Aktuellt-arkiv - Sida 18 av 32

Max Åhman, Hannes Sonnsjö och Lars J Nilsson

”Det kommer det att finnas tillräckligt med el”

10 maj, 2022/1 Kommentar

Flexibel användning av el. Det är en av nycklarna när elektrifiering blir central i omställ- ningen till ett fossilfritt samhälle.

– Geoenergin har goda förutsättningar att bli en flexibel elkonsument, eftersom det är lätt att lagra värme, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Alltfler sektorer i samhället går mot elektrifiering. Inom såväl transporter som industri sker omställningen snabbt. I fastighetssektorn växer geoenergin som ett förnybart val för värme och kyla som sänker kostnader och ger fastighetsägaren egen rådighet över energisystemet.

Men räcker elen till allt som ska elektrifieras? Kommer efterfrågan öka snabbare än utbudet med ökande priser som följd och sämre konkurrenskraft för geoenergin? Är den här vinterns elpriser en försmak på vad som komma ska?

Hannes Sonnsjö är doktorand i miljö- och energisystem i projektet ”Elnätens politiska dimensioner” vid Lunds universitet. Han menar att frågan om elen kommer att räcka är en icke-fråga.

– Det kommer att byggas ut elproduktion utifrån efterfrågan. Om utbudet inte är tillräckligt kan de efterfrågande branscherna själva gå in och investera i el- eller vätgasproduktion.

Förnybart är billigt

Hans kollega, professor Lars J Nilsson är inte heller orolig över utbudet.

– Det kommer att finnas tillräckligt med el. Min bild är att förnybar el är billig. Om el blir den billigaste och primära energibäraren, då är elektrifiering den bästa vägen att gå.

Behovet av el i transportsektorn med elbilar för både person- och gods- transporter, en utbyggnad av tågtrafiken och elektrifiering av flygsektorn lyfts ofta fram som en utmaning för samhället och elsystemet.

– Elektrifieringen av transporter och för uppvärmning kräver inga stora mängder. Det kanske rör sig om 20 TWh mer i Sverige. Industrin däremot kan behöva upp mot 100 TWh ytterligare, jämfört med dagens användning på cirka 140 TWh per år.

Lägre genomsnittspris

Max Åhman är docent på samma av- delning på Lunds universitet som Lars J Nilsson och Hannes Sonnsjö. Han förutspår lägre elpriser på sikt.

– Priset för vindkraft ligger på historiskt låga nivåer. Vi kommer därför se lägre elpriser, men de kommer att fluktuera mer. Årets prisutveckling är en direkt effekt av höga priser på rysk naturgas och på utsläppsrätter. Att vi fasar ut kärnkraft har ingen stor effekt på elpriset, den ersätts av vindkraft. Men det gör att vi kan få perioder med höga priser, för det behövs något på marginalen som täcker upp när det inte blåser, förklarar han och fortsätter:

– Därför måste vi titta på hur vi ska göra för att Putin inte ska kunna vrida åt naturgaskranen. Vi kan göra vätgas när vi har överskott av el som kan lagras och användas för att balansera elsystemet. Vi kan investera i mer förnybar reservkraft. Vi kan också effektivisera och vi kan bli mer flexibla i hur vi konsumerar el. Kärnkraften däremot är en baskraft, den går inte gärna att använda som balanserande reservkraft.

Hannes Sonnsjö påpekar att den havsbaserade vindkraften är mer planerbar än den landbaserade.

– Ju större turbiner och ju bättre vindläge, desto mer planerbar blir den. Ju lättare det är för elhandlarna att göra prognoser, desto mindre behöver vi de snabba regleringarna. Det kommer i sin tur att ge oss mer förutsägbara priser.

Utnyttja natten

Lars J Nilsson lyfter geoenergins möjlig- heter att erbjuda en flexibel elanvändning och på så sätt avlasta elnäten och minska effektbehovet.

– Om elen kostar två kronor på dagen och 20 öre på natten kan du låta värmepumpen gå på natten och lagra överskottsvärmen eller utnyttja byggnadens termiska tröghet.

Lars J Nilsson tycker inte att det är något fel att använda el för uppvärmning.

– Fjärrvärme är bra i tätbebyggda områden, medan andra platser med fördel kan använda geoenergi med värmepumpar. Med ett helt förnybart system som består av sol-, vind- och vattenkraft, för det är där de stora potentialerna finns, blir el den primära energikällan. Jag ser inga problem att producera värme av el i ett sådant system.

Avlasta elnäten

Hannes Sonnsjö ser en möjlighet att vi är på väg mot ett starkt elektrifierat energisystem.

– Vi har ett överflöd av el om vi bara lyckas fånga in den. Det är elnäten som är den begränsande faktorn. Om geoenergin kan avlasta elnäten, genom automatisering och reglering, vinner alla på det.

När det gäller tillfälligt höga elpriser, som kommer att vara verklighet även framöver, manar Hannes Sonnsjö konsumenterna att minska sin elanvändning eller binda elpriset. Geoenergibranschen kan också bidra till en lugnare tillvaro för kunderna, menar han.

– Kanske kan man sälja ett helt tjänstepaket där en jämn och fast elkostnad ingår i priset. Det kan vara läge att titta på nya affärsmodeller i en verklighet med skiftande elpriser.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

En komplex marknad som kräver ständig balans

3 maj, 2022/0 Kommentarer

Elmarknaden är komplex. Näten måste i varje ögonblick vara i balans, det vill säga den el som produceras måste också konsumeras. Samtidigt är länderna i Europa mer eller mindre sammankopplade i en gemensam marknad. Borrsvängen reder ut begreppen och hur elmarknaden fungerar.

För att förstå kravet på balans måste vi skilja på två centrala begrepp: energi och effekt.
Energi är den mängd el (eller annan form av energi) som produceras och används under en given tidsperiod, till exempel en timme, ett dygn eller ett år. Effekt är den mängd energi som produceras och används vid en given tidpunkt.

Överfört till elektriskt drivna apparater och maskiner är effekt ett mått på apparatens arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beskrivs som effekt gånger tid och mäts i wattimmar (Wh). En kaffebryggare med hög effekt kan brygga mycket kaffe på kort tid (med kaffekannans storlek som begränsning av volymen). Då går det åt relativt mycket energi på kort tid. Elkranen står fullt öppen. Men när kaffet väl är bryggt är energiåtgången betydligt lägre, då den effekt som krävs för att hålla kaffet varmt är låg. Elkranen är strypt och endast en tunn stråle strömmar genom ledningen.

Elbrist

När det pratas om elbrist kan det avse såväl energi som effekt. Sverige har ett stort överskott av elenergi som exporteras. Vi har med andra ord ingen brist på elenergi. Samtidigt har vi ett underskott på effekt under årets kallaste timmar, vilket gör att vi då måste importera el. Då står alla elkranar fullt öppna samtidigt och elproduktionen i Sverige räcker inte för att fylla alla ledningar i hela landet med ström.

Kapacitetsbrist

Utöver effektbrist kan delar av landet även drabbas av kapacitetsbrist. Kapacitetsbrist uppstår när kraftnätet inte klarar av att överföra den effekt som faktiskt finns till ett specifikt geografiskt område. Det kan vara överföring från vattenkraftverk i Norrland till elanvändare i södra Sverige. Det kan också röra sig om överföring inom ett elområde, till exempel till en stad där nya industrier har etablerat sig.

Karta över sverige indelat i fyra elområden

Sverige är indelat i fyra elområden med olika prissättning och tillgång till de stora baskraftslagen vatten- och kärnkraft.

Sverige har fyra elområden

EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska kraftnät, som driver det svenska stamnätet, måste hantera överföringsbegränsningar på ett sätt som inte diskriminerar användare i andra delar av Europa. Bakgrunden var att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät för att man under perioder av stor efterfrågan begränsade exporten av el till Danmark. Detta gjordes för att stamnätet inte räckte till för att överföra el från norra till södra Sverige och vidare till europeiska länder.

Lösningen blev att landet delades in i fyra elområden 2011, utifrån de fysiska begränsningar som finns i olika delar av stamnätet: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3 och Malmö SE 4.

Indelningen har lett till olika prissättning, beroende på tillgången till el inom respektive elområde. Elområde 1 och 2 har i regel överskott på el, vilket ger lägre priser, medan elområde 3 och 4 i regel har underskott på el, vilket ger högre priser.

Gränserna för de olika elområdena har dragits i områden där näten inte räcker till och därför behöver förstärkas i framtiden. Tanken är att prisskillnaderna ska jämnas ut på sikt, i takt med att stamnätet förstärks. Priserna ska också ge signaler till marknaden var det är mest lönsamt att investera i ny elproduktion.

Nord Pool och Europa

Sveriges fyra elområden är en del av totalt 15 elområden på den nordisk-baltiska marknaden. Elen handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool. Här flödar elkraften från områden med överskott till områden med underskott på marknadsmässiga grunder, utan hänsyn till nationsgränser.

Utöver den nordisk-baltiska marknaden är Sveriges elmarknad direkt sammankopplad även med Tyskland och Polen och indirekt med i princip hela Europa. Det finns en politisk vision att skapa en gemensam elmarknad för hela Europa och de europeiska elbörserna är kopplade till varandra sedan 2014.

Så sätts priset på el

Elen på Nord Pool auktioneras ut per megawattimme för varje timme dagen innan den ska levereras. Säljare är naturligt nog elproducenterna. Köpare är elhandelsföretag och stora, elintensiva industrier. Priset påverkas av vädret, eventuella produktionsstopp och möjligheten att importera och exportera el till grannländerna.

Priset sätts av hur mycket den sist producerade kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan kostar. De kraftslag med lägst rörlig kostnad, det vill säga sol-, vind- och vattenkraft, köps först. Därefter antas bud från dyrare produktionsanläggningar som kraftvärme och kärnkraft. Sist köps fossil kraft från kol, olja och naturgas, då dessa har mycket höga rörliga kostnader. Om efterfrågan på el är stor styrs därför elpriset av den fossila elproduktionen.

Så mycket el produceras

I Sverige produceras normalt mellan 140 och 160 terrawattimmar el (TWh). Elanvändningen ligger mellan 135 och 145 TWh. Vi nettoexporterar med andra ord normalt sett el till omvärlden. 2021 producerades 165,6 TWh el. Av dessa exporterades 33,3 TWh och 8,0 TWh importerades. Nettoexporten landade därmed på 25,3 TWh 2021. En terrawattimme motsvarar en miljard kilowattimmar.

Källor: Svenska kraftnät, Energimarknads- inspektionen, Energiföretagen

Värmdöpumpen: Branschprofiler med prylar och idéer på lager

26 april, 2022/0 Kommentarer

Gedigen kunskap, närhet till kunderna, stort lager och ett aktivt arbete med att skapa skräddarsydda lösningar.
Så beskriver sig Värmdöpumpen när de ombeds förklara framgångsresan som startade 2009 men som har rötter tillbaka till 1960-talet, då Anders Perssons pappa startade företaget.

Anders Persson och Anders Bjurling är sedan många år välkända profiler i den svenska borrbranschen. 2009 blev Bjurling delägare i företaget.

– Jag och Anders gjorde i stort sett samma sak; vi sålde samma typer av produkter men till olika kundgrupper. Vi hade fått en idé som vi trodde på och ville göra något tillsammans, säger Anders Persson.
En viktig milstolpe för Värmdöpumpen är 2012, då man flyttade från de sedan länge urvuxna utrymmena i Bredäng till dagens stora lokaler i Huddinge. I ett slag fick man en industrifastighet på 8 000 kvadratmeter, varav 1 500 inomhus.

– Det var jättestort och viktigt för oss och gav oss helt nya möjligheter att ta emot varor och hålla lager. Det är så vi vill jobba och fungera – kunderna ska veta att vi har det de söker hemma, säger Anders Persson.
Anders Bjurling fyller på:

– ”Just in time” är inget för oss. Vi har båda två jobbat så länge med detta nu att vi har väldigt stor kunskap om våra kunder och deras behov. Inte minst vet vi vilken typ av produkter det brukar vara bråttom med och anpassar såklart vår lagerhållning efter det, så vi har hela gården full av rör, slang, kronor och hammare.

Anders Bjurling och Anders Persson

Kontakten med branschen viktig

Alla som varit på event och mässor i regi av Borrföretagen eller någon av organisationens föregångare vet att Värmdöpumpen alltid är på plats och att det brukar vara händelserikt kring deras monter.

– Vi vill ju inte bara komma med en rollup. Vi har så enormt mycket grejor och vi ser till att alltid ha så mycket som möjligt med oss. Folket i den här branschen gillar att kunna känna och klämma på verktyg och utrustning, säger Anders Persson.

– På branschträffar och event är alla samlade, folk är avslappnade och det blir en chans för oss att inte bara visa upp prylar utan också att få veta vilka problem som borrarna har och vilka produkter och lösningar som behövs, säger Anders Bjurling.

Egna uppfinningar

Det sistnämnda för oss in på ett annat av Värmdöpumpens signum; att skapa egna kundanpassade lösningar. Det är Anders Bjurling som är firmans ”uppfinnarjocke”.

– Vi har bland annat tagit fram en egen slangvinda och egna blandningskärl. Vi har egna borrlock och samlingsrör och en del andra produkter som utvecklats genom åren, just genom närkontakten med branschen och förståelsen för vad det är kunderna behöver, berättar han.

– Vi säljer också väldigt många kompletta pumppaket, som är anpassade exakt som kunden vill ha dem, till exempel vad gäller kabellängd, specifika kopplingar eller ventiler. Det är sådant som underlättar och det uppskattas, säger Anders Persson. Man har även en verkstad för att renovera borrhammare.

– Det är en service som uppskattas av borrare i Stockholmsområdet, de vet att de kan komma till oss och fixa hammaren om de plötsligt får stopp, säger Anders Bjurling.

Nya ägare ger trygghet

Vid årsskiftet såldes företaget till Muovitech. Verksamheten kommer att drivas vidare som vanligt i ett separat bolag.

– Den stora skillnaden blir styrkan i att ha Muovitech i ryggen. Projekten blir bara större och större och med dem ökar kraven på varje del i leveransen. Det blir en trygghet både för oss för våra kunder, säger Anders Bjurling och Anders Persson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Digert år för Svenskt Geoenergicentrum

12 april, 2022/0 Kommentarer

Efter två pandemiår och en digital variant öppnar Svenskt Geoenergicentrum återigen
upp dörrarna till Geoenergidagen 2022. Den 11-12 oktober blir det workshops, seminarier, utställning, mingel och middag i vanlig ordning på Scandic Talk vid Stockholmsmässan i Älvsjö.

Svenskt Geoenergicentrum har ett digert år framför sig med mängder av aktiviteter och projekt. Bland annat kommer några angelägna och av branschen efterlängtade riktlinjer vara i fokus:

Nya och reviderade riktlinjer för kollektorer i mark för större och mindre geoenergianläggningar kommer att publiceras.
En handledning för kommunala handläggare kommer att tas fram tillsammans med Borrföretagen, SGU och Svenska Kyl & Värmepump- föreningen.
Riktlinjerna för mätning och upp- följning av geoenergianläggningar kommer att uppdateras utifrån det internationella projektet Annex 52.

Långtidsmätningar

Svenskt Geoenergicentrum har varit värd för och lett projektet Annex 52, som drivs av den del av International Energy Agency (IEA) som fokuserar på värmepumpsteknologi (HPT). Under våren ska Svenskt Geoenergicentrum slutrapportera projektet till IEA.

Innovationer

Ett annat projekt som Svenskt Geo- energicentrum är engagerat i är Inno- vationskluster Varmt & Kallt. Det ska bidra till att utveckla geoenergi, energilagring och värmepumpande teknik genom att bland annat initiera och stötta innovationer och samarbeten inom branschen. Projektet, som har förlängts, löper året ut.

Man deltar även i Coolgeoheat, ett samnordiskt projekt för att utveckla femte generationens fjärrvärme och fjärrkyla med integrerad energilagring. Projektet avslutas under hösten.

Fler utbildningar

Utbildningsverksamheten fortsätter med öppna grundkurser och fördjupningskurser. De svenska grund- och fortsättningskurserna kommer i mesta möjliga mån att genomföras i Stockholm. Fördjupningskurser kommer även att ges digitalt på engelska och man utökar sitt utbud av företagsanpassade kurser. Under 2022 kommer ett kompletterande digitalt kursutbud att utvecklas.
Utöver detta axplock av aktiviteter ges som vanligt två nummer av tidningen Svensk Geoenergi ut i maj och november samt ett månatligt digitalt nyhetsbrev. Följ även gärna Svenskt Geoenergicentrum på Twitter och Linkedin.

Palne Mogensen till minne

5 april, 2022/0 Kommentarer

Palne Mogensen 1934-2021

Palne Mogensen, en av pionjärerna inom geoenergi och markvärmepumpar i Sverige, avled under december månad vid en ålder av 87 år.

Palne var en mycket noggrann och tekniskt kunnig person; civilingenjör inom teknisk fysik och hade även en teknologie licentiatexamen från KTH. Han var bland annat med och utvecklade geoenergitekniken och markvärmepumpar i Sverige från 1970-talet. I början av 1980-talet konstruerade han den portabla experimentuppställning som kom att bli avgörande för utvecklingen av mobila termiska responstest från mitten av 1990-talet och framåt.

En lärdomsgigant

Palne Mogensen var en lärdomsgigant vad gäller teknik, språk, flora och fauna.

Noggrann, strukturerad och metodisk är egenskaper som kännetecknade honom. En av hans vänner kallade honom ”slumpens fiende nummer ett”, som mycket träffande beskriver Palnes sätt att verka. Hans modeller för att studera marktypers egenskaper vid uttag av värme i olika klimat- och fuktförhållanden bidrog till ytjords- och bergvärmeteknikens genombrott.

Vi är många personer, både i och utanför geoenergibranschen, som fått glädjen att ta del av Palnes stora kunnande och uppleva han genuina medmänskliga värme och generositet.

Tack för allt, Palne.

Källor: Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum och kollegan Jan Sandströms minnesord i Dagens Nyheter.

Ny bok samlar kunskap om grundvattnet

29 mars, 2022/0 Kommentarer

– Ett referensverk med vår samlade kunskap om grundvatten, som beskriver svenska förhållande både när det gäller geologi, juridik och terminologi.
Så sammanfattar Charlotte Sparrenbom, docent, forskare och föreläsare vid geologiska institutionen på Lunds universitet, den nyligen utkomna ”Grundvattenboken”.

Charlotte Sparrenbom är tillsammans med Hans Jeppson på WSP huvudförfattare och redaktör för boken. De båda fanns med när det ordnades ”release- party” under smittskyddsanpassade och fältmässiga förhållanden på parkeringen vid SGU:s regionkontor i Lund i början av februari.

Arbetet med den över 600 sidor tjocka och kunskapsmättade boken har pågått i flera år. Den har totalt 18 medförfattare och ges ut av Student- litteratur. Målgruppen var inledningsvis studenter, men har vidgats efterhand.

– Den vänder sig även till ingenjörer, miljövetare och geologer samt andra na- turvetare som på olika sätt arbetar med vatten, och givetvis till branschen, såväl borrbranschen som den geotekniska. Det är fler än man först tror som arbetar med grundvattenrelaterade frågor och som kan ha nytta av den här boken, säger Charlotte Sparrenbom.

Svenska förhållanden

Hon betonar betydelsen av att boken utgör ett samlat verk som utgår från just svenska förhållanden:

– Mycket av det vi använt oss av fram till nu har varit främst engelskspråkig litteratur med andra geologiska förhållanden. Den här boken beskriver vår egen geologi, juridik och terminologi kring grundvattnet, säger hon.

Det som hänt de senaste åren, med återkommande torrperioder och vattenransoneringar, har ökat intresset för vatten generellt.

– Fler och fler har fått upp ögonen för att vi inte alltid har vatten i rätt mängd och av rätt kvalitet på rätt plats, säger Charlotte Sparrenbom.

En källa till kunskap

Borrföretagens vd Pär Malmborg fanns på plats vid boksläppet i Lund:

– Det är viktigt för vår bransch att vi nu får all den här kunskapen samlad på ett ställe och inte minst att boken också ger oss en gemensam terminologi kring grundvatten. Borrtekniken kan våra medlemmar redan, men den här boken svarar på väldigt många andra frågor, som är starkt relaterade till vår verksamhet. Jag ser den som en viktig kunskapskälla, säger han.

En fantastisk resa

Göran Persson på HP Borrningar är en av medförfattarna och hade tagit initiativet till arrangemanget i Lund. Han medverkar bland annat i kapitlen om undersöknings- och produktionsborrning.

– För mig som borrare har det varit en fantastisk resa att vara med i arbetet och få möta all den kunskap som finns. Både före och efter borrning behövs det kunskap och jag tror och hoppas att boken ska bli en inspiration och kanske också en inspiration att lära sig ännu mer, säger Göran Persson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: GÖRAN PERSSON OCH JÖRGEN OLSSON

Exceptionell situation kräver att vi skyddar avtalen noga

17 mars, 2022/0 Kommentarer

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Vi lever i en omvälvande tid. Efter två år med en pandemi har vi nu krig i Europa och som en av konsekvenserna rusar bränslepriser och elpriser och sätter press på vår bransch. Detta är naturligtvis inte jämförbart med det fruktansvärda som händer i Ukraina och Borrföretagens tankar går till alla ukrainare. Vi har en exceptionell situation på grund av kriget och fokus i detta nummer är det höga elpriset som är en av många faktorer som påverkar branschen nu. Energipriserna kommer att fortsätta vara en stor osäkerhetsfaktor och i skrivande stund har vi de högsta bränslepriserna någonsin i Sverige. Smärtgränsen är redan nådd när det gäller priserna på drivmedel och Borrföretagen kommer att noggrant följa de stödpaket som regeringen har lovat att förbereda. Det är därför extra viktigt att i dessa tider att skydda sig i den mån det går vid offerter och ha med klausul om prisjusteringar. Kom ihåg att ni alltid kan höra av er till Borrföretagens kansli angående avtalsfrågor så hjälper vi till. I dessa tider är det viktigt att vi som bransch stöttar varandra och tar del av de resurser som finns.

Jag vill tacka alla leverantörer som presenterade sig och gjorde den digitala leverantörsdagen till en lyckad tillställning. Jag tror alla närvarade lärde sig massor om de fantastiska produkter och tjänster som erbjuds genom Borrföretagens kanaler. Ni kommer även att märka några förändringar i detta nummer av Borrsvängen och från och med nu kommer vi att presentera en avtalsleverantör lite närmare. Först ut är Värmdöpumpen och vi kommer i fortsättningen att alternera så att alla avtalsleverantör får chansen att synas lite extra. Vi listar också nu alla avtalsleverantörer tillsammans med medlemmarna sist i tidningen så att det är lättare att se vilka leverantörer som är knutna till Borrföretagen.

Det digitala mötet är ett flexibelt verktyg för att få ut information på ett smidigt sätt och teamsmötet är ett utmärkt sätt att komplettera det fysiska mötet. Borrföretagen kommer att fortsätta med de digitala mötena även efter pandemin, inte minst lunchseminarier och nästa event är det SGU som presenterar.

Vi kommer samtidigt återgå till att träffas fysiskt igen. Nytt datum för årsstämman är den 19–20 maj i Stockholm och vi ser fram emot att äntligen få ses. Detta är något som vi alla har längtat efter och vi vill verkligen samla alla borrföretagare för att ni ska få ta del av vad som händer i föreningen, samverka och utbyta erfarenheter. Kort och gott, under två dagar bygger vi gemenskap, blir inspirerade och umgås!

Trevlig läsning!

Familjeföretaget Lebam väljer flexibilitet före expansion

14 mars, 2022/0 Kommentarer

Deras konkurrensmedel är personkemi, ett gott utfört arbete och nöjda kunder. Att expandera är inte något som Lebam har i sikte.

– Vi prioriterar flexibiliteten vi har i dag och att själva få arbeta utomhus, säger Christian Dunkhols, delägare i Lebam Brunnsborrning AB.

Familjeföretaget Lebam Brunnsborrning AB har varit i familjen Dunkhols ägo sedan 1984. Pappa Kjell Dunkhols drev företaget själv fram tills dess att sönerna Peter och Christian Dunkhols anslöt för tjugo år sedan. När Borrsvängen träffar bröderna Dunkhols är de ute hos en kund där de borrar en vattenbrunn.

– På just den här platsen är det ungefär femton meter ner till berget. Det är ovanligt mycket för att vara Sörmland, men inte så långt ner som det kan vara i Skåne till exempel, säger Christian Dunkhols. Han berättar vidare att kunden blivit rekommenderad att anlita Lebam via en gammal kund i samma område.

– Vi lever på rekommendation. Man har nog gjort en brunn på varje gata snart, säger Christian.

Familjeföretag sedan 20 år

Både Christian och Peter Dunkhols är uppvuxna med brunnsborrning. När det var skollov följde de alltid med pappa Kjell ut på jobb. Bröderna har båda studerat till energiingenjör på högskolan. Efter studierna arbetade de för olika företag i några år innan de valde att börja arbeta tillsammans med pappa Kjell på heltid.

– Det kändes helt självklart att börja jobba med pappa för oss båda, säger Christian.

Fastän bröderna ses varje dag i sitt arbete hinner de inte alltid stämma av och kommunicera under arbetstiden. Det får de göra när de gått hem för dagen.

– Ofta går vi med hörselkåpor hela dagen och pratar inte så mycket med varandra. Min fru brukar alltid undra varför jag ringer brorsan när jag kommer hem eftersom vi ses hela dagarna. Men vi hinner inte prata så mycket under arbetstiden, säger Christian Dunkhols.

Pappa Kjell, som fyllt sjuttio, tar i dag hand om pappersarbetet på kontoret i Vagnhärad där Lebam har sina lokaler. Fikarum, kontor och garage.

– Pappa har ju gått i pension och trappar ner i sin egna takt, men efter fyra decennier som egenföretagare kan det vara svårt att sluta arbeta helt och hållet. Han är aktiv i beslutsfattande och finns med i diskussioner, säger Christian.

Mamma Anna-Karin har också varit med och hjälpt till i företaget, hon har bland annat tagit hand om kontorssidan, men hennes huvudsakliga arbete har varit något annat.

Värdefull erfarenhet

Det händer att bröderna stöter på problem under marken när de borrar. Då gäller det att vara fantasifull, menar Christian, eftersom det inte går att se vilka problem som döljer sig under markytan. Kjell Dunkhols som har lång erfarenhet i branschen finns med och vägleder när problem dagas.

– Det är oerhört värdefullt att kunna bolla med pappa när vi stöter på problem, han har ju varit med ett tag. Han har själv stött på olika utmaningar och kan alltid vara till hjälp med sina erfarenheter. Det är ett stort plus för oss med den erfarenheten, säger Christian Dunkhols.

Christian får ofta frågan hur det är att arbeta så nära sin far och han tycker själv att det har fungerat bra genom alla år att arbeta sida vid sida med både far och bror.

– Det gäller att vara rak med varandra och ta upp saker när de dyker upp. Jag och min bror har alltid fått fria händer, vår far har låtit oss göra på vårt eget sätt, det tror jag är en nyckel till att få det att fungera.

Risker i Sörmland

I Sörmland är det relativt lätt att borra eftersom det sällan är mer än ungefär två-tre meter ner till berg, men det finns vissa utmaningar som till exempel relikt vatten. Detta vatten från istiden som finns djupt nere i berget i hela Mälardalen är väldigt salt. Lebam testar vattnet vid borrning kontinuerligt.

– Saltrisken vid kustområdena är den stora utmaningen och sedan att det är täta berg, vilket innebär att man ofta får trycka brunnarna efteråt. Vi har borrat så länge och vet hur vi ska göra. För att undvika det relika vattnet gäller det att inte borra för djupt, men visst har det hänt att vi har gjuta igen, säger Christian.

När coronakrisen drog igång blev det väldigt få bokade jobb för Lebam till en början, men annat blev det när folk började flytta ut till sina stugor.

– Framåt påsken blev det genast väldigt mycket att göra eftersom många ville ha permanent vatten i sina fritidshus. Pandemin har inte varit något direkt negativt för oss i arbetet. Vi fick snarare en hel del mer att göra, berättar Christian Dunkhols.

Flexibilitet och arbetet utomhus

Familjeföretaget Lebam har av olika anledningar medvetet valt att inte expandera. Christian och Peter Dunkhols värdesätter flexibiliteten, arbetet utomhus och mötet med kunderna.

– Ett växande företag innebär fler anställda och mindre flexibilitet. Sedan fyra år tillbaka har vi en person anställd i företaget, vilket är en trygghet ifall att någon skulle bli sjuk. Trenden i dag är större projekt, som kräver stora resurser. Våra kunder är bland annat mindre lokala rörmokare som vi har haft ett långt samarbete med, säger Christian och fortsätter:

– Ofta handlar det mer om kronor och ören för de riktigt stora jobben. Om företaget skulle expandera skulle det bli mer kontorsarbete inomhus för oss, och det vill vi inte, säger Christian.

Att borra efter vatten är absolut roligast tycker Christian. Han kan se att det ofta blir en direkt lättnad för kunden när vattenproblemet är löst.

– För många år sedan fick vi vatten direkt när vi borrade hos en kund. Då sprang hon in och öppnade en champagneflaska och kom ut till oss. Det känns meningsfullt att göra folk lättade och glada, säger Christian Dunkhols.

TEXT OCH FOTO: LEONARDA ARCIDIACONO

Han tar sig gärna vatten över huvudet

7 mars, 2022/0 Kommentarer

Han gillar vatten i alla dess former. Han dricker det, han badar i det, han spenderar fritiden i det. Han arbetar med det. Och han är inte rädd för att simma motströms – många är de strider han tagit för vår rätt till friskt svenskt vatten. Möt Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Nordens Venedig gjorde sig sannerligen förtjänt av sitt smeknamn när Borrsvängen besökte Svenskt Vattens huvudkontor i Alvik strax utanför Stockholm. Ett hundra procent himmelskt svenskt vatten, det vill säga regn, dränkte huvudstaden denna novembereftermiddag. Men en riktig rotblöta är inget som bekommer Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm. Han gillar vatten i alla dess former. Rent vatten är dock inget han tar för självklart.

– Inte alla vet hur mycket arbete som behövs för att behålla kvaliteten på vårt vatten, säger han. Vårt friska vatten är ständigt hotat. Mycket av det som produceras i världen innehåller nämligen substanser och material som är lösliga och vars produktionsrester påverkar vattenkvaliteten.

Vi är en stormakt när det gäller vatten, slår Pär Dalhielm fast. Sverige har 40 procent av alla sjöar i EU och det är väldigt mycket även i ett globalt perspektiv. Och det är just globalt vi måste tänka när det gäller vattenrening.

– Bättre vatten till fler människor är en bra utgångspunkt. Det tillkommer nya hot hela tiden som måste mötas med en ständig teknikutveckling för att vattenreningen ska bli bättre i hela världen.

Pär lever som han lär. Han kombinerar vd-posten på Svenskt Vatten med olika uppdrag internationellt. Han är styrelseledamot i WaterAid Sverige som är en internationell organisation som jobbar med att förbättra tillgången till rent vatten och sanitet i världens fattigaste samhällen. Och tidigare i år blev han ledamot i EurEau som är ett samarbetssorgan för Europas vattenbolag.

Läkemedel är miljöpåverkande

Ett stort hot mot vattnet i världen är industriellt framställda kemikalier som till exempel de extremt svårnedbrytbara PFAS-ämnen som återfinns i tusentals produkter som kläder och plastsaker. Och läkemedelsrester är ett annat stort problem, berättar Pär.

– Det finns till exempel läkemedelssubstanser som gör att fiskar tappar sin reproduktionsförmåga. Och vi använder smärtlindrande salvor som duschas bort och rinnar ut i våra sjöar. De ämnena går inte att rena bort ur avloppsvattnet. Det är en svår avvägning, särskilt när det handlar om mediciner som räddar liv samtidigt som de dödar våra sjöar.

Pär har ett stort engagemang i dessa frågor och han tar gärna upp ämnet med både producenter och konsumenter. Men diskussionen om kemikalier i samhället är komplicerad och ansvarsfrågan är svår. Svenskt Vatten äger inte alla frågor själva utan är beroende av samarbete med politiker och andra samhällsaktörer, konstaterar han.

– Vem tar ansvaret? Det är inte så enkelt att det finns någon att ringa till. Det är en utmaning att få till en annan inställning till produktionen av den typen av produkter. Allt hamnar ju till slut i avloppet och det är där vi får ta hand om kemikalieresterna som producenterna inte bryr sig om.

Uppströmsarbete

Svenskt Vatten arbetar därför för att företagen ska bli bättre på det som organisationen kallar uppströmsarbete, det vill säga rening redan i produktionsledet innan resterna hamnar i vårt vatten.

– Det är inte bara dricksvattnet som kommer ur kranen hemma som påverkas, säger Pär. Hela näringar är i riskzonen. Till exempel skadas jordbruket genom att de får dåligt vatten till sina bevattningsanläggningar. Det gäller att hitta en balans mellan bättre rening och producentansvar.

Hur ser då framtiden ut för Svenskt Vatten? Sverige har en gigantisk uppgift framför sig, konstaterar Pär. Större delen av landets AV-system härstammar från 1960- och 70-talen och underhållet är eftersatt. Rören börjar bli dåliga och de läcker. Mätningar visar att så mycket som 15 procent av allt dricksvatten inte når konsumenten. Nästan alla avlopps- och vattenrör i samtliga kommuner måste bytas ut. Och det är inga små ingrepp som ska göras, Sverige har ett rörsystem vars sammanlagda längd motsvarar fem varv runt jorden vid ekvatorn.

– Vi står inför en enorm investering. För att vi ska klara fortsatt dagvattenhantering, avloppsrening och dricksvattenproduktion så måste kommunerna investera 460 miljarder de kommande 19 åren.

Bra brunnsborrning är ett viktigt led i kedjan för att säkra tillgången på vatten, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Borrföretag är viktiga

Men investeringsviljan bland kommunerna är liten. Det handlar om en infrastruktur som inte syns, och som gemene man kanske inte tänker på dagligen, vilket gör att kommunerna förhalar då de har andra mer synliga och brådskande utgifter.

– Kommunerna skjuter gärna på vatteninvesteringarna, trots att vatten är en grundbult för ett fungerande samhälle. Vi kan inte vänta tills det slutar fungera, det tar ju tid att bygga upp ett så omfattande system. Här har kommunpolitikerna en viktig uppgift.

Några som är med om att bygga upp den nya infrastrukturen är landets borrföretag. Brunnsborrare är till stor hjälp när man byter gamla system och vattentäkter, menar Pär och konstaterar att borrföretag alltid har varit viktiga för Svenskt Vatten.

– Borrföretagen är viktiga för att säkra hög kvalitet vid borrningen. Bra brunnsborrning behövs för att garantera vattentillgången vilket gör dem till en betydande länk i kedjan för att säkra dricksvattnet. Det är särskilt viktigt för de kommuner som inte har reservvatten och inte har tillgång till ytvatten.

Rening av Östersjön

När man frågar Pär om vad han är mest stolt över när det gäller vad Svenskt Vatten har åstadkommit så svarar han utan att tveka att det är reningen av Östersjön.

– Utan en bra rening av våra avlopp så hade Östersjön varit knäckt för länge sedan. I många år hade den svårt att överleva på grund av stora fosfor- och kväveutsläpp som orsakade dålig vattencirkulation och övergödning. Det var stora problem med bland annat algblomning. När det larmades om havsdöd införde vi höga krav på reningen och sedan tio år renas 98 procent av det som släpps ut i Östersjön.

Miljötänk är inte bara viktigt för Svenskt Vatten, det är också något som ligger Pär varmt om hjärtat. Han har visserligen en gedigen bakgrund som beteendevetare och nationalekonom, men det är det stora natur- och miljöintresset som har fått in honom på oväntade vägar, berättar han. Som 26-åring fick han sitt första chefsjobb, på Skogsstyrelsen, och efter en omväg som förvaltningsansvarig i Västerås Kommun hittade han för tre år sedan rätt till vd-stolen på Svenskt Vatten.

– Jag gillar att vårda miljön och ledarskapets utmaningar. Och jag gillar vatten. På Svenskt Vatten kan jag kombinera allt det, säger han.

Rätt man på rätt plats

Det undgår nog inte den som har läst ända hit att Pär Dalhielm gillar vatten. Och våra begåvade läsare vet ju att människan består av 60 procent vatten. Men den procenten räcker nog inte i Pärs fall, här är definitivt andelen vatten betydligt större. Han arbetar med det och han spenderar sin fritid i det, det står helt klart att han strävar efter att vara omgiven av det så mycket det bara går. Är det inte på Svenskt Vattens kontor i Alvik med Mälarens grågröna vågor utanför fönstren så är det nybadad på en brygga vid landstället i Bergslagen. Om det mot förmodan inte skulle räcka med vattenanknytning så kan det nämnas att det rinner en brusande å intill sommarhuset – som dessutom flankeras av två sjöar. Vatten är inget man kan få för mycket av, säger Pär med ett leende.

– Jag älskar vatten! Det finns inget som jag kan längta efter så mycket som ett glas kallt kranvatten. Det funkar alltid.

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON

Högtryck för värmepumpar

28 februari, 2022/0 Kommentarer

Anders Mårtensson, vd för SKVP.
FOTO: SKVP.

Under tredje kvartalet såldes värmepumpar i Sverige för 2,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 19 procent jämfört med samma period förra året. Det innebär att försäljningen under Q1-Q3 uppgått till 7,2 miljarder vilket motsvarar en procentuell ökning med 16 procent.

För bergvärmepumpar är ökningen 18 procent på villasidan och 16 procent på fastigheter.

– Det är glädjande att konstatera att även tredje kvartalet visar på en ökad försäljning för samtliga kategorier där fastighetssidan sticker ut med sin fortsatta starka återhämtning, säger Anders Mårtensson, vd på SKVP. Nu får vi se om årets sista kvartal följer samma positiva trend. 2021 har i sådana fall potential att bli ett bra värmepumpsår.

Anders Mårtensson tillträdde sin post i somras, i den då avklingande pandemin. Han kan konstatera att kyl- och värmepumpsbranschen klarat sig bra.

– Dels har vi klarat pandemin bra, dels ligger de produkter våra medlemmar arbetar med helt rätt i tiden. De är en viktig del av arbetet med omställningen till ett mer hållbart samhälle, så det finns ingen anledning att inte tro på fortsatt tillväxt.

Fler skäl för optimism

Det finns ytterligare skäl till optimism och framtidstro i kyl- och värmepumpbranschen:

– I Sverige ligger vi före stora delar av omvärlden. Vi hade vår stora uppgång på pumpsidan för ungefär 20 år sedan och snart kommer utbytena igång på allvar. Hur det går med tillväxten kan man inte sia om, men att äldre värmepumpar kommer att behöva bytas ut under de kommande åren vet vi, säger Anders Mårtensson.

Längre leveranstider

Han är medveten om att bristen på halvledare har orsakat leveransförseningar och kommenterar den oro som finns på vissa håll i brunnsborrarbranschen att det ska drabba projekten på villasidan:

– Halvledarbristen är inte direkt kopplad till pandemin utan beror på det faktum att efterfrågan på halvledare överstiger produktionskapaciteten. Jag upplever att det finns en brist, men att man har kunnat hantera den. Åtminstone har det inte blivit stopp i leveranserna någonstans, men ledtiderna kan vara något längre, säger Anders Mårtensson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON GRAF: SKVP