Tufft tempo i torkans spår i borrningsbranschen

/0 Kommentarer

Torkan har fått riggarna att gå för högtryck, enligt borrare som Borrsvängen talat med i spåren av den varma sommaren. Samtidigt med vattenbristen gör omvärldens intresse för geoenergi sig påmint. Marknaden är het.

Hela Sverige fick en solig och varm sommar 2018. Det kan SMHI berätta och många av oss be-kräfta – inte minst borrbranschen, som fortfarande arbetar för högtryck i jakten på vatten.

Ett företag är Brunnsborrning & Stenläggning i Blekinge, en av Geotecs senaste medlemmar. De har kontor i den gamla bruksorten Kallinge och Blekinge som arbetsfält. Vanligtvis.

– Nu jobbar vi mycket i Småland, i Kronobergs län och trakterna av Växjö, Tingsryd och Emmaboda. Här är man ännu mer drabbade av torkan än i Blekinge och vi vill hjälpa till där läget är mest akut och efterfrågan på borrare störst. Vi har jättemycket att göra när det gäller vattenborrning, konstaterar vd James Vaughan.

Kunderna är privatpersoner och lantbrukare. De flesta vill få borrat nya brunnar. Normalt arbetar James Vaughan och hans två medarbetare till 75 procent med energiborrning, men sedan i somras är uppdragen nästan uteslutande vattenborrning. Telefonen ringer oavbrutet sedan de kom tillbaka från semestern i början av augusti.

– Vi får tre-fyra oförutsedda jobb i veckan och försöker göra så många vi kan med ordinarie bemanning. Vi prioriterar dem som har djurhållning, och barnfamiljer som är utsatta.

Vatten konkurrerar med geoenergi

Den energiborrning som Brunnsborrning & Stenläggning haft inplanerad under tidig höst har om möjligt fått vänta, oftast har kunderna varit förstående. Men James Vaughan kan långt ifrån andas ut. Torkan fortsätter att hålla dem sysselsatta och vattenborrning ska samsas med energiborrning.

– Fortfarande fyller det på i orderboken i hög takt. Fram till i februari räknar jag med att vi har full fart och lite till.

Bertil Carlsén, Brainheart Energy, konstaterar att efterfrågan på vattenborrning är två-tre gånger större än normalt. Foto: Privat.

Bertil Carlsén, tidigare operativ chef och nu förvärvsansvarig för Brainheart Energy AB, berättar att även deras borrbolag har en intensiv period. Det beror delvis på torkan och delvis på att hjulen rullar fort när det gäller uppdrag inom geoenergi. Företaget är Sveriges största leverantör av helhetslösningar inom bergvärme och bergkyla och gör i genomsnitt sex installationer per dag.

– De lägre grundvattennivåerna har helt klart ökat efterfrågan på vattenborrning. Den är två-tre gånger större än normalt. Det handlar om både akuta insatser i sinande brunnar och att borra nytt.

Brainheart utökar verksamheten

Samtidigt har förfrågningarna om energiborrning i privatfastigheter ökat och Brainheart Energy har redan hyrt in ett par extra riggar och börjat söka efter fler borrare till delar av koncernen. Senhösten är startskott för en rad uppdrag inom geoenergi och trycket på vattenborrning kan fortsätta in i nästa år, enligt Bertil Carlsén.

– Tillgång på vatten kan bli en allt större utmaning för branschen, tror han, och det ökar kraven på både kvalitetsborrning och bra projektledning.

Intensivt i Västerbotten

Höstarna är alltid intensiva i Västerbotten, säger Charlie Isaksson, vd och ägare av Charlies brunns- och energiborrning i Vilhelmina. Foto: Privat.

Charlies brunns- och energiborrning AB i Vilhelmina har uppdrag i främst Västerbottens inland, borrning för allt från hushållsvatten och bergvärme till plintar och filterbrunnar:

– För oss är hösten intensiv som alltid, vi har stundande snö och kyla att jobba undan inför. I år har vi fått en liten ökning av vattenborrning, på grund av att brunnar har sinat eller att man har oro för det, berättar Charlie Isaksson, vd och ägare.

Även framöver väntar vattenborrning för Charlie’s del, men också energiborrning i små och stora projekt.

– Det är vattenbrunnar till främst fritidshus som är fortsatt efterfrågat, liksom borrning för geoenergi till både enskilda och större fastigheter.

Extra personal i Finspång

Familjeföretaget FBB Finspångs Brunnsborrning AB har uppdrag över hela Sverige och David Johansson, vd, berättar att redan i juni började telefonerna gå varma när folk kom till sinande brunnar i sina sommarstugor.

– Särskilt besvärligt var det juli-augusti. Det lilla regn som kom hann aldrig infiltrera utan rann ut i dikena. Lantbrukarna, som stödbevattnat genom grävda brunnar, bäckar och dammar, behövde till slut borra nya brunnar för att klara djurhållningen.

Uppdragen inom vattenborrning har ökat med 50 procent de senaste tre åren, berättar David Johansson, vd på Finspångs Brunnsborrning. Foto: Privat.

Normalt använder FBB två av sju riggar för vattenborrning, men i början av hösten är de uppe i fyra. Uppdragen har under de tre senaste åren ökat med runt 50 procent

– Vi har tagit in extra personal, infört skiftgång och skjutit på jobb inom geoenergi och entreprenadborrning för att hålla nere väntetiderna. Det krävs erfarenhet för att finna bra vatten och vi kan inte hyra in vem som helst, säger David Johansson.

– Min pappa som varit i branschen i 40 år har aldrig sett något liknande. Att vi är i någon form av klimatförändring är tydligt. Som konsument är det dags att beakta att vårt fina grundvatten i Sverige inte alltid är en självklarhet från ytliga grundvattentäkter. En djupborrad brunn ger stabilare vattentillförsel.

Det var värre 2016

Håkan Abrahamsson, vd på Håkans Vatten & Energibrunnar AB i småländska Ankarsrum, blickar bakåt han också.

– Jag upplever trots allt situationen nu som mer normal än vad den var i samband med torkan 2016.

Han menar att när det gäller brist på vatten och behov av att borra, så verkar de regnmängder som kom i hans trakt under sensommaren ha räckt för att mota den värsta torkan.

– Vi är fem man och har tre maskiner i arbete. Den beläggning vi har ser ut att hålla i sig under hösten, och det klarar vi precis. Såvida inte torkan ger sig markant till känna senare i höst.

Text: Mia Ising

Svårt vattenläge efter torkan i Västra Götaland

/0 Kommentarer

Torkan har slagit hårt mot Västra Götalande, konstaterar Anna Vickman, Länsstyrelsen Västra Götaland.

– Vi har drabbats hårt. I början av våren var magasinen välfyllda men sedan gick det snabbt och slog mot både grund- och ytvattentäkter, säger Anna Vickman, vattenvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland, till Borrsvängen.

– Vi följde läget, bland annat via SGU, Svenskt Vatten, SMHI och kommunerna i länet och informerade i våra kanaler. Vi manade till försiktighet med vattnet, men under sommaren fick vi gå ut med ett skarpt besked om att det inte var tillåtet att ta vatten ur ytvattentäkter för bevattning till bland annat lantbruk, säger Anna Vickman.

Torkan slog synbart hårt även mot sjöar och andra vattendrag i länet. Med stöd av en formulering i Miljöbalkens 11:e kapitel, som säger att vattenuttag är otillåtet ”om det inte är uppenbart att det inte finns risk för skada”, kunde Länsstyrelsen gå ut med sitt förbud.

– Vi fick mycket frågor om det, både från media, kommuner och privatpersoner. Det är också så att om man är en större vattenförbrukare, som en samfällighet, ett företag eller jordbruk, så får man inte ta ut så mycket vatten ur sin vattentäkt att det riskerar att skada grannens vattentäkt. Det informerade vi också om.

Tog hjälp av Vaka

I några kommuner i länet blev vattenbristen i de kommunala täkterna så allvarlig att man tog hjälp av Vaka, den nationella vattenkatastrofgruppen som samordnas av Livsmedelsverket. En av dessa kommuner var Lerum, som utöver vattenbrist också drabbades av problem med bakterietillväxt i dricksvattnet.

Fortfarande ansträngt läge

Sedan de värsta veckorna i somras är läget i Västra Götaland nu på väg att stabiliseras:

– Nu fylls en del av magasinen på. I en triangel mellan Göteborg, Alingsås och Borås ser vi att det har blivit bättre. Men i nordost, bland annat i Skaraborg, är nivåerna fortfarande sjunkande och läget är väldigt ansträngt. I skärgården, som generellt är väldigt känslig, har man såklart varit väldigt utsatt under sommaren, säger Anna Vickman.

Än så länge ingen vattenbrist i Östergötland

/0 Kommentarer

I Östergötland har sommarens torka inte lett till någon akut brist på vatten.

– Många som led av vattenbrist 2017 har borrat nya eller fördjupat befintliga brunnar sedan dess, förklarar Magnus Mateo Edström, samordnare klimatanpassning på Länsstyrelsen Östergötland.

Magnus Mateo Edström, Länsstyrelsen Östergötland.

Östergötland är en utpräglad lantbruksbygd, med stora arealer spannmålsodling och mycket djuruppfödning. Tillgång på vatten är därför avgörande för lantbruket.

Trots sommarens torka är det inte tillgången på vatten som har varit problemet. Östergötland har gott om ytvattenmagasin i form av stora sjöar som Vättern, Sommen och Roxen samt avrinningssystemet Motala ström. I länet finns även stora grundvattenmagasin i rullstensåsar och i sedimentärt berg. Inför årets sommar hade dessutom grundvattendepåerna fyllts på. Utmaningen med den svåra torkan var därför brist på bevattningsutrustning och utdikade marker som fick grödorna att torka.

– Vi har inte fått rapporter om vattenbrist i brunnar. Förutom att många åtgärdade och säkrade tillgången på vatten efter 2017 så har nivåerna inte varit lika låga hittills i år. Men visst har vi haft låga nivåer i de små magasinen som påverkar dem som har egen brunn.

Små magasin känsliga

Utvecklingen mot mer extremt väder med både torka och långvariga perioder med mycket nederbörd kommer att påverka framför allt små och medelstora grundvattenmagasin, det vill säga de magasin som försörjer enskilda brunnar.

– De stora magasinen kräver långa perioder av ett visst väderläge för att påverkas. De små och medelstora är mycket känsligare för variationer. Där kan vi få problem.

Läget nu i Östergötland är att grundvattennivåerna är mycket under de normala i små magasin.

– Trenden är fortsatt minskande. Om torkan fortsätter under hösten går vi in i en mycket problematisk situation, konstaterar Magnus Mateo Edström.

Stort intresse för grundvatten i somras

/0 Kommentarer

SGU kompletterar sina grundvattenkartor med filmer. Ellen Walger, hydrogeolog på SGU, presenterar här augusti månads grundvattensituation, uppdelat i små och stora grundvattenmagasin. Foto: SGU.

”Hur mycket vatten har jag i min brunn?” Det var en av de vanligare frågorna under sommaren till SGU:s kundtjänst. Sommarens torka ledde även till ett stort medieintresse för SGU och grundvattenfrågor.

Under juli månad fick SGU:s kundtjänst ta emot 280 ärenden. Väldigt många av dessa kretsade, i spåren av torkan, kring grundvatten och brunnar. Förutom hur mycket vatten som finns i brunnen, vilket SGU inte har någon möjlighet att svara på, undrade många vad de kunde göra när torkan hade slagit till.

– Även den typen av frågor är svåra att svara generellt på, säger Xulio Gonzalez, kommunikatör på SGU i Uppsala.

Mer direkt kopplat till torkan är SGU:s samverkan med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. På sajten krisinformation.se har SGU lagt upp information om grundvattenläget och skillnaden mellan små och stora grundvattenmagasin. Här länkas också till SGU:s samarbete med SMHI, Risk för vattenbrist.

Morgonsoffor

Annars påverkades SGU:s kommunikationsarbete mest av det stora medieintresset.

– Det har varit mycket media som har ringt och vi har fått medverka i morgonsoffor ett par gånger och i direktsändningar i radio och teve många gånger.

Det de flesta ändå undrar över är grundvattenläget i landet. SGU har publicerat grundvattenkartor varje månad sedan 1984. Därför påverkas inte kommunikationen nämnvärt av en extrem torr sommar.

– Kartorna fungerar väldigt bra för att möta informationsbehovet. Många tittar på nivåerna på webben. Vi har också börjat använda film som kanal för att kommunicera grundvattennivåerna under den varma perioden april till september, berättar Xulio Gonzalez.

SGU producerar även kortare, pedagogiska filmer om grundvatten, bland annat om små och stora grundvattenmagasin och hur grundvattnet mäts.

– Filmerna fungerar bra. Förra året hade vi totalt 17 000 visningar.

Livsnödvändigt

Xulio Gonzalez tror att behovet att kommunicera vattenfrågor kommer att öka generellt.

– Vårt vatten är livsnödvändigt. Det är inte bara vi på SGU, utan flera andra myndigheter och organisationer som måste gå ut med information när brunnar sinar eller kvaliteten försämras av andra orsaker.

Det stora intresset för grundvattenfrågor märktes även under årets politikervecka i Almedalen i Visby. SGU deltog för tredje året och arrangerade i år två grundvattenseminarier, varav det ena i samverkan med Uppsala Vatten och det andra med bland andra Naturvårdsverket och SMHI.

– Båda seminarierna var fullsatta, varav många av åhörarna och deltagarna var beslutsfattare och experter inom Sveriges vattenförvaltning. På så sätt har våra arrangemang i Almedalen de senaste åren dels bidragit till större intresse för vattenfrågorna, dels till en ökad samverkan med Sveriges olika vattenmyndigheter.

Text: Lars Wirtén

Uppdaterat om kollektorslangar

/0 Kommentarer

Lagom till sommaren kommer det att finnas nya riktlinjer för förläggning av kollektorslang i mark för konsumentanläggningar. Det lovar Joakim Hjulström på Geotec.

För ett antal år sedan tog dåvarande Svep, Svenska Värmepumpföreningen, i samarbete med Geotec och Avanti fram anvisningar för förläggning av kollektorslang i mark. Man tittade då mycket på de regelverk, till exempel Mark AMA, som gäller för byggbranschen, vilket ledde till tämligen rigorösa och strikta riktlinjer. De blev svåra att följa, framför allt på konsumentsidan. Samtidigt har det skett en teknisk utveckling som har gjort att riktlinjerna har behövt uppdateras.

Nu arbetar Svenskt Geoenergicentrum med att ta fram nya riktlinjer som är fokuserade på konsumentmarknaden. Parallellt håller riktlinjer för större, kommersiella anläggningar att tas fram inom ramen för det internationella samarbetet i Annex 27.

– Det finns ett behov av att skilja på riktlinjerna för konsumentanläggningar och större anläggningar. Därför har vi valt att dela på dem, förklarar Johan Barth, vd på Geotec.

Fokus på brandskydd

Arbetet är nu inne i sin slutfas och kommer enligt tidsplanen att publiceras före halvårsskiftet.

– Vi har mycket fokus kring brandskyddet, eftersom det är en brandfarlig vätska i kollektorslangarna. Vi går till exempel igenom hur man ska göra genomföringen och vilket brandskydd som krävs. Det är också en fråga om konsumentsäkerhet. Brister det i brandsäkerheten kan det drabba konsumenten hårt, säger Joakim Hjulström som arbetar med riktlinjerna åt Svenskt Geoenergicentrum.

Utöver avsnitt om brandskydd innehåller riktlinjerna exempelvis anvisningar på krav som ska ställas på material i slangar, kopplingar och lämpliga metoder vid provtryckning.

– Det är en övergripande genomgång av vad du bör tänka på för att undvika problem.

Att riktlinjerna för förläggning av kollektorslang i mark nu är uppdaterade är efterlängtat.

– De är efterfrågade av bland andra kommunerna, eftersom Normbrunn hänvisar till riktlinjerna, konstaterar Johan Barth.

Text: Lars Wirtén

Svenska riktlinjer för termisk responstest

/0 Kommentarer

2015 publicerade Svenskt Geoenergicentrum riktlinjer för termisk responstest anpassade för svenska förhållanden. Den europeiska CEN-standard som finns sedan tidigare går inte att använda i Sverige.

Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum. Foto: Lars Wirten

Arbetet med att ta fram svenska riktlinjer för termisk responstest (TRT) för energibrunnar började 2013 i samband med Geoenergidagen. Riktlinjerna omfattar utrustning, utförande, analys och redovisning. De är uppdelade i två delar: utförande samt analys av data.
– Det vi har tagit upp i riktlinjerna är den klassiska typen av termisk responstest där man mäter ingående respektive utgående temperatur på den cirkulerande värmebäraren i kollektorn. Det är den vanligaste formen vid kommersiell användning, säger Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum som var projektledare vid framtagandet.
– Vi har däremot inte tagit fram riktlinjer för andra typer av responstestmätningar, som när man använder optisk fiber eller värmekabel. Det kan vara intressant i vissa specifika sammanhang, men för projektering av vanliga anläggningar ser vi det som främst motiverat att ha riktlinjer för den vanligaste metoden.

 

Återfyllda hål i Europa

Sedan tidigare har den Europeiska standardkommittén, CEN, röstat igenom riktlinjer för vad de har valt att kalla geotermisk responstest. Men dessa är enligt Signhild Gehlin oanvändbara. Inte bara för att de utgår från återfyllda borrhål, eftersom vattenfyllda borrhål inte är tillåtna på kontinenten.
– CEN förankrade inte arbetet i branschen och riktlinjerna är helt enkelt bristfälliga. I den tyska byggstandarden VDI finns däremot en bra och relativt nyreviderad del som handlar om termisk responstest. Men även de riktlinjerna utgår från återfyllda borrhål och inte vattenfyllda som vi använder i Sverige.
– Därför var det viktigt att vi tog fram de här riktlinjerna som utgår från skandinaviska förhållanden med vattenfyllda borrhål, där värmen inte bara leds genom olika material utan även påverkas av vattenrörelser. Återfyllda borrhål kan utvärderas med samma metod, men då får man inte fakta om grundvattenrörelserna, förklarar Signhild Gehlin.

Väl förankrade

Riktlinjerna är väl förankrade i branschen genom workshops och remisser. Representanter för såväl forskning, entreprenad, konsultverksamhet, fastighetsförvaltning som leverantörer har varit delaktiga i processen och under lång tid kunnat lämna synpunkter.
Termisk responstest utförs för att bestämma hur en känd tillförsel av värme eller kyla påverkar temperaturen i ett borrhål för geoenergi. Denna termiska respons beror på markens och kollektorns termiska egenskaper och gör det möjligt att förutse borrhålets framtida termiska beteende.

Riktlinjer för termisk responstest (TRT) går att ladda ned på Svenskt Geoenergicentrums webbplats.

Text: Lars Wirtén

Studie i kvartsdamm ska bidra till bättre arbetsmiljö

/0 Kommentarer

Väder och vind gör sitt till, liksom berggrunden samt hur effektiv vattenbegjutningen vid containern är. Det visar en färsk rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet om risker för exponering av kvartsdamm vid borrning. Använd andningsskydd och gör egna mätningar, uppmanar forskarna.

Hur farligt är det att stå vid borren när kvartsdammet ryker? Vilka risker utsätter du dig för som borrare? Eller är det inte så dramatiskt, om arbetspassen är korta och du håller dig på behörigt avstånd från containern? De bakomliggande frågorna var många när Geotec bad IVL Svenska Miljöinstitutet att undersöka riskerna för exponering av kvartsdamm vid borrning. 20 mätningar av kvarts och respirabelt damm gjordes under juni-augusti 2017, på fyra borrplatser i fyra geologiska typområden, och nu ligger rapporten ”Mätning av kvarts och damm vid borrning” på bordet. Bo Sahlberg, forskare på IVL, berättar om de mätningar som ligger till grund för rapporten.

– Vid varje plats fick de som arbetade med maskinen bära en provtagare under en arbetsdag. För varje person dokumenterades de arbetsmoment som personen gjorde och därutöver fastställdes omgivningsfaktorer som vindriktning, vindhastighet, temperatur och luftfuktighet.

– Vi gjorde ”stickprov” vid borriggen och containern och personburna mätningar på sju personer, i Skåne och Småland samt i Stockholmstrakten.

Minskar lungornas volym

Dammpartiklar från kvarts förekommer normalt tillsammans med annat damm och är så små att de inte syns. De är farliga då kroppen inte kan göra sig av med partiklar som andats in. När de når ner i lungorna minskar lungornas volym, vilket kan göra dig andfådd och öka belastningen på hjärtat. Så kallad dammlunga ökar även risken för Kol och lungcancer, har Arbetsmiljöverket slagit fast.

– Det är lätt att inte ta faran på allvar när partiklarna inte syns. Därför är det viktigt att borrbranschen är medveten om riskerna, påpekar Bo Sahlberg.

Bär alltid andningsskydd

– Den som utsattes för störst påverkan i studien var den som arbetade vid containern. När vattenbegjutningen av kaxet inte fungerade eller inte fanns, blev damm- och kvartshalterna extra höga, säger Bo Sahlberg.

Studien pekade även på andra faktorer som påverkade utsattheten för personalen vid riggen respektive vid containern, allt från på vilket avstånd från maskinen containern stod, till vindriktning och andel kvarts i berggrunden.

– När du borrar löper du störst risk om du borrar i kvartsrika bergarter som gnejs och granit. Den skånska kalkrika jorden visade inte samma problem. Blåser det ”olyckligt” kan dammet även söka sig till den som arbetar vid riggen, inflikar Bo Sahlberg.

Sverige tillåter 0,1 milligram kvarts per kubikmeter luft och det var bara på ett ställe i studien som gränsvärdet överskreds.

– Är man osäker på förhållandena på en arbetsplats ska man skydda sig. Eller, allra helst, alltid bära andningsskydd för säkerhets skull, både vid borrigg och container.

Komplettera gärna mätningarna

Referensmätningar av kvartsdamm som riktvärden inom en bransch är möjligt, förutsatt att dessa mätningar överensstämmer med den verklighet där de sedan blir vägledande, säger Bo Sahlberg.

– Geotecs medlemmar kan med fördel använda rapporten i sitt arbetsmiljöarbete. För att dra ännu säkrare slutsatser kan resultaten kompletteras med mätningar på den egna arbetsplatsen, avslutar han.

Fotnot: Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter och rekommendationer kring hantering av kvarts; Kvarts – stendamm i arbetsmiljön AFS2015:2.

Inverkan av och åtgärder mot damm och kvarts

Olika faktorer påverkar exponeringen för respirabelt damm och kvarts. När en arbetsplats använder referensmätningar som vägvisare är det viktigt att riskerna inte underskattas och att lämpliga åtgärder vidtas, uppmanar IVL Svenska Miljöinstitutet. IVL:s mätningar visar att olika faktorer påverkar exponeringen för kvarts och respirabelt damm.

Stor inverkan har:

  • Kvarts i berggrunden; ju högre andel desto större risk att halten damm närmar sig/överskrider gränsvärdet.
  • Vattenbegjutning; hur effektivt denna förmår att minska spridningen av damm från containern.

Åtgärder för att förebygga risker med kvartsdamm, enligt Arbetsmiljöverket:

  • Använd andningsskydd.
  • Skärma av/kapsla in arbetsprocessen.
  • Ventilera.
  • Vattenbegjut det dammande materialet.
  • Städa arbetsplatsen och rengör utrustningen.

Referensmätningar får, enligt IVL, användas som underlag i riskbedömningen och för val av åtgärder:

  • Om förhållandena är likvärdiga mellan det egna arbetsstället och den plats där referensmätningar gjorts.
  • Förutsatt att exempelvis arbets-metoder och maskinell utrustning överensstämmer i stor utsträckning.
  • När en tydlig dokumentation, som redovisar de likvärdiga förhållandena, finns tillgänglig på det arbets-ställe där man hänvisar till resultat från referensmätningar.

IVL Svenska Miljöinstitutet:

  • Är Sveriges första miljöforskningsinstitut, grundat 1966.
  • Har sin bas i Sverige och Europa, närmare 300 anställda.
  • Bedriver fristående, icke vinstinriktad forskning.
  • Finansieras av staten, näringslivet och EU.

Text: Mia Ising. Foto: Willem Duis, IVL Svenska Miljöinstitutet

Mät, följ upp och spara pengar på geoenergianläggningen

/0 Kommentarer

Svenskt Geoenergicentrum har precis publicerat Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

– Många anläggningar levererar inte den förväntade besparingen. Det finns mycket pengar att spara genom att följa upp och optimera anläggningen, säger Klas Berglöf på Climacheck som har ingått i arbetsgruppen.

Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för beställare och konsulter att göra relevanta uppföljningar av hur anläggningen fungerar och hur den lever upp till den förväntade prestandan. Riktlinjerna ska också vara en handledning i att optimera driften utifrån anläggningens aktuella förutsättningar. Genom att använda riktlinjerna ska man få svar på tre huvudsakliga frågor:

  • Fungerar anläggningen som det var tänkt?
  • Fungerar anläggningen ”bra”?
  • Fungerar anläggningen optimalt?

Enligt Klas Berglöf, som har erfarenhet av mätning och uppföljning av geoenergianläggningar sedan 1980-talet, är riktlinjerna välbehövliga, då uppföljning utifrån rätt ingångsdata är ett eftersatt område idag.

– Många investerar i kostsamma anläggningar, men lägger inte mycket resurser på att följa upp om de verkligen fungerar. Så länge det brummar och blir varmt eller kallt tror man att allt fungerar som det ska.

Därför är det viktigt att dokumentera

En svårighet vid uppföljning är att underlaget för upphandling ofta inte är tillgängligt längre, säger Klas Berglöf.

– Det är viktigt att lagra och dokumentera den informationen för att kunna göra en relevant uppföljning.

Den information och de ingångsvärden som användes i projekteringen behöver utnyttjas för att säkerställa att systemet fungerar som man har tänkt. I de fall prestanda är dålig behövs informationen för att lokalisera avvikelsen.

När prestandan i geoenergianläggningar designas sker det ofta utifrån extrema driftpunkter, det vill säga kalla vintertemperaturer och höga sommartemperaturer som sällan förekommer. Det ger ingen bra utvärdering och stämmer sällan med den typiska driften.

– Det är viktigt att istället designa utifrån driftpunkter där du har mycket drifttid.

Ett vanligt problem är att anläggningarna och värmesystemen överdimensioneras utan att hänsyn tas till att de flesta drifttimmarna är på mycket lägre laster, menar Klas Berglöf.

– Det kan leda till stora driftsproblem, plus att det blir dyrt, både vid investeringen och i drift. Dessutom ökar risken för haverier till följd av mycket start och stopp.

Leder till mer systemtänk

För att kunna utvärdera prestandan och optimera en geoenergianläggning behöver systemets samtliga delar mätas: värmekällan (geoenergisystemet), distributionssystemet (radiatorer, ventilation med mera), klimatet (utetemperatur, luftfuktighet) som ofta påverkar både last och temperaturnivåer samt styrsystemet. Klas Berglöf tror att riktlinjerna kommer att driva på mot mer systemutveckling och helhetstänk, då dagens anläggningar ofta inte optimeras och samma fel upprepas många gånger.

– Det finns effektiva aggregat av alla de sorter redan idag. Felet är många gånger att det inte köps maskiner som passar där de ska användas. De här riktlinjerna ger ett ökat fokus på energieffektivitet sett över ett helt år i ett helt system, snarare än prestanda vid en viss driftpunkt. Att föra in värden utifrån mätta förhållanden leder till systemtänk.

Uppföljningen blir kostnadseffektiv

Nu efterlyser arbetsgruppen återkoppling från de som börjar använda riktlinjerna.

– Vi har kommit många steg på vägen, men det kommer säkert att komma till ytterligare aspekter och erfarenheter, säger Klas Berglöf.

I arbetsgruppen har ingått representanter för beställare, konsulter, entreprenörer och experter inom mätning och uppföljning.

– Alla i arbetsgruppen jobbar med de här frågorna sedan länge. Men att systematiskt sammanställa det och sila ut vad som är viktiga parametrar så att vi får enkla, uppföljningsbara mätstorheter, det har varit en process. Det är viktigt att använda det arbete som gjorts för projektering i samband med att anläggningen tas i drift, justeras in och följs upp och att den övervakas genomtänkt och systematiskt.

– Uppföljningen blir kostnadseffektiv om rätt värden samlas in och kan jämföras med hur systemet är tänkt. Det krävs inte så många givare för att veta prestanda och hitta avvikelser. Många långa diskussioner och spekulationer om orsaker till problem kan undvikas på så sätt.

Blir del av Annex 52

Nästa steg är att de svenska riktlinjerna ska bli en del av det internationella samarbetsprojektet Annex 52. Genom Annex 52 samlas kunskap, information och erfarenhet kring kvalitetsmässiga långtidsuppföljningar av olika typer av geoenergisystem för såväl kommersiella och offentliga byggnader som flerfamiljshus.

Riktlinjerna kommer att revideras efterhand som förslag på förbättringar och andra synpunkter kommer in.

 

Här kan du ladda ned Riktlinjer för mätning och uppföljning av geoenergianläggningar.

Text: Lars Wirtén

Illustration: Myra S. Söderström

Detta kräver GDPR av dig

/0 Kommentarer

Allmänna dataskyddsförordningen, eller GDPR, har trätt i kraft sedan den 25 maj. Den ställer en rad krav på hur man yrkesmässigt behandlar personuppgifter.

Borrsvängen har tagit David Börjesson, vd och juridisk expert på Altea, till hjälp att reda ut begreppen och förtydliga vad som gäller.

GDPR står för General Data Protection Regulation och är en EU-förordning som ersätter PUL (personuppgiftslagen) och ett 50-tal andra registerlagar.

GDPR ställer krav på hur man får samla in och behandla personuppgifter.

– Så fort du har någon annans uppgifter – namn, adress, telefonnummer eller någon annan personuppgift i din dator, telefon, på papper eller på bild – så räknas det som att du behandlar dem, säger David Börjesson.

För att leva upp till GDPR ställs en rad krav, bland annat ska du uppfylla följande grundläggande principer:

  • Du får bara samla in och behandla personuppgifter för korrekta ändamål.
  • Du får inte ha fler uppgifter om en person än du behöver.

– Du kanske behöver postadress, telefonnummer och e-postadress. Men inte uppgifter om vad personen kör för bil eller vad maken eller makan heter, kommenterar David Börjesson.

  • Uppgifterna ska vara korrekta – det är inte tillåtet att lagra inaktuella eller felaktiga personuppgifter.
  • Principen om lagringsminimering.

– Det innebär att du inte får spara uppgifter längre än vad som är nödvändigt. Till exempel tidigare kunder, före detta anställa med mera.

Rättslig grund krävs

Vidare måste man ha rättslig grund för all behandling av personuppgifter.

– Det finns olika rättsliga grunder. En sådan grund är samtycke från personen det gäller, eller att man måste ha uppgifterna för att kunna fullgöra ett avtal, till exempel gentemot kunder och anställda. Att behandlingen krävs för att fullgöra lagstiftning är en annan rättslig grund, till exempel att man måste lämna inkomstuppgifter om sina anställda till Skatteverket.

Att göra-lista för företagare

Så vad ska man nu göra som företagare? David Börjesson punktar upp de viktigaste åtgärderna:

  • Upprätta ett register över all personuppgiftsbehandling man har.

– Registret ska innehålla uppgifter om ändamål med behandlingen, vilka kategorier av uppgifter man lagrar, vilka de lämnas ut till, vilka tidsramar man har för radering av uppgifter och vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder man vidtar för att skydda uppgifterna.

  • Säkerställa att man följer de grundläggande principerna och har rättslig grund för all personuppgiftsbehandling.

– Här inser de flesta att de måste gallra och framför allt ta bort inaktuella personuppgifter.

  • Upprätta avtal med personuppgiftsbiträden.

– Ett biträde är en fysisk eller juridisk person utanför den egna organisationen som behandlar personuppgifter å företagets vägnar. Det kan till exempel vara en extern löneadministratör eller datakonsult.

  • Styra upp insamling, lagring och behandling.

– Här måste man till exempel bestämma hur man lagrar och sorterar inkommande mejl och hur mobiltelefoner används. Får de anställda använda företagsmobilerna privat eller använder man privat mobiltelefon i tjänsten? Då innehåller de en blandning av privata uppgifter och sådant som omfattas av GDPR, påpekar David Börjesson.

Rättigheter för registrerade

Även de registrerades rättigheter fastslås i GDPR. Alla som finns i registret har bland annat rätt att:

  • Få utdrag på vilka uppgifter som är registrerade.
  • Komplettera och uppdatera sina uppgifter.
  • Att bli borttagen ur registret.

Det är formulerat så att man har rätt att få sina uppgifter strukna och bli ”bortglömd” av den som hade ens uppgifter.

GDPR ställer krav på säkerheten

Säkerheten kring uppgifterna regleras också. GDPR ställer krav kring inbyggt dataskydd, dataskydd som standard samt säkerhetsåtgärder.

– I registret ska det framgå vilka tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder man vidtagit. Det kan vara lösenord, kryptering, brandvägg med mera. Det är typen av behandling och vilka risker för den registrerade behandlingen är förenad med, som sätter ribban för säkerhetsåtgärderna.

GDPR har också en särskild artikel om incidenter.

– En incident kan vara om obehöriga får tillgång till personuppgifterna eller om uppgifter felaktigt tas bort. Inträffar det måste det rapporteras till Datainspektionen inom 72 timmar från det att incidenten upptäcks.

Du riskerar dryga böter

Att inte leva upp till GDPR är förenat med böter. Dessa kan uppgå till fyra procent av företagets omsättning eller max 20 miljoner euro.

– På det kommer eventuella skadestånd till drabbade. Här finns inga summor fastslagna, men enligt rättsfall från PUL-lagstiftningen handlade det om mellan 10 000 och 35 000 kronor per registrering, varnar Börjesson.

Dokumentationen för hur man lever upp till GDPR ska inte skickas in till någon eller redovisas, men ska kunna visas upp på anmodan.

Ta hjälp av en konsult

– Tyvärr finns inga mallar eller exempel från svenska myndigheter. Danmark, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien har tagit fram bra vägledningar som man kan titta på om man vill.

– Men det bästa är att ta hjälp, avslutar David Börjesson. Vänd dig till en konsult som har mallar och verktyg. Vi på Altea har mellan 40 och 45 mallar och exempel. Brunnsborrningsföretag med avtal med oss får tillgång till den hjälpen.

Text: Jörgen Olsson

Illustrationer: Myra S Söderström

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

/0 Kommentarer

Ett knappt 20-tal av Geotecs medlemsföretag har valt att även teckna egna medlemskap i Sveriges Byggindustrier. Vi har pratat med några av dem.

Jannes Brunnsborrning, Burseryd

Anna-Karin Johansson, personalchef på Jannes Brunnsborrning, tycker det är skönt att ha BI:s expertis i ryggen. Foto: Privat.

På Jannes, som varit med i BI sedan 2015, är Anna-Karin Johansson personalchef.

– I medlemskapet får vi dels hängavtal på det kollektivavtal som BI tecknar med Byggnads, dels tillgång till mycket kunskap. Vi har ofta frågat vår regionale representant om råd hur vi ska agera i olika frågor. Främst har det rört sig om frågor kring anställningstider och anställningsformer, löneläge och vad som gäller kring provanställningar.

– För en som jag, som jobbar med HR utan att vara utbildad för det, är det skönt att ha BI:s expertis i ryggen.

De frågor som Anna-Karin vänder sig till BI med har ofta med tolkningen av kollektivavtalet med Byggnads att göra.

– Ska man vara kritisk så måste man säga att Byggnads avtal inte är särskilt väl anpassat till brunnsborrningsbranschen. Det är nästan mer som skiljer än som förenar mellan våra branscher och det gör att avtalet blir svårare att följa. Men det brukar alltid lösa sig.

Utöver avtal och rådgivning drar Jannes Brunnsborrning nytta av det rika utbudet av utbildningar BI erbjuder.

– De har något som heter Entreprenörsskolan, där man kan välja mellan massor av kurser. Jag går deras företagsledarutbildning och är snart klar med den. En kollega här på firman har just börjat samma utbildning.

– Vi får också regelbundet inbjudning-ar till informationsträffar som BI ordnar, det kan gälla försäkringar eller andra frågor. Man skulle kunna engagera sig hur mycket som helst, om bara tiden fanns. Vi är mycket nöjda med det vi får ut av att vara medlemmar.

FBB, Finspång

– Att vi gick med i BI för några år sedan är bland annat en följd av att vi jobbar allt mer frekvent på byggarbetsplatser, säger vd David Johansson. Vi kände ett behov av att få enklare tillgång till mer information, kunskap och hjälp – bland annat kring vilka krav våra beställare har rätt att ställa på oss.

FBB har fått en regional kontaktperson och kan bolla frågor som dyker upp i samband med uppdrag – något man utnyttjat flera gånger. Bland annat har det gällt frågor kring företagets lönesystem.

– Regionalt är BI också ett väldigt bra nätverk och vi har varit på ett antal medlemsträffar. Att tillhöra en arbetsgivarorganisation är också ett sätt att visa att man är seriös, menar David Johansson:

– Genom medlemskapet i BI blir vi inte ifrågasatta när vi dyker upp på en byggarbetsplats på samma sätt som tidigare. Det blir som en form av kvalitetsstämpel – att vi är en arbetsgivare som bland annat uppfyller de lagar och förordningar som ställs på oss. Det känns dessutom bra att tillhöra en organisation som driver bra frågor och som jobbar för att utveckla branschen i en sund konkurrens.

TSB, Sollefteå

– En stor fördel med BI, som jag gick med i redan för 26 år sedan när jag startade företaget, är att de förhandlar för vår räkning. Byggnadsarbetarförbundet kan vara en tuff motpart i förhandlingar, så jag är glad att jag slipper den biten, säger vd Torgny Svensson.

Under de många åren som medlem har TSB vid ett antal tillfällen utnyttjat BI:s hjälp som expertinstans. Inte bara när det gäller det arbetsrättsliga – även entreprenadjuridiken kan behöva tolkas.

– Det kommer fler och fler lagar och de blir svårare och svårare att förstå. Då är det väldigt skönt att den hjälpen finns till hand, så att man får veta vad som gäller.

– Överlag uppfattar jag BI som en organisation som ligger i framkant i arbetet med kvalitets- och miljöfrågor, säger Torgny Svensson.

Text: Jörgen Olsson

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald