänta ett halvår, på grund av krig och komponentbrist.

På Håkans skrivbord står ett standar med texten Borrföretagen.

– Jag tycker att det är bra att det finns en branschorganisation. Det känns proffsigare och det blir som att man har något i ryggen när man presenterar företaget. Jag kommer att åka till stämman i år fast jag tidigare inte har varit med i några organisationer, säger Håkan som tycker att det ska bli intressant.

Numera är han inte ute och borrar särskilt mycket, utan sköter kontoret med löner och fakturering. Han trivs med det och tycker att det känns bra att ha koll på allt.

TEXT OCH FOTO: BO WIKMAN

FAKTA

Ö-viks Brunnsborrning

Verksamma sedan: Startade för 40 år sedan och i Håkan Tällströms ägo sedan 2007.

Omsättning: 37–38 miljoner kr/år.

Verksamhetsort: Företagets kontor finns i Arnäs- vall, Örnsköldsvik och uppdragen i Västernorrland och Västerbotten.

Specialitet: Brunnsborrning. Företaget har också breddat kompetens inom bergsborrning, markarbeten, grundläggningar, återvinning, avlopp och helhetslösningar.

Aktuellt: Startar vatten- och avloppscenter med rådgivning och stöd.

Konkurrensmedel: Erbjuder kunderna helhetslösningar samt hjälp och stöd genom hela processen inom vatten- och avlopp.

En jordnära odlare med fokus på vatten

6 september, 2022/0 Kommentarer

Han är bondpojken från den lilla byn Länghem i Västergötland som doktorerade i vattenvårdslära i Uppsala och som nu har hela Sverige som sin arbetsplats. Borrsvängen har mött Markus Hoffman, den jordnära och odlande vatten- och växtnäringsexperten med de gröna fingrarna.

Markus Hoffman är sedan 23 år vatten- och växtnäringsexpert på Lantbrukarnas riksförbund, LRF. Uppvuxen på en bondgård och med en gedigen agronomutbildning har Markus inte bara den rätta praktiska bakgrunden för jobbet, han har även den akademiska.

– Jobbet består av en perfekt blandning av mina stora intressen som är lantbruk, vatten, och hållbarhetsfrågor. Det är precis det jag jobbar med idag och det är därför jag är kvar på LRF efter så många år, säger han.

När Markus var tre år bestämde sig hans föräldrar för att flytta ut på landet. Pappan sade upp sig från sitt fabriksjobb och familjen köpte en liten gård i byn Länghem i Västergötland. Här levde de lantbrukarliv och födde upp tjurar.

– Jag har kört traktor sedan mina fötter nådde ned till pedalerna, minns Markus. Hela somrarna gick åt till att köra hö. Höbärgningen var helig, den måste alla hjälpa till med. Det där sitter fortfarande i ryggmärgen.

Uppmärksammad avhandling

Bondelivet passade inte bara Markus väldigt bra, det födde även ett stort intresse för miljö- och lantbruksfrågor. Det här var något han vill utveckla. Så när han var 18 år och blev antagen på Agronomlinjen på SLU flyttade han till Uppsala. Efter utbildningen på fem år blev han kvar som doktorand. En av Markus uppsatser handlade om skillnaden på kväveläckage i åkermark sedan 1800-talet, varför det har förändrats och vad man kan göra åt det. Uppsatsen blev mycket uppmärksammad, bland annat av LRF.

– LRF ringde och frågade om jag ville börja som expert på vattenfrågor. Det ville jag.

Resten är historia, som man brukar säga. Idag reser Markus mycket då han har hela Sverige som arbetsområde. När han inte jobbar åker han gärna tillbaka till Värnhem. Där växte han upp, det är där rötterna finns och det är bakom ratten i gårdstraktorn han trivs allra bäst. Men mer om det senare.

Markus Hoffman

Lokala samordnare en succé

Markus representerar Sveriges LRF-anslutna lantbrukare i många olika sammanhang. De senaste åren har han bland annat suttit med i två statliga utredningar, övergödningsutredningen och miljömålsberedningen, och där varit med att ta fram två inlämnade betänkanden.

– På LRF har vi i många år förordat att man ska placera ut lokala vattenåtgärdssamordnare på landsbygden som kan hjälpa lantbrukare att planera åtgärder för att få renare vatten. Till exempel genom att anlägga våtmarker. Den metoden föreslogs i ett av betänkandena.

Arbetet bar för några år sedan frukt. 2018 fick Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg regeringsuppdraget att prova metoden. Och det har gett ett mycket bra resultat, berättar Markus.

– Nu har vi arbetat i tre år med detta och i en rapport har vi kunnat visa att för varje krona som staten har satsat i projektet har lantbrukarna gett tillbaka fyra gånger pengarna i form av konkreta åtgärder.

Många bönder vill anlägga våtmarker. Men det är dyrt. Och för att få bidrag krävs det att man fyller i och skickar in ett otal blanketter. Det är krångligt och tidsödande och det blir därför ofta inte av. Samordnaren hjälper till med det administrativa och då blir det gjort.

– Det har varit väldigt framgångsrikt, konstaterar Markus. Nu jobbar vi för att projektet ska få pågå tills vi har löst övergödningsfrågan helt så att det inte bara blir ännu ett projekt som flammar upp som ett tomtebloss och sedan slocknar.

Vatten är en källa till oro

I Markus arbete ingår det att svara på frågor från landets många lantbrukare. Det handlar om allt från jordhälsa till domstolsärenden. Han får däremot inte så många frågor om brunnsborrning, berättar han. Det kan tyckas märkligt med tanke på att så gott som alla landets lantbrukare har egna brunnar.

– Den genomsnittlige lantbrukaren vänder sig inte till oss när det gäller brunnsborrning, det verkar vara en verksamhet som fungerar. Enskilda brunnar är det väldigt sällan konflikter om.

Det händer dock att Markus hjälper storbönder som ska borra brunnar med kapaciteter på 10 000-tals kubikmeter vatten. Eftersom en sådan stor brunn kan ge konsekvenser för miljön och även påverka grannfastigheternas vattentillgångar brukar länsstyrelsen ha åsikter. De kan ställa krav på att det görs en omfattande hydrogeologisk undersökning och en sådan är väldigt dyr. Ofta onödigt dyr, om man frågar Markus.

– Det finns en risk att myndigheter efterfrågar uppgifter som det är otydligt vad de egentligen ska användas till.
Om dessa data inte är relevanta för den enskilda bondens case kan vi påpeka att det inte är nödvändigt att göra en så pass omfattande och dyr undersökning. Man kanske kan göra en enklare som inte kostar flera hundra tusen kronor. Om det behövs hjälper vi bonden att överklaga länsstyrelsens beslut.

Vara förberedd på torkan

Vatten är ju som alla bönder vet en källa till oro. I Sverige regnar det mycket så vanligtvis brukar det inte vara några

stora problem. Men när väl värmeböljan kommer och den stora torkan sätter in gäller det att vara förberedd. Senast det hände var 2018. Då såg många bönder sina skördar halveras.

– Har man råd och är förutseende bygger man en damm för reservvatten. Har man nära till en sjö eller en å kan man investera i en bevattningsmaskin. Båda åtgärderna betyder kostsamma investeringar och kräver dessutom dyra tillstånd. Bevattning har blivit litet av en klassfråga, konstaterar Markus och fortsätter:

– För de flesta bönder handlar det alltså inte om att få tag på vatten för att överleva torrår utan istället om att få loss pengar för att täcka upp för dålig skörd. Kostnaderna sinar inte som vattnet.

Hem till gården

När Markus är ledig tar han gärna med familjen till gården i Länghem. Där väntar ett betydligt mer fysiskt ansträngande arbete än det han vanligtvis utför måndag till fredag. Och det är ett välkommet avbrott i rutinerna. Om gården vore större hade Markus troligtvis stannat på gården och varit bonde idag, berättar han. Det går definitivt att ana en längtan i rösten.

– När jag var liten hjälpte jag till med allt utom att ta hand om tjurarna, minns han. Jag hade till och med ett eget grönsaksland som jag skötte om. Det var en självklarhet att hjälpa till. Så fort jag var ledig från skolan fick jag någon syssla att ta hand om.

Det lilla grönsakslandet är nu ersatt av en betydligt större odling. Markus gav nämligen sig själv 300 kvadratmeter grönsaksland komplett med odlingsbänkar och grusgångar i 50-årspresent . Inte bara för att det är roligt att odla, berättar han, det är även ett led i att utveckla gården. Tillsammans med familjen är han i full gång med att bygga ett gårdscafé där man bland annat ska sälja de egna grönsakerna. Senare ska det även bli en gårdsbutik. Det märks tydligt på Markus när han berättar om gården att det är här han hör hemma.

– I sinnet är jag alltid på väg till den lilla sjön som ligger nära. Man får gå genom en fin gammal skog för att komma dit. Där badade och fiskade jag när jag var barn så det är mycket nostalgi för mig.

Vem vet, det blir kanske en bonde av Markus till slut. LRF bör nog hålla hårt i sin expert.

TEXT OCH FOTO: SIMON JOHANSSON

Tio snabba med Markus Hoffman

Yrke: Vatten- och växtnäringsexpert på LRF.
Utbildning: Agronomlinjen på SLU. Doktorand. Familj: Sambo och två döttrar.
Bor: Öjersjö utanför Göteborg.
Fritidsintressen: Lantbruk.
Frilansar: Skriver artiklar om mark- och miljöfrågor i lantbrukspress.
På nattygsbordet: Inget. Jag somnar omedelbart.
Favoritfilm: Sagan om ringen-trilogin.
Favoritmat: Ärtsoppa och sushi. Dock ej samtidigt.
Favoritdryck: Vatten.

Byggnads: Avtal ger fördelar för alla parter

23 augusti, 2022/0 Kommentarer

Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare för Byggnads, ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

För en företagare är arbetsgivarperspektivet givet när det kommer till anställningar och anställda. Orderingången ökar och företaget behöver mer personal för att kunna leverera. Men hur ser arbetstagarsidan på saken? Borrsvängen ringde upp Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads för ett samtal om avtal och vad som gör en arbetsgivare attraktiv.

Kollektivavtal kan sägas vara ryggraden i det som kallas den svenska modellen, att arbetsmarknadens parter kommer överens om spelreglerna i stället för att allt lagstiftas.

Vad är ett kollektivavtal?

– Det är en överenskommelse om att reglera en bransch som görs mellan arbetsgivarpartens medlemsorganisation och den fackliga organisationen.

Varför ska man ha kollektivavtal?

– Vi anser att det handlar om att skydda sina anställda. Ett kollektivavtal ger både rättigheter och skyldigheter för de anställda. För oss är det viktigt att det reglerar att de får rätt löner, arbetstidsförkortning och pensionsinsättningar till exempel. För företaget är det en fördel, då det får hjälp med förhandling och annan rådgivning. Det reglerar också hur man hanterar uppsägningar vid arbetsbrist. Vi ser helst att företagen är medlemmar i en arbetsgivarorganisation.

Vid sidan av kollektivavtal finns även så kallade hängavtal. Vad är det?

– Hängavtal innebär att vi tecknar ett kollektivavtal direkt med företaget. Det är alltså samma avtal, men vi förhandlar direkt med arbetsgivaren. En del företag vill inte bli medlem i en arbetsgivarorganisation men ändå följa branschavtalet, då kan vi teckna ett hängavtal.

Vad innebär det att vara en attraktiv arbetsgivare för er?

– De flesta arbetsgivare vill göra rätt och vara schyssta. Det kan vara att man erbjuder en bra arbetsmiljö, ser till att de anställda får rätt inbetalningar till pensionsavsättningar, att man erbjuder arbetstidsförkortning och bra löner. Arbetsmiljön är jätteviktig. I borrbranschen är det exempelvis viktigt att ha bra maskiner. Man ska vara en hel människa även efter ett helt yrkesliv.

Förr eller senare kommer en dag då orderingången minskar och företaget behöver säga upp medarbetare.

Vad bör man tänka på vid uppsägning?

– Då är det en fördel att vara med i en arbetsgivarorganisation. Då får du den rådgivning du behöver och de sköter också själva förhandlingarna. Har du ett hängavtal måste du själv föra den processen och har ingen att vända dig till.

Men om jag inte är med i en arbetsgivarorganisation och inte har hängavtal med er, kan jag då sköta uppsägningen på egen hand?

– Nej, du måste följa Medbestämmandelagen, MBL, och LAS, Lagen om anställningsskydd. De styr alltid, vilket innebär att du måste kontakta de fackliga organisationer som de anställda är medlemmar i. Annars riskerar du att hamna i en tvist, vilket du undviker genom att vara med i en arbetsgivarorganisation.

Hur vet man vilka som är med i facket? Du får väl som arbetsgivare inte fråga om det?

– Nej, det stämmer. För säkerhets skull, kontakta först den eller de fackförbund som organiserar anställda i branschen. Det är inget en arbetsgivare behöver vara rädd eller orolig för. Vi hjälper många gånger arbetsgivaren med information och bjuder in till träffar.

När vill ni ha kontakt med en arbetsgivare?

– Så fort du har anställd din första personal, kontakta oss. Och om du redan har hängavtal är det bättre att du ringer en gång för mycket än att du kontaktar oss för sent i en process.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: TERESE PERMAN

FAKTA

MBL och LAS i korthet

Medbestämmandelagen, MBL(SFS 1976:580), kan sägas reglera processen kring allt som har med anställningsförhållanden att göra. Här är några av de centrala bestämmelserna i MBL:

Både arbetsgivare och arbetstagare har en okränkt föreningsrätt, det vill säga rätt att tillhöra en arbetsgivar- respektive arbetstagarorganisation.
Både den fackliga organisationen och arbetsgivaren har rätt att förhandla. Arbetsgivaren har rätt att själv förhandla eller företrädas av sin arbetsgivarorganisation.
En arbetsgivare är skyldig att förhandla med facket innan denne beslutar om viktiga förändringar.
Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan denne fattar beslut som berör en av deras medlemmar, även om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal.
Förhandling med facket ska först ske lokalt på arbetsplatsen innan en fråga lyfts till central förhandling.
Arbetsgivaren måste fortlöpande informera den som facket utsett om verksamhetens organisation, planering och utveckling, ekonomi och budget och riktlinjer för personalpolitiken. Det gäller även om arbetsgivaren inte är bundet av kollektivavtal.

Lagen om anställningsskydd, LAS(SFS 2022:448), reglerar själva anställningsförhållandet, bland annat vilka regler som gäller vid anställning, uppsägning och avskedande. De centrala punkterna är:

Åldersregler.
Grund för uppsägning.
Turordningsregler.
Regler kring tidsbegränsade anställningar.

Behovet av borrtekniker på kort och lång sikt

16 augusti, 2022/0 Kommentarer

Borrföretagen har utfört en medlemsenkät där vi har tittat på rekryteringsbehovet på kort och lång sikt. Svaren på enkäten kommer från mindre till större medlemsföretag.

Slutsatsen är det råder ett rekryteringsbehov både på kort och lång sikt och majoriteten av företagen behöver anställa en till två personer. Det finns en del företag som ser ett större rekryteringsbehov och en del tittar på fem till tio personer inom de närmaste fem åren. En av anledningarna till behovet att rekrytera är ökad aktivitet men också att branschen genomgår en generationsväxling. Behovet att anställa är spritt över hela landet och trenden gäller både för landsbygd och för storstäder.

Samhället behöver borrare

– Enkätsvaren speglar det behov vi ser i rekryteringsannonser på sociala medier och den information och förfrågningar vi får via telefonsamtal med våra medlemmar och andra borrande företag. Mycket av aktiviteten är kopplad till vatten- och geoenergibrunnar men även grundläggning och styrd borrning. Styrd borrning är en viktig faktor när VA-systemen och el-nätet moderniseras runt om i landet. Prospekteringsborrning och kärnborrning är andra områden där borrtekniker behövs, främst då till gruvnäring och de industriella satsningar som pågår eller planeras i Norrland, konstaterar Borrföretagens vd Pär Malmborg.

Energiomställning ger jobb

Generellt finns det många stora infrastrukturprojekt i Stockholm, Göteborg och Norrland där borrande företag behövs. Omställningen till ett fossilfritt samhälle och höjd beredskap i kristider belyser ytterligare att borrande företag tillhör en framtidsbransch och att fler borrtekniker behövs.

– Borrföretagen ser ett ökat behov av förnybar och lokal energi i form av geoenergi bland villor och större anläggningar. Vi ser även tillgången till rent vatten blir allt viktigare. Här har borrtekniker en viktig funktion att fylla och torkan 2018 gjorde vattenfrågan mer aktuell och branschen såg en ökad efterfrågan på vattenbrunnar för privat personer och lantbruk. Även pandemin har bidragit att allt fler vill ha vatten till sina fritidshus eftersom mer och mer tid har spenderats där i och med att fler jobbar hemifrån, framhåller Pär Malmborg.

Certifiering ett krav

För närvarande finns det ungefär 200 certifierande brunnsborrare i RISE:s register och här vill Borrföretagen med borrteknikerutbildningen vara en bidragande faktor till att antalet bibehålls men även att de certifierade brunnsborrarna blir fler på sikt. Att vara certifierad brunnsborrare är ett krav för att bli medlem i Borrföretagen och en kvalitetsstämpel i branschen. Borrteknikerutbildning är en viktig faktor för att få fler borrare att bli certifierade och även säkerställa kompetensörsörjningen i branschen.

TEXT: BORRFÖRETAGEN

Frihet och ansvar tilltalar Christopher

9 augusti, 2022/0 Kommentarer

Christopher Tjernberg, nybliven borrtekniker.

Det var lite av en slump när Christopher Tjernberg utbildade sig till borrtekniker. Han skulle bli elektriker, men när pandemin tvingade honom att lämna sin praktikplats vände han blicken mot borrbranschen. Det blev ett lyckokast, han trivs med det självständiga arbetet.

På Mälaröarnas Brunnsborrning arbetar en av branschens färskaste borrtekniker, Christopher Tjernberg, 29 år. Fullständig novis var han dock inte när han satte sig i skolbänken. Han hade tidigare gästspelat hos morbrodern, som driver ett företag inom brunnsborrning, och där trivdes han.

– Jag var mitt i utbildningen till elektriker när pandemin satte stopp för arbetet på det företag där jag var lärling. Jag blev varslad. När jag tröttnat på att leta nytt jobb fick jag upp ögonen för utbildningen till borrtekniker, berättar Christopher Tjernberg.

– Viss erfarenhet från morbrors firma i Mora hade jag ju, och det bidrog till att locka in mig på tankarna att bli borrare istället.

Logisk och lyhörd

Utbildningen i Uppsala gjorde honom inte besviken. Christopher Tjernberg uppskattar den möjlighet att prova på yrket som föregår själva utbildningen, att få känna på hur det är att arbeta ute i fält är jättebra, tycker han.

– Jag insåg att man verkligen behöver vara både stresstålig, logisk och lösningsorienterad i detta yrke, det kräver ett konsekvens- och säkerhetstänkande. Och att ha med kunder att göra kräver att man också är lyhörd och smidig.

– Det var mycket av det som lockade mig, jag tycker om att ta ansvar. Att göra något icke genomtänkt i detta jobb kan få förödande konsekvenser.

Nöjd är han också när han nu fått sin första tillsvidareanställning, på företaget i Skå. Företaget är specialister på borrning för bergvärme och vattenbrunnar, och inne i en utvecklingsfas. Hit kom han efter att ha gjort praktik på Styrud.

Schysta villkor

Den ena dagen är inte den andra lik i borrsvängen, upplever Christopher Tjernberg. Att arbeta som brunnsborrare ger den omväxling och den frihet och flexibilitet han ville ha ut av sitt yrkesval, i kombination med en skälig lön. Det finns alltid något nytt att lära och själv planerar han att bli certifierad borrare.

– Bra arbetstider, och att kunna påverka dem, är viktigt. Den här arbetsplatsen passar mig bra, jobbet går att kombinera med mitt övriga liv. Så länge jag tar ansvar för mitt jobb är det oftast möjligt att flexa för exempelvis tandläkarbesök.

Introduktionen viktig

Det är viktigt som anställd att visa att man vill något med sitt jobb, reflekterar han, men vägledning och bra förståelse från arbetsgivaren när man är ny i jobbet är också viktigt.

– Jag har blivit bra bemött från start, från att jag tog min första kontakt med företaget. Det är genom bra vägledning från min arbetsgivare som jag kunnat bli en duktig borrare.

Christopher Tjernberg har sin uppfattning om hur en bra personalpolitik ser ut. Förmåner som friskvårdsbidrag i all ära, men viktigare tycker han att arbetsklimatet är.

– Det ska finnas ett öppet klimat för att diskutera olika arbetsfrågor, och det har vi här. Vi kan alltid boka in ett möte där alla är med i samtalet.

Företaget har mindre än tio anställda och det tror han gör sitt till. Då syns man i mängden och kommer bättre till tals – en fördel i små företag, tänker han.

Gemenskap ger glädje

Men kanske allra viktigast är god stämning och att ha kul på en arbetsplats, det lockar åtminstone Christopher Tjernberg. Han fastnade direkt för gemenskapen på sin nya arbetsplats.

– Vi pratar och skojar med varandra, samtidigt som vi är seriösa i vårt arbete. Att ha roligt på jobbet betyder jättemycket, det är ju en stor del av ens dag.

Borrtekniker är en utbildning och ett yrke som borde göra mer reklam för sig, tycker han. Yrket är anonymt för många och det tycker Christopher Tjernberg är synd, honom lockar det på alla sätt. Men det är mycket som ska stämma, från det egna psyket till att man kan acceptera den inte alltid så fashionabla arbetsmiljön.

– Du måste vara beredd att ta mycket eget ansvar och att stå pall för de utmaningar det kan innebära. Och du måste stå ut med att bli skitig! skrattar han. När andra säger att deras jobb är skitigt tänker jag på all den borrkax jag bär hem, varje dag…

TEXT: MIA ISING FOTO: MÄLARÖARNAS BRUNNSBORRNING

Ett gott personalarbete gör branschen attraktiv

2 augusti, 2022/0 Kommentarer

Vägen till en bra kompetensförsörjning går via HR, genom att leda och ta tillvara mänskliga resurser på bästa sätt. Ett gott personalarbete bidrar till att göra företag i alla branscher mer attraktiva, menar HR-experten Georg Frick. Borrbranschen är inget undantag.

Georg Frick är konsult, författare och föreläsare i frågor som rör företag och dess anställda. Han driver det egna företaget Frick HR- consulting och i en av hans många föreläsningar har entreprenörer i borrbranschen kunnat stifta bekantskap med honom.

HR, ”Human Resources”, omfattar mycket. Rekrytering, kompetensutveckling, personalvård och konflikthantering, för att nämna något. Georg Fricks roll handlar mycket om rådgivning, arbetsrättslig tvistelösning, utbildning och att vara ett förhandlingsstöd. HR bjuder både möjligheter och utmaningar och det är något han gärna belyser.

– Ditt HR-arbete lägger grunden för ditt varumärke. Det kan vara allt från rehabilitering till strategisk kompetensförsörjning.

– Själv föreläser jag ofta om klassiska personalfrågor som arbetsrätt och lönebildning. Nischade utbildningar kan handla om misskötsamhet eller diskriminering.

Misskötsamhet i anställning är en återkommande fråga. Arbetsgivare söker hans råd och ämnet kommer ofta upp när verksamheter bjuder in honom att föreläsa. Han röjer aldrig enskilda fall, men har rättsfall att referera till.

Ligga steget före

Just nu har arbetsmarknaden stort fokus på de förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS, som träder i kraft i sommar. För Georg Frick har det varit en viktig uppgift att ligga steget före, att läsa på och lära ut. Likaså har många arbetsgivare fokus på ett så kallat visselblåsarskydd och regler och rutiner kring detta.

– Sakfrågor inom HR i mindre företag är stort sett de samma som i större företag, men hanteringen kan skilja sig åt. Insatserna i små företag kanske inte alltid är helt korrekta, samtidigt kan där vara mer att önska i stora företag med etablerade HR-funktioner.

Georg Frick pekar på ett gott exempel.

– Jag hjälper ett litet företag som vill växa. De tittar på olika tillväxtscenarier och i planen ingår att redan nu se över exempelvis olika policys och rutiner kring anställningsavtal. Det arbetet har de igen när personalstyrkan växer, då har de lagt en bra grund.

Ordning och reda

För den mindre företagare, brunnsborrare eller annan, som vill göra ett gott personalarbete och bidra till att göra sin bransch så attraktiv som möjligt har Georg Frick en rad goda råd.

Rätt kompetens i ett företag är en affärskritisk fråga, och därför tycker han att ett gott HR-arbete alltid borde vara en naturlig grundsten. En påläst och driven vd kan räcka långt som HR-ansvarig.

– Att attrahera arbetskraft och att ha en god kompetensförsörjning bygger i mycket på att ha ordning och reda i företaget. Ordning och reda ökar möjligheten till trivsel, säger han och menar såväl tydliga strukturer som avtal.

– När du rekryterar, tänk efter vad du vill med rekryteringen och vilken kompetens företaget behöver. Var noga med att inte diskriminera på något sätt. Det är kompetens och inte kön eller hudfärg som ska stå i fokus.

Viktiga frågor att ställa sig kan exempelvis vara hur representation och tjänsteresor ska fungera, och att veta vad som gäller om man hamnar i situationen att man måste säga upp personal. Kan företaget hantera en sådan process själva eller krävs det externt stöd?

Den som är rädd att göra fel rekommenderar han att ta extern hjälp, exempelvis HR med arbetsrättslig kompetens. För det kan kosta att göra fel, och det kostar att ha dåligt rykte.

Viktig vi-känsla

Att uppfattas som en bra arbetsgivare gör det inte bara lättare att rekrytera utan också att behålla personal. Vad som främst attraherar arbetskraft är en schysst lön och rättvisa villkor, är Georg Fricks erfarenhet. Därefter värdesätter man flexibel arbetstid och friskvård som gymkort.

Sist men inte minst pekar Georg Frick på det lilla företagets stora möjlighet.

– Ta tillvara värdet av goda relationer inom företaget! Det är det lilla företagets styrka, att lättare kunna skapa en vi-känsla. Den ska man slå vakt om.

TEXT: MIA ISING ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM FOTO: NINA HEDLUND

Så bygger du varumärket som arbetsgivare

26 juli, 2022/0 Kommentarer

Att fundera på sitt varumärke som arbetsgivare står kanske inte alla gånger högst på att-göra-listan. Det kan vara dags att ändra på det i tider med brist på utbildad arbetskraft.

– Det här är ingen liten sidofråga. Det är en överlevnadsfråga, säger Anna Dyhre, konsult inom employer branding som området kallas.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärket, har länge varit en viktig del av affärsstrategin för kunskapsintensiva företag som konkurrerar om de bästa och mest välutbildade medarbetarna på en global arbetsmarknad. Men Anna Dyhre menar att det är precis lika relevant för borrningsbranschen och alla andra branscher som innefattar fysiskt arbete.

– Alla företag har en kultur och ett varumärke, oavsett om man vill eller inte. De som jobbar med detta sparar pengar. De behåller medarbetarna länge och kan konkurrera med annat än lönen. Se på Ikea, det är knappast lönen som gör att många vill jobba där.

Det här är en av orsakerna till att utvecklingen går mot att allt fler hantverksorienterade branscher konsolideras, genom sammanslagningar och att större företag växer genom förvärv av mindre företag.

– Många unga i dag vill tillhöra större sammanhang, där de ser att de kan utvecklas i sitt yrke, säger Anna Dyhre.

Var attraktiv

Men vad innebär det egentligen att arbeta med varumärket som arbetsgivare? Anna Dyhre menar att det är synonymt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Bara för att i nästa andetag ifrågasätta det uttrycket.

– Vad betyder det egentligen? Det finns väl ingen arbetsgivare som säger sig sträva efter något annat. Det viktiga är att ha klart för sig för vem och vad det är som ska attrahera hos just oss. Ta Hell’s Angels som ett extremt exempel. Det som är attraktivt för dem är kanske inte samma sak som det som är attraktivt för dig och dina medarbetare. Det viktiga är att du är attraktiv för dem du vill ha. Alla vill faktiskt inte jobba på Ikea, trots att de alltid hamnar högt på listorna över attraktiva arbetsgivare.

Ska vara intressant

Inom borrningsbranschen råder sedan länge brist på erfaren och utbildad arbetskraft. Den som går borrteknikerutbildningen är i princip garanterad arbete.

– Tidigare skulle man vara glad om man hade ett jobb. Så funkar det inte längre. Unga vill i dag jobba med något som intresserar dem. Men hur ska man kunna bli intresserad av något man inte ens vet existerar?

Bakom Anna Dyhres retoriska fråga finns en uppmaning till alla hantverksbranscher att bli mer offensiva och berätta om fördelarna med sina yrken.

– Gå samman som bransch, samarbeta med konkurrenterna i de här frågorna. Visa på goda exempel och lyft fram er yrkesstolthet. Jobbet är vad det är och det finns mycket positivt att lyfta som är attraktivt för en del: du får jobb, du får jobba praktiskt och vara utomhus. Blir du duktig har du försörjning för livet. Det finns säkert många fler argument att lyfta fram som arbetsgivare.

Se dig själv utifrån

När det gäller att göra det egna företaget attraktivt i förhållande till konkurrenterna, är steg ett att kunna se sig själv med ögonen hos den man vill attrahera. Hur ser vår arbetsmiljö ut? Hur uttrycker vi oss i ord och bild? Hur bemöter vi varandra och andra människor?

– Allt detta kan vi koka ned till hur vi ser på våra medarbetare. Ser vi dem som medmänniskor som ska jobba i symbios med oss? Eller ser vi dem bara som anställda som ska göra som de blir tillsagda för att vi ger dem lön? Det sistnämnda funkar inte i dag. Våga se dig själv utifrån och ställ dig frågan: Skulle jag vilja jobba här själv?

Självklarheter kan tyckas, men Anna Dyhre har sett många exempel på motsatsen.

Gräv där du står

Hennes råd för att komma i gång med ett aktivt varumärkesarbete som arbetsgivare är att hålla det enkelt. Börja med att ha de basala delarna på plats, som en prydlig hemsida som signalerar det företaget står för, en företagssida på Linkedin och att vd eller någon annan nyckelperson har en profil på Linkedin. Men för att dessa kanaler ska kommunicera rätt måste arbetet börja med att skåda inåt.

– Koppla dina strategiska tankar kring framtiden till vilka dina medarbetare
du har i dag som är oumbärliga. Hur ska du hitta deras likar? Fråga dem varför de jobbar hos dig. Förmodligen inte bara för att du ger dem en lön de är nöjda med.

– Här kommer vi in på kulturen i företaget. De kanske svarar att de har kul på jobbet och att du är en tydlig, rättvis och omtänksam chef. Då har du något att bygga vidare på i din kommunikation utåt för att attrahera nya medarbetare. Gräv där du står, våga prata om det och lägg grunden innan du har ett akut rekryteringsbehov.

Anna Dyhre lyfter fram att det finns en belönande sidoeffekt av att prata om företagets kultur och vart man är på väg.

– Det leder ofta till att medarbetarna trivs bättre och att vd och ägare får en aha-upplevelse kring varför man faktiskt driver företaget. Det leder in på frågor om vad som gör oss stolta och glada eller sura och arga. Det sistnämnda kan ju vara bra att undvika.

Anna Dyhre startade sin karriär på The Dialog Corporation i London, där hon så småningom blev vd. Återvände till Sverige 2004 som Sverigechef för employer branding-företaget Universum. Är sedan 2010 fristående konsult och har skrivit flera böcker i ämnet.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

FAKTA

Linkedin en hygienfaktor

Linkedin är ett socialt nätverk inriktat på yrkeslivet. Tjänsten är inriktad på att vara en mötesplats mellan arbetssökande och företag, men används även för att marknadsföra sig själv som yrkesperson och företaget där man jobbar. Linkedin startade i USA och ägs sedan 2016 av Microsoft. 2020 hade tjänsten ungefär 575 miljoner användare, varav cirka hälften aktiva. Tre av tio svenskar över 18 år använde Linkedin 2020.

Linkedin bygger på personliga profiler. Den som har registrerat en profil kan även skapa en företagssida. Anna Dyhre ser det som ett hygienkrav som arbetsgivare att finnas på Linkedin.

Här är Anna Dyhres grundtips:

Se till att vd och/eller annan nyckelperson har en personlig profil med en trevlig bild på sig själv. X Skapa en enkel företagssida, beskriv företaget kortfattat. Försök tänka ur en arbetssökandes perspektiv.
Gör gärna några enkla inlägg när du har tid och ork så att din profil och företagssida lever, till exempel när ni har rekryterat en ny medarbetare.

Anna Dyhres snabbtest

För att bli en attraktiv arbetsgivare behöver den egna organisationen eller företaget genomlysas. Anna Dyhre har tagit fram ett snabbtest som hjälper till att visa vilka ni är och vad ni eventuellt behöver jobba mer med:

Vem är vår organisation/vårt företag till för och vad har vi för existensberättigande?
Hur uppfattar kunderna oss? Vilka är våra styrkor? Varför väljer de oss framför våra konkurrenter?
Vilka är våra mål på kort och lång sikt?
Har vi rätt/tillräcklig kompetens för att genomföra våra mål på kort och lång sikt?
Hur uppfattas vi av våra befintliga och framtida medarbetare?
Stämmer detta med hur vi vill uppfattas?
Kommunicerar vi med rätt målgrupper, på rätt sätt och i rätt kanaler?
Hotas vårt existensberättigande om vi misslyckas med att hitta och behålla rätt medarbetare?
Vilka omvärldsfaktorer kommer att underlätta respektive göra det svårt för oss att nå våra mål på tre, fem och tio års sikt?

Dessa frågor bör brytas ner och diskuteras i ledningsgruppen.

Hemsidan viktigast

Allra viktigast är att ha en bra hemsida. Med bra menar Anna Dyhre att det är snyggt och prydligt och att det är lätt att bilda sig en uppfattning om företaget. Tänk på att hemsidan inte bara vänder sig till kunder. Potentiella medarbetare är minst lika viktigt.

Trevliga bilder på både ledning och medarbetare. Visa inte bara upp maskiner.
Presentera gärna några eller, om ni är ett mindre företag, samtliga medarbetare.
Fråga kunderna vad de uppskattar hos er. Om ni får, presentera svaren på er hemsida.
Anlita professionell hjälp med hemsidan, precis som kunderna anlitar er för att borra sina brunnar.
Det ni påstår om er själva måste vara sant. Om nya medarbetare märker att ni bara har sminkat grisen kan varumärket raseras snabbt. Dagens digitala plattformar gör att dåliga rykten sprids snabbt.

Prognos över grundvattnet i sommar

12 juli, 2022/0 Kommentarer

Kartorna visar prognoser över grundvattensituationen i små magasin fram till slutet av juli, vid
torr, normal respektive blöt väderlek. Det är SGU som gör prognosen, som baseras på SMHI:s uppgifter samt på väderförhållanden från 1961 fram till i fjol. På grund av klimatförändringar är det mer sannolikt att kommande väder är mer likt vädret på senare år än det som var på 1960-talet. Detta tar man hänsyn till genomatt de senare åren ges en större vikt i beräkningen. Väder för perioden 1991 till 2020 antas vara tre gånger mer sannolik än väder från perioden 1961 till 1990.

Kartorna gäller alltså små magasin,

som reagerar snabbt på nederbörd och uttag. Borrade brunnar brukar finnas i små magasin och används för enskild vattenförsörjning. Drygt en miljon permanentboende är beroende av den egna brunnen.

TEXT: SGU/JÖRGEN OLSSON KARTOR: SGU