Debe Flow Group växer

I augusti förvärvade Debe Flow Group verksamheten i Terraroc Finland. Företaget är verksamt inom geoteknisk borrning och sprunget ur Atlas Copco och Epiroc, varifrån det bröts ut 2019. Debe Flow Group har nu tagit över Terrarocs produktionsenhet i Finland. Försäljningen av Terrarocs produkter kommer vara global, men med fokus på den nordiska marknaden.

– Terraroc är ett spännande och väletablerat företag som vi haft samarbeten med under de senaste åren. Möjligheten att förvärva verksamheten dök upp under sommaren och det passade väl in i vår expansion, säger Oscar Heydorn, vd för Debe Flow Group.

Förvärvet av Terraroc Finland var det andra som Debe Flow Group gjorde under sommaren. I slutet av juni förvärvades majoriteten av ägandet i Vermeer Viking i Sverige och Norge. Vermeer Viking är officiell återförsäljare av amerikanska Vermeers maskinprogram och produkter i Sverige och Norge.

– Detta förvärv är en milstolpe i Debe Flow Groups historia och en viktig pusselbit som faller på plats i vår portfölj, säger Oscar Heydorn.

Samverkan i fokus på dricksvattenkonferens

Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten, betonade vikten av samverkan och samarbete i VA-branschen.
FOTO: Svenskt Vatten

I oktober arrangerade Svenskt Vatten den årliga Nationella Dricksvattenkonferensen i Gävle.

Under två dagar avhandlades bland annat dricksvattendirektivets genomförande, ny teknik och forskning och dricksvattenförsörjning under ansträngda förhållanden. Konferensens centrala tema var samverkan.

– Ska vi klara de utmaningar vi har inom VA-branschen är samverkan och samarbete helt centralt, sa Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Nya och utvidgade perspektiv lyftes som en av samverkans största fördelar, liksom möjligheten till kompetensförsörjning genom samarbete med andra organisationer.

Jörgen Holmlund från Försvarshögskolan pratade om dricksvattenförsörjning under ansträngda förhållanden. Han utnämnde Sveriges kommuner till grundbulten i den civila beredskapen.

– Kommunerna är ofantligt viktiga i det nya civila försvaret och kritisk infrastruktur, framför allt vatten, är nödvändigt i totalförsvaret 2.0, förklarade Jörgen Holmlund.

Vikten av beredskap för dricksvatten framhävdes även av övriga talare.

Rototec expanderar i USA

I augusti påbörjade Rototec sina första borrningar i USA via sitt nya dotterbolag Rototec LLC. Företaget har sin bas i Carmel i delstaten New York.

– Vi har fått en fin start och har borrat mer än 1 000 meter i veckan, berättar Kim Ojanne, landsansvarig för USA-satsningen.

Än så länge är man inne i en testfas, så kallad proof-of-concept, med endast en borrigg.

– Vi har många frågor i affärsplanen som behöver få svar innan vi kan besluta att gå vidare med affärsplanen fullt ut. Men det har gått bra hittills, så nu har vi beställt en rigg till.

Rototec inriktar sig till att börja med främst på energiborrning gentemot kommersiella och offentliga byggnader i nordöstra USA.

– Det finns även stor potential för villamarknaden i USA, även om geoenergi inte är lika känt här som i Norden, säger Kim Ojanne.

I det första skedet har Rototec haft två brunnsborrare från Norden i det amerikanska bolaget. Företaget utbildar också folk på plats och har just anställt två amerikanska brunnsborrare när företaget nu går in i nästa fas i expansionen.

FOTO: ROTOTEC

Borrsvängen 30 år – nu blickar vi framåt!

MATTIAS GUSTAFSSON, VD BORRFÖRETAGEN
FOTO: LARS WIRTÉN

Ett telefonsamtal en dag i maj fick mig att fundera på saker som jag inte tänkt på alls tidigare. Byta arbetsgivare? Gå över till Borrföretagen? Jag som hade ett jätteintressant arbete på SGU… Men jag ägnade ju en del tid åt frågor som ligger nära Borrföretagen: geoenergifrågor, lite brunnsarkiv, en del remisser om borrning inom vattenskyddsområde… och så gillar jag att prata geologi och grundvatten. Jag vill sprida kunskap och förståelse om nyttan med att använda båda de resurserna på ett hållbart sätt!

Jag ska inte påstå att det var ett helt lätt beslut att ta. Men jag gjorde det, och nu efter cirka två månader på Borrföretagen börjar rutinerna ordna sig. Jag kan bara konstatera att jag har ett jätteintressant arbete inom borrbranschen där jag ser fram emot de ut- maningar och möjligheter som ligger framöver. Ett karriärsprång som jag definitivt inte trodde jag skulle ta, var att bli ansvarig utgivare – och dessutom för en tidning som fyller 30 år i år! Stort jubileumsgrattis till Borrsvängen!!

Borrsvängen har för mig alltid varit en ypperlig källa till information om och kring borrning och borrbranschen. Det ska bli ett nöje att få vara med och utveckla tidningen framöver.

Vid en djupdykning i de allra första numren från 1993 kan det konstateras att tidningen redan från start innehöll en stor del tekniska nyheter inom branschen, reportage från möten och några artiklar om förändringar i lagar eller riktlinjer som kan påverka borrbranschen. I första numret behandlas ämnen som bygglov för grundvattentäkter, olika borrtekniker, problem med vattenkvalitet och ett tvistemål där borrare och beställare var oense vad som egentligen hade utlovats. Känns det igen?

Trots att mycket vatten runnit genom de brunnar som har utförts sedan dess, är liknande frågeställningar fortfarande högaktuella inom borrbranschen. Nyttan med en branschtidning finns definitivt fortfarande.

Vi hade under två dagar ett vintermöte i Västerås där vi var många från branschen som träffades. Temat för mötet var vatten, och min upplevelse av de två dagarna var mycket trevlig. Det var såväl ett hotell i en ovanlig miljö, som bra diskussioner och intressanta föreläsningar. Inte minst var det ett gyllene tillfälle att träffas och diskutera borrningar och brunnar på ett otvunget sätt. Jag hoppas givetvis att det vid nästa större träff som Borrföretagen anordnar kommer ännu fler medlemmar och leverantörer. Att tillsammans arbeta för att göra branschen starkare gör vi bäst ihop. Som flera personer konstaterade under mötet i Västerås; det är den starka sammanhållningen och möjligheten att hämta kompetens och kunnande från varandra som gör Borrföretagen till en bra organisation.

Min förhoppning är att vi på kommande möten ska bli fler företag som ser fördelen med att vara med i Borrföretagen – för att få tryggheten med stöttning från andra medlemmar och från kansliet, bidra till branschens utveckling och tillsammans vara en starkare röst i samhället.

Jag vill passa på att önska er alla en god jul och ett gott nytt år, och att ni får tillfälle att ladda batterierna inför 2024.

Svensk pumpteknik i EU:s gröna omställning

Svenska Kyl- och Värmepumpföreningens vd Anders Mårtensson bär organisationens fana högt och stolt – hela vägen ut i Europa.

– Svensk kyl- och värmepumpsteknik är en viktig del av EU:s gröna energiomställning, säger han till Borrsvängen.

Europavägen E18 fungerar som en röd tråd i Anders Mårtenssons liv. Han har hittills följt den utan några större avvikelser. Målinriktat och uthålligt.

– Jag har alltid en idé om vart jag ska, säger han. Och jag är fullt beredd att sakta men säkert ta mig dit.

Till skillnad från E18 utgick Anders dock inte från det mytomspunna Sankt Petersburg i Ryssland, utan han på­ började sin levnadsbana i den kanske något blygsammare staden Örebro. Men europavägen lockade och den skulle så småningom ta honom norrut till Stockholm och sedermera vd-­stolen på Svenska Kyl­ och Värmepumpförening­ en (SKVP) där han sitter just nu. Men vi backar bilen något. Första stoppet efter Örebro var nämligen Enköping där han gjorde värnplikten som reservofficer. En ledarposition som skulle visa vägen för Anders karriär.

– Jag har haft många chefsjobb, berättar han. Varför? För att det är roligt att kunna påverka och en utmaning att driva ett förändringsarbete.

Efter en avstickare till Uppsala och KTH där han utbildade sig till civilingenjör var han tillbaka på E18 där nästa stopp blev posten som projektledare på ABB i Västerås. Efter några år gick färden vidare till Ericsson, där blev han utvecklingschef. Efter en tid som utvecklingschef på ABB:s Stockholms­ kontor följde bland annat chefspositioner på Schneider Electric, Vattenfall samt VVS-­Fabrikanternas Råd i Stockholm. Och däremellan hann han även med en omväg till Visby – inte via E18, utan sjövägen denna gång – där han var vd på Gotlands Energi.

Anders berättar att de flesta stoppen på karriärvägen har sin grund i hans stora intresse för områdena elektroteknik, energi och miljö. Av samma anledning passar även jobbet som vd för Svenska Kyl-­ och Värmepumpföreningen honom väldigt bra, konstaterar han och fortsätter:

– De områdena finns representerade i kyl­- och värmepumpbranschen. SKVP är till exempel en viktig komponent i den stora gröna miljöomställningen som sker i Europa just nu och det är väldigt spännande att få vara med i det föränd­ringsarbetet.

Anders har definitivt hamnat på rätt plats i rätt tid. I och med att EU:s nya oli­ka klimat­ och miljödirektiv, till exempel Fit for 55 och Repower EU, ska göra EU klimatneutralt år 2050 sätts stort fokus på värmepumptekniken som en del av omställningen.

– Här i Norden tar vi värmepum­pen för givet, men vi får inte glömma att i övriga Europa är det fortfarande huvudsakligen gas som gäller som upp­ värmningskälla. Många länder har till exempel inte utbyggd centralvärme.

EU har kommit fram till att värmepumpar är ett fantastiskt alternativ till rysk gas, konstaterar Anders. Och då tekniken nu ingår i riktlinjerna för det gröna Europa ökar efterfrågan.

– Det byggs många fabriker ute i Europa just nu för att täcka behovet. Branschen expanderar kraftigt även i Sverige och då har vi redan många företag som exporterar värmepumpsteknik.

Det är inte bara ont om värmepumpar i EU, även kunskapen om hur man installerar dem är en bristvara, säger Anders och berättar att det inte är ovanligt att EU­-parlamentariker hör av sig till SKVP.

– De vill höra hur vi resonerar efter­som Sverige har en mogen marknad för tekniken. Här är vi vana vid hårda kvalitetskontroller och krav på att certifieringar fullföljs och vi skulle kunna exportera den kunskapen i högre grad än vad vi gör nu. Det är viktigt att de som installerar kan sin sak och gör rätt, annars kommer det att slå tillbaka på hela branschen.

Även på hemmaplan har tekniken sedan några år fått ett uppsving. Och det på bekostnad av el och olja. Den enkla anledningen är att energipriset har ökat, konstaterar Anders.

– När det blir dyrt ökar intresset att se över sina energikostnader. Med värmepumpar blir man mer oberoende och kan påverka kostnaden själv.

Men med stor efterfrågan, och växande produktion som följd, ökar också behovet av återväxt. Precis som borrbranschen lider kyl­ och värmepumpbranschen av låg nyrekrytering bland unga. Det är en anledning till att påverkansarbete är en viktig del av SKV­P:s verksamhet, berättar Anders. Bland mycket annat anordnar man därför sedan några år ett skol-SM för gymnasieelever på teknisk linje med kyl­ och värmepumpinriktning.

– Det är en möjlighet för branschen att synas, säger Anders. Tävlingen uppmärksammas ute på skolorna och det får lärare att intressera sig för tekniken. Och det brukar även bli genomslag i lokal­ media, vilket så klart också är bra för nyrekryteringen.

Ett annat slags påverkansarbete bedrivs gentemot myndigheter. Det sker på uppdrag av SKVP:s medlemsföretag.

– Vi tar upp det som pumptillverkarna vill att vi ska ta upp, vi är deras röst, berättar Anders. Det fungerar åt båda hållen, myndigheterna föredrar att prata med oss istället för med många olika företag. Vi samlar och för vidare informationen.

SKVP informerar även om nya lagar och regler samt hjälper medlemmarna att svara på remisser.

Även om Europas och EU:s dragningskraft nog har ett ganska fast grepp om Anders så sitter han väldigt bra på SKVP:s vd-­stol, försäkrar han. Han har suttit in sig och han trivs.

– På den här posten stannar jag kvar ett bra tag till, lovar han.

Men vem vet? Påfarten till E18 ligger ju förhållandevis nära organisationens kontor i Alvik och det finns alltid nya spännande mål att utforska. Och Anders gillar ju förändring.

10 snabba med Anders Mårtensson

Familj?
Fru och två stora barn. Hunden Baloo.

Vad ville du bli när du var liten?
Jag ville bli civilingenjör och bo i Tyskland.

Din starkaste drivkraft?
Förändring.

Stad eller landsbygd?
Landet. Mänskligare än staden.

Favoritplats?
Fjällen en krispig vinterdag.

Vad har du kvar på din bucketlist?
Jag har alltid velat se japanska jättesalamandrar.

På nattygsbordet?
Andarnas labyrint av Carlos Ruiz Zafon.

Favoritfilm eller tv-serie?
Veronikas dubbelliv.

Favoritmat?
Räksmörgås med nyskalade räkor.

Favoritdryck?
Gärna en kyld öl till räksmörgåsen.

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON

SGS Analytics står för hälsosamt vatten

Som analyslaboratorium har SGS Analytics sin roll i vad de beskriver som ”navet” som får systemet för dricksvatten att fungera.

– Vi jobbar i många olika sammanhang, stora som små, men en viktig kundgrupp är enskilda brunnsägare och vattensamfälligheter, säger Magnus Berglund, försäljningsdirektör och affärsutvecklingschef.

SGS Analytics, tidigare Synlab, jobbar sedan många år i tätt samarbete med borrbranschen.

Vår nisch i det samman­ hanget är att erbjuda brunnsborrarna en bra servicenivå. De ska veta att de kan vända sig till oss och att de kan rekommendera oss till sina kunder där de varit och borrat.

Rent praktiskt går det till så att borrföretaget lägger en beställning till SGS, som inom tre månader skickar provtagningsmaterial till brunnsägaren för vattenprov och analys.

Problem med föroreningar i vattnet kan yttra sig på en rad olika sätt. Det kan handla om föroreningar som skadar ledningarna eller som gör vattnet olämpligt att dricka. Man mäter halterna av ett mycket stort antal ämnen och andra föroreningar, som radon, arsenik, bly, kadmium och krom.

– Här finns det nya gränsvärden och parametrar som gäller allmänna anläggningar och vår erfarenhet är att de förr eller senare kommer att omfatta även privata brunnar, säger Magnus Berglund.

Sedan tio år tillbaka tittar man även på halterna av PFAS, vilket inte var något som mättes före 2013 men som nu är en glödhet fråga och ett stort problem på flera håll i landet.

– Enligt de nya dricksvattenföreskrifterna från Livsmedelsverket ska man bland annat också titta på själva råvattnet och mäta mängderna av så kallade kolifager, som är en indikator på att det finns virusbärare i vattnet, berättar Magnus Berglund.

Samarbetena med borrföretagen är ofta mångåriga och man är pålitliga partners till varandra, framhåller Helén Sigertun, säljare och rådgivare på SGS Analytics. De har sitt huvudlaboratorium i Linköping men utöver det verksam­ het på flera olika orter i Sverige, samt i Norge, Finland och Danmark.

– Vi har en kundtjänst där många problem kan lösas. Om det är problem med vattnet kan vi till exempel hjälpa kunderna att komma i kontakt med filterleverantörer. Ofta går det också att få väldigt bra hjälp via kommuners miljökontor – de har för det mesta bra koll på vilka problem som finns i olika områden och hur man löser dem, berättar hon.

För privatpersoner och mindre vattenföreningar, till exempel i fritids­ husområden, har SGS Analytics en webbportal där man kan hålla koll på sina vattenanalyser och följa sitt egenkontrollprogram. De senare gäller framför allt vattenföreningar – är man fler än 50 anslutna hushåll eller tar ut mer än tio kubikmeter per dygn krävs program med tester av viss frekvens och omfattning. I många fall handlar det om fyra provtillfällen per år.

– För privata brunnsägare rekommen­derar vi att man analyserar vattnet minst vart tredje år och alltid efter stormar och stora regn, som vi ju haft på många håll i landet den här sommaren, eftersom de kan påverka vattenkvaliteten genom att föra vidare föroreningar från ett område till ett annat, säger Magnus Berglund.

Han har jobbat 23 år i branschen och har ett ideellt engagemang för vatten som ordförande i Föreningen Vatten, som sedan 1944 sprider kunskap om vatten och vattenvård.

– Jag är lite av en nörd när det gäller vatten. Jag vill verkligen uppmuntra till att ta fler prover. Det är väldigt många i Sverige som tar sitt vatten från egen brunn och alla goda krafter behövs för att få ett mer hälsosamt vatten. Som det är nu får var femte brunn klassningen otjänligt och det är alldeles för mycket – särskilt som problemen allra oftast går att åtgärda, säger Magnus Berglund.

Helén Sigertun och Magnus Berglund på plats i SGS Analytics stora analyslaboratorium i Linköping.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: NIKLAS KRONLÖW

”Vi tar hjälp för att allt ska bli rätt”

Bengt Jonssons Brunnsborrning, som i decennier drivits av bröderna Anders och Magnus, är så sakta på väg att gå över till en tredje generation.

– Vi har nyligen börjat processen. Det är jag som träder tillbaka och minskar både ägande och arbetstid till förmån för barnen. Vi har jurister och revisorer med oss hela vägen, säger Anders Jonsson.

Anders blir 65 nästa år och berättar för Borrsvängen att han känner sig ganska färdig med borrandet. Beslutet att trappa ner har inte varit svårt att fatta – men samtidigt ska de tre av brödernas totalt fyra barn som är engagerade i firman slussas in som ägare.

– Vår ambition och önskan med detta har varit att det ska bli så lite krångel med pengar som möjligt, att vi inte skulle behöva låna för att köpa ut någon och att det ska bli så rättvist som det bara går. Utifrån de faktorerna lät vi revisorn ta fram ett förslag som vi jobbar efter, berättar Anders.

Utan att gå in för djupt på detaljer fungerar upplägget så att Anders minskar sitt ägande dels genom gåvor till barnen, dels genom att sälja hälften av sin resterande andel till bolaget.

– Vi går noga till väga med hjälp av jurister och revisor. Det är svårt att göra sådant här så att det blir hundra procent rättvist, men jag skulle säga att vi anstränger oss för att det åtminstone ska bli så lite orättvisa som möjligt.

Sönerna blir tredje generation Jons­ son som driver borrföretaget i Hjälteby på Tjörn.

– Jag kom in 1979 direkt efter lumpen och fick börja hos pappa på en vakans. Den killen kom aldrig tillbaka så det är egentligen samma vikariat jag gått på hela tiden, säger Anders med ett skratt.

Brodern Magnus blev färdig elektriker 1990 och kom in i firman han också.

– Då bildade vi ett gemensamt aktie­ bolag på tre med pappa, som vi sedan tog över, säger Anders som sedan flera år jobbar tillsammans med broderns son ute på borruppdragen.

– Det fungerar bra, eftersom vi slipper ha en far/son­relation på jobbet. Min son är en duktig rörläggare och elektriker och jobbar med det, förklarar Anders Jonsson. Själv jobbar han sedan års­ skiftet tre dagar i veckan och har längre semester.

Han betonar tryggheten i att ha både juridisk och ekonomisk expertis som stöd i processen.

– Det är jätteviktigt. Inte minst för att skriva avtal som håller och inte skapar problem i framtiden, säger han.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JS MEDIA

Juristen: Transparens och noggrannhet är A och O

Jonas Conradsson på Foyen Advokatfirma.

Ur ett juridiskt perspektiv kan en företagsöverlåtelse inom familjen vara en förhållandevis enkel match, om de inblandade spelar bollen rätt. Eller som Jonas Conradsson på Foyen Advokatfirma uttrycker det: är tydliga med sina förväntningar och noggranna i förberedelserna.

Juridiken är viktig när ett familjeföretag ska överlåtas till nästa generation, men ämnet är komplext och bland det Jonas Conrads­ son tillskriver allra störst vikt är att överlåtelsen är genomtänkt och att alla är transparenta och tydliga med sina förväntningar.

– En viktig utgångspunkt är varför man vill avyttra sitt företag och vad som talar för och emot en överlåtelse inom familjen, liksom om det bör vara ett köp eller en gåva samt att ta hjälp så att man hamnar rätt såväl skatterättsligt som familjerättsligt och bolagsrättsligt, säger Jonas Conradsson.

– Är överlåtelsen motivationsdriven, såtillvida att ägarna vill frigöra kapital? Ta med i kalkylen om det är en skattedriven generationsväxling. Om inte ägarna är i behov av pengar ska de kanske inte sätta familjen i en situation där barnen eventuellt behöver belåna sig för att göra köpet och föräldrarna kan komma att behöva skatta för vinsten.

Där kan vara genvägar och fördelar i en överlåtelse inom familjen, men den ekonomiska regleringen och de nya rollerna kan bli tydligare vid en extern överlåtelse, konstaterar han.

Foyen Advokatfirma har levererat juridiska lösningar sedan 1987 och ett rättsområde i deras kärnverksamhet är just företagsöverlåtelser. På kontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö arbetar runt 100 affärsjurister och affärsstödjande medarbetare. Jonas Conradsson på Stockholmskontoret är advokat med inriktning på företagsöverlåtelse, bolagsrätt och kommersiella avtal. Som sådan kan han både bistå företag vid överlåtelser och företräda den ena eller andra parten vid en eventuell tvist.

Tvister ska inte behöva uppstå om ägarna planerar överlåtelsen av företaget i god tid, enligt Jonas Conradsson. Bestämmer ägarna sig för en överlåtelse inom familjen kan där vara flera familjemedlemmar att ta hänsyn till, men med en öppen dialog kring värdering, finansiering, skatt och andra frågor– och med rätt stöd – kan man komma långt.

– Viktigast är kanske inte till vilken nivå man reglerar en överlåtelse utan hur man gör det. Det är viktigt att inte lämna något osagt i överlåtelsefasen, exempelvis huruvida överlåtelsen ska vara förskott på ett arv. En väg att gå är att överlåta aktier till barn som inte ska arbeta i företaget, och det ska också regleras.

Många är rädda för att prata arv i förtid, reflekterar han, och en annan elefant i rummet kan vara när en stark och drivande förälder ligger bakom företaget. Att få en förälder som inte längre har den juridiska kontrollen att verkligen lämna över rodret kan vara en utmaning.

– Jag tror att ett misstag många familjer gör är att försöka lösa de viktiga frågorna vid köksbordet utan att ta extern hjälp. Se överlåtelsen som en viktig affär.

Gå till din revisor, prata med en skatterådgivare, anlita en jurist eller advokat, så att alla frågor kommer i ljuset och det blir en bra och rättvis affär.

Ska man överlåta ett litet företag behöver det inte nödvändigtvis krävas så många konsulttimmar, menar han. Det kan också vara värt bara att låta någon granska de avtal man tagit fram, för att undvika juridiska tvister. Att inte vara eniga är inte detsamma som att vara oense, men generellt har det skett en ökad processbenägenhet.

– Det är konjunkturbundet. I lågkonjunktur är vi mer benägna att hålla på vår rätt och då ökar tvisterna, om än tvistemålen är marginella mot antalet avtal som skrivs. Parterna tror att de är på banan med en överenskommelse, men när de börjar prata leverans etcetera kan de vara långt ifrån eniga. Så dokumentera allt! Skriv avtal med köpeskilling och de särskilda villkor som ska gälla.

– Reglera i avtalet hur långt efter överlåtelsen någon kan komma med krav. Detta kan vara känsligt i familjeföretag, men lämnar man det osagt faller det tillbaka på köprättsliga principer. En förfördelad part kan vanligen ha en god chans att ställa krav efteråt, om där är rättsliga tveksamheter.

Säljarna kan också skriva in en resultatbaserad tilläggsköpeskilling i köpeavtalet – så att en del av skillnaden betalas till föräldrarna om det gjorts en överlåtelse inom familjen och företaget därefter kan säljas externt till ett högre pris.

Spelar bolagsformen roll? Frågan går till Jonas Conradsson.

– Ja, den vanligaste formen är aktie­ bolag, då är ”allt” paketerat i bolaget och ska ägarna överlåta det är det bara att överföra aktierna. En relativt okomplicerad juridisk transaktion. Flyttar man verksamheten till ett nytt företag blir det en rörelseöverlåtelse och det är mer komplicerat.

– Å andra sidan får köpare vid en rörelseöverlåtelse en ”ren” verksamhet medan man vid ett aktieförvärv även ärver bolagets historik, innefattande eventuella tvister.

En generationsväxling kan föregå i så stora företag som Ikea, påminner han, och då krävs det många rådgivare. De flesta företagare är långt därifrån, men kan ändå behöva någon som leder in dem på rätt väg. Så, baserat på Jonas Conradssons goda råd: vägen till en lyckad företagsöverlåtelse går via både egna och andras insikter.

TEXT: MIA ISING FOTO: MALTE DANIELSSON

Malmbergs skolbesök väcker nyfikenhet och ger resultat

Malmberg jobbar aktivt och strukturerat med att rekrytera nya, unga borrare. Genom att besöka en närliggande lantbruksskola har de nu lyckats värva en ny brunnsborrare.

– En stor framgång tycker vi, så svårt som det är att hitta brunnsborrare i dag, säger Martin Rasmussen, personalansvarig för företagets brunnsborrare.

Malmberg har sedan tre år ett samarbete med Önnestad Lant­ bruksgymnasium, några mil från huvudkontoret i skånska Yngsjö. Här går elever med en profil som stämmer bra med de egenskaper som krävs av brunnsborrare: de är vana vid och förberedda på att arbeta ute och de kan maskiner och maskinteknik. Hundra dagar före studenten besöker företaget skolan och berättar om brunnsborraryrket.

– Vi har märkt att kunskapen om yrket är väldigt låg. Vi insåg att vi måste vara proaktiva i vår rekrytering och introducera yrket, vi kan inte sitta och vänta på att folk ska komma till oss, säger Viktor Ekberg, kommunikationsansvarig på Malmberg.

Martin Rasmussen

Förutom besöken Önnestad Lantbruksgymnasium har Malmberg även marknadsfört yrket på olika sätt.

Utöver att ha annonserat i sociala medier och skolans egen tidning, har företaget tagit fram filmer som även används vid anställningsintervjuer. Satsningen har burit frukt, menar Martin Rasmussen.

– Vår senast anställde brunnsborrare kommer från Önnestad. Men det här är en långsiktig satsning och egentligen är det för tidigt att utvärdera. En person kan tyckas lite, men det är stor brist på brunnsborrare. Om vi inte gör något måste vi börja importera arbetskraft.

Viktor Ekberg

Båda understryker vikten av att vara transparent vad gäller arbetsmiljön när yrket marknadsförs.

– Solen skiner inte alla dagar. Det kommer dagar i februari då det inte är så roligt att stå där ute. Förutom att vara öppna med vilka förutsättningar som gäller, gör vi även läkarundersökningar för att säkerställa att kandidaterna har rätt förutsättningar, förklarar Viktor Ekberg.

Det fysiska och tunga arbete det innebär att vara brunnsborrare sätter sina spår med åldern.

– Därför måste vi hitta nya, unga brunnsborrare, samtidigt som vi behåller de äldre som har erfarenheten, säger Viktor Ekberg.

Malmberg kan, som ett av branschens stora företag, erbjuda flera karriär­ och utvecklingsmöjligheter. Många som i dag jobbar på kontoret har en bakgrund som brunnsborrare.

– Den praktiska erfarenheten är viktig som projektledare. Vi har också brunnsservicetekniker, som kan vara ett bra alternativ lite högre upp i åldern, säger Martin Rasmussen.

– Även som säljare är det en bra erfarenhet att ha varit brunnsborrare. Då har du varit ute och känt på jordlagren, du kan geologin. Möjligheterna att kun­ na gå vidare inom företaget är väldigt viktig för oss, förklarar Viktor Ekberg.

Fram till de senaste årens systematiska och proaktiva rekryteringsarbete och samarbetet med Önnestad Lantbruks­ gymnasium, har rekryteringsbasen i princip utgjorts av anställdas vänner och bekantas bekanta.

– Det är inte hållbart i längden. Det räcker inte heller att lägga ut bilder på sociala medier. Vi måste ut på skolorna och prata med morgondagens borrare. Gör vi det under Malmbergflaggan följer även varumärket med – även om det inte är därför vi gör det här, säger Viktor Ekberg.

Överlag är Malmberg nöjda med den respons de möter ute på skolan. Det som har slagit dem är att kunskapen är låg inte bara om brunnsborrning, utan om vatten över huvud taget.

– Att förklara vad vi gör och var vattnet kommer ifrån är en viktig del av våra besök. De får något av en aha­upplevelse av var vårt vatten kommer ifrån. Sedan tycker de alltid att det är roligt att prata maskiner, säger Viktor Ekberg.

– Yrket väcker nyfikenhet. Men det är en lång bearbetningsprocess att hitta en person som varit inställd på att jobba inom lantbruket att sadla om till brunnsborrare. Kan vi så ett frö när de går i skolan kan vi skapa intresse över tiden, menar Martin Rasmussen.

Båda efterlyser mer branschsamarbete i rekryteringsfrågan

– Vi måste jobba mer tillsammans med skolorna, att få ut budskapet att vi erbjuder ett framtidsyrke. Behovet av rent vatten har aldrig varit så stort som nu. Vi behöver alla synas på gymnasiemässor, medverka på inspirationsdagar och samverka med kommunerna på olika sätt. Vi kan hitta några nya brunnsborrare lokalt här i trakten, men det löser inte situationen för hela branschen, understryker Viktor Ekberg.

TEXT: LARS WIRTÉN FOTO: MALMBERGS

”Det gällde att agera snabbt”

För Kenneth Eriksson på Tärnsjö Brunnsborrning ställdes frågan om generationsväxling på sin spets för ett och ett halvt år sedan, när han fick ett cancerbesked.

– Jag fick veta att jag hade cancer i bukspottkörteln. Därifrån finns det ingen väg tillbaka, så det gällde att agera snabbt, säger han.

Vi ska genast berätta att beskedet visade sig vara falskt alarm. Men under de tre månader det tog att konstatera att diagnosen var felaktig och att cystorna på körteln berodde på en fel­ medicinering som enkelt kunde justeras, hade Kenneth, då 57 år, och hans familj hunnit komma överens om framtiden för företaget.

– Det gick fort, men nu är det gjort. Vi tog en lördag och samlades hela familjen, sambo och fem barn. Läget verkade ju vara akut då och det var en jättejobbig diskussion att ta upp. Man vill ju tro att man är odödlig, berättar Kenneth Eriksson.

Resultatet blev att Kenneth skänkte hela rörelsen till sambon och till äldsta sonen Rasmus. Rasmus hade redan job­bat i firman en tid och inget av de andra barnen var intresserade.

– Tre av dem är etablerade med annat och har sina egna karriärer. Yngsta dottern är 15 och tanken är att hon ska kunna köpa in sig senare om hon vill. Någon juridisk expertis tog vi inte in, men revisorn var med så att allting skulle bli rätt.

Rasmus och Kenneth Eriksson på Tärnsjö brunnsborrning.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: PRIVAT