Aktuellt-arkiv - Sida 18 av 32

Norge: God efterfrågan men dålig lönsamhet

7 juni, 2022/0 Kommentarer

Även i Norge har elpriserna stuckit iväg på senare tid och skapat osäkerhet för den som står i begrepp att konvertera till en energilösning som inkluderar elförbrukare.

Men där påverkas marknaden även av andra faktorer, förklarar Einar Östhassel på Maskinentreprenörernas Förbund, MEF, som samlar de norska borrarna.

Einar Östhassel på norska Maskinentreprenörernas förbund.
Foto: Privat

– Elpriset som normalt ligger på mellan 50 öre och en krona ligger idag på mellan två och tre kronor. Det är klart att det påverkar, men vi har ändå sett en stor ökning i efterfrågan på geoenergi. Tyvärr har alla komponenter blivit väldigt dyra att importera och entreprenörerna har haft svårt att kompensera sig genom prisökningar. Så branschen har att göra, men lönsamheten är dålig, säger Einar Östhassel.

I Norge finns Enova, ett företag ägt av staten, som arbetar för omställningen till vad man kallar ett ”lågutsläppssamhälle”. Genom politiskt styrda åtgärder ger Enova stöd och finansiering för omställning till förnyelsebar energi från exempelvis sol-, vind-, vatten- och bioenergi.

– Geoenergi får inte lika mycket stöd som de andra förnyelsebara energislagen. Här har vi ett enormt kommunikationsarbete att göra, för att utbilda både allmänhet och beslutsfattare om geoenergins fördelar.

Staten stöttar

I Norge liksom i Sverige har staten gått in och avlastat privatpersoner som drabbats extra hårt av de kraftigt höjda elpriserna under vintern. Däremot har man ingen motsvarighet till de svenska ROT-avdragen, något Einar Östhassel önskar sig eftersom han menar att det skulle kunna gynna borrföretagen.

Kan dubbla geoenergin

Den totala energiproduktionen i Norge uppgår till omkring 170 TWh om året. Geoenergin står idag för 4–5 TWh.

– Det är en andel som jag menar att vi utan större problem skulle kunna dubbla.

Men det krävs insatser från oss i branschen och mer kunskap hos de som fattar besluten, säger Einar Östhassel.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Naturgasen styr elpriset

31 maj, 2022/0 Kommentarer

Magnus Thorstensson är elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

– Förra våren var lång och kall, vilket gjorde att lagren av naturgas i Europa var mindre än normalt. Men Ryssland svarade inte med att skruva på kranen. Allt faller tillbaka på ryssarnas naturgaspolitik, säger Magnus Thorstensson, nationalekonom och elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen.

Magnus Thorstensson pekar på de höga priserna på naturgas som den huvudsakliga förklaringen till hös- tens och vinterns höga elpriser. Att priset på naturgas har stigit kraftigt beror på att Ryssland har dragit ned på produktionen och inte exporterat så mycket som de kan.

Skälet till att priset på naturgas styr elpriset, oavsett hur elen produceras, är
att priset på el bestäms på auktioner på Europas olika elbörser (läs mer i separat artikel om elmarknaden). Priset bestäms av den högst betalade elen, det vill säga den som är dyrast att producera för att täcka efterfrågan och därmed är den som klubbas sist i auktionerna. Under lång tid har detta varit kolkraft. Men i dagens situation är naturgasen dyrast, och därmed den fossila energikälla som styr elpriset i Europa. På sikt kommer dock denna marknadsmekanism att fasa ut fossil kraft.

Sammankopplade

Att priset på naturgas påverkar elpriserna i Sverige beror på att i princip samtliga europeiska länders elnät är samman- kopplade, direkt eller indirekt.– Det finns ett antal olika elbörser i Europa, där Nord Pool är börsområdet för Norden och Baltikum. I dag finns en gemensam algoritm som beräknar priset för hela Europa utifrån de köp- och säljbud som aktörer har lämnat till börserna. Sedan finns det begränsningar i överföringen av el. Hade den varit tillräcklig i hela Europa hade vi haft ett enhetligt europeiskt elpris.

Ökad efterfrågan

Men det är inte bara priset på naturgas som har påverkat elpriserna. Även priset på kol och utsläppsrätter har stigit och det blåste mindre än vanligt under hösten i Europa med lägre produktion av vindkraft som följd. Samtidigt ökade efterfrågan på el som en del av återhämtningen efter coronapandemin.

– Ett stort underskott i vattenkraftmagasinen i Norden har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna, säger Magnus Thorstensson.

Saknar statistik

Geoenergin och dess värmepumpar påverkar effektbehovet under vinterns kalla dagar. Den påverkar också hur elnätet ska dimensioneras lokalt vid nyexploateringar, påpekar Magnus Thorstensson.

– Det är ingen enkel fråga. Problemet är att det inte finns någon riktigt bra statistik på värmepumparna. Frågan är hur mycket de påverkar topplasten och den dimensionerade effekten i elsystemet. Direktverkande el har såklart sina fördelar men värmepumpar är ett effektivt uppvärmningssystem. Sam- tidigt är fjärrvärme bra där det är utbyggt. Men jag köper inte resonemanget att el är för fint för att använda för vissa ändamål. Det måste vara upp till kunderna och deras plånböcker att avgöra.

Stora projekt klarar elen

Elektrifiering av samhället pekas ut som den stora möjliggöraren i omställningen. Men räcker då elen till allt? Eller kommer geoenergin att straffas ut av ett stigande elpris som följd av en allt högre efterfrågan som inte matchas i en utbyggd produktion? Magnus Thorstensson har inget rakt svar på frågan.

– Stora projekt som Hybrit, som ska producera fossilfritt stål, kommer vara relativt enkla att genomföra, då det finns ett ömsesidigt engagemang från alla parter. Men i alla mindre projekt, räknar kundsidan kallt med att elen kommer att vara på plats? Eller kommer kunderna att bidra till att tillförseln säkras? Ska allt förverkligas måste kundsidan bli mer aktiv och till exempel i förväg prissäkra elen hos en elleverantör. Jag har svårt att se att de traditionella elföretagen ensamma kan ta hela risken.

Under 2021 blev det genomsnittliga elpriset på Nord Pool 63 öre per kilowattimme. Det är en ökning med 52 öre, eller 554 procent, jämfört med 2020. Det högsta timpriset nådde 646 öre och det lägsta 0,08 öre.

TEXT: LARS WIRTÉN

Inga tydliga trender – Men elpriset oroar marknaden

24 maj, 2022/0 Kommentarer

Elpriserna har skenat men det rapporteras om rusning efter värmepumpar sista kvartalet i fjol. Vad ser borrföretagen för rörelser på marknaden – ökar efterfrågan på geoenergi? Är det skillnad mellan enskilda småhus och större kommersiella fastigheter? Påverkar elpriset, i så fall hur och vilken är kopplingen till den energilösning man konverterar ifrån?

Borrsvängen kollade läget med några av borrbranschens större aktörer.

Martin Johansson, Finspångs Brunnsborrning. Foto: FBB

Finspångs Brunnsborrning, Martin Johansson, ekonomichef och order- ansvarig:

– Jag räknar med att vi kommer att se ett permanent högre elpris, även om det inte kommer att ligga fullt så högt som det gjort de senaste månaderna. Ur ett geoenergiperspektiv ser vi det som fördel, i synnerhet om man konverterar från eluppvärmning. Det kan finnas en större tvekan att konvertera från fjärrvärme, men sannolikt kommer även den energi- försörjningen att bli dyrare framöver.

Kostnaderna för biobränsle ökar på grund av hårdare konkurrens om dessa resurser i andra tillämpningsområden. Till exempel utvinning av syntetiska bränslen och även i flera fall kostsamma renoveringar av äldre distributionsnät i marken.

Fördelarna överväger

Martin Johansson menar att det ännu har gått för kort tid med höga elpriser för att kunna avläsa några riktigt tydliga trender, annat än att efterfrågan ökat från hus med eluppvärmning. Hos FBB har efterfrågan på geoenergianläggningar varken ökat eller minskat och det gäller såväl villor som kommersiella fastigheter. Men någon oro för att intresset för att satsa på en energilösning – geoenergi – som inkluderar en elförbrukare ska minska känner man inte:

– Det är ju fortfarande så att geoenergi är minst två delar gratisenergi och en del elektricitet. Till det ska man lägga fördelen med den värdeökningen på fastigheten som geoenergi ger.

Äldre anläggningar kompletteras

En tydlig trend som däremot syns är att efterfrågan på kompletteringsborrning till äldre geoenergianläggningar ökar.

– De anläggningar som gjordes för säg 20 år sedan är med dagens mått mätt underdimensionerade. Pumparna går mer och mer för varje år i takt med att framledningstemperaturerna blir lägre. Det är inte ovanligt att vi borrar lika mycket till när vi kompletterar de 20 år gamla systemen, säger Martin Johansson.

När det gäller de stora kommersiella fastighetsägarna upplever Martin Johansson att de flesta har bundna elavtal och därför inte har drabbats av prishöjningarna.

Sveborr, Tomas Söderqvist, delägare:

Tomas Söderqvist Sveborr
Foto: Privat

– Jag skulle säga att de flesta som kan skaffar andra uppvärmningsformer än direktverkande el.

Sveborr, som gör mycket jobb i Örebrotrakten, har märkt av en ökad efterfrågan jämfört med hur det brukar vara vid den här tiden på året.

– Det gäller konsumentsidan och efterfrågan ökar både från dem som idag har pelletseldning, elpannor och dem som har direktverkande el. Hushåll med direktverkande el har sett sina elräkningar skena. Tidigare har de tyckt att en övergång till bergvärme har varit för dyr, eftersom det innebär att de också måste konvertera till vattenburen värme, men många av dem tänker annorlunda nu med elpriserna. Har man pelletseldning så har man redan vattenburen värme så där finns inte det hindret.

Brist på pumpar ett problem

Även Sveborr gör en hel del kompletteringsborrningar till äldre anläggningar.

– I och runt Örebro var man tidig med geoenergi, men tyvärr borrades det lite för grunt – runt 60–70 meter i många fall. Där gör vi kompletteringsborrningar nu.

En faktor som dämpar efterfrågan är bristen på pumpar.

– Det är minst två månaders väntetid. I många fall kan vi göra så att vi borrar och tar betalt för det och sedan får kunden vänta på att få sin pump installerad. Men alla vill inte och jag har märkt att det gör att en del kunder vilar på hanen, säger Tomas Söderqvist.

Mikko Ojanne, Rototec
Foto: Anette Persson

Rototec, Mikko Ojanne, vd:

– Jag känner att det finns en oro. När våra konsulter räknar och ska presentera en 10–15 års plan för en potentiell kund som ska konvertera, så ser det just nu inte bra ut för geoenergin. Vi kan ju inte komma med glädjekalkyler utan måste vara realistiska och ta höjd för det som händer med elpriserna.

Vad tror du skulle hända om elpriser- na stannade på de höga nivåer vi haft de senaste två månaderna?

– Det skulle för det första vara en katastrof för industrin rent allmänt i Sverige men även spilla över på vår bransch och i så fall har vi några mörka år framför oss. Den som idag har fjärrvärme och hushållsel har en delad risk och då vill man inte gärna gå över till att bli 100 procent elberoende, säger Mikko Ojanne.

Prioriterar långsiktighet

Bland större kommersiella fastighetsägare ser han en osäkerhet kring stabiliteten och långsiktigheten.

– Man har sett att en krona plötsligt kan bli sex kronor. Blir det tolv kronor nästa gång? Företagare vill kunna tänka och planera långsiktigt och veta att det finns en förutsägbarhet. Det är stora beslut som ska fattas, kanske 50–200 borrhål och ett antal stora värmepumpar. Om elpriset stabilt hamnar på en högre nivå så är det mycket bättre än en svajig och osäker prisbild, just med tanke på långsiktigheten i investeringarna.

En del av elektrifieringen

– Vi har två stora och viktiga faktorer i energipolitiken idag. Den ena är infrastrukturen som måste rustas upp och den andra är hur själva produktionen ska gå till. Ska vi ha kärnkraft i framtiden, hur mycket kan vind- och solkraft ge och så vidare. Ovanpå det har vi elektrifieringen av hela samhället och vi ska inte glömma att värmepumpar också är en del av elektrifieringen.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Akademiska Hus: Tillförsikt trots höga elpriser

17 maj, 2022/0 Kommentarer

För Akademiska Hus har geoenergi länge varit en pusselbit i energiförsörjningen. Geoenergi vars låga driftskostnad nu utmanas av skenande elpriser, men som ändå kan ha goda framtidsutsikter. Det är en komplex fråga där såväl deras elavtal som installation av geoenergi på rätt plats och i rätt kombination med andra energislag spelar in.

Akademiska Hus vände tidigt blicken mot geoenergi, anläggningar för geoenergi har blivit en naturlig del i systemen för energiförsörjning på campusområden. Bolaget äger många campus, med många byggnader, och det ger både ett stort energibehov och i vissa fall mycket överskottsvärme. Ett exempel är de många datorhallarna som behöver kyla året runt.

Fokus på energibehov

Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

– Geoenergi är en del i våra tekniska lösningar för att försörja oss energimässigt. I vårt energi- och klimatarbete ser vi alltid först till att minska våra byggnaders energibehov. Därefter vill vi kunna ta tillvara och flytta överskottsenergi samt utnyttja sol och förnybar energi, vilket geoenergilösningar kan möjliggöra, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Han och hans kollegor överväger geoenergi vid nyproduktion såväl som vid uppgradering av energisystem – det görs sällan en total konvertering, men vid utveckling av en enskild byggnad. Geoenergianläggningar finns idag på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle, Örebro och snart i Alnarp utanför Malmö.

Geoenergi är gratis, men hur påverkar det Akademiska Hus att el som driver kyl- och värmepumpar är långt ifrån gratis just nu? En inte helt enkel fråga att svara på, betonar Fredrik Nyberg innan han gör ett försök. De skenande elpriserna går inte obemärkt förbi, men i vilken grad de påverkar och med vilken följd är en komplex fråga.

Kombinerade energilösningar

– Övrig energiförsörjning och infra- struktur spelar roll, och det gör även våra elavtal. Befintlig infrastruktur för försörjning kan motivera geoenergi som del av energiförsörjningen, samtidigt som geoenergi kan motivera en satsning på infrastruktur. Geoenergi och infrastruktur driver varandra.

Vanligast är att Akademiska Hus kombinerar leveransen av geoenergi med andra energislag. På så sätt skapar de en mer flexibel leverans och får en bättre leveranssäkerhet.

– Att koppla på geoenergi där vi redan har ett kyl- och värmenät, som exempelvis levererar fjärrkyla till våra byggnader, kan vara en god idé. Men förutsättningarna på våra campus ser olika ut, ett campus kan ha ett par lager för geoenergi och ett annat område har inget.

Det är lite tidigt att dra slutsatser om de ökade elpriserna, menar Fredrik Nyberg.

Elpriserna kräver kreativitet

– Kortsiktigt påverkas vi inte så mycket, beroende på vår elhandelsmodell. Vi kan även påverka vår energiproduktion på olika sätt, så än sitter vi ganska lugnt i båten. Men visst spelar det roll hur vi prioriterar våra satsningar framöver.

Med en hel del kyl- och värmepumpar i fastighetsbeståndet behöver de bli ännu mer kreativa, konstaterar han, och Akademiska Hus fortsätter att värdera geoenergi parallellt med andra energilösningar.

– Frågan är hur stor differens det blir över tid mellan driftskostnaden för geoenergilösningar och annan värme och kyla. Förutsättningarna för geoenergi kan komma att minska, elpriserna kan göra den mindre lönsam.

Men prisutvecklingen är inte hela sanningen, påpekar Fredrik Nyberg. Det handlar också om hur energimarknaden utvecklas sett till effekt, inte minst toppeffekt.

Toppeffekt i fokus

Campus Örebro

– Effekt blir mer och mer en fråga. Det kostar mycket att producera effekttoppar, och ofta förknippas dessa med klimatpåverkan. Där vi har tillgång till geoenergi skulle den kunna få en roll i att utjämna toppeffekter, det kan bli aktuellt att titta på sådana lösningar.

Det ligger i deras uppdrag att ständigt effektivisera byggnader och energibehov på campusområden och en väg kan vara att flytta energi mellan byggnader, beroende på säsong.

Klimatsmarta lösningar blir lätt komplicerade lösningar, men det behöver inte vara så, inte ens när elpriserna slår i taket, menar Fredrik Nyberg. Han har tillförsikt.

– Våra hållbarhetsmål har förändrats med åren, strategierna ser annorlunda ut idag. Det hållbara perspektivet måste inte sätta käppar i hjulet för kostnadseffektiva lösningar. Vi måste bara tänka smart, ha fokus på vår samtid och ha med oss att en väl byggd portfölj av lösningar gör oss starkare vid en förändring.

TEXT: MIA ISING

Max Åhman, Hannes Sonnsjö och Lars J Nilsson

”Det kommer det att finnas tillräckligt med el”

10 maj, 2022/1 Kommentar

Flexibel användning av el. Det är en av nycklarna när elektrifiering blir central i omställ- ningen till ett fossilfritt samhälle.

– Geoenergin har goda förutsättningar att bli en flexibel elkonsument, eftersom det är lätt att lagra värme, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Alltfler sektorer i samhället går mot elektrifiering. Inom såväl transporter som industri sker omställningen snabbt. I fastighetssektorn växer geoenergin som ett förnybart val för värme och kyla som sänker kostnader och ger fastighetsägaren egen rådighet över energisystemet.

Men räcker elen till allt som ska elektrifieras? Kommer efterfrågan öka snabbare än utbudet med ökande priser som följd och sämre konkurrenskraft för geoenergin? Är den här vinterns elpriser en försmak på vad som komma ska?

Hannes Sonnsjö är doktorand i miljö- och energisystem i projektet ”Elnätens politiska dimensioner” vid Lunds universitet. Han menar att frågan om elen kommer att räcka är en icke-fråga.

– Det kommer att byggas ut elproduktion utifrån efterfrågan. Om utbudet inte är tillräckligt kan de efterfrågande branscherna själva gå in och investera i el- eller vätgasproduktion.

Förnybart är billigt

Hans kollega, professor Lars J Nilsson är inte heller orolig över utbudet.

– Det kommer att finnas tillräckligt med el. Min bild är att förnybar el är billig. Om el blir den billigaste och primära energibäraren, då är elektrifiering den bästa vägen att gå.

Behovet av el i transportsektorn med elbilar för både person- och gods- transporter, en utbyggnad av tågtrafiken och elektrifiering av flygsektorn lyfts ofta fram som en utmaning för samhället och elsystemet.

– Elektrifieringen av transporter och för uppvärmning kräver inga stora mängder. Det kanske rör sig om 20 TWh mer i Sverige. Industrin däremot kan behöva upp mot 100 TWh ytterligare, jämfört med dagens användning på cirka 140 TWh per år.

Lägre genomsnittspris

Max Åhman är docent på samma av- delning på Lunds universitet som Lars J Nilsson och Hannes Sonnsjö. Han förutspår lägre elpriser på sikt.

– Priset för vindkraft ligger på historiskt låga nivåer. Vi kommer därför se lägre elpriser, men de kommer att fluktuera mer. Årets prisutveckling är en direkt effekt av höga priser på rysk naturgas och på utsläppsrätter. Att vi fasar ut kärnkraft har ingen stor effekt på elpriset, den ersätts av vindkraft. Men det gör att vi kan få perioder med höga priser, för det behövs något på marginalen som täcker upp när det inte blåser, förklarar han och fortsätter:

– Därför måste vi titta på hur vi ska göra för att Putin inte ska kunna vrida åt naturgaskranen. Vi kan göra vätgas när vi har överskott av el som kan lagras och användas för att balansera elsystemet. Vi kan investera i mer förnybar reservkraft. Vi kan också effektivisera och vi kan bli mer flexibla i hur vi konsumerar el. Kärnkraften däremot är en baskraft, den går inte gärna att använda som balanserande reservkraft.

Hannes Sonnsjö påpekar att den havsbaserade vindkraften är mer planerbar än den landbaserade.

– Ju större turbiner och ju bättre vindläge, desto mer planerbar blir den. Ju lättare det är för elhandlarna att göra prognoser, desto mindre behöver vi de snabba regleringarna. Det kommer i sin tur att ge oss mer förutsägbara priser.

Utnyttja natten

Lars J Nilsson lyfter geoenergins möjlig- heter att erbjuda en flexibel elanvändning och på så sätt avlasta elnäten och minska effektbehovet.

– Om elen kostar två kronor på dagen och 20 öre på natten kan du låta värmepumpen gå på natten och lagra överskottsvärmen eller utnyttja byggnadens termiska tröghet.

Lars J Nilsson tycker inte att det är något fel att använda el för uppvärmning.

– Fjärrvärme är bra i tätbebyggda områden, medan andra platser med fördel kan använda geoenergi med värmepumpar. Med ett helt förnybart system som består av sol-, vind- och vattenkraft, för det är där de stora potentialerna finns, blir el den primära energikällan. Jag ser inga problem att producera värme av el i ett sådant system.

Avlasta elnäten

Hannes Sonnsjö ser en möjlighet att vi är på väg mot ett starkt elektrifierat energisystem.

– Vi har ett överflöd av el om vi bara lyckas fånga in den. Det är elnäten som är den begränsande faktorn. Om geoenergin kan avlasta elnäten, genom automatisering och reglering, vinner alla på det.

När det gäller tillfälligt höga elpriser, som kommer att vara verklighet även framöver, manar Hannes Sonnsjö konsumenterna att minska sin elanvändning eller binda elpriset. Geoenergibranschen kan också bidra till en lugnare tillvaro för kunderna, menar han.

– Kanske kan man sälja ett helt tjänstepaket där en jämn och fast elkostnad ingår i priset. Det kan vara läge att titta på nya affärsmodeller i en verklighet med skiftande elpriser.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

En komplex marknad som kräver ständig balans

3 maj, 2022/0 Kommentarer

Elmarknaden är komplex. Näten måste i varje ögonblick vara i balans, det vill säga den el som produceras måste också konsumeras. Samtidigt är länderna i Europa mer eller mindre sammankopplade i en gemensam marknad. Borrsvängen reder ut begreppen och hur elmarknaden fungerar.

För att förstå kravet på balans måste vi skilja på två centrala begrepp: energi och effekt.
Energi är den mängd el (eller annan form av energi) som produceras och används under en given tidsperiod, till exempel en timme, ett dygn eller ett år. Effekt är den mängd energi som produceras och används vid en given tidpunkt.

Överfört till elektriskt drivna apparater och maskiner är effekt ett mått på apparatens arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beskrivs som effekt gånger tid och mäts i wattimmar (Wh). En kaffebryggare med hög effekt kan brygga mycket kaffe på kort tid (med kaffekannans storlek som begränsning av volymen). Då går det åt relativt mycket energi på kort tid. Elkranen står fullt öppen. Men när kaffet väl är bryggt är energiåtgången betydligt lägre, då den effekt som krävs för att hålla kaffet varmt är låg. Elkranen är strypt och endast en tunn stråle strömmar genom ledningen.

Elbrist

När det pratas om elbrist kan det avse såväl energi som effekt. Sverige har ett stort överskott av elenergi som exporteras. Vi har med andra ord ingen brist på elenergi. Samtidigt har vi ett underskott på effekt under årets kallaste timmar, vilket gör att vi då måste importera el. Då står alla elkranar fullt öppna samtidigt och elproduktionen i Sverige räcker inte för att fylla alla ledningar i hela landet med ström.

Kapacitetsbrist

Utöver effektbrist kan delar av landet även drabbas av kapacitetsbrist. Kapacitetsbrist uppstår när kraftnätet inte klarar av att överföra den effekt som faktiskt finns till ett specifikt geografiskt område. Det kan vara överföring från vattenkraftverk i Norrland till elanvändare i södra Sverige. Det kan också röra sig om överföring inom ett elområde, till exempel till en stad där nya industrier har etablerat sig.

Karta över sverige indelat i fyra elområden

Sverige är indelat i fyra elområden med olika prissättning och tillgång till de stora baskraftslagen vatten- och kärnkraft.

Sverige har fyra elområden

EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska kraftnät, som driver det svenska stamnätet, måste hantera överföringsbegränsningar på ett sätt som inte diskriminerar användare i andra delar av Europa. Bakgrunden var att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät för att man under perioder av stor efterfrågan begränsade exporten av el till Danmark. Detta gjordes för att stamnätet inte räckte till för att överföra el från norra till södra Sverige och vidare till europeiska länder.

Lösningen blev att landet delades in i fyra elområden 2011, utifrån de fysiska begränsningar som finns i olika delar av stamnätet: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3 och Malmö SE 4.

Indelningen har lett till olika prissättning, beroende på tillgången till el inom respektive elområde. Elområde 1 och 2 har i regel överskott på el, vilket ger lägre priser, medan elområde 3 och 4 i regel har underskott på el, vilket ger högre priser.

Gränserna för de olika elområdena har dragits i områden där näten inte räcker till och därför behöver förstärkas i framtiden. Tanken är att prisskillnaderna ska jämnas ut på sikt, i takt med att stamnätet förstärks. Priserna ska också ge signaler till marknaden var det är mest lönsamt att investera i ny elproduktion.

Nord Pool och Europa

Sveriges fyra elområden är en del av totalt 15 elområden på den nordisk-baltiska marknaden. Elen handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool. Här flödar elkraften från områden med överskott till områden med underskott på marknadsmässiga grunder, utan hänsyn till nationsgränser.

Utöver den nordisk-baltiska marknaden är Sveriges elmarknad direkt sammankopplad även med Tyskland och Polen och indirekt med i princip hela Europa. Det finns en politisk vision att skapa en gemensam elmarknad för hela Europa och de europeiska elbörserna är kopplade till varandra sedan 2014.

Så sätts priset på el

Elen på Nord Pool auktioneras ut per megawattimme för varje timme dagen innan den ska levereras. Säljare är naturligt nog elproducenterna. Köpare är elhandelsföretag och stora, elintensiva industrier. Priset påverkas av vädret, eventuella produktionsstopp och möjligheten att importera och exportera el till grannländerna.

Priset sätts av hur mycket den sist producerade kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan kostar. De kraftslag med lägst rörlig kostnad, det vill säga sol-, vind- och vattenkraft, köps först. Därefter antas bud från dyrare produktionsanläggningar som kraftvärme och kärnkraft. Sist köps fossil kraft från kol, olja och naturgas, då dessa har mycket höga rörliga kostnader. Om efterfrågan på el är stor styrs därför elpriset av den fossila elproduktionen.

Så mycket el produceras

I Sverige produceras normalt mellan 140 och 160 terrawattimmar el (TWh). Elanvändningen ligger mellan 135 och 145 TWh. Vi nettoexporterar med andra ord normalt sett el till omvärlden. 2021 producerades 165,6 TWh el. Av dessa exporterades 33,3 TWh och 8,0 TWh importerades. Nettoexporten landade därmed på 25,3 TWh 2021. En terrawattimme motsvarar en miljard kilowattimmar.

Källor: Svenska kraftnät, Energimarknads- inspektionen, Energiföretagen

Värmdöpumpen: Branschprofiler med prylar och idéer på lager

26 april, 2022/0 Kommentarer

Gedigen kunskap, närhet till kunderna, stort lager och ett aktivt arbete med att skapa skräddarsydda lösningar.
Så beskriver sig Värmdöpumpen när de ombeds förklara framgångsresan som startade 2009 men som har rötter tillbaka till 1960-talet, då Anders Perssons pappa startade företaget.

Anders Persson och Anders Bjurling är sedan många år välkända profiler i den svenska borrbranschen. 2009 blev Bjurling delägare i företaget.

– Jag och Anders gjorde i stort sett samma sak; vi sålde samma typer av produkter men till olika kundgrupper. Vi hade fått en idé som vi trodde på och ville göra något tillsammans, säger Anders Persson.
En viktig milstolpe för Värmdöpumpen är 2012, då man flyttade från de sedan länge urvuxna utrymmena i Bredäng till dagens stora lokaler i Huddinge. I ett slag fick man en industrifastighet på 8 000 kvadratmeter, varav 1 500 inomhus.

– Det var jättestort och viktigt för oss och gav oss helt nya möjligheter att ta emot varor och hålla lager. Det är så vi vill jobba och fungera – kunderna ska veta att vi har det de söker hemma, säger Anders Persson.
Anders Bjurling fyller på:

– ”Just in time” är inget för oss. Vi har båda två jobbat så länge med detta nu att vi har väldigt stor kunskap om våra kunder och deras behov. Inte minst vet vi vilken typ av produkter det brukar vara bråttom med och anpassar såklart vår lagerhållning efter det, så vi har hela gården full av rör, slang, kronor och hammare.

Anders Bjurling och Anders Persson

Kontakten med branschen viktig

Alla som varit på event och mässor i regi av Borrföretagen eller någon av organisationens föregångare vet att Värmdöpumpen alltid är på plats och att det brukar vara händelserikt kring deras monter.

– Vi vill ju inte bara komma med en rollup. Vi har så enormt mycket grejor och vi ser till att alltid ha så mycket som möjligt med oss. Folket i den här branschen gillar att kunna känna och klämma på verktyg och utrustning, säger Anders Persson.

– På branschträffar och event är alla samlade, folk är avslappnade och det blir en chans för oss att inte bara visa upp prylar utan också att få veta vilka problem som borrarna har och vilka produkter och lösningar som behövs, säger Anders Bjurling.

Egna uppfinningar

Det sistnämnda för oss in på ett annat av Värmdöpumpens signum; att skapa egna kundanpassade lösningar. Det är Anders Bjurling som är firmans ”uppfinnarjocke”.

– Vi har bland annat tagit fram en egen slangvinda och egna blandningskärl. Vi har egna borrlock och samlingsrör och en del andra produkter som utvecklats genom åren, just genom närkontakten med branschen och förståelsen för vad det är kunderna behöver, berättar han.

– Vi säljer också väldigt många kompletta pumppaket, som är anpassade exakt som kunden vill ha dem, till exempel vad gäller kabellängd, specifika kopplingar eller ventiler. Det är sådant som underlättar och det uppskattas, säger Anders Persson. Man har även en verkstad för att renovera borrhammare.

– Det är en service som uppskattas av borrare i Stockholmsområdet, de vet att de kan komma till oss och fixa hammaren om de plötsligt får stopp, säger Anders Bjurling.

Nya ägare ger trygghet

Vid årsskiftet såldes företaget till Muovitech. Verksamheten kommer att drivas vidare som vanligt i ett separat bolag.

– Den stora skillnaden blir styrkan i att ha Muovitech i ryggen. Projekten blir bara större och större och med dem ökar kraven på varje del i leveransen. Det blir en trygghet både för oss för våra kunder, säger Anders Bjurling och Anders Persson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Digert år för Svenskt Geoenergicentrum

12 april, 2022/0 Kommentarer

Efter två pandemiår och en digital variant öppnar Svenskt Geoenergicentrum återigen
upp dörrarna till Geoenergidagen 2022. Den 11-12 oktober blir det workshops, seminarier, utställning, mingel och middag i vanlig ordning på Scandic Talk vid Stockholmsmässan i Älvsjö.

Svenskt Geoenergicentrum har ett digert år framför sig med mängder av aktiviteter och projekt. Bland annat kommer några angelägna och av branschen efterlängtade riktlinjer vara i fokus:

Nya och reviderade riktlinjer för kollektorer i mark för större och mindre geoenergianläggningar kommer att publiceras.
En handledning för kommunala handläggare kommer att tas fram tillsammans med Borrföretagen, SGU och Svenska Kyl & Värmepump- föreningen.
Riktlinjerna för mätning och upp- följning av geoenergianläggningar kommer att uppdateras utifrån det internationella projektet Annex 52.

Långtidsmätningar

Svenskt Geoenergicentrum har varit värd för och lett projektet Annex 52, som drivs av den del av International Energy Agency (IEA) som fokuserar på värmepumpsteknologi (HPT). Under våren ska Svenskt Geoenergicentrum slutrapportera projektet till IEA.

Innovationer

Ett annat projekt som Svenskt Geo- energicentrum är engagerat i är Inno- vationskluster Varmt & Kallt. Det ska bidra till att utveckla geoenergi, energilagring och värmepumpande teknik genom att bland annat initiera och stötta innovationer och samarbeten inom branschen. Projektet, som har förlängts, löper året ut.

Man deltar även i Coolgeoheat, ett samnordiskt projekt för att utveckla femte generationens fjärrvärme och fjärrkyla med integrerad energilagring. Projektet avslutas under hösten.

Fler utbildningar

Utbildningsverksamheten fortsätter med öppna grundkurser och fördjupningskurser. De svenska grund- och fortsättningskurserna kommer i mesta möjliga mån att genomföras i Stockholm. Fördjupningskurser kommer även att ges digitalt på engelska och man utökar sitt utbud av företagsanpassade kurser. Under 2022 kommer ett kompletterande digitalt kursutbud att utvecklas.
Utöver detta axplock av aktiviteter ges som vanligt två nummer av tidningen Svensk Geoenergi ut i maj och november samt ett månatligt digitalt nyhetsbrev. Följ även gärna Svenskt Geoenergicentrum på Twitter och Linkedin.

Palne Mogensen till minne

5 april, 2022/0 Kommentarer

Palne Mogensen 1934-2021

Palne Mogensen, en av pionjärerna inom geoenergi och markvärmepumpar i Sverige, avled under december månad vid en ålder av 87 år.

Palne var en mycket noggrann och tekniskt kunnig person; civilingenjör inom teknisk fysik och hade även en teknologie licentiatexamen från KTH. Han var bland annat med och utvecklade geoenergitekniken och markvärmepumpar i Sverige från 1970-talet. I början av 1980-talet konstruerade han den portabla experimentuppställning som kom att bli avgörande för utvecklingen av mobila termiska responstest från mitten av 1990-talet och framåt.

En lärdomsgigant

Palne Mogensen var en lärdomsgigant vad gäller teknik, språk, flora och fauna.

Noggrann, strukturerad och metodisk är egenskaper som kännetecknade honom. En av hans vänner kallade honom ”slumpens fiende nummer ett”, som mycket träffande beskriver Palnes sätt att verka. Hans modeller för att studera marktypers egenskaper vid uttag av värme i olika klimat- och fuktförhållanden bidrog till ytjords- och bergvärmeteknikens genombrott.

Vi är många personer, både i och utanför geoenergibranschen, som fått glädjen att ta del av Palnes stora kunnande och uppleva han genuina medmänskliga värme och generositet.

Tack för allt, Palne.

Källor: Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum och kollegan Jan Sandströms minnesord i Dagens Nyheter.

Ny bok samlar kunskap om grundvattnet

29 mars, 2022/0 Kommentarer

– Ett referensverk med vår samlade kunskap om grundvatten, som beskriver svenska förhållande både när det gäller geologi, juridik och terminologi.
Så sammanfattar Charlotte Sparrenbom, docent, forskare och föreläsare vid geologiska institutionen på Lunds universitet, den nyligen utkomna ”Grundvattenboken”.

Charlotte Sparrenbom är tillsammans med Hans Jeppson på WSP huvudförfattare och redaktör för boken. De båda fanns med när det ordnades ”release- party” under smittskyddsanpassade och fältmässiga förhållanden på parkeringen vid SGU:s regionkontor i Lund i början av februari.

Arbetet med den över 600 sidor tjocka och kunskapsmättade boken har pågått i flera år. Den har totalt 18 medförfattare och ges ut av Student- litteratur. Målgruppen var inledningsvis studenter, men har vidgats efterhand.

– Den vänder sig även till ingenjörer, miljövetare och geologer samt andra na- turvetare som på olika sätt arbetar med vatten, och givetvis till branschen, såväl borrbranschen som den geotekniska. Det är fler än man först tror som arbetar med grundvattenrelaterade frågor och som kan ha nytta av den här boken, säger Charlotte Sparrenbom.

Svenska förhållanden

Hon betonar betydelsen av att boken utgör ett samlat verk som utgår från just svenska förhållanden:

– Mycket av det vi använt oss av fram till nu har varit främst engelskspråkig litteratur med andra geologiska förhållanden. Den här boken beskriver vår egen geologi, juridik och terminologi kring grundvattnet, säger hon.

Det som hänt de senaste åren, med återkommande torrperioder och vattenransoneringar, har ökat intresset för vatten generellt.

– Fler och fler har fått upp ögonen för att vi inte alltid har vatten i rätt mängd och av rätt kvalitet på rätt plats, säger Charlotte Sparrenbom.

En källa till kunskap

Borrföretagens vd Pär Malmborg fanns på plats vid boksläppet i Lund:

– Det är viktigt för vår bransch att vi nu får all den här kunskapen samlad på ett ställe och inte minst att boken också ger oss en gemensam terminologi kring grundvatten. Borrtekniken kan våra medlemmar redan, men den här boken svarar på väldigt många andra frågor, som är starkt relaterade till vår verksamhet. Jag ser den som en viktig kunskapskälla, säger han.

En fantastisk resa

Göran Persson på HP Borrningar är en av medförfattarna och hade tagit initiativet till arrangemanget i Lund. Han medverkar bland annat i kapitlen om undersöknings- och produktionsborrning.

– För mig som borrare har det varit en fantastisk resa att vara med i arbetet och få möta all den kunskap som finns. Både före och efter borrning behövs det kunskap och jag tror och hoppas att boken ska bli en inspiration och kanske också en inspiration att lära sig ännu mer, säger Göran Persson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: GÖRAN PERSSON OCH JÖRGEN OLSSON