Sveriges nordligaste brunnsborrning finns vid en stuga i Keinovuopio i Lappland, fågelvägen 20 mil norr om Gälli­vare och bara drygt två mil sydost om Treriksröset.

Det var Tony Eriksson, borransvarig och delägare i GE Maskintjänst, som tillsammans med en kollega gjorde jobbet. Det är ganska många år sedan nu, men några klara minnen lever kvar.

– Det är ett sådant jobb som bara kan göras på vintern. Det beror på att det inte finns någon väg dit, utan man måste köra på vägarna i Finland och sedan tillbaka in i Sverige över en älv. Älven måste vara frusen då, för den enda bro som finns där är en gångbro, säger han.

Uppdraget utfördes i mars 2009 och totalt gjordes fyra brunnar vid stugan, som tillhör en bofast, renskötande same. Tre av dem är vattenbrunnar och en borrades för geoenergi. Den sistnämnda ersatte vedeldning, enligt vad Tony Eriksson minns.

– Själva borrningen var det egentligen inga konstigheter med. Vår stora oro kring uppdraget var ju att korsa älven i lastbilen med riggen och kompressorn på. Men han var väldigt angelägen om att få sin geoenergi och sitt vatten och lovade ordna så att det gick.

Överfarten ordnades så att man skottade en väg genom snön över isen på älven, på en plats där det inte är så strömt.

– Sedan spolar man i omgångar på med vatten som får frysa till. Till slut har man ett istäcke som är mellan en och två meter tjockt. Visst var vi ändå lite ängsliga när vi skulle över, men det gick bra, både dit och på hemvägen, säger Tony Eriksson

TEXT: JÖRGEN OLSSON

– När jag såg förutsätt­ningarna var min första tanke faktiskt att inte läm­na något anbud.

Men sedan tänkte jag till – det är ju all­ tid spännande och utveck­lande med utmaningar. Så säger John Ojanne, projektchef på Rototec, när han berättar om det tuffa uppdraget att borra för geoenergi längst nere i garaget under en stor kontorsfastighet i centrala Stockholm.

Borruppdraget, som påbörjades i december 2020, utfördes i kvarteret Blästern mitt emot Karolinska Institutet i Stockholm för fastighetsbolaget Atrium Ljungberg. Bengt Dahlgren Geo var projektör och beställarrepresentant. Jobbet gjordes i ett par etapper och medförde en rad utmaningar som krävde speciallösningar. Det gav nyttiga erfarenheter som Rototec tar med sig in i framtiden.

– I den första etappen skulle vi borra 16 stycken 300-metershål i garagets bottenvåning, två plan under huset. Här var vikten den första riktigt stora utmaningen. Hur skulle bilrampen ner till bottenvåningen klara vår sju ton tunga rigg? Bärigheten var väldigt dålig, säger John Ojanne.

Lösningen blev det som på byggspråk heter att stämpa. Det innebär att efter omfattande beräkningar sätta upp stöttor i form av metallstänger mellan golv och ramp och även mellan våningsplanen nere i garaget. Stöttor som var tillräckligt många och kraftiga för att ta upp trycket från borriggen och annan tung utrustning, som långsamt och med stor omsorg kördes ner.

– Det var en riktig precisionskörning för den som körde ner riggen. Det gällde att inte köra på något eller fastna i svängarna. Vi fick såklart plocka av masten på riggen och montera tillbaka den när vi var på plats där nere. På grund av hålens djup ville vi använda tremetersstänger, säger John Ojanne.

Att borra med tre meter i det trånga utrymmet blev möjligt tack vare att det tidigare hade tagits upp stora hål i betongbjälklaget mellan våningarna i garaget. De hade tagits upp i samband med att garaget renoverades och en geoteknisk undersökning utfördes, det senare något Bengt Dahlgren Geo gjorde på uppdrag av fastighetsägaren. Då provborrade man även och gjorde en DTRT (fördelad termisk responstest), för att kolla förutsättningarna för geoenergi.

– Nere i garaget kunde vi placera oss med riggen så att masten stack upp genom hålet till våningen ovanför. Det var en utmaning att navigera förbi hålen när vi körde ner, men i grund och botten var det bra att de fanns där – annars hade vi aldrig kunnat borra med stor rigg.

Hålen i bjälklaget gjorde det också möjligt att leda slangar både för utsug av avgaser och för borrkax kortaste vägen, i stället för att dra dem hela vägen runt och ut ur garaget.

Säkerheten är såklart alltid en stor och viktig fråga. Men det här uppdraget ställde krav utöver det vanliga.

– Vi var verkligen tvungna att tänka till, eftersom det var så många ställen mellan borrplatsen och kaxcontainern som vi hade svårt att bevaka. Bland annat satte vi upp öglor för att förankra slangarna längs vägen och killarna som bevakade ledningarna hade radiokommunikation. Dessutom hade vi en kaxvakt längst upp som hade direktförbindelse med borraren. Vi tummar inte på säkerheten, så det krävdes extra personal för att upprätthålla den, berättar John Ojanne.

Etapp två bestod av 23 hål, varav sju utomhus, som borrades i och utanför ett annat garage i samma byggnad. Där fanns inga hål i bjälklaget, så man fick använda en mindre rigg och dessutom ta extra stor hänsyn både till såväl elledningar och ventilation som pålningen i marken under huset.

– Den etappen krävde också att vi gjorde en trafikanordningsplan, där vi vägledde gångtrafiken till en annan gata.

Jobbet slutfördes under 2022. John Ojanne bedömer det som ett av Rototecs mer komplicerade uppdrag så här långt.

– En fördel var att beställargruppen var väldigt kunnig och därför förstående. Vi hade också ett mycket bra samarbete med Atrium Ljungbergs eget byggbolag, TL Bygg, inte minst när det gällde stämpningen i första etappen, säger John Ojanne.

Han drar sig till minnes ett tidigare jobb i liknande stil, när man borrade 85 energibrunnar under DN-huset i Stockholm.

– Det var i det gamla tryckeriet med tolv meter i tak, så höjden var inget problem. Det var däremot värmen, samt att ventilera ut avgaser och få ut borrkaxet kortaste vägen. Där gjorde vi så att vi gick med ledningarna genom rören till en sopsug, säger han.

Rototec är noga med att bevara och använda sig av erfarenheterna från olika uppdrag, för att ha med sig kunskaperna när nästa udda förfrågan kommer.

– Vi gör noggranna projektsammanfattningar och analyser. Det är viktigt att kunskapen om hur man löst specifika problem inte bara sitter i huvudet på en person. Det här är ett jättefint referensprojekt för alla inblandade, säger John Ojanne.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Världens första elektriska kompressor på 35 bar är i drift. Den används vid en stor geo­energiborrning som Team Wessman utför i Bonnierhusets garage i centrala Stockholm.

– Det är mycket som är speciellt med det här uppdraget. Förutsättningarna är minst sagt utmanande, säger Per Wessman.

Team Wessman gör uppdraget som underleverantör till Energy Machines. Det består i korthet av att borra 86 hål på 320 meters djup, samt att dra alla ledningar till den geoenergianläggning som Bonnier bygger under sitt parkeringsgarage i den välkända ”skrapan” på Torsgatan vid S:t Eriksplan i Stockholm.

– Det var en lång process med många turer innan jobbet kom i gång. Vi följer Bonniers miljöpolicy, som säger att de ska vara koldioxidneutrala. Att använda diesel är därmed uteslutet och både kompressor och rigg är elektriska, säger Per Wessman.

Han berättar också att jobbet var på gång innan kompressorn egentligen ens fanns.

– Jag tycker det är rätt tråkigt att stå på villatomter, men lockas däremot av utmaningar. Så när det stod klart att jobbet krävde elektrisk kompressor började jag forska lite. Jag drog i mina kontakter på Atlas Copco och fick via deras uthyrningsavdelning Atlas Copco Rental fram den maskin vi använder nu.

Det känns roligt att vara först i världen med den, säger han.

Redan etableringen var ett äventyr. Kompressorn var åtta centimeter för hög för att komma in i garaget. Man löste det genom att släppa ut luften ur däcken. Rampen den skulle transporteras på tålde inte tyngden, utan fick förstärkas med balkar. En bärgningsbil vinschade ner den på plats. På de längsta ställena har dragningarna av kaxledning blivit uppåt 180 meter. Sammanlagt tas 170 ton betong bort från garagets bottenplan för att få plats med all ledningsdragning till geoenergianläggningen.

– Vi tar bort mellan 30 och 40 centimeter betong från golvet. Men vi lyckades inte hitta någon lastmaskin som kommer in i och ut ur garaget, så vi har fått specialbygga en, säger Per Wessman.

Wessman borrar med elrigg, vilket man har gjort förut. Men på grund av de trånga utrymmena går det bara att använda 1,5-metersstänger. Det skapar merarbete och gör att varje hål tar dubbelt så lång tid som vanligt.

– Dessutom sliter kaxet otroligt på materialet. Vi har borrat en hel del i det här området tidigare, men inte varit med om något liknande och har inte kunnat lista ut varför det är så. Kaxledningar som normalt håller i ett år tar slut på fyra hål.

Erfarenheterna av den elektriska kompressorn är goda.

– Den har fungerat bra och är också markant tystare än en dieseldriven. El-motorn behöver 500 kilowatt och att det är möjligt att använda den är tack vare att fastigheten har högspänning in och att det finns plats i lågspänningsställverken att ta ut det som behövs. Orsaken är att det har varit ett tryckeri en gång i tiden, som drog mycket ström.

I början av projektet, som kommer att pågå en bra bit in på våren 2024, hade man en del problem med kylningen av kompressorn, berättar Per Wessman.