Ny EU-lag stimulerar prospektering

/0 Kommentarer

Förordningen kan indirekt innebära mer prospekteringsborrning i Sverige, enligt Erika Ingvald på SGU.
FOTO: SGU

EU­-parlamentet har antagit den så kallade Critical Raw Materials Act, CRMA. Den kan komma att öka gruvdriften i Sverige och därmed även prospektering och borrning.

– Det här skickar en viktig signal till marknaden, säger Erika Ingvald, enhetschef för mineralinformation och gruvnäring på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Critical Raw Materials Act är en EU-förordning som har listat 34 råvaror av kritisk eller strategisk betydelse för EU:s konkurrenskraft och omställning till en mer hållbar ekonomi. Den har fyra huvudsakliga mål:

  • Öka självförsörjningen från gruvor. Målet är att tio procent av de strategiska råvarorna ska kunna brytas inom EU.
  • Öka mängden råvaror som processas inom unionen till 40 procent.
  • Öka återvinningen. 25 procent av konsumtionen ska täckas av återvunna råvaror.
  • Öka diversifieringen i handel och import. I dag är EU väldigt beroende av främst Kina.

Enligt Erika Ingvald på SGU innebär förordningen en stor och viktig förändring

– EU är väldigt importberoende, framför allt när det gäller viktiga råvaror till energiomställningen men även övrig industri är sårbar. Den här förordningen är viktig för att EU:s industrier ska överleva, menar Erika Ingvald.

De råvaror som listas ingår i nyckelteknologier för grön omställning, digitalisering och för rymd och försvar. För att kunna producera exempelvis vindkraftverk, elbilar och solpaneler krävs olika typer av kritiska metaller och mineral. Som exempel på den kommande efterfrågan på dessa ämnen kan nämnas att det 2017 såldes cirka fyra miljoner elfordon. 2030 beräknas den siffran uppgå till 50 miljoner elfordon per år.

– Trots att det finns stora fyndigheter av flera av dessa råvaror i Sverige och andra länder i Europa är vi i dag helt beroende av Kinas produktion, säger Erika Ingvald.

Med CRMA uppmanar EU medlemsstaterna att kartlägga och forska mer kring möjligheterna att utvinna dessa råvaror inom unionen. Förordningen slår också fast att tillståndsprocessen för alla delar i värdekedjan ska vara snabb, säker och transparent, utan att göra avkall på hållbarhet.

– Verksamheter kommer kunna ansöka om att bli ett strategiskt projekt när förordningen träder i kraft i vår. Blir man godkänd är den medlemsstat det berör skyldig att sätta upp en tidsbegränsad tillståndsprocess. Ett strategiskt projekt ska ha hög prioritet och behandlas skyndsamt. Tillståndsprocessen för ett gruvprojekt får inte ta mer än 27 månader, förklarar Erika Ingvald.

Den ökade kartläggning som förordningen uppmanar till ska ge underlag för mer effektiv prospektering.

– Sverige har kända fyndigheter av cirka hälften av ämnena på listan. Men först måste företagen prospektera tills de har tillräckligt med underlag för ansökan om koncession och miljötillstånd.

Kan vi därmed förvänta oss en gruvboom i Sverige, med ett uppsving för projekteringsborrning som följd? Enligt Erika Ingvald påverkar förordningen i sig inte marknaden för prospekteringsborrning. Men indirekt kan den få stor betydelse.

– Den här lagen skickar signalen till omvärlden att det är intressant att prospektera inom EU, framför allt i Sverige och Finland, som jag vill hävda är EU:s utan tvekan bästa gruvländer. Här har vi ett gruvkluster med företag som Epiroc, Sandvik, Volvo, ABB med flera. Många aktörer i den svenska gruvnäringen är världsledande. I kombination med vår fantastiska geologi känns det som att vi kan bli stora vinnare. Om det blir lättare att få tillstånd att bryta, då blir det även mer intressant att prospektera, konstaterar Erika Ingvald.

Vilka metaller kan då vara intressanta att prospektera i Sverige? Det blir en ganska lång lista när Erika Ingvald nämner de viktigaste: grafit, kobolt, koppar, litium, nickel, sällsynta jordartsmetaller, platinagruppens metaller och vanadin.

Fyndigheterna kan finnas över hela landet, men Erika Ingvald lyfter fram tre stora områden som mest intressanta att undersöka: Malmfälten i Lappland, Bergslagen och Skelleftefälten.

– Där vet vi vilken typ av metaller vi oftast hittar. Nu letar vi nya metaller och då är områdena mellan dessa områden mest intressanta att kartlägga. Men vi behöver göra bättre kartor över hela landet. Det kan finnas fyndigheter även på andra platser.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: EDINE BAKKER/SGU

Nya föreskrifter för arbetsmiljön – största förändringen på 40 år

/0 Kommentarer

Många lagar och förordningar som berör borrföretag ändras det närmaste året. Den riktigt stora händelsen är att Arbetsmiljöverket river upp alla sina 67 föreskrifter och ersätter dem med 15 nya. Bland annat införs helt nya säkerhetsregler i bygg­ och anläggningsprojekt.

Arbetsmiljöverket har under sju år sett över sin författningssamling. Det arbetet är nu klart och har resulterat i att de nuvarande 67 föreskrifterna ersätts med 15 nya som träder i kraft den 1 januari 2025. Det är första gången på 40 år som dessa föreskrifter ses över och förändras. Översynen har i huvudsak lett till en förändring av strukturen i regelverket. Målet har varit att göra det lättare att hitta i och förstå regelverket.

David Börjesson på Altea rekommenderar alla att läsa på om de nya arbetsmiljöreglerna, då de innehåller många viktiga förändringar. FOTO: LARS WIRTÉN

– Tidigare har regelstrukturen varit uppbyggd i detaljerade föreskrifter för exempelvis buller, vibrationer, kvartsdamm med mera. Nu klumpar man ihop dessa i större regelpaket. Men antalet regler har inte blivit färre, säger David Börjesson på certifieringsföretaget Altea.

Skyddet för arbetstagarna är däremot oförändrat. Det kan tolkas som att arbetsgivare inte behöver bekymra sig så mycket över förändringen. Samma innehåll, ny paketering?

– Nej, utöver en helt ny regelstruktur att sätta sig in i sker betydande förändringar som gäller byggarbetsplatser.

Oavsett om man har ett litet eller stort företag, så har alla samma ansvar att vara insatt i regelverket, säger David Börjesson och lyfter fram att reglerna som rör säkerheten i bygg- och anläggningsprojekt har förändrats mycket. I de nya reglerna är roller och ansvar tydligare för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas). Reglerna gäller när byggprojekt planeras och projekteras (Bas-P) samt när de utförs (Bas-U). Det är den sistnämnda kategorin som främst påverkar borrföretagen.

De stora förändringarna i reglerna för byggarbetsplatser rör hur man ska hantera risker och vad arbetsmiljöplanen ska innehålla, med tydligare ansvar och krav på rutiner för arbetsmiljöarbetet. De nya reglerna innebär bland annat att alla aktörer ska arbeta i en bestämd ordning genom att identifiera, undvika och bedöma riskerna för att sedan åtgärda dem.

– Vid arbeten för en privatperson är det oftast borrföretaget som har det ansvaret. Vid större byggprojekt ligger det oftast på huvudentreprenören, förklarar David Börjesson.

En nyhet är att arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljöplanen ska överlämnas på ett strukturerat sätt. Helst ska man ha ett överlämningsmöte där byggherren och byggarbetsmiljösamordnarna för en dialog. Denna ska ta upp arbetsmiljöarbetet i både byggskedet och det framtida brukandet.

– Alla borrföretag ska ha någon som är utbildad byggarbetsmiljösamordnare. Nu när ansvaret utökas och förändras bör man förnya sin utbildning, säger David Börjesson.

En konkret förändring i de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket är att arbetsgivaren måste prova ut individuella andningsskydd åt de anställda.
FOTO: MIA ÅKERSTRÖM. ARBETSMILJÖVERKET

På Arbetsmiljöverket betonar man att de nya reglerna har tagits fram för att minska olyckor och ohälsa.

– Det är tyvärr alltför vanligt med allvarliga olyckor, till och med dödsolyckor, i både byggnads- och anläggningsarbete. Därför är det viktigt att försöka förebygga arbetsmiljörisker så tidigt som möjligt, gärna redan under projekteringen. Vi behöver komma bort från ”löses-på-plats”, eftersom det kan leda till arbetsmiljörisker för dem som ska utföra arbetet, säger Agneta Axelsson, sakhandläggare för föreskriften på Arbetsmiljöverket.

En konkret förändring i arbetsmiljöreglerna är att arbetsgivare måste prova ut andningsskydd åt de anställda. Om man väljer tätsittande andningsskydd, ska tätheten provas genom en så kallad tillpassningsprovning. Anledningen är att ett och samma andningsskydd inte passar alla ansikten. För att det ska skydda som förväntat, behöver användaren ha en storlek och en modell som passar individuellt.

– Det här kan skapa problem för personer med skägg som i dag använder mask med filter över mun och näsa. Det kan bli svårt att få dessa att hålla tätt, konstaterar David Börjesson.

En annan förändring i arbetsmiljölagstiftningen som började gälla redan i augusti förra året, är nya krav på utbildning av personer som hanterar så kallade diisocyanater. Det är ämnen som förekommer i fogskum som används för att täta hål vid exempelvis anslutningar till byggnader. Diisocyanater kan framkalla allergi och orsaka svår astma hos de som utsätts för dessa i sitt arbete.

Dessa ämnen omfattas numera av EU:s kemikalielagstiftning, den så kallade Reach-förordningen. Många arbetstagare behöver därför komplettera sin utbildning eller gå om den för att få fortsätta hantera diisocyanater.

– Det ligger en sanktionsavgift på 10 000 kronor per person som inte har rätt utbildning. Att ha gått den tidigare svenska utbildningen räcker inte längre, förklarar David Börjesson.

Överlag rekommenderar David Börjesson alla som inte redan har gjort det att läsa på om de nya arbetsmiljöreglerna.

– De som är ISO-certifierade är skyldiga att ha en rutin för att identifiera och följa den lagstiftning som man berörs av. Följer man inte lagstiftningen finns tydliga sanktionsavgifter. Har du exempelvis tio brunnsborrare som hanterar fogskum utan att vara utbildade kostar det 100 000 kronor, vilket såklart är kännbart.

Sanktionsavgifterna bygger på vad som finns dokumenterat i företaget, inte på faktiska förhållanden.

Nya regler för byggherrar, projektörer och byggarbets­ miljösamordnare

• Antalet föreskrifter minskar från 67 till 15.
• Föreskrifterna är sorterade i en ny struktur, med nya namn och nummer.
• Dagens cirka 2 300 regelparagrafer har sorterats in i 15 regelhäften.
• Språket i texterna är uppdaterat för att öka enhetligheten och begripligheten.
• Det är samma skyddsnivåer för arbetstagare och samma krav för arbetsgivare och tillverkare som i nuvarande regler.
• För byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare tillkommer det nya regler.
• Föreskrifterna digitaliseras.

Mer information om de nya arbetsmiljöreglerna finns på Arbetsmiljöverkets webbplats

TEXT: LARS WIRTÉN

Stort intresse att bli brunnsborrare

/0 Kommentarer

I år har intresset för borrteknikerutbildningen varit stort. 15 elever är antagna efter den fyra veckor långa provperioden. Utbildningen, som genomförs av Borrföretagen i samarbete med Arbetsförmedlingen, drog igång den 12 februari i Uppsala.

Utbildningens första fas är en provperiod då de som har anmält intresse ges en första inblick i yrket, samtidigt som deras bakgrund och förutsättningar utvärderas. Därefter börjar den 22 veckor långa teoridelen. Här lärs grunderna i yrket ut. Eleverna får lära sig hur borriggen med hammare och kronor fungerar, olika borrtekniker och vilken teknik som krävs vid olika förutsättningar. För att förstå förutsättningarna ingår ett block med geologi och hydrogeologi. Eleverna får även lära sig andra typer av borrning, som grundläggning, geoteknisk borrning och prospekteringsborrning. Hantverket runtomkring med svetsning, vattenpumpsteknik och vattenrening ingår också, liksom två veckor borrning i fält under perioden maj-juni.

– Inom ramen för utbildningen erbjuder vi även eleverna möjlighet att ta körkort för lastbil och släp samt olika certifieringar och behörigheter: arbete på väg, transport av farligt gods, elektrosvets, brandfarligt arbete och arbete med härdplaster, förklarar Mattias Gustafsson, vd på Borrföretagen och tillägger:

– Tar man alla dessa certifikat är man attraktiv i yrket och har en bra bas att stå på. Därtill behövs ett brinnande intresse, något jag hoppas eleverna får med sig från utbildningen.

Teoridelen följs av 11 veckors praktik ute på ett företag.

– För de företag som vill bidra till branschens kompetensförsörjning och samtidigt få förstärkning, kommer det alltså finnas ett gäng sugna blivande borrtekniker som behöver en praktikplats efter sommaren och även få chansen under de två veckorna i maj-juni, säger Mattias Gustafsson.

Utbildningen genomförs i Uppsala, men eleverna tas in från hela landet. De som behöver dubbelt boende under utbildningen kan få bidrag som täcker en del av hyreskostnaden från Arbets- förmedlingen och Borrföretagen.

TEXT: LARS WIRTÉN

Swedol utrustar borrbranschen

/0 Kommentarer

Joakim Tendell är key account manager på Swedol.

Rätt utrustning, som bra verktyg och skyddande arbetskläder, är viktigt för alla borrföretag. Det är det också för Swedol, leverantör och multispecialist med uppdrag att möta borrarnas behov.

– För oss är det avgörande att erbjuda funktionell utrustning. Det kan vi genom vår produktutveckling och genom att lyssna på branschen, säger Swedols Joakim Tendell.

Swedol har försett yrkesproffs i Norden med arbetskläder, personligt skydd och verktyg sedan 1963. Borrbranschen är en av många branscher de vänder sig till. På menyn står i dag allt från kläder, skydd, verktyg och maskiner till oljor, kemikalier, filter, slangar, skruvar, lås och belysning.

Missionen är att få företag att fungera. Det kan vara genom försäljning av handskar såväl som rådgivning, för att säkerställa rätt personligt skydd för en arbetsuppgift.

I begynnelsen huserade man i små lokaler i Skrubba utanför Stockholm. Men när verksamheten expanderade flyttade företaget till nuvarande lokaler i Tyresö. Här öppnade Swedol sin första butik, ett ”hål i väggen” där kunden kunde få en koppling pressad på en slang eller göra kompletterande köp från lagret.

Swedol, som är ett av bolagen inom Alligo-koncernen, har en rad egna varumärken. Kanske klingar Björnkläder och Gesto bekant.

– Vi är multispecialister och har egna varumärken inom skyddskläder som handskar, skyddsskor och jackor. Vi erbjuder också en rad olika tjänster inom service och specialtillverkade produkter, berättar Joakim Tendell.

Han är ”Key Account Manager”, Kam som han säger kort och gott, i relationen med Borrföretagen. Borrarnas erfarenhet och insikt om utrustning och material, och vad verktyg, maskiner och skyddskläder ska hålla för, är av stor vikt och Swedol lånar sitt öra åt branschorganisationen i ett etablerat samarbete.

– Min roll är att vara länken mellan oss och Borrföretagen, för att säkra att vi är uppdaterade på branschens behov och att branschen är uppdaterad om vad vi kan göra för dem.

– Det kan också handla om att anordna olika aktiviteter och att säkerställa att vi lever upp till olika krav på marknaden. Jag jobbar för båda parters bästa och hoppas kunna stärka vårt samarbete ytterligare.

Bland de tjänster Swedol tillhandahåller inom service och specialtillverkade produkter märks såväl slangpressning i butik som skräddarsydda arbetskläder och fotskanning för individuella och ergonomiska sulor. Långa dagar på hårda eller andra utmanande underlag kan orsaka smärta i kroppen, men det går att motverka, menar företaget.

Swedol levererar olika sulsystem för olika verksamheter. Man samarbetar även med ortopeder och kan genom fotskanning, via en avancerad 3D-skanner, ta fram formgjutna sulor för den enskildes behov.

– I dag arbetar vi med fotskanning och formgjutna sulor i alla våra butiker och till olika typer av skor. Vid val av rätt sula till rätt sko säkerställer vi också att CE-märkningen behålls.

– Vi jobbar mycket med produktutveckling inom våra egna varumärken, inte minst av kläder. I laboratoriet i Almedal möts du av tyger i långa rader. Hållbarhetsfrågan är alltid aktuell och särskilt inom textilier.

Skräddarsydda arbetskläder är en del av Swedols erbjudande.

Företagets kunder ställer allt högre krav på hållbarhet. Därför måste Swedol även se till sina leverantörers hållbarhet, att rätt arbetsförhållanden råder på fabriker och att leveranserna är så miljöanpassade som möjligt. För Swedol handlar hållbarhet bland annat också om att tänka ett steg längre när det gäller frakt.

Joakim Tendell är förhållandevis ny inom Swedol, men han har redan kavlat upp ärmarna i samarbetet med Borrföretagen.

– Vi har ett avtal där båda parter har ett ansvar. För Borrföretagen gäller det att nå ut till medlemmarna med vad vi kan erbjuda, och för oss gäller det att lyssna in deras önskemål. Och min uppfattning är att det är en hel del, det här är en branschorganisation som vill mycket!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: MIA ISING FOTO: SWEDOL

Nordligaste borrningen ett jobb för en ”ice road trucker”

/0 Kommentarer

Sveriges nordligaste brunnsborrning finns vid en stuga i Keinovuopio i Lappland, fågelvägen 20 mil norr om Gälli­vare och bara drygt två mil sydost om Treriksröset.

Det var Tony Eriksson, borransvarig och delägare i GE Maskintjänst, som tillsammans med en kollega gjorde jobbet. Det är ganska många år sedan nu, men några klara minnen lever kvar.

– Det är ett sådant jobb som bara kan göras på vintern. Det beror på att det inte finns någon väg dit, utan man måste köra på vägarna i Finland och sedan tillbaka in i Sverige över en älv. Älven måste vara frusen då, för den enda bro som finns där är en gångbro, säger han.

Uppdraget utfördes i mars 2009 och totalt gjordes fyra brunnar vid stugan, som tillhör en bofast, renskötande same. Tre av dem är vattenbrunnar och en borrades för geoenergi. Den sistnämnda ersatte vedeldning, enligt vad Tony Eriksson minns.

– Själva borrningen var det egentligen inga konstigheter med. Vår stora oro kring uppdraget var ju att korsa älven i lastbilen med riggen och kompressorn på. Men han var väldigt angelägen om att få sin geoenergi och sitt vatten och lovade ordna så att det gick.

Överfarten ordnades så att man skottade en väg genom snön över isen på älven, på en plats där det inte är så strömt.

– Sedan spolar man i omgångar på med vatten som får frysa till. Till slut har man ett istäcke som är mellan en och två meter tjockt. Visst var vi ändå lite ängsliga när vi skulle över, men det gick bra, både dit och på hemvägen, säger Tony Eriksson

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Sprängbotten krävde mattor och fjärrstyrning i Hävla

/0 Kommentarer

När FBB Finspångs Brunnsborrning skulle anlägga ett andra borrhålslager på Häfla Bruks stötte man på problem. Rasbenäget berg, massor med grundvatten och kanske allvarli­gast; borrningen skedde på en gammal sprängbotten med risk för kvarglömd dynamit.

Häfla Bruks i den lilla orten Hävla i Östergötland tillverkar galvaniserade produkter som räcken, trappor och gallerdurk. Redan 2012 borrade FBB Finspångs Brunnsborrning 45 borrhål till 210 meters djup. Den geoenergianläggningen värmer 16 000 kvadratmeter fördelat på 15 hus och två industrisektioner. Den ger också frikyla till 1 000 kvadratmeter, huvudsakligen kontor.

Under hösten i år borrades 42 nya borrhål till cirka 300 meters djup för att förse ytterligare 12 000 kvadratmeter med värme och kyla. Men medan markförhållandena i den första etappen var stabila och i princip oproblematiska, möttes FBB av helt andra förutsättningar den här gången. Detta trots att man borrade bara cirka 500 meter från det första borrhålslagret, i princip på andra sidan fabriksbyggnaden.

Berget visade sig vara mycket poröst, med instabila zoner där berget var benäget att rasa in. Mängder av grundvatten strömmade in i borrhålen. Ibland stod det som gejsrar ur hålen, berättade Häfla Bruks tidigare platschef Anders Schön när han besökte Geoenergidagen tidigare i höstas. En försvårande omständighet var att ytan som fanns till förfogande att borra på var mycket begränsad.

– Framför allt i större system, där man har begränsat med borrbar yta, är det klokt att provborra i ett tidigt skede för att förvissa sig om de borrtekniska egenskaperna i området. Vi var väl lite naiva som inte gjorde det på Häfla Bruks, eftersom vi hade borrat där tidigare. Både beställaren och vi trodde att marken skulle vara likvärdig. Men det här visar hur mycket det kan variera inom ett och samma område, säger David Johansson på FBB Finspångs Brunnsborrning.

Den andra och allvarligaste utmaningen var att borrningen skulle ske på gammal sprängbotten, vilket påverkade foderrörsborrningen. David Johansson betonar vikten av att vara observant som entreprenör innan man börjar borra.

– I sådana områden kan det finnas gammal odetonerad dynamit kvar i marken, vilket kan leda till riktigt allvarliga olyckor. Därför var vi extra försiktiga och borrade med radiostyrda riggar som stod på sprängmattor. På så sätt kunde våra borrare stå på behörigt säkerhetsavstånd medan de borrade på de djup där det kunde finnas odetonerat sprängmedel.

Att placera ut sprängmattor krävde extra maskiner, vilket var tidskrävande och innebar extra kostnader för beställaren.

– Men det är sekundärt i sammanhanget. Säkerheten går alltid i första hand.

Även problematiken med vatten och rasbenäget berg ledde till förseningar i projektet.

– Det blev mycket extra rensningstid. Vi fick ägna cirka en extra arbetsvecka för att göra det möjligt att komma ner till fullt håldjup med kollektorerna. I vissa energibrunnar gick det inte, det kunde vi delvis kompensera med större djup i andra. Men vi behövde också komplettera med extra borrpunkter, som vi varit förutseende nog att planera in från början. Vi nådde rätt antal energibrunns- och kollektormeter. Men det var utmanande och satte våra medarbetare på ordentliga prövningar mellan varven, förklarar David Johansson.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: HÄFLA BRUKS

”Ett jättefint referensprojekt för alla inblandade”

/0 Kommentarer

Det är utmaningar och svårigheter som utvecklar oss, menar John Ojanne på Rototec.

– När jag såg förutsätt­ningarna var min första tanke faktiskt att inte läm­na något anbud.

Men sedan tänkte jag till – det är ju all­ tid spännande och utveck­lande med utmaningar. Så säger John Ojanne, projektchef på Rototec, när han berättar om det tuffa uppdraget att borra för geoenergi längst nere i garaget under en stor kontorsfastighet i centrala Stockholm.

Borruppdraget, som påbörjades i december 2020, utfördes i kvarteret Blästern mitt emot Karolinska Institutet i Stockholm för fastighetsbolaget Atrium Ljungberg. Bengt Dahlgren Geo var projektör och beställarrepresentant. Jobbet gjordes i ett par etapper och medförde en rad utmaningar som krävde speciallösningar. Det gav nyttiga erfarenheter som Rototec tar med sig in i framtiden.

– I den första etappen skulle vi borra 16 stycken 300-metershål i garagets bottenvåning, två plan under huset. Här var vikten den första riktigt stora utmaningen. Hur skulle bilrampen ner till bottenvåningen klara vår sju ton tunga rigg? Bärigheten var väldigt dålig, säger John Ojanne.

Lösningen blev det som på byggspråk heter att stämpa. Det innebär att efter omfattande beräkningar sätta upp stöttor i form av metallstänger mellan golv och ramp och även mellan våningsplanen nere i garaget. Stöttor som var tillräckligt många och kraftiga för att ta upp trycket från borriggen och annan tung utrustning, som långsamt och med stor omsorg kördes ner.

– Det var en riktig precisionskörning för den som körde ner riggen. Det gällde att inte köra på något eller fastna i svängarna. Vi fick såklart plocka av masten på riggen och montera tillbaka den när vi var på plats där nere. På grund av hålens djup ville vi använda tremetersstänger, säger John Ojanne.

Att få ner rigg och mast i garaget krävde precisionskörning utöver det vanliga.

Att borra med tre meter i det trånga utrymmet blev möjligt tack vare att det tidigare hade tagits upp stora hål i betongbjälklaget mellan våningarna i garaget. De hade tagits upp i samband med att garaget renoverades och en geoteknisk undersökning utfördes, det senare något Bengt Dahlgren Geo gjorde på uppdrag av fastighetsägaren. Då provborrade man även och gjorde en DTRT (fördelad termisk responstest), för att kolla förutsättningarna för geoenergi.

– Nere i garaget kunde vi placera oss med riggen så att masten stack upp genom hålet till våningen ovanför. Det var en utmaning att navigera förbi hålen när vi körde ner, men i grund och botten var det bra att de fanns där – annars hade vi aldrig kunnat borra med stor rigg.

Hålen i bjälklaget gjorde det också möjligt att leda slangar både för utsug av avgaser och för borrkax kortaste vägen, i stället för att dra dem hela vägen runt och ut ur garaget.

Säkerheten är såklart alltid en stor och viktig fråga. Men det här uppdraget ställde krav utöver det vanliga.

– Vi var verkligen tvungna att tänka till, eftersom det var så många ställen mellan borrplatsen och kaxcontainern som vi hade svårt att bevaka. Bland annat satte vi upp öglor för att förankra slangarna längs vägen och killarna som bevakade ledningarna hade radiokommunikation. Dessutom hade vi en kaxvakt längst upp som hade direktförbindelse med borraren. Vi tummar inte på säkerheten, så det krävdes extra personal för att upprätthålla den, berättar John Ojanne.

Etapp två bestod av 23 hål, varav sju utomhus, som borrades i och utanför ett annat garage i samma byggnad. Där fanns inga hål i bjälklaget, så man fick använda en mindre rigg och dessutom ta extra stor hänsyn både till såväl elledningar och ventilation som pålningen i marken under huset.

– Den etappen krävde också att vi gjorde en trafikanordningsplan, där vi vägledde gångtrafiken till en annan gata.

Jobbet slutfördes under 2022. John Ojanne bedömer det som ett av Rototecs mer komplicerade uppdrag så här långt.

– En fördel var att beställargruppen var väldigt kunnig och därför förstående. Vi hade också ett mycket bra samarbete med Atrium Ljungbergs eget byggbolag, TL Bygg, inte minst när det gällde stämpningen i första etappen, säger John Ojanne.

Han drar sig till minnes ett tidigare jobb i liknande stil, när man borrade 85 energibrunnar under DN-huset i Stockholm.

– Det var i det gamla tryckeriet med tolv meter i tak, så höjden var inget problem. Det var däremot värmen, samt att ventilera ut avgaser och få ut borrkaxet kortaste vägen. Där gjorde vi så att vi gick med ledningarna genom rören till en sopsug, säger han.

Rototec är noga med att bevara och använda sig av erfarenheterna från olika uppdrag, för att ha med sig kunskaperna när nästa udda förfrågan kommer.

– Vi gör noggranna projektsammanfattningar och analyser. Det är viktigt att kunskapen om hur man löst specifika problem inte bara sitter i huvudet på en person. Det här är ett jättefint referensprojekt för alla inblandade, säger John Ojanne.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Unik borrmetod tar Norrfjärden jorden runt

/0 Kommentarer

Hos Norrfjärdens Brunnsborrningar utan­ för Piteå är man ensamma om en alldeles särskild borrmetod. Den uppfanns lite av en slump och har under de senaste 15 åren tagit ägaren Mikael Lindgren och hans kol­legor på uppdrag i stora delar av världen.

Jobbet går ut på att borra sig in i masugnar för att tömma dem på glödhett flytande järn och slagg, inför att ugnen ska renoveras invändigt. På engelska heter processen ”salamander tapping”, eftersom masugnens inre kallas salamander. Masugnars kärna är byggda av tegel och måste muras om med några års mellanrum, eftersom hettan sliter på teglet som blir tunnare och tunnare.

– Teglar man inte om den kan masugnen spricka. För att komma åt att göra jobbet behöver ju ugnens inre vara tomt, säger Mikael Lindgren.

Det var tidigare ägaren till Norrfjärdens, där Mikael själv började redan 1996, som gjorde den första masugnsborrningen, för SSAB i Luleå. Fram till dess hade tömningen gått till så att man stod på ett par meters håll och borrade manuellt med syrgaslans. Giftiga gaser strömmade ut ur masugnen och jobbet var livsfarligt.

– Det som provades då var att borra med rigg nästan hela vägen och sedan ta sista biten med skärbrännare. Men borrningen gick så bra att man borrade hela vägen in i kärnan och lät smältan rinna ut, berättar Mikael Lindgren.

Borrningen görs snett underifrån mitt under masugnen.

– Man lägger ner borrmasten på sidan på stöttor. Själva borrningen är sällan längre än ett par, tre meter. Järnet får både hammaren och borrören att smälta och det rinner ut antingen på en sandbädd eller i samma vagnar som de har för att transportera malmen. Det är flera ton smält järn och slagg som ska ut, säger Mikael Lindgren som beskriver metoden som mycket säker.

– Vi som borrar står på 40 meters håll. Problemet med giftig cyanidgas finns bara precis intill ugnen, så vi behöver inte gasmasker. Däremot har vi gasvarnare på oss. Stålverken har ju också väldigt hög egen säkerhet och ordnar med avspärrningar och flyktvägar.

– Men vi är alltid minst tre stycken från firman på utlandsuppdragen, det blir en extra säkerhet när man känner varandra och kan kommunicera. Masugnar är sig rätt lika världen över, men vi gör alltid ett besök på plats i förväg för att se förutsättningarna med egna ögon. Det som skiljer är framför allt hur mycket plats det finns runtomkring.

Utlandsäventyren med masugnstömning började 2005. Då hade ett stålverk i Nederländerna hört talas om att svenska LKAB hade en snabb och säker metod.

– Så vi fick åka dit och tömma deras ugn. På plats fanns en kanadensare som ville se hur det gick till och det ledde till uppdrag i Kanada.

På den vägen är det. Förutom en text på hemsidan har Norrfjärdens Brunnsborrningar aldrig marknadsfört sin unika kompetens. Däremot samarbetade man i många år med en nederländare som gjorde ett koncept av metoden, med Norrfjärden som borrare och en italiensk firma som renoverade och murade om ugnarna.

– Det rullade på bra i flera år. Vi har bland annat varit i Brasilien, Indien och Italien, men han som låg bakom konceptet har gått i pension nu. Men vi finns ju kvar och fortsätter att åta oss uppdrag för stålverk i hela världen.

Under pandemin blev det stopp för utlandsresorna. Men Norrfjärden lyckades ändå genomföra ett uppdrag i Japan – på distans.

– Jag minns att vi hade tagit fram egna borrör i aluminium till jobbet, för att kunna borra riktigt krokigt. Sedan blev vi inte insläppta på grund av restriktionerna. Men vi guidade dem hemifrån via video. De hade satt upp kameror överallt och så hade vi telefonkontakt med borraren.

Närmast på tur står ett jobb för SSAB.

– Och senast vi var i Nederländerna var det en engelsman på besök och blev intresserad. Han har inte hört av sig ännu, men kunskapen om vår metod sprider sig från stålverk till stålverk i hela världen, konstaterar Mikael Lindgren.

Det flytande järnet och slaggprodukterna från masugnen rinner ut på sandbäddar för att svalna och kunna transporteras bort.

 

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: MIKAEL LINDGREN

En bransch i ständig utveckling

/0 Kommentarer

MATTIAS GUSTAFSSON, VD BORRFÖRETAGEN
FOTO: LARS WIRTÉN

I detta nummer av Borrsvängen har vi fokus på hur branschen utvecklats över tid. Det är inspirerande läsning att vi över åren fått en ökad efterfrågan av borrtjänster, även om vi alla den senaste tiden har upplevt att marknaden har bromsat in.

Förhoppningsvis är nedkylningen av borrbranschen någonting som är övergående och att vi under 2024 får uppleva att vi återgår till en stabilare marknad, om än på något lägre nivåer, tills byggbranschen vänder upp igen.

Vår styrka i att både kunna leverera brunnar för geoenergi och dricksvatten tillsammans med andra borrtekniker, gör att vi har en bredare bas att stå på jämfört med många andra bolag i byggsektorn.

Något som framkommer i detta nummer är också vikten av att passa på att rusta sig och sitt bolag inför framtiden. Nu när det kan vara lite lugnare på fältsidan, passa då på att se över både er utrustning och personalens kompetens. När det vänder upp igen är det viktigt att alla är redo att ta sig an framtiden.

Vi har under början av året tillsammans med arbetsförmedlingen påbörjat en ny utbildningsomgång. Det är kul att se så många elever på utbildningen och att det finns ett intresse för vårt yrke. Under de första veckorna, innan utbildningen drog i gång på allvar, var eleverna ute och fick se både borrning i fält hos flera företag och besöka flera av våra leverantörer. Det var mycket uppskattat hos eleverna och jag hoppas att det ökade samarbetet mellan oss och leverantörerna kan utökas ytterligare i denna del. Alla tjänar på att vi ses och får möjligheten att visa vad vi gillar och är bra på!

Vill passa på att önska er alla en skön vår nu när vi går mot ljusare tider. Hoppas att vi ses på årsstämman 16-17 maj i Stockholm – medlemmar såväl som leverantörer.

Atlas Copco: ”Vi följer prototypen i realtid”

/0 Kommentarer

Mohamed Choukri är projektledare på Atlas Copco Rental i Boom, Belgien.

Han började där förra sommaren och utvecklingen av den elektriska kompres­sorn som Team Wessman använder är ett av företagets projekt.

– Vi tog den dieseldrivna Y35-Drillair som bas för prototypen E35-Drillair, där E står för Electric. Det fanns många utmaningar att möta för att göra kompressorn lämplig för att använda i fält, det är inte bara att byta dieselmotorn mot en elektrisk, säger han.

Borrprocessen består av borrning, spolning och stångförlängning. Dessa moment sker vid olika luftflöden och tryck, så anpassning till växlande belastningar är avgörande. Elmotorn styrs av en frekvensomriktare och har många fördelar, menar Mohamed Choukri.

– Dessa inkluderar energieffektivitet, exakt kontroll över hastighet och vridmoment och låga underhållskrav.

– Jämfört med en dieseldriven kompressor har E35 även ett högt startmoment, vilket gör den lämplig för applikationer som kräver en snabb och kraftfull uppstart. Detta är vad Pers operatörer upplever när de borrar.

En annan stor fördel är ljudnivån. E35-kompressorn är mycket tystare, vilket bidrar både till en minskning av den totala bullerföroreningen och förbättrar arbetsmiljön vid maskinen. Det är fördelar som absolut inte ska underkattas, säger Mohamed Choukri.

Mohamed Choukri leder en arbetsgrupp inom Atlas Copco Rental som undersöker nya tekniska idéer med avseende på genomförbarhet, konceptualiserar dem och tar dem slutligen till prototypstadiet.

– Eftersom E35 är en prototyp arbetar vi nära projektet genom fjärrövervakning i realtid för att följa upp kompressorns beteende. På så sätt kan vi ta itu med alla små problem som kan uppstå, säger Mohamed och fortsätter:

– Efterfrågan på elektriska högtryckskompressorer ökar. Det är inte överraskande, utan tvärt om något vi varit förberedda på och vi producerar nu fler elektriska enheter till vår uthyrningsflotta.

TEXT: JÖRGEN OLSSON