Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Håkan Lind är kommunikationschef på Sveriges Byggindustrier.

Sveriges Byggindustrier bedriver ett omfattande opinionsarbete som en integrerad del av sin verksamhet. Just nu är det extra fokus på kompetensförsörjning och sund konkurrens.

Sveriges Byggindustriers förbundsstyrelse har beslutat att fyra områden ska prioriteras av organisationen i dess arbete att driva opinion och påverka attityder:

  • Kompetensförsörjning.
  • Sund konkurrens.
  • Ett attraktivt kollektivavtal.
  • Hållbarhet och säkerhet.

Kompetensförsörjningen är för byggbranschen, i likhet med många andra branscher och samhällssektorer, avgörande för att kunna utvecklas och leva upp till de förväntningar och behov som finns i samhället. De kommande fem åren behövs 50 000 nya medarbetare i byggbranschen bara för att täcka upp för kommande pensionsavgångar. Samtidigt växer branschen kraftigt. Boverket bedömer att det behövs cirka 540 000 nya bostäder till 2025. Utöver det behövs bland annat nya förskolor, skolor, sjukhus och ny infrastruktur.
– Branschen har mycket att göra de kommande åren och ett stort behov av att få in fler medarbetare, säger Håkan Lind, kommunikationschef på Sveriges Byggindustrier.

Intensivt skolarbete

Sju av tio medlemmar i Sveriges Byggindustrier uppger att de har svårt att hitta personal, en situation som råder sedan ett par år tillbaka. Exempelvis saknas ingenjörer på alla nivåer inom bygg- och anläggning.
– På kort sikt är det därför viktigt att lyfta fram de utbildningar som finns. Vi måste också visa att det är en intressant och spännande bransch för alla. Vi behöver folk med alla typer av bakgrund. Inte minst behöver vi få in fler kvinnor, det är alldeles för få idag.
Sveriges Byggindustrier arbetar intensivt gentemot skolorna och försöker få ungdomar intresserade för bygg- och anläggningsprogrammen. Även studievägledarna är en viktig målgrupp.

Future City är en tävling, arrangerad av BI, där landets sjätteklassare får bygga virtuella samhällen i programmet Minecraft.

Projekt i Minecraft

Men i nionde klass är attityder och föreställningar redan etablerade.
– Därför arrangerar vi bland annat en tävling för landets sjätteklassare som heter Future city, där skolelever får bygga virtuella samhällen i programmet Minecraft.
– Vi behöver också flytta fram positionerna i andra kanaler. Vi tittar bland annat på hur vi kan inleda samarbeten med Youtube-stjärnor. Där har exempelvis Teknikföretagen varit framgångsrika, berättar Håkan Lind.

Nyanlända viktiga

En del åtgärder riktas också mot den viktiga gruppen nyanlända. Man har tagit fram ett koncept med yrkesintroduktionsanställningar, där Sveriges Byggindustrier tillsammans med Arbetsförmedlingen försöker hitta vägar in i yrket för nyanlända.
– En del i det projektet är en app vi nyligen har lanserat med 2 000 branschspecifika ord som den här gruppen knappast får lära sig på sfi-utbildningen. Det är ett exempel på en åtgärd som sänker tröskeln och gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Flera lagändringar

Det andra fokusområdet, sund konkurrens, har mer handlat om att påverka politiken. Sveriges Byggindustrier har varit med om att få igenom två viktiga lagändringar och en tredje är på gång:

  • Krav på personalliggare på alla byggarbetsplatser. Trädde i kraft den 1 januari 2016 för vissa företag och fullt ut för alla från den 1 januari 2019.
  • Krav på arbetsgivardeklarationer på individnivå. Börjar gälla den 1 juli i år.
  • Anmälningsplikt för utländska byggföretag som ska utföra arbeten i Sverige. Ett förslag har varit ute på remiss och en proposition från regeringen läggs troligen i vår i riksdagen.

– Sammantaget hoppas vi att de här tre åtgärderna ska få bort svartarbeten och osund konkurrens.

Tillsammans med facket

I arbetet för en sund konkurrens samarbetar Sveriges Byggindustrier med fackförbunden.
– Vi vill tillsammans åstadkomma en förändring, vi har ett gemensamt intresse i de här frågorna.
Sveriges Byggindustrier uppmuntrar myndigheterna att göra oannonserade kontroller ute på arbetsplatserna.
– Vi vill att de granskar branschen. Men det är viktigt att de vänder sig mot alla typer av företag. Våra medlemmar upplever att de som mer kända aktörer också blir mer kontrollerade. Fokus borde ligga på att hitta de som helt struntar i reglerna.

Direktkontakt lokalt

För att få ut sina prioriterade frågor framhäver Håkan Lind möten och direktkontakt med politiker och andra påverkare runtom i landet. Det här är en naturlig och integrerad del i arbetet för organisationens lokala företrädare. Även traditionella och sociala medier är viktiga kanaler att synas och höras i, liksom Almedalsveckan som främst används för att bygga relationer och träffa nyckelpersoner.
– Tidigare hade vi mer egna seminarier, nu ordnar vi snarare runda-bordssamtal och träffas på luncher. Det är dyrt att arrangera seminarier i Almedalen, förklarar Håkan Lind.
Seminariearbetet fokuseras istället på ett särskilt program som löper över hela året, kallat Forum för bostäder och infrastruktur.

En del av dna:t

På kommunikationsavdelningen i Stockholm är det fem personer som under Håkan Linds ledning bland annat arbetar med opinion och påverkan. Men antalet medarbetare som jobbar med frågorna är långt större. Alla lokalchefer har det som en del av sitt dagliga arbete och många experter i organisationen har opinionsarbetet som en del av sin arbetsbeskrivning. Att påstå att opinionsbildning är en del av Sveriges Byggindustriers dna är därför ingen överdrift.

Text: Lars Wirtén Foto: Björn Wellhagen

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

 

Rådgivning är en hjärtefråga för Sveriges Byggindustrier

– Alla medlemmar har rätt till en timmes gratis konsultation kring varje tvist eller osäkerhet som dyker upp. Det kan bli ganska många ärenden, om det är en stor entreprenad.
Det säger Carina Utterström Mace på BI:s avdelning affärsavtal. Hon är entreprenadjurist och en stor del av tiden ägnas åt just rådgivning till medlemsföretag.

Carina Utterström Mace är entreprenadjurist på BI.

Ett ”typiskt” – eller åtminstone mycket vanligt – ärende är att sidoentreprenörer, som medlemsföretagets beställare tagit in, orsakar förseningar.
– Då kan inte vår medlem börja sin del av jobbet i tid och måste förhandla med beställaren om att få mer tid. Det har man rätt till, men i det läget är det många som behöver hjälp, säger hon.
Medlemsföretag kan också behöva stöd och råd i samband med byggmöten: Vad ingår i uppdraget och vad är tilläggsarbete? Det händer att entreprenörer som lägger anbud gör misstag och tror att något moment ska räknas som tilläggsarbete, medan beställaren hävdar att det ingår.
– I sådana fall beror ju allt på hur avtalet är skrivet, säger Carina Utterström Mace.
– Ibland rör det sig om rena avtalsbrott. Att en beställare vill dra sig ur ett påskrivet avtal. Drabbas våra medlemmar av det får de hjälp av oss med att till exempel beräkna hur stort skadestånd de ska kräva och hur det går till.
Sammanfattningsvis handlar en stor del av Sveriges Byggindustriers rådgivningsverksamhet om tvister kring tolkningar och avvägningar – som allra oftast landar i någon typ av kompromiss och uppgörelse i godo.

Reviderar standardavtalen

Ett annat stort och aktuellt arbetsfält för BI Affärsavtal är den pågående revideringen av AB 04 och ABT 06 – de standardavtal som reglerar 90 procent av alla entreprenadarbeten.
– Det sker i en arbetsgrupp, med representanter för både beställare och entreprenörer. Eftersom det är ett pågående arbete och nya bestämmelser ska förhandlas fram så kan jag inte gå in på detaljer – men arbetet går framåt.
– En nyhet för de nya AB/T-avtalen är att vi i arbetsgruppen har beslutat att skriva motiv till alla bestämmelser. Det är en sorts kommentar till bestämmelsen, likt en kommentar till en lag som talar om hur bestämmelsen ska förstås eller tolkas. Motiven kommer att samlas i en särskild handbok och något liknande har inte gjorts sedan 1970-talet, så det blir ett lyft.
Sedan de nu gällande AB- och ABT-avtalen togs fram har det kommit en del rättsfall som behöver vägas in i samband med revideringarna.
– Den så kallade Gotlandsdomen är en av dem. Den väcker frågan om hur stor risk en entreprenör ska behöva ta, när förfrågningsunderlaget är undermåligt. Det är ett exempel på sådant vi behöver hantera och besvara i de uppdaterade versionerna.

Medlemskontakt viktigt

Arbetet med revideringarna sker inom ramen för Byggandets Kontraktskommitté, BKK, en ideell förening med olika organisationer inom den svenska byggsektorn som medlemmar. Carina Utterström Mace:
– Arbetet med revideringarna ska vara slutfört under 2019. Men vi började analysfasen redan under 2016, för att få in synpunkter från våra medlemmar och det går fortfarande bra att komma med reflektioner. Hur fungerar dagens avtal? Finns det områden där det ofta blir konflikter? Vi är helt beroende av den medlemskontakten för att få veta hur bestämmelserna fungerar och vad som behöver ändras.

Text: Jörgen Olsson Foto: Rosie Alm

 

Andra artiklar om Sveriges Byggindustrier:

Catharina Elmsäter-Svärd: Vi behöver rusta Sverige för framtiden

Sveriges Byggindustrier: Så tycker Geotecs medlemmar

Golvbranschen ser Sveriges Byggindustrier som renodlad arbetsgivarpart

Arbetsrätt – en het medlemsfråga i Sveriges Byggindustrier

Så arbetar Sveriges Byggindustrier med opinionsbildning

Sveriges Byggindustrier ger medlemsservice med mångfald

Borra brunn eller bygga tunnel?

Energibrunnar och undermarksbyggande – går det att samordna? Den frågan väckte Svenska Geotekniska Föreningen vid ett seminarium i Stockholm i oktober. Svaren pekade på både utmaningar och möjligheter när anläggningar för geoenergi och infrastruktur konkurrerar om utrymmet.

Curt Wichmann på Svenska Geotekniska Föreningen. Foto: Privat.

Det börjar bli trångt där nere under marken, åtminstone i våra större tätorter. Installationerna av borrade energibrunnar ökar och samtidigt som samhället vill utnyttja undermarken för utbyggnad av infrastruktur sträcker sig borrhålen 200-300 meter under markytan.

I Stockholms län planeras flera nya projekt för att bygga spårtunnlar, och även tunnlar för system som ska försörja staden med kraft, vatten och avlopp. Det sker parallellt med att nya och gamla husbyggnadsprojekt planerar energibrunnar, brunnar som riskerar att hamna i vägen för en utbyggnad av stadens anläggningar.

Därför ville Svenska Geotekniska Föreningen,SGF, belysa frågan och diskutera hur de borrade brunnarna påverkar planeringen av undermarken. Bostadsrättsföreningar som satsar på geoenergi och Stockholms stad som säkrar mark för framtida tunnelbanebyggen är ingen lätt ekvation.

Går oftast att lösa

Curt Wichmann på SGF talar ogärna om konflikt mellan de båda intresseområdena, så länge det inte krävs en dom för att lösa ett problem. Men han medger att ämnet är kontroversiellt, det blev tydligt på det seminarium som kommittén för byggnadsgeologi bjöd in till.

– Generellt sett är där ingen större motsättning i dessa båda intressen. Problem som visar sig i planeringsfasen går oftast att lösa, exempelvis genom att ett undermarksbygge tar vägen runt en befintlig energianläggning.

– Det kom fram synpunkter på seminariet som visar att de båda intressegrupperna vanligen har förståelse för och tar hänsyn till varandra. De strävar mot en ömsesidig planering för att hitta lösningar som gynnar alla.

Problematiskt på alla sätt

Hittills, tillägger han. I Stockholm blir det nu allt trängre under mark. Curt Wichmann nämner bland annat bygget av City Link, en kraftledning i tunnel under Stockholm, och Förbifart Stockholm, en vägtunnel under Mälaren. Stora projekt som har kostnader för att parera befintliga energianläggningar samt kräver både förhandlingar med brunnsägare och att mark reserveras för framtida behov. Idag säger Stockholms stad i princip nej till alla ansökningar om att få borra på och under stadens mark i innerstaden.

Curt Wichmann är likt många andra som berörs av borrstoppet bekymrad över den kraftiga vändning Stockholms stad gjort i sin tillståndshantering:

– Det blir problematiskt på alla sätt, att som Stockholms stad strama åt tillståndshanteringen så till den grad att man i princip förbjuder alla energibrunnar. För den som ska bygga bostäder kan det vara avgörande att få borra energibrunnar, för att få bygglov ska energibehovet underskrida en viss nivå och då tillförs energin genom energibrunnar.

Samförstånd krävs

En synpunkt som kom upp på seminariet var att tidsbegränsa tillstånd som rör energibrunnar, istället för att en kommun garderar sig inför framtida byggbehov genom att bara säga nej. Curt Wichmann tvivlar inte på att det går att underlätta processen för en ömsesidig planering och utnyttjande av undermarken.

– Absolut! Men då är det viktigt att alla hjälps åt, alla måste bidra till att hitta lösningar. Det är viktigt både att samordna planeringen bättre och att titta mer övergripande på det som görs under mark. Trafikverket kan inte tillåtas skapa egna ”reservat” i undermarken. Planeringshorisonten för framtida tunnlar är mindre än 30 år, men det vore dumt att inte utnyttja energin i berget under den tiden.

– Det är helt enkelt väldigt viktigt att bygga i samförstånd i framtiden, konstaterar Curt Wichmann.

Text: Mia Ising

Nej även till vinklade hål i Stockholm

Att borra på en mindre tomt kan vara en utmaning. Ofta har lösningen för den som borrat för energibrunn varit att delvis vinkla borrhåll i den intilliggande undermarken. Men det är slut med nu, om grannen heter Stockholms stad.

De nya riktlinjerna för borrtillstånd i Stockholms stad medger borrning för geoenergi på privat mark och tomträtt i kommunens ytterområden. Men så enkelt är det inte, menar aktörer som Borrsvängen talat med. Möjligheten begränsas av att det nu inte någonstans är tillåtet att vinkla borrhål in under kommunens mark.
– Förr kunde man få vinkla borrhål efter behov, för att få plats och för att få en spridning. Det ser ut som att den möjligheten nu också naggats, till och med om det skulle röra en gräsplätt eller åker i kommunens mindre centrala delar. Oavsett djup säger kommunen nej till att vinkla borrhål utanför en tomt, säger Calle Rosén på Energipartner.

Inga undantag

Fabian Kjessler på Stockholms stads exploateringskontor bekräftar att kommunen har ett nytt förhållningssätt, även om det är möjligt att få borra i den så kallade ytterstaden.
– I de fall borrhål vinklas utanför den egna tomtgränsen och hamnar under kommunens mark säger vi nej till att ge borrtillstånd. Vi är en kommun där det är trångt både under och ovan mark, och detta beslut följer samma riktlinjer som införts för att säkra plats för vårt byggande under mark i innerstaden. Restriktionerna, mot att borra över en tomtgräns, ska gälla även för kommunen själv vid olika byggen.
Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark i kommunen och på exploateringskontoret tycker man inte att det är självklart att någon kan ta i anspråk allmän mark för enskilda ändamål. Dessutom anser de att en fastighetsägare tar en risk om denne skriver på ett avtal som innebär att man, utan ersättning, ska avveckla sin anläggning om staden gör anspråk på marken i framtiden. Därför är exploateringskontoret inte längre benäget att reglera denna möjlighet i avtal, utan säger nej.
Något som Calle Rosén tycker är väl drastiskt, av hans reaktion att döma.
– Det är ofrånkomligt att borrare behöver ta angränsande undermark i anspråk. Att ställa utrustning på privat mark och borra 50, 100 eller kanske 200 meter ner under kommunal mark borde inte vara något problem. Vi har helt fråntagits möjligheten att utnyttja stora delar av den gratisenergi som finns tillgänglig.

Text: Mia Ising

Här är de nya borrareleverna

I början av september påbörjade årskullen 2017-18 sin utbildning till borrtekniker. Under hösten och vintern varvas gedigna teoretiska studier med studiebesök och praktiska övningar i fält.

Jan-Erik Magnusson, 54 år, Sjöbo

Uppvuxen på lantgård. Tidigt maskinintresse. Har jobbat som krossmaskinist och hjullastarförare på makadamfabrik i åtta år. De senaste elva åren som betongpumpsmaskinist, vilket jag fick sluta med efter en arbetsskada, ett jobb jag verkligen gillade.

Intressen: Fotboll (MFF) och motorsport i alla dess former.

 

Tony Urbanek, 42 år, Västerås

Har arbetat som vägarbetare för Peab, signalvakt, montör och testare på Volvo powertrain, elmontör och industrihantverkarer på ABB. A+B-truckkort. Är van vid tungt arbete och trivs med att arbeta både i grupp och självständigt.

Intressen: På fritiden umgås jag med familjen och promenerar en del. Mina intressen är fiske, biljard, data, film.

 

Majed Al Othman, 31 år, Tvååker

Åtta års arbetslivserfarenhet av brunnsborrning från Syrien och Libyen. Har under fyra månader praktiserat på ABUB-Ullaredes Brunnsborrning.

Intressen: Lyssna på musik, promenera och vara med min familj.

 

 

Miroslaw Kowalski, 50 år, Järfälla

Kvalificerad förste smältare. Maskinförarcertifierad för grävmaskin och hjullastare.

Intressen: Umgås med vänner, cykling, fiske, vara ute i naturen.

 

 

Isak Melldén, 21 år, Höganäs

Innan utbildningen har jag arbetat på HP-borrningar i Klippan och blev tipsad om utbildningen av Tony Järnström. Ser utbildningen till borrtekniker som en möjlighet för mig att få de kunskaper och behörigheter som krävs för att snabbt komma in i branschen.

Intressen: På fritiden tränar jag och umgås med familj och vänner.

 

Hassan Al Mansour, 21 år, Malmö

Däckbytare på Bilia. Har arbetat med fiberkabel på Mofab.

Intressen: Teknik, träning, umgås med familj och vänner.

 

 

 

Christofer Andersson, 42 år, Tvååker

Uppvuxen på lantbruk, utbildade mig till snickare och hade eget byggföretag i tio år. Därefter flyttade jag till Stavanger och gick teknisk yrkeshögskola inom offshore-borrning. Jag jobbade sex år på jack up-rigg för oljeborrning i Nordsjön. Till största delen som borrtekniker på borrdäck, men i slutet även som driftansvarig inom hälsa-, miljö och säkerhet.

Intressen: Bygger just nu nytt hus och frun och dottern på fyra och ett halvt år hjälper också gärna till. I stort sett all fritid går åt till det. Annars älskar jag att resa, både i Sverige och i världen.

 

Mhadi Muse, 27 år, Malmö

Fyra års arbetslivserfarenhet inom industri och transport. Har mestadels arbetat som maskinförare.

Intressen: Jag är intresserad av idrott och motorsport. På min fritid tränar jag styrketräning, simning samt fotboll när tillfälle ges.

 

 

Saga Hasund, 28 år, Sjöbo/Malmö

Uppvuxen på gård i Skåne. Gymnasieutbildning på Rymdgymnasiet i Kiruna. Har arbetet som barnskötare på förskola, montör på Volvo och trädgårdsmästarassistent.

Intressen: Natur och friluftsliv. På sommaren brukar jag fjällvandra och paddla. Har en hund som jag för jämnan är ute i skogen med. Trädgård, växter och anläggningsarbeten tillsammans med husrenovering är något jag gärna gör på min fritid. Hjälper ständigt min mor med att renovera hus.

 

Ali Mohammed, 36 år, Malmö

Studerat sport/idrott på Beijing Sport University under ett år. Fabriksarbetare i två år. Fick sluta när företaget såldes. Har efter det arbetat inom städ och trädgård under 14 månader och nu ska jag bli borrtekniker. Innan dess har jag haft rivningsjobb och andra tunga arbeten. Testade även på jobbet som taxichaufför under en period.

Intressen: Lära mig nya saker, träna, läsa böcker och lära mig nya språk.

 

Christoffer Stoltz, 24 år, Kristianstad

Gick hantverksprogrammet med inriktning möbelsnickeri. Efter gymnasiet började jag jobba på Entremattecenter i Åhus som timanställd. 2016 började jag som distributör på tidningsbärarna.

Intressen: Ett av mina största intressen är styrketräning. Umgås med familj, vänner och följa ishockeyn i Kristianstad.

 

Norbert Kaczmarczyk, 42 år, Malmö

Flyttade till Sverige för sju år sedan. Jag slutade femåriga tekniska gymnasiet som mekaniker och har även tvåårig eftergymnasial utbildning som datortekniker i Polen. Dessutom kurser i bland annat svetsning och gasinstallation. Har flera års erfarenhet av arbete som CNC-operatör, svetsare och kvalitetskontrollant. I Sverige har jag jobbat som plåtslagare och lite som VVS-montör.

Intressen: Träning, luftgevär och att läsa böcker.

 

Foto: Johan Andersson

Grunden för en säkrare arbetsmiljö heter Bas

P som i planering och U som i utförande – lagen kräver att varje byggnadsprojekt utser en byggarbetsmiljösamordnare, Bas, som ansvarar för dels planering av arbetsmiljön och dels utförande av byggnadsarbetet. Allt för en säkrare arbetsmiljö.

Den byggherre som har i uppdrag att utföra ett bygg- eller anläggningsarbete måste ge någon på arbetsplatsen ansvar för att ta fram en arbetsmiljöplan. För att uttrycka det på myndighetsspråk: utse en Bas-P.
Det krävs också att entreprenören ger någon – det kan vara samma person – ansvar att uppdatera planen och se till att medarbetarna följer den. I formella ordalag: utse en Bas-U.
– Bas-P börjar med att göra riskbedömningar och ta fram lokala regler för arbetsplatsen. Sedan övervakar och dokumenterar Bas-U arbetet. Bakgrunden är att byggsektorn är tyngd av olyckor.
Det förklarar David Börjesson, vd på Altea AB i Linköping. De har lång erfarenhet av att hjälpa företag med den formalia Bas innebär. En rad kategorier ska redovisas, från bygg och anläggning till markarbete och schaktning.

Utsatta borrare

– Men jag har en känsla av att byggherrar som anlitar borrare slarvar när det gäller att ta upp risker vid borrning. Något som måste redovisas i en arbetsmiljöplan.
– Främst tänker jag på att borra nära en högspänningsledning eller väg. Och att arbeta med ämnen som kan utlösa överkänslighet, exempelvis fogskum. Så ta reda på om det finns en arbetsmiljöplan hos byggherren! uppmanar David Börjesson.
Vid avsaknad av arbetsmiljöplan kan Arbetsmiljöverket utdöma sanktioner mot byggherren. Enligt Arbetsmiljölagen gäller stort sett samma regler för entreprenören i den lilla firman som för byggherren i den stora koncernen.

Liten får lättnader

Till tröst för den entreprenör som bävar inför Bas: det finns bygg- och anläggningsarbeten som inte kräver arbetsmiljöplan. Det kan vara tillfällen då inga av de risker som är listade i ”AFS 1999:3 §12a” förekommer, och när omfattningen på arbetet är begränsad.
– I mindre projekt utan listade risker, exempelvis om du som ensam borrentreprenör i princip bara ska borra ett hål på en grusplan, krävs inte någon arbetsmiljöplan. Det kan dock vara bra att ha gått igenom de 13 riskerna för att förvissa sig om att de inte förekommer, säger David Börjesson.
Arbetsmiljöplan krävs där omfattningen på arbetet överstiger gränser som exempelvis fler än 20 personer i arbete samtidigt, uppdrag på över 500 arbetsdagar samt fallrisk på två meter eller mer.

Dokumentmall

En del borrentreprenörer med ansvar för arbetsmiljön låter utbilda personal i att planera och samordna enligt Bas. Andra är beroende av extern hjälp. Flera av Geotecs medlemsföretag anlitar Altea för hjälp med riskbedömningar och arbetsmiljöplaner.
– Som borrare är du kanske själv i din firma, då kan formalia vara tungt. Men har du återkommande samma typ av uppdrag kan du med fördel låta ta fram en dokumentmall och sedan utgå från den vid varje uppdrag.
– Undvik att uppfinna hjulet på nytt, det är mitt råd, avslutar David Börjesson.

Detta är Bas

• Bas står för byggarbetsmiljösamordnare. Byggherren ska utse någon att svara för att arbetsplatsen är en säker och samordnad arbetsmiljö, hela byggnadsprojektet igenom. Någon som minimerar skaderisken och skapar förutsättningar för en trygg arbetsplats, från planering och projektering till färdigt utförande.
• Ansvaret bygger på två olika uppdrag, Bas-P och Bas-U, som kan innehas av en och samma person.
• Bas-P står för projektering och planering. Den som utnämns ska upprätta en arbetsmiljöplan för byggprojektet och samordna medarbetarna för att motverka arbetsmiljörisker.
• Bas-U står för utförande av byggnadsarbete. Den som utnämns ska följa och uppdatera den plan Bas-P skrivit. Personen ska se till att medarbetarna följer planen och dess regler och tar hänsyn till den gemensamma miljön när de väljer arbetsmetoder.
• Bas regleras i Arbetsmiljölagen, i de krav för bygg- och anläggningsarbeten som började gälla 1 januari 2009.
• Arbetsmiljöverket har tagit fram ett förslag på vad en utbildning för Bas P/U kan behöva innehålla. Det finns här.

Text: Mia Ising

Har du råd att avstå utbildning?

Utbildning handlar om mer än rena yrkesutbildningar kring borrning. Ledarskap, försäljning, programvaror, affärsstrategi – valen är många. Och helt nödvändiga, menar utbildningskonsulten Birgitta Olofson på Step Education.

Birgitta Olofson är konsult- och mötesledare och hjälper bland annat företag att välja rätt utbildningar. Hennes grundinställning är att det inte finns några generella svar på vad som är rätt eller fel, eller vilka utbildningar som ska prioriteras. Allt beror på var företaget befinner sig. Men hon är tydlig med var en företagsledare ska börja som funderar kring utbildning och kompetensutveckling.

– Gör en kartläggning av vilka behov ni har. Vad är nästa steg för företaget? Ska vi växa och i så fall hur? Genom högre yrkeskompetens? Genom ökad försäljning? Genom att köpa andra företag? Eller ska vi sälja företaget på sikt? Svaret på de frågorna utgör en strategi som styr behovet av utbildning, säger Birgitta Olofsson.

Att inte utveckla sig själv och sina medarbetare är förödande, menar Birgitta Olofson, utbildningskonsult. Foto: Lars Wirtén.

Klassisk utmaning för ägarledda företag

Utbildning och kompetensutveckling är en klassisk utmaning för enmansföretag och ägarledda företag; att hitta tid och våga ta den långsiktiga investering det innebär. Entreprenörer har närmast per definition inte tid med utbildning. De är mitt uppe i verksamheten och ska samtidigt leda och sköta företaget.

– Men i längden måste du vidareutbilda både dig själv och dina medarbetare. Entreprenören är avgörande för att bolaget ska överleva. Därför måste de satsa på sig själva.

– Om man bara låter verksamheten rulla på, då blir det till sist stressade och reaktiva beslut i stunden. Du hinner inte tänka efter, du väljer fel utbildning och då blir det en dyr kostnad istället för en lönsam investering, förklarar Birgitta och ger ett exempel:

– Du har kanske några säljare och köper samma utbildning till alla, för att ni plötsligt måste öka försäljningen. Alla befinner sig på olika nivåer, vilket gör att var och en kanske bara får ut 20 procent nytta av utbildningen, istället för 60-70 procent som individuellt anpassade utbildningar skulle kunna ge.

Fyra kompetenser

Birgitta Olofson ritar ett fyrfältsdiagram och skriver in fyra olika kompetenser som varje företag måste ha:

  1. Yrkeskompetens.
  2. Social kompetens.
  3. Administrativ kompetens.
  4. Strategisk kompetens.

– Behovet av social och administrativ kompetens är alltid lika stort. Men ju längre bolaget finns, desto mer kommer ledningen behöva röra sig från yrkeskompetens mot strategisk kompetens.

Att utveckla den strategiska kompetensen handlar inte bara om att gå utbildningar. En viktig del är att träffa andra personer i liknande situationer men i helt andra branscher.

– Rör dig i andra nätverk än branschens. Att gå en utbildning kan vara ett sätt att få kontakt med och bygga den typen av nätverk.

Mentor är underskattat

I mindre företag är vd:n alltid nyckelperson. Därför menar Birgitta Olofson att det är extra viktigt i ägarledda företag att vd ställer sig ett antal frågor:

  • Hur länge sedan gick jag en längre ledarskapsutbildning?
  • Hur ofta tar jag mig tid att tänka långsiktigt?
  • Hur viktig är jag för företagets överlevnad?
  • Har jag haft en mentor?

– Att skaffa sig en mentor är en underskattad väg att få hjälp strategiskt.

Utbildning måste heller inte nödvändigtvis bli dyrt.

– Det finns böcker. Det finns TED-talks på Youtube. Det finns oändligt med utbildning på internet, tipsar Birgitta Olofson.

Svårt att bedöma

Även utbudet av traditionella kurser och utbildningar är väldigt stort. Det kan vara svårt att avgöra om en utbildning verkligen är bra och kommer att ge den förväntade affärsnyttan.

– Det är svårt, medger Birgitta Olofson. Välj gärna utbildningsföretag som har varit med ett tag. De kanske är något dyrare, men har du råd att riskera en dålig utbildning? Att medarbetaren är iväg och inte utför sitt arbete är ju också en kostnad.

Vid vissa tillfällen är det extra viktigt att tänka till kring utbildning:

  • När du blir chef.
  • När du anställer.
  • När medarbetare får en ny roll.
  • När företaget växer.
  • Om ägarrollen förändras, till exempel om man går mot försäljning eller överväger att ta in partners.

En process i tre steg

Enligt Birgitta Olofson handlar utbildning och kompetensutveckling om tre steg:

  1. Gör en kartläggning av företagets nuläge. Vad kan vi idag och vad vill vi kunna?
  2. Gör en kompetensutvecklingsplan, gärna för alla medarbetare, i alla händelser för nyckelpersonerna. Tänk inte bara en utbildning vid ett tillfälle. Ta hjälp, var inte rädd för konsulter.
  3. Beställ utbildningar, skaffa litteratur eller hitta material på nätet.

– Utbildning är inte allt. Men att inte gå på branschträffar, röra sig i andra nätverk och att utveckla sig själv och sina medarbetare, det är förödande.

Text och foto: Lars Wirtén

Borrutbildning: Stora skillnader hos de nordiska grannarna

Hur ser det ut med borrutbildning i Norge, Finland och Danmark? Borrsvängen kollade läget med branschföreträdarna.

Lärlingsupplägg i Norge

I Norge utbildas personal till bland annat bygg- och anläggning samt industriell produktion inom ett så kallat ”2+2”-system. Det består av två års gymnasiala studier följt av två år som lärling på ett företag i den bransch man valt. Det hela avslutas med examen och ett officiellt betyg – ett så kallat fackbrev – till exempel som snickare.

MEF, Maskinentreprenörernas förening, som organiserar de norska brunnsborrarna, har länge drivit på för att även utbildning till borriggsoperatör ska erbjudas inom systemet och har nyligen rönt framgång:

– Vi har fått utbildningsdepartementet med oss. De kommer förmodligen att godkänna de kompetensmål vi har satt upp, den läroplan vi har tagit fram och det kommer att inrättas ett särskilt fackbrev för borriggsoperatörer, säger Einar Østhassel på MEF.

Han räknar med att de första eleverna kan börja den nya utbildningen i en nära framtid.

– De två teoretiska åren sköts av den offentliga skolorganisationen. Därefter är det två år som lärling på ett företag. Under de åren har lärlingen lön, som delvis betalas av det offentliga, säger Einar Østhassel.

Han bedömer behovet av nyutbildad och examinerad personal som stort – i synnerhet om man räknar in hela grundläggningsbranschen:

– Då handlar det ett behov på kanske 200 personer om året. Koncentrerar vi oss på brunnsborrarbranschen, alltså med specialkompetens inom vatten- och energibrunnar samt hydrogeologi, så talar vi om ett behov på mellan 20 och 40 personer om året. Många nu aktiva norska brunnsborrare börjar bli gamla, så vi står inför ett generationsskifte.

– Men först och främst är ett offentligt fackbrev ett kraftigt lyft för branschens sociala status och ett erkännande av kompetens.

Ingen grundutbildning i Finland

I Finland finns ingen officiell grundutbildning – den som vill bli brunnsborrare söker anställning hos ett borrföretag och lär sig sedan yrket genom att gå bredvid en erfaren borrare.

Däremot har den finska borrbranschen, vars medlemsorganisation heter Poratek, tagit initiativ till en kortare utbildning för aktiva borrare, för att dokumentera kompetensen.

– Den utbildningen består av ungefär en veckas teoretiska studier och sedan har man ett år på sig att avlägga alla de nödvändiga proven – förutom det borrtekniska allt från att köra lastbil till att ge första hjälpen, säger Porateks ordförande Jimmy Kronberg

– Utbildningen avslutas med att man genomför en brunnsborrning under uppsikt av en besiktningsman, som granskar att jobbet utförs korrekt. Det är ingen officiell certifiering, eftersom vi ännu inte har det kravet i Finland, men det är ett kompetensbevis. Vi tycker att det är viktigt att fler i branschen dokumenterar sin kompetens, eftersom vi räknar med att kraven kommer att skärpas med tiden, säger Jimmy Kronberg.

Danmark verkar för modernisering

I Danmark arbetar ordföranden i Föreningen af Danske Brøndborere, Christian Christiansen, för att modernisera och på andra sätt lyfta den grundbildning som finns – inte minst för att göra den mer attraktiv:

– Den utbildning vi har idag och som infördes år 2000 omfattar sex-sju veckors kurs som bedrivs av Århus tekniska högskola. För att få B-certifikat som brunnsborrare krävs att man går kursen och att man har ett års yrkeserfarenhet.

– Jag skulle gärna se att utbildningen var längre och att den hålls på ett ställe där det finns bättre tillgång till teknisk expertis än vad Århus kan erbjuda. Det sistnämnda är faktiskt på gång; utbildningen ska flyttas till ett lärosäte i Horsens.

För att få driva ett brunnsborrningsföretag i Danmark krävs AB-certifikat. Det får man genom att efter B-certifiering gå en påbyggnadskurs.

Tillsammans med branschnära organisationer arbetar den danska föreningen för att lyfta utbildningen.

– Vi ser stora möjligheter till förbättringar och skulle vilja revidera och uppdatera hela utbildningsmaterialet, men det krävs politisk vilja också. Genom att arbeta tillsammans med andra ökar vi våra chanser att påverka, säger Christian Christiansen.

Text: Jörgen Olsson

 

 

 

Gedigen utbildning är ett medlemskrav för grundläggare

I branschorganisationen Svensk Grundläggning (SAFE) är det sedan några år ett medlemskrav för entreprenörer att de ska utbilda sin grundläggningspersonal enligt organisationens specifikationer.
Utbildningen är teoretisk och leder fram till ett kompetensbevis – ”Säker grundläggare” – som ska förnyas vart femte år.

Ett exempel på grundläggningsarbete, från bygget av Norra Länken i Stockholm. Stödkonstruktion bestående av stålspont och bakåtförankring med linstag inborrade i berg. Stålsponten är också en del av en tätskärmen i kombination med jetinjektering (jord) och ridåinjektering (berg). Borrmaskinen utför installation av mantelburna stålkärnepålar.

Utbildningen hos SAFE genomförs i tre steg. Grundkravet för att få gå introduktionskursen (steg 1) är att lärlingen, som till exempel kan vara smed utan yrkesbevis eller grävmaskinist eller chaufför med yrkesbevis, har jobbat minst 1 800 timmar med anläggning. Hos arbetsgivaren ska även en utbildningsansvarig utses.

Introduktion och handledning

Introduktionskursen tar två dagar och innehåller bland annat moment som hälsa och säkerhet, beräkningar, maskinsäkerhet och säkra lyft med speciell inriktning på grundläggning samt avslutas med ett skriftligt prov.
Därefter arbetar lärlingen under handledning hos sin arbetsgivare under fyra till sex månader. Handledaren ska själv ha yrkesbevis för den maskin lärlingen arbetar i. Parallellt med lärlingsarbetet sker självstudier med stöd av handledaren eller den utbildningsansvarige.

Geoteknik, juridik och praktik

Steg 2 i utbildningen kallas grundkurs och består av två delar. Kravet för att börja steg 2 är minst 2 700 timmar i yrket samt att alla moment i självstudierna efter introduktionskursen genomförts.
Del 1 i grundkursen är två dagars utbildning i geoteknik. Här tar man upp bland annat geologi, grundvatten, tjäle, jordarter, jordförstärkning, gränssnitt mellan berg och jord, risker och omgivningspåverkan samt jordförstärkning. Det hela avslutas med ett skriftligt prov.
Därefter fortsätter lärlingen arbetet i företaget på aktuell maskin och ska då träna på olika arbetsmoment, med målet att behärska olika metoder och bedöma olika tillvägagångssätt. Allting ska dokumenteras i utbildningsboken.

Ger yrkesbevis

När lärlingen nått totalt 5 400 timmar, varav 1 800 ska vara inom anläggningsarbete och 3 600 utbildningstid för den aktuella maskinen (minst 1 200 av dessa ska vara som operatör) vidimeras dokumentationen för prov, erfarenhet och teoriutbildning av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN), som utfärdar ett yrkesbevis.
Del 2 i grundkursen består också av två dagars utbildning, som handlar om arbetsplatsen. Ur innehållet kan nämnas bland annat bygghandlingar, entreprenadjuridik, tillsynsjournal, besiktningar, CE-märkning, service och arbetsplatsansvar. Även den här delen av grundkursen avslutas med skriftligt prov.

Kompetensutveckling

Det 3:e steget för att bli ”Säker grundläggare” är en tvådagars kompetensutvecklingskurs. Här går man igenom geo- och grundläggningsteknik, AMA/AF, beställarrollen, arbetsmiljö, visuellt ledarskap samt aktuellt och nytt om maskiner. Efter avslutande godkänt skriftligt prov erhåller medlemsföretaget ett kompetensbevis för medarbetaren. Beviset förnyas vart femte år, vilket sker genom en repetition av steg 3; kompetensutveckling.
För tjänstemän finns ytterligare ett steg som heter 2P – Projektering och projektledning.
Denna kurs är öppen även för andra yrkeskategorier där grundläggning ingår, till exempel konsulter och husbyggare.

Text: Jörgen Olsson Foto: Mikael Creütz/Golder Associates

 

”Utbildningen har fått bra genomslag”

Svensk Grundläggning har sedan 2003 erbjudit utbildningspaketet för bland annat maskinförare. För något år sedan fattade man beslutet att göra det obligatoriskt för alla medlemsföretag på entreprenörssidan att utbilda sina medarbetare.

– Vi har fått bra genomslag, men det är en lång process att utbilda alla, säger Sussie Bierbum, kursadministratör på Svensk Grundläggning.
– Eftersom det är tänkt att det ska vara uppåt sex månaders praktisk tillämpning mellan de olika stegen, så tar det totalt mellan tre och fem år att genomföra allihop och bli klar.
– Utbildningen vänder sig ju även till medhjälpare utanför maskinen och till arbetsledare, men ser man till just maskinförare/operatörer så har hittills ett 30-tal gått igenom hela utbildningen och fått sitt kompetensbevis.

Minst 400 ska utbildas

Exakt hur många maskinförare det totalt handlar om är inte känt, men Svensk Grundläggning räknar med att det bland medlemsföretagen finns omkring 400 stycken.
– Därutöver finns det en stor mängd små entreprenörer och företag som inte är medlemmar hos oss. Dem kommer vi ju inte åt genom kravet – däremot kan det bli så att de större entreprenörerna begär att de ska utbilda sig för att de ska bli anlitade, säger Sussie Bierbum.

En styrka i offerter

Tanken är att kompetensbeviset ska efterfrågas eller krävas av byggherrar – men också fungera som en styrka för entreprenörer att lyfta fram i sina offerter.
Gensvaret har som sagt varit gott och många maskinförare går nu under hösten igång med utbildningen. Varje delkurs kostar arbetsgivaren mellan 6 000 och 9 000 kronor per medarbetare. Till det kan läggas kostnader för frånvaro, resor och övernattningar.
– Men kostnaderna har faktiskt inte varit föremål för några större diskussioner bland våra medlemmar, säger Sussie Bierbum:
– Det är positivt att kunskap och säkerhet ute på arbetsplatserna värderas högre än kostnaden för utbildning!

Text: Jörgen Olsson

 

Kommuner kräver certifierade borrentreprenörer

Certifierad eller inte – hur viktigt är det för kommunerna att en borrentreprenör är certifierad vid ansökan om borrningstillstånd? Det är ett krav, svarar flera kommuner Borrsvängen varit i kontakt med. Men det är inte avgörande vilket certifikat borraren har.

Kraven på borrentreprenören varierar mellan kommunerna när en fastighetsägare ansöker om borrningstillstånd för geoenergi eller egen vattenbrunn. Att många kommuner kräver certifierade borrare för att ge fastighetsägaren borrningstillstånd framgår av kommunernas hemsidor. Men vilken kunskap har kommunerna om den certifiering som görs av certifieringsföretaget RISE, och som egentligen handlar om certifiering på olika nivåer?

Borrsvängen har kontaktat en rad kommuner och fått en bild av att de lägger mindre vikt vid vilket certifikat borraren har, AB eller B, ansvarig brunnsborrare eller brunnsborrare. Men det är viktigt att entreprenören följer SGU:s vägledning för att borra brunn; den uppdaterade Normbrunn -16. Något som inte alltid uppfylls, vittnar man om i en kommun.

Vi ställde frågor kring:

  1. Hur många borrningstillstånd kommunen ger.
  2. Kännedom om RISE:s certifiering.
  3. Certifiering enligt klass B och AB.
  4. Varför det i förekommande fall inte krävs certifiering.
  5. Hur viktig Normbrunn -16 är.

Göran Eriksson, miljö- och hälsoskyddsinspektör, Norrköpings kommun

– Vi tar inte många tillståndsbeslut. De flesta ärenden är anmälningsärenden. De tillstånd vi ger regleras i föreskrifterna för vattenskyddsområden.

– I våra beslut skriver vi in följande försiktighetsmått om certifierade brunnsborrare: ”Brunnsborrare som anlitas ska vara certifierad eller ha motsvarande kunskap samt inneha en ansvars- och miljöförsäkring.” Inget om klass AB eller B. Vi anser att om arbetet följer gällande Normbrunn är det garanti för att brunnsborraren har den erfarenhet och kunskap som krävs för ett fackmannamässigt väl utfört arbete, och att påverkan på miljön blir så liten som möjligt.

– Fram till dags datum har vi krävt att ”Vid utförande av energibrunnen ska kriterierna i Energibrunnsnorm -07 uppfyllas.” Nu ska vi ändra till att arbetet ska utföras enligt Normbrunn -16.

Erik Sjöqvist, miljöinspektör, Göteborgs stad

– Göteborgs stad ger mellan 250 och 300 borrningstillstånd per år.

– Certifikatet är en kvalitetssäkring, en trygghet för den sökande och för berörda grannar. Klass B är tillräckligt i dagsläget. Vi gjorde bedömningen att det inledningsvis skulle räcka för att branschen inte skulle stå stilla. Men diskussioner förs internt om att i framtiden ställa krav på AB-certifiering.

– Normbrunn -16 är viktig för att den sammanfattar ett arbetssätt och en kunskap som vi tycker att man ska ha. Känslan är att med den kunskapen har borraren större förståelse för de krav och restriktioner som vi har.

Pekka Hanski, miljöinspektör, Haparanda stad

– Haparanda stad har inte tillståndsplikt för borrning av bergvärme utan bara anmälningsplikt, och det inkommer cirka 20 anmälningar per år.

– Ja, vi känner till certifieringen. Vi kräver inte certifiering, men jag vet att våra lokala rörfirmor alltid anlitar certifierade borrfirmor.

– Vi kräver att arbetet utförs enligt Normbrunn -16, så att borrningen görs på ett korrekt sätt. Det är också i syfte att undvika eventuell påverkan på miljön, i form av läckage.

Malin Welander, miljösamordnare Värmdö kommun

– Vi har vanligtvis 90-100 ansökningar per år om att borra för geoenergi, sedan har vi vissa områden där det krävs tillstånd för att borra för dricksvatten och det är cirka tio anläggningar per år.

– Ja, vi kräver att borraren ska vara certifierad och godtar både klass B och AB. I stort sett har alla fått tillstånd, det har varit någon anläggning som nekats inom primärt vattenskyddsområde.

– I våra tillstånd ställer vi som villkor att Normbrunn följs. Vi har gjort en uppföljning av runt 250 anläggningar där vi har begärt in provtrycknings- och brunnsprotokoll och fått många samtal från brunnsborrningsföretag om att de utför provtryckning men inte dokumenterar den, och att inga andra kommuner ställer krav på provtryckningsprotokoll. Normbrunn säger ju att provtryckning ska dokumenteras och företagen intygar på brunnsprotokollen att de följt Normbrunn, men så är det inte riktigt.

Martin Holmstedt, processansvarig, Stockholms stad

– Miljöförvaltningen i Stockholms stad gav 2016 cirka 400 tillstånd för värmepumpsanläggning.

– Vi ställer som krav att borraren som är på plats ska ha ett personcertifikat utfärdat av RISE, oavsett B eller AB. Genom att kräva personcertifikat säkerställer vi att borraren har kompetens att utföra borrningar för geoenergi på ett riktigt och miljömässigt godtagbart sätt. Ett B-personcertifikat anser vi vara tillräckligt.

– Vi ställer också krav på att sökanden borrar och installerar anläggningen enligt kraven i Normbrunn-16. Här ges riktlinjer för hur förundersökning, tekniskt genomförande och handhavande bör gå till på ett säkert sätt, avseende hur grundvattnet, omgivande mark och byggnader eller annan miljö påverkas. Det är viktigt för att säkerställa att värmepumpsanläggningen borras och installeras miljö- och energimässigt godtagbart.

Ann-Kristin Djuvfeldt, förvaltningschef, Hammarö kommun

– Miljö- och byggnadsnämnden handlägger cirka 40 ansökningsärenden om tillstånd för geoenergi per år.

– Borrningar för energibrunnar i Hammarö kommun får bara utföras av certifierade brunnsborrare. Målet är att minska risken för miljöstörningar, och därmed för skadestånd som kan bli följden om borrningen orsakar skada på miljö eller fastighet. En certifierad brunnsborrare har dokumenterad kunskap och erfarenhet. Dessutom ska företaget där brunnsborraren arbetar ha en ansvars- och miljöförsäkring på minst fem miljoner kronor.

 

Text: Mia Ising