I fokus-arkiv - Sida 9 av 22

Inga tydliga trender – Men elpriset oroar marknaden

24 maj, 2022/0 Kommentarer

Elpriserna har skenat men det rapporteras om rusning efter värmepumpar sista kvartalet i fjol. Vad ser borrföretagen för rörelser på marknaden – ökar efterfrågan på geoenergi? Är det skillnad mellan enskilda småhus och större kommersiella fastigheter? Påverkar elpriset, i så fall hur och vilken är kopplingen till den energilösning man konverterar ifrån?

Borrsvängen kollade läget med några av borrbranschens större aktörer.

Martin Johansson, Finspångs Brunnsborrning. Foto: FBB

Finspångs Brunnsborrning, Martin Johansson, ekonomichef och order- ansvarig:

– Jag räknar med att vi kommer att se ett permanent högre elpris, även om det inte kommer att ligga fullt så högt som det gjort de senaste månaderna. Ur ett geoenergiperspektiv ser vi det som fördel, i synnerhet om man konverterar från eluppvärmning. Det kan finnas en större tvekan att konvertera från fjärrvärme, men sannolikt kommer även den energi- försörjningen att bli dyrare framöver.

Kostnaderna för biobränsle ökar på grund av hårdare konkurrens om dessa resurser i andra tillämpningsområden. Till exempel utvinning av syntetiska bränslen och även i flera fall kostsamma renoveringar av äldre distributionsnät i marken.

Fördelarna överväger

Martin Johansson menar att det ännu har gått för kort tid med höga elpriser för att kunna avläsa några riktigt tydliga trender, annat än att efterfrågan ökat från hus med eluppvärmning. Hos FBB har efterfrågan på geoenergianläggningar varken ökat eller minskat och det gäller såväl villor som kommersiella fastigheter. Men någon oro för att intresset för att satsa på en energilösning – geoenergi – som inkluderar en elförbrukare ska minska känner man inte:

– Det är ju fortfarande så att geoenergi är minst två delar gratisenergi och en del elektricitet. Till det ska man lägga fördelen med den värdeökningen på fastigheten som geoenergi ger.

Äldre anläggningar kompletteras

En tydlig trend som däremot syns är att efterfrågan på kompletteringsborrning till äldre geoenergianläggningar ökar.

– De anläggningar som gjordes för säg 20 år sedan är med dagens mått mätt underdimensionerade. Pumparna går mer och mer för varje år i takt med att framledningstemperaturerna blir lägre. Det är inte ovanligt att vi borrar lika mycket till när vi kompletterar de 20 år gamla systemen, säger Martin Johansson.

När det gäller de stora kommersiella fastighetsägarna upplever Martin Johansson att de flesta har bundna elavtal och därför inte har drabbats av prishöjningarna.

Sveborr, Tomas Söderqvist, delägare:

Tomas Söderqvist Sveborr
Foto: Privat

– Jag skulle säga att de flesta som kan skaffar andra uppvärmningsformer än direktverkande el.

Sveborr, som gör mycket jobb i Örebrotrakten, har märkt av en ökad efterfrågan jämfört med hur det brukar vara vid den här tiden på året.

– Det gäller konsumentsidan och efterfrågan ökar både från dem som idag har pelletseldning, elpannor och dem som har direktverkande el. Hushåll med direktverkande el har sett sina elräkningar skena. Tidigare har de tyckt att en övergång till bergvärme har varit för dyr, eftersom det innebär att de också måste konvertera till vattenburen värme, men många av dem tänker annorlunda nu med elpriserna. Har man pelletseldning så har man redan vattenburen värme så där finns inte det hindret.

Brist på pumpar ett problem

Även Sveborr gör en hel del kompletteringsborrningar till äldre anläggningar.

– I och runt Örebro var man tidig med geoenergi, men tyvärr borrades det lite för grunt – runt 60–70 meter i många fall. Där gör vi kompletteringsborrningar nu.

En faktor som dämpar efterfrågan är bristen på pumpar.

– Det är minst två månaders väntetid. I många fall kan vi göra så att vi borrar och tar betalt för det och sedan får kunden vänta på att få sin pump installerad. Men alla vill inte och jag har märkt att det gör att en del kunder vilar på hanen, säger Tomas Söderqvist.

Mikko Ojanne, Rototec
Foto: Anette Persson

Rototec, Mikko Ojanne, vd:

– Jag känner att det finns en oro. När våra konsulter räknar och ska presentera en 10–15 års plan för en potentiell kund som ska konvertera, så ser det just nu inte bra ut för geoenergin. Vi kan ju inte komma med glädjekalkyler utan måste vara realistiska och ta höjd för det som händer med elpriserna.

Vad tror du skulle hända om elpriser- na stannade på de höga nivåer vi haft de senaste två månaderna?

– Det skulle för det första vara en katastrof för industrin rent allmänt i Sverige men även spilla över på vår bransch och i så fall har vi några mörka år framför oss. Den som idag har fjärrvärme och hushållsel har en delad risk och då vill man inte gärna gå över till att bli 100 procent elberoende, säger Mikko Ojanne.

Prioriterar långsiktighet

Bland större kommersiella fastighetsägare ser han en osäkerhet kring stabiliteten och långsiktigheten.

– Man har sett att en krona plötsligt kan bli sex kronor. Blir det tolv kronor nästa gång? Företagare vill kunna tänka och planera långsiktigt och veta att det finns en förutsägbarhet. Det är stora beslut som ska fattas, kanske 50–200 borrhål och ett antal stora värmepumpar. Om elpriset stabilt hamnar på en högre nivå så är det mycket bättre än en svajig och osäker prisbild, just med tanke på långsiktigheten i investeringarna.

En del av elektrifieringen

– Vi har två stora och viktiga faktorer i energipolitiken idag. Den ena är infrastrukturen som måste rustas upp och den andra är hur själva produktionen ska gå till. Ska vi ha kärnkraft i framtiden, hur mycket kan vind- och solkraft ge och så vidare. Ovanpå det har vi elektrifieringen av hela samhället och vi ska inte glömma att värmepumpar också är en del av elektrifieringen.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Akademiska Hus: Tillförsikt trots höga elpriser

17 maj, 2022/0 Kommentarer

För Akademiska Hus har geoenergi länge varit en pusselbit i energiförsörjningen. Geoenergi vars låga driftskostnad nu utmanas av skenande elpriser, men som ändå kan ha goda framtidsutsikter. Det är en komplex fråga där såväl deras elavtal som installation av geoenergi på rätt plats och i rätt kombination med andra energislag spelar in.

Akademiska Hus vände tidigt blicken mot geoenergi, anläggningar för geoenergi har blivit en naturlig del i systemen för energiförsörjning på campusområden. Bolaget äger många campus, med många byggnader, och det ger både ett stort energibehov och i vissa fall mycket överskottsvärme. Ett exempel är de många datorhallarna som behöver kyla året runt.

Fokus på energibehov

Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

– Geoenergi är en del i våra tekniska lösningar för att försörja oss energimässigt. I vårt energi- och klimatarbete ser vi alltid först till att minska våra byggnaders energibehov. Därefter vill vi kunna ta tillvara och flytta överskottsenergi samt utnyttja sol och förnybar energi, vilket geoenergilösningar kan möjliggöra, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Han och hans kollegor överväger geoenergi vid nyproduktion såväl som vid uppgradering av energisystem – det görs sällan en total konvertering, men vid utveckling av en enskild byggnad. Geoenergianläggningar finns idag på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle, Örebro och snart i Alnarp utanför Malmö.

Geoenergi är gratis, men hur påverkar det Akademiska Hus att el som driver kyl- och värmepumpar är långt ifrån gratis just nu? En inte helt enkel fråga att svara på, betonar Fredrik Nyberg innan han gör ett försök. De skenande elpriserna går inte obemärkt förbi, men i vilken grad de påverkar och med vilken följd är en komplex fråga.

Kombinerade energilösningar

– Övrig energiförsörjning och infra- struktur spelar roll, och det gör även våra elavtal. Befintlig infrastruktur för försörjning kan motivera geoenergi som del av energiförsörjningen, samtidigt som geoenergi kan motivera en satsning på infrastruktur. Geoenergi och infrastruktur driver varandra.

Vanligast är att Akademiska Hus kombinerar leveransen av geoenergi med andra energislag. På så sätt skapar de en mer flexibel leverans och får en bättre leveranssäkerhet.

– Att koppla på geoenergi där vi redan har ett kyl- och värmenät, som exempelvis levererar fjärrkyla till våra byggnader, kan vara en god idé. Men förutsättningarna på våra campus ser olika ut, ett campus kan ha ett par lager för geoenergi och ett annat område har inget.

Det är lite tidigt att dra slutsatser om de ökade elpriserna, menar Fredrik Nyberg.

Elpriserna kräver kreativitet

– Kortsiktigt påverkas vi inte så mycket, beroende på vår elhandelsmodell. Vi kan även påverka vår energiproduktion på olika sätt, så än sitter vi ganska lugnt i båten. Men visst spelar det roll hur vi prioriterar våra satsningar framöver.

Med en hel del kyl- och värmepumpar i fastighetsbeståndet behöver de bli ännu mer kreativa, konstaterar han, och Akademiska Hus fortsätter att värdera geoenergi parallellt med andra energilösningar.

– Frågan är hur stor differens det blir över tid mellan driftskostnaden för geoenergilösningar och annan värme och kyla. Förutsättningarna för geoenergi kan komma att minska, elpriserna kan göra den mindre lönsam.

Men prisutvecklingen är inte hela sanningen, påpekar Fredrik Nyberg. Det handlar också om hur energimarknaden utvecklas sett till effekt, inte minst toppeffekt.

Toppeffekt i fokus

Campus Örebro

– Effekt blir mer och mer en fråga. Det kostar mycket att producera effekttoppar, och ofta förknippas dessa med klimatpåverkan. Där vi har tillgång till geoenergi skulle den kunna få en roll i att utjämna toppeffekter, det kan bli aktuellt att titta på sådana lösningar.

Det ligger i deras uppdrag att ständigt effektivisera byggnader och energibehov på campusområden och en väg kan vara att flytta energi mellan byggnader, beroende på säsong.

Klimatsmarta lösningar blir lätt komplicerade lösningar, men det behöver inte vara så, inte ens när elpriserna slår i taket, menar Fredrik Nyberg. Han har tillförsikt.

– Våra hållbarhetsmål har förändrats med åren, strategierna ser annorlunda ut idag. Det hållbara perspektivet måste inte sätta käppar i hjulet för kostnadseffektiva lösningar. Vi måste bara tänka smart, ha fokus på vår samtid och ha med oss att en väl byggd portfölj av lösningar gör oss starkare vid en förändring.

TEXT: MIA ISING

Max Åhman, Hannes Sonnsjö och Lars J Nilsson

”Det kommer det att finnas tillräckligt med el”

10 maj, 2022/1 Kommentar

Flexibel användning av el. Det är en av nycklarna när elektrifiering blir central i omställ- ningen till ett fossilfritt samhälle.

– Geoenergin har goda förutsättningar att bli en flexibel elkonsument, eftersom det är lätt att lagra värme, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Alltfler sektorer i samhället går mot elektrifiering. Inom såväl transporter som industri sker omställningen snabbt. I fastighetssektorn växer geoenergin som ett förnybart val för värme och kyla som sänker kostnader och ger fastighetsägaren egen rådighet över energisystemet.

Men räcker elen till allt som ska elektrifieras? Kommer efterfrågan öka snabbare än utbudet med ökande priser som följd och sämre konkurrenskraft för geoenergin? Är den här vinterns elpriser en försmak på vad som komma ska?

Hannes Sonnsjö är doktorand i miljö- och energisystem i projektet ”Elnätens politiska dimensioner” vid Lunds universitet. Han menar att frågan om elen kommer att räcka är en icke-fråga.

– Det kommer att byggas ut elproduktion utifrån efterfrågan. Om utbudet inte är tillräckligt kan de efterfrågande branscherna själva gå in och investera i el- eller vätgasproduktion.

Förnybart är billigt

Hans kollega, professor Lars J Nilsson är inte heller orolig över utbudet.

– Det kommer att finnas tillräckligt med el. Min bild är att förnybar el är billig. Om el blir den billigaste och primära energibäraren, då är elektrifiering den bästa vägen att gå.

Behovet av el i transportsektorn med elbilar för både person- och gods- transporter, en utbyggnad av tågtrafiken och elektrifiering av flygsektorn lyfts ofta fram som en utmaning för samhället och elsystemet.

– Elektrifieringen av transporter och för uppvärmning kräver inga stora mängder. Det kanske rör sig om 20 TWh mer i Sverige. Industrin däremot kan behöva upp mot 100 TWh ytterligare, jämfört med dagens användning på cirka 140 TWh per år.

Lägre genomsnittspris

Max Åhman är docent på samma av- delning på Lunds universitet som Lars J Nilsson och Hannes Sonnsjö. Han förutspår lägre elpriser på sikt.

– Priset för vindkraft ligger på historiskt låga nivåer. Vi kommer därför se lägre elpriser, men de kommer att fluktuera mer. Årets prisutveckling är en direkt effekt av höga priser på rysk naturgas och på utsläppsrätter. Att vi fasar ut kärnkraft har ingen stor effekt på elpriset, den ersätts av vindkraft. Men det gör att vi kan få perioder med höga priser, för det behövs något på marginalen som täcker upp när det inte blåser, förklarar han och fortsätter:

– Därför måste vi titta på hur vi ska göra för att Putin inte ska kunna vrida åt naturgaskranen. Vi kan göra vätgas när vi har överskott av el som kan lagras och användas för att balansera elsystemet. Vi kan investera i mer förnybar reservkraft. Vi kan också effektivisera och vi kan bli mer flexibla i hur vi konsumerar el. Kärnkraften däremot är en baskraft, den går inte gärna att använda som balanserande reservkraft.

Hannes Sonnsjö påpekar att den havsbaserade vindkraften är mer planerbar än den landbaserade.

– Ju större turbiner och ju bättre vindläge, desto mer planerbar blir den. Ju lättare det är för elhandlarna att göra prognoser, desto mindre behöver vi de snabba regleringarna. Det kommer i sin tur att ge oss mer förutsägbara priser.

Utnyttja natten

Lars J Nilsson lyfter geoenergins möjlig- heter att erbjuda en flexibel elanvändning och på så sätt avlasta elnäten och minska effektbehovet.

– Om elen kostar två kronor på dagen och 20 öre på natten kan du låta värmepumpen gå på natten och lagra överskottsvärmen eller utnyttja byggnadens termiska tröghet.

Lars J Nilsson tycker inte att det är något fel att använda el för uppvärmning.

– Fjärrvärme är bra i tätbebyggda områden, medan andra platser med fördel kan använda geoenergi med värmepumpar. Med ett helt förnybart system som består av sol-, vind- och vattenkraft, för det är där de stora potentialerna finns, blir el den primära energikällan. Jag ser inga problem att producera värme av el i ett sådant system.

Avlasta elnäten

Hannes Sonnsjö ser en möjlighet att vi är på väg mot ett starkt elektrifierat energisystem.

– Vi har ett överflöd av el om vi bara lyckas fånga in den. Det är elnäten som är den begränsande faktorn. Om geoenergin kan avlasta elnäten, genom automatisering och reglering, vinner alla på det.

När det gäller tillfälligt höga elpriser, som kommer att vara verklighet även framöver, manar Hannes Sonnsjö konsumenterna att minska sin elanvändning eller binda elpriset. Geoenergibranschen kan också bidra till en lugnare tillvaro för kunderna, menar han.

– Kanske kan man sälja ett helt tjänstepaket där en jämn och fast elkostnad ingår i priset. Det kan vara läge att titta på nya affärsmodeller i en verklighet med skiftande elpriser.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

En komplex marknad som kräver ständig balans

3 maj, 2022/0 Kommentarer

Elmarknaden är komplex. Näten måste i varje ögonblick vara i balans, det vill säga den el som produceras måste också konsumeras. Samtidigt är länderna i Europa mer eller mindre sammankopplade i en gemensam marknad. Borrsvängen reder ut begreppen och hur elmarknaden fungerar.

För att förstå kravet på balans måste vi skilja på två centrala begrepp: energi och effekt.
Energi är den mängd el (eller annan form av energi) som produceras och används under en given tidsperiod, till exempel en timme, ett dygn eller ett år. Effekt är den mängd energi som produceras och används vid en given tidpunkt.

Överfört till elektriskt drivna apparater och maskiner är effekt ett mått på apparatens arbetsförmåga och mäts i watt (W). Energi beskrivs som effekt gånger tid och mäts i wattimmar (Wh). En kaffebryggare med hög effekt kan brygga mycket kaffe på kort tid (med kaffekannans storlek som begränsning av volymen). Då går det åt relativt mycket energi på kort tid. Elkranen står fullt öppen. Men när kaffet väl är bryggt är energiåtgången betydligt lägre, då den effekt som krävs för att hålla kaffet varmt är låg. Elkranen är strypt och endast en tunn stråle strömmar genom ledningen.

Elbrist

När det pratas om elbrist kan det avse såväl energi som effekt. Sverige har ett stort överskott av elenergi som exporteras. Vi har med andra ord ingen brist på elenergi. Samtidigt har vi ett underskott på effekt under årets kallaste timmar, vilket gör att vi då måste importera el. Då står alla elkranar fullt öppna samtidigt och elproduktionen i Sverige räcker inte för att fylla alla ledningar i hela landet med ström.

Kapacitetsbrist

Utöver effektbrist kan delar av landet även drabbas av kapacitetsbrist. Kapacitetsbrist uppstår när kraftnätet inte klarar av att överföra den effekt som faktiskt finns till ett specifikt geografiskt område. Det kan vara överföring från vattenkraftverk i Norrland till elanvändare i södra Sverige. Det kan också röra sig om överföring inom ett elområde, till exempel till en stad där nya industrier har etablerat sig.

Karta över sverige indelat i fyra elområden

Sverige är indelat i fyra elområden med olika prissättning och tillgång till de stora baskraftslagen vatten- och kärnkraft.

Sverige har fyra elområden

EU-kommissionen krävde under våren 2010 att Svenska kraftnät, som driver det svenska stamnätet, måste hantera överföringsbegränsningar på ett sätt som inte diskriminerar användare i andra delar av Europa. Bakgrunden var att Dansk Energi hade anmält Svenska kraftnät för att man under perioder av stor efterfrågan begränsade exporten av el till Danmark. Detta gjordes för att stamnätet inte räckte till för att överföra el från norra till södra Sverige och vidare till europeiska länder.

Lösningen blev att landet delades in i fyra elområden 2011, utifrån de fysiska begränsningar som finns i olika delar av stamnätet: Luleå SE 1, Sundsvall SE 2, Stockholm SE 3 och Malmö SE 4.

Indelningen har lett till olika prissättning, beroende på tillgången till el inom respektive elområde. Elområde 1 och 2 har i regel överskott på el, vilket ger lägre priser, medan elområde 3 och 4 i regel har underskott på el, vilket ger högre priser.

Gränserna för de olika elområdena har dragits i områden där näten inte räcker till och därför behöver förstärkas i framtiden. Tanken är att prisskillnaderna ska jämnas ut på sikt, i takt med att stamnätet förstärks. Priserna ska också ge signaler till marknaden var det är mest lönsamt att investera i ny elproduktion.

Nord Pool och Europa

Sveriges fyra elområden är en del av totalt 15 elområden på den nordisk-baltiska marknaden. Elen handlas på den nordiska elbörsen Nord Pool. Här flödar elkraften från områden med överskott till områden med underskott på marknadsmässiga grunder, utan hänsyn till nationsgränser.

Utöver den nordisk-baltiska marknaden är Sveriges elmarknad direkt sammankopplad även med Tyskland och Polen och indirekt med i princip hela Europa. Det finns en politisk vision att skapa en gemensam elmarknad för hela Europa och de europeiska elbörserna är kopplade till varandra sedan 2014.

Så sätts priset på el

Elen på Nord Pool auktioneras ut per megawattimme för varje timme dagen innan den ska levereras. Säljare är naturligt nog elproducenterna. Köpare är elhandelsföretag och stora, elintensiva industrier. Priset påverkas av vädret, eventuella produktionsstopp och möjligheten att importera och exportera el till grannländerna.

Priset sätts av hur mycket den sist producerade kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan kostar. De kraftslag med lägst rörlig kostnad, det vill säga sol-, vind- och vattenkraft, köps först. Därefter antas bud från dyrare produktionsanläggningar som kraftvärme och kärnkraft. Sist köps fossil kraft från kol, olja och naturgas, då dessa har mycket höga rörliga kostnader. Om efterfrågan på el är stor styrs därför elpriset av den fossila elproduktionen.

Så mycket el produceras

I Sverige produceras normalt mellan 140 och 160 terrawattimmar el (TWh). Elanvändningen ligger mellan 135 och 145 TWh. Vi nettoexporterar med andra ord normalt sett el till omvärlden. 2021 producerades 165,6 TWh el. Av dessa exporterades 33,3 TWh och 8,0 TWh importerades. Nettoexporten landade därmed på 25,3 TWh 2021. En terrawattimme motsvarar en miljard kilowattimmar.

Källor: Svenska kraftnät, Energimarknads- inspektionen, Energiföretagen

Högtryck för värmepumpar

28 februari, 2022/0 Kommentarer

Anders Mårtensson, vd för SKVP.
FOTO: SKVP.

Under tredje kvartalet såldes värmepumpar i Sverige för 2,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 19 procent jämfört med samma period förra året. Det innebär att försäljningen under Q1-Q3 uppgått till 7,2 miljarder vilket motsvarar en procentuell ökning med 16 procent.

För bergvärmepumpar är ökningen 18 procent på villasidan och 16 procent på fastigheter.

– Det är glädjande att konstatera att även tredje kvartalet visar på en ökad försäljning för samtliga kategorier där fastighetssidan sticker ut med sin fortsatta starka återhämtning, säger Anders Mårtensson, vd på SKVP. Nu får vi se om årets sista kvartal följer samma positiva trend. 2021 har i sådana fall potential att bli ett bra värmepumpsår.

Anders Mårtensson tillträdde sin post i somras, i den då avklingande pandemin. Han kan konstatera att kyl- och värmepumpsbranschen klarat sig bra.

– Dels har vi klarat pandemin bra, dels ligger de produkter våra medlemmar arbetar med helt rätt i tiden. De är en viktig del av arbetet med omställningen till ett mer hållbart samhälle, så det finns ingen anledning att inte tro på fortsatt tillväxt.

Fler skäl för optimism

Det finns ytterligare skäl till optimism och framtidstro i kyl- och värmepumpbranschen:

– I Sverige ligger vi före stora delar av omvärlden. Vi hade vår stora uppgång på pumpsidan för ungefär 20 år sedan och snart kommer utbytena igång på allvar. Hur det går med tillväxten kan man inte sia om, men att äldre värmepumpar kommer att behöva bytas ut under de kommande åren vet vi, säger Anders Mårtensson.

Längre leveranstider

Han är medveten om att bristen på halvledare har orsakat leveransförseningar och kommenterar den oro som finns på vissa håll i brunnsborrarbranschen att det ska drabba projekten på villasidan:

– Halvledarbristen är inte direkt kopplad till pandemin utan beror på det faktum att efterfrågan på halvledare överstiger produktionskapaciteten. Jag upplever att det finns en brist, men att man har kunnat hantera den. Åtminstone har det inte blivit stopp i leveranserna någonstans, men ledtiderna kan vara något längre, säger Anders Mårtensson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON GRAF: SKVP

Marknaden vill alltid ha balans

21 februari, 2022/0 Kommentarer

Christian Kopfer är råvaruanalytiker på Handelsbanken.
FOTO: HANDELSBANKEN

I spåren av pandemin har råvarupriserna stigit exceptionellt under året. Med det har följt stora prisökningar på varor, material, reserv- delar och drivmedel.

Borrsvängen ringde Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, för att få svar på vad prisökningarna beror på och hur länge de kommer att bestå.

Både priserna på råvaror och frakt har stigit kraftigt under 2021. Osäkerheten har gjort att borrprojekt har stoppats upp. Enligt Christian Kopfer är prishöjningarna att betrakta som tillfälliga och kommer att sjunka tillbaka under 2022.

– Men när vi tittar tillbaka på 2021 kommer vi sannolikt se att det är det mest extrema råvaruåret någonsin. Vi har aldrig tidigare haft sådana exceptionella uppgångar av priset på råvaror.

Skälet till de kraftiga prishöjningarna är att alla stora, utvecklade ekonomier drabbades av pandemin samtidigt. Följden har blivit att alla också gasar sig ur pandemin samtidigt.

– I en normal konjunktur råder det alltid lite olika situationer runtom i världen. Nu har det blivit högkonjunktur vid samma tidpunkt i princip i hela världen, förklarar Christian Kopfer och fortsätter:

– Det påminner om 2009, efter finanskrisen. Många regeringar fick då kritik för att man gasade för lite. Vi har nu sett ett brett gensvar på den kritiken från alla stora ekonomier, både i finans- och penningpolitiken.

Det har gjort att många flaskhalsar har uppstått på råvarusidan, med brist sett till efterfrågan inom mer eller mindre samtliga områden: olja (inklusive plaster), järnmalm, stål, kol och annan energi, industrimetaller, pappersmassa, sågade trävaror, livsmedel – allt.

– Det här skapar inflation. De höga stålpriserna till exempel driver upp priserna på allt från bilar till material i exempelvis borrbranschen.

Strävar efter balans

Men marknadens inneboende krafter strävar alltid efter balans. Med högre råvarupriser ökar prospekteringarna i gruvindustrin och därmed produktionen – med sjunkande priser som följd. I Kina syns nu dramatiska prisfall på stål och pappersmassa.

– Det är råvarornas förbannelse. Ju roligare partyt är, desto kraftigare blir ofta baksmällan. Samtidigt har de höga energipriserna tvingat basindustrin i Kina att minska produktionen, vilket drar ner hela ekonomin. Risken för en lågkonjunktur 2022 har definitivt ökat på senare tid.

Spekulativt

Råvarumarknaden är lite speciell. Delar av den styrs inte bara av utbud och efterfrågan. Råvaror som olja och metaller påverkas av att det även finns ett finansiellt intresse med i bilden.

– De handlas på råvarubörser där finansiella aktörer i hög omfattning sätter priset. Hos vissa råvaror, som olja och metaller, finns därför ett spekulativt inslag, där priset även styrs av förväntan på framtiden. Priset på andra råvaror, som stål, är däremot mer en spegelbild över hur situationen är just nu.

Christian Kopfer tror inte på en återgång till de råvarupriser som rådde innan pandemin.

– Råvarupriser är alltid på väg någonstans, det finns egentligen inget prisläge vi kan betrakta som normalt. Vi pratar i stället om snittcykelpriser. Jag tror vi går mot en försvagning nästa år och att priserna rör sig mot ett sådant snittcykelläge. Men de kommer att ligga fortsatt högre än före pandemin. Bristsituationen kommer däremot inte att fortsätta, marknaden löser efterfrågesituationen med högre utbud. En brist ligger därför aldrig kvar över tid.

TEXT: LARS WIRTÉN

Så tar du betalt för värdet

14 februari, 2022/0 Kommentarer

Med höjda material- och leverantörspriser måste även priserna mot kund höjas. För att lyckas ska du inte använda dina egna ökade kostnader som argument.

– Priset är inte det första kunden tittar på. Därför ska du inte dra uppmärksamheten till priset genom att prata om höjda kostnader, säger affärscoachen Anders Rehnberg.

Anders Rehnberg, affärscoach. FOTO: PRIVAT.

Anders Rehnberg har i 30 år drivit konsultfirman Privilegium Group. Han hjälper framför allt internationella företag att bli bättre på att sälja och, inte minst, ta betalt samtidigt som kunden blir mer nöjd. Grunden är att gå från kostnadsbaserad till värdebaserad prissättning.

– Hos de flesta säljare och företag finns en inbyggd tro att priset är väldigt viktigt för kunderna. Det är det inte. När jag pratar med inköpare visar det sig att priset hamnar på kanske åttonde plats av vilka faktorer som avgör ett beslut. Tillförlitlighet och kvalitet går exempelvis långt före.

Anders Rehnberg menar att den säljare som presenterar priset som om det vore viktigt för kunden, gör sig själv en björntjänst.

– Desto mer du själv uppmärksammar priset drar du kundens intresse dit. Plötsligt diskuterar du något som egentligen är ointressant för kunden och hamnar i detaljfrågor. Du ger själv kunden ammunition att börja pressa priset.

Anders Rehnberg påminner om att kunden har kommit till eller pratar med dig av en anledning. De vill antagligen köpa av dig.

– Om du då säger att du står för värde och kunnande, då får du bort prisdiskussionen. Det här handlar mycket om hur du presenterar ditt erbjudande för kunden.

– För företagskunder är ofta ditt pris bara en liten del av det din kund i sin tur säljer. Därför betyder ditt pris oftast väldigt lite.

Två värden

I dagens läge, med ökade råvaru-, material- och leverantörskostnader, är det viktigt att inte fastna i en diskussion kring de egna kostnaderna, menar Anders Rehnberg. Kunden köper aldrig leverantörens kostnader. Det är alltid värdet av det du levererar som kunden är beredd att betala för. Anders Rehnberg pekar på två huvudområden som i regel är bra att argumentera för:

Sparade kostnader, till exempel att din leverans håller länge.
Minskade risker, till exempel att din erfarenhet borgar för färre fördyrande misstag.

Förutom att fokusera på värdet av din leverans finns det några fler grundpelare för att försvara ditt pris:

Var annorlunda. Undvik att kopiera konkurrenternas erbjudanden. Lägg till nyttiga tjänster och värden, till exempel rådgivning och garantier.
Välj dina kunder. Definiera vilka problem du löser bäst och hitta kunder som har de problemen. Kunder som kan borra själva kanske outsourcar den delen för att det är bekvämt. Det är inte ett problem det går att ta särskilt bra betalt för.
Be om referenser. Erbjud att skriva förslag som kunden sedan godkänner.

Undviker är bättre än får

När det gäller privatkunder gäller inte alltid samma utgångspunkter. Här finns en annan psykologi att ta hänsyn till.

– Ett effektivt sätt är att lyfta fram att kunden undviker något negativt med din tjänst, till exempel vattenbrist, i stället för att fokusera på den positiva effekten, säker tillgång på färskt och friskt vatten. Det är inte lika effektivt.

Ett annat knep är att erbjuda en klart enklare men billigare tjänst vid sidan av din ordinarie.

– Då börjar kunderna köpa den bra tjänsten av dig och föredrar dig framför konkurrenten.

Det här beror på att hjärnan har ett automatiskt beslutssystem som säger att tjänsten med det högre priset är bättre. Den skickar en signal till den tänkande hjärnan att köpa den tjänsten av dig, men överväger inte att konkurrentens motsvarande tjänst är lika bra. Din framstår som mer premium.

Anchoring

Även det omvända fungerar gentemot privatkunder och kan vara värt att pröva, även i kombination med ovanstående. Inför en betydligt dyrare premiumtjänst jämfört med din ordinarie tjänst. Då framstår den som väldigt prisvärd. Den här metoden kallas anchoring.

– En pub i närheten där jag bor i London hade två sorters vin, ett för 18 pund och ett för 25 pund. Nästan inga gäster valde det dyrare, varför krögaren övervägde att ta bort det. Jag gav honom rådet att i stället ta in ett tredje, betydligt dyrare vin på menyn. Han la till ett vin för 45 pund, och plötsligt valde alla kunder 25-punds-vinet framför det billiga.

Den här psykologin fungerar dock generellt inte gentemot företag. Där är fler personer inblandade i beslutet och det finns en inköpsprocess, just för att skydda sig mot den typen av psykologiska mekanismer.

Passa på att höja

Anders Rehnberg menar att när leverantörskostnaderna ökar är det läge att höja även din egen ersättning.

– Har du en kostnadsbaserad prissättning kommer du alltid att ligga lite för lågt i pris. Ta chansen att höja priset, men var samtidigt beredd att gå tillbaka om du inte kan försvara det. Det är aldrig fel att ta så mycket betalt du kan. Du ska aldrig känna att du ”luras” om du höjer priset. Det är snarare tvärtom, det är marknaden som alltid trycker ner dina priser.

Fast totalpris

Det enklaste sättet att undvika diskussioner om höjda leverantörskostnader är att erbjuda ett fast totalpris, i stället för att redovisa vad varje del kostar.

– Det finns en risk inbyggd i varje projekt. Om du som leverantör tar den risken och tar höjd för det i priset tycker kunden det är jättebra. Då får du fördelar av din expertis. Om du däremot säljer per borrmeter och jobbar snabbare och snabbare får du mindre betalt i längden.

Anders Rehnberg tycker annars att det är ett fall framåt att ta betalt per borrmeter jämfört med per timme, eftersom det är ett sätt att ta betalt för resultatet. Men han är inte helt nöjd med modellen.

– Finns det ett större värde för kunden att du borrar 70 meter i stället för 60? Nej, kunden vill ha vatten, oavsett djup. Ge ett fast pris som garanterar vatten och ta höjd för risken. Det kommer kunden att vara mer nöjd med och vara beredd att betala för.

Tänk som kund

Anders Rehnberg har själv en ledstjärna i hur han tar betalt: tänk som en kund men agera som en ägare.

– Du måste värna ditt pris, det är det enda du får ut från kunden. Oftast tänker vi som leverantörer, har fokus på priset, ger rabatter och tror kunden blir nöjd med det.

– Kom ihåg att så länge kunden köper av dig så är ditt pris lägre än det värde som kunden upplever. Du ska inte få kunden att bli glad över priset utan över tjänsten du levererar.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

Gott om jobb – men prishöjningarna svider

7 februari, 2022/0 Kommentarer

Hur har covid påverkat affärerna och hur ser det ut framöver, med prishöjningar och försenade leveranser? Borrsvängen har gjort en rundringning till några medlemsföretag.

Gävle Brunnsborrning, Lars Pålholm:

– Jag trodde att marknaden skulle slockna när pandemin kom, men så blev det inte. Däremot märker vi nu att det börjar bli problem att få fram värmepumpar, på grund av bristen på halvledare. Det är tre månaders leveranstid och det tror jag att vi kommer att bli negativt påverkade av framöver.

– Framför allt räknar jag med att det är villasidan som blir lidande. De stora byggena är planerade på ett annat sätt och man stoppar inte dem på grund av leveransförseningar, så de lär inte påverkas.

– Diesel, stål och plast har blivit dyrare och vi har höjt våra priser. Vi jobbar bara med borrning för vvs-entreprenörer och aviserade vår prishöjning två månader i förväg. Det är prishöjningen på diesel som är det stora problemet, höjningen på slang och foderrör är ingenting i jämförelse med det. Jag har räknat ut att priset per borrmeter har stigit med tio kronor de senaste månaderna i takt med att dieseln blivit dyrare och med tanke på att vi borrar 100 000 meter om året blir det stora pengar – kostnader som i slutänden drabbar kunden.

Jörgen Sjöberg, Rehn & Sjöberg.

Rehn & Sjöberg, Jörgen Sjöberg:

– Vi har haft jobb som vanligt och klarat oss från att bli sjuka. Däremot har det uppstått merkostnader på mellan 10 000 och 15 000 kronor per hål, på grund av de höjda dieselpriserna.

– Jag har kunnat ta ut merkostnaderna genom prishöjningar. Vi är alltid snabba med att höja priserna. Det medför i och för sig att vi tappar lite jobb i början, men det är bättre att höja snabbt och lite i taget än att ligga sist med prishöjningen, för då blir den så väldigt stor.

– Vi har lagt in i våra överenskommelser att dieselpriset är rörligt och i alla större projekt där vi anlitas som underentreprenör kräver jag att få se detaljerna innan vi prissätter. Foderrören har blivit ungefär 100 kronor dyrare per meter. Vi köper stora mängder, en hel lastbil i taget, för att åtminstone få ner transportpriset lite. Det blir ju dyrare för oss som är en bit ifrån centrallagren än vad det är för företagen precis i Stockholmstrakten.

– Jag tror inte att priserna kommer att gå ner igen, särskilt inte dieseln. Men även priserna på borrning kommer att ligga kvar tror jag. Men att installationen av geoenergi blir 15 000 kronor dyrare är trots allt marginellt med tanke på att villapriserna gått upp 30–40 procent de senaste fem åren samtidigt som vi har så låga räntor. Folk bryr sig inte, är min erfarenhet – de vill bara ha jobbet gjort.

Mullsjö Brunnsborrning, Ulf Carlsson:

– Pandemin har framför allt påverkat kundrelationerna på det sättet att man inte kunnat träffas fysiskt på samma sätt som vanligt. Det mesta har fått skötas via telefon och mejl. Men rent arbetsmässigt har vi kunnat jobba på som planerat, det var bara precis i början när vi hade ett jobb precis vid en vårdcentral som vi fick skjuta på. Ingen av våra medarbetare har varit sjuka.

– Beläggningsmässigt har vi haft så mycket att göra som vi har klarat av – det har varit väldigt bra beläggning både vad gäller maskiner och mantimmar. Folk har ju inte kunnat resa och då har de satsat på bostaden i stället, jag har förstått att en del har passat på att tidigarelägga sin investering i geoenergi.

Vattenhuset, Per Norman:

– Det korta svaret är att det varit i stort sett oförändrat. Vi har ju även en verksamhet med butik, vvs och drift och man kan säga att det har blivit färre förfrågningar, men att utfallet blivit bättre eftersom de som hör av sig också köper. Däremot har vi fortfarande problem att få tag i kompetent personal.

Thomas Torefeldt, Veidekke Grundläggning.

Veidekke Grundläggning, Thomas Torefeldt:

– Det blev en tydlig dip under våren 2020 då läget var väldigt osäkert och man avvaktade med starten på ett antal projekt. Men från sommaren samma år har det rullat på som vanligt.

– Den största delen av vår verksamhet är grundläggning men efter förvärvet av Nibu Borr häromåret har vi ett par riggar som går på brunnsborrning. Totalt är vi 60 medarbetare och klarade oss med bara ett fåtal sjukdomsfall under pandemin.

– Vi har än så länge inte drabbats av leveransförseningar, men jag misstänker att det kan bli sådana när det gäller vissa artiklar som borr- och pålrör. Däremot har det blivit svårare att hitta transporter till rätt pris och det gäller även inom Sverige.

– Stålpriserna har ökat hela tiden, vilket betyder att artiklar både till borrning och grundläggning blivit dyrare och dyrare. Priserna har kunnat höjas med bara en eller två veckors varsel och tidvis har vi fått skriva in i avtalsvillkoren att vi reserverar oss för stålpriserna. Det har mottagits med viss förståelse men det har också blivit förhandlingar om vem som ska stå för risken – klart är att hela byggbranschen träffats av stålprishöjningarna, även om det verkar ha stabiliserat sig nu.

– Nu står vi i ett läge med rejält mycket högre stålpriser än för ett år sedan och dras dessutom med transportbekymmer och kraftigt höjda dieselpriser. Det återstår att se hur marknaden klarar av det här på sikt.

Norrfjärdens Brunnsborrning, Mikael Lindman:

– För oss har pandemin inte påverkat, vi har haft samma eller rentav lite högre beläggning än vanligt.

– Det som har hänt är att priserna gått upp och det gör att vi också får höja våra priser till kund. Det gäller material som foderrör och plastslang och kanske kan prishöjningarna påverka på sikt, det återstår att se.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

Råvaruleveranser utmanar leverantörerna

31 januari, 2022/0 Kommentarer

Försenade råvaror, höjda priser och jakt på containrar. Det är tuffa tider för de leverantörer borrbranschen är beroende av.

Leverantörerna har svårt att få tag i varor, och till vilken kostnad vet de inte alltid. Men de har samtidigt fulla orderböcker och gör vad de kan för att i sin tur leverera i rätt tid till rätt pris.

De som förser borrbranschens leverantörer med råvaror och komponenter har prislistor som mer eller mindre satts ur spel. Leverantörer Borrsvängen talat med har problem att få fram råvaror och produkter inom främst gummi, stål och plast. De räknar med prisökningar, men i vilken omfattning vet de ibland inte förrän varorna står utanför dörren.

Hand i hand med ökade råvarupriser går containerbrist och långa leveransförseningar. Pandemin har fört med sig rekordhöga priser på containrar från exempelvis Kina – här är ökningar med över tusen procent verklighet.

Leverantörerna gör vad de kan för att få fram de varor kunderna efterfrågar. Den egna prissättningen tacklar de på lite olika sätt, men alla är angelägna om att inte förlora kunder, för det är tryck i marknaden.

Ola Håkansson, vd EMS Teknik.

EMS Teknik, Ola Håkansson vd, Åhus:

– Vår personal har klarat sig bra från covid, både här i Sverige och i Norge och Finland, och försäljningen har varit stabil. Jag är överraskad att det fortfarande går bra, vi var beredda på det värsta. Men vi är i en bransch med vattenrelaterade produkter, vi är grossister i pumpar och tillbehör och levererar anläggningar till brunnsborrare, och vatten är ju livsavgörande. Det och att vi på förhand hade ett rejält lager har nog räddat oss.

– Men visst har pandemin påverkat oss. Just nu ägnar två medarbetare dagarna åt att ringa runt och jaga komponenter, vi måste köpa in från fler håll än vi brukar. Det kan vara 140 dagars ledtid för glasfibertankar och då får vi erbjuda kunden ståltankar som gör samma jobb. De är lite tyngre och det är inte riktigt samma sak, men vi erbjuder en lösning.

– Vi har drabbats av prisökningar på både råvaror och frakt, på koppar till elmotorer och stål till pumpar såväl som på frakt från USA. Vi har tillverkning av egna produkter i Taiwan och där och i USA är det containerbrist. Vi lever med rörliga prislistor från våra leverantörer, men försöker behålla vår egen prislista. Den revideras först i mars, vi försöker rida ut det.

– Ett brett sortiment ger möjlighet att leverera alternativ och vi kan inte se några större konsekvenser för våra kunder i borrbranschen. Många har trots allt förståelse och är till och med förvånade att vi klarar våra leveranser. Dessvärre ser jag inte riktigt slutet på hur marknaden påverkas.

Matthew Skinner, försäljningschef Scandia Pumps.

Scandia Pumps, Matthew Skinner försäljningschef, Fjärås:

– I stort sett har de förändringar vi tvingats göra under pandemin varit positiva. Vi har lyckats arbeta effektivt från hemmakontoret och har organiserat möten och kontakter på ett sätt som minimerar spridningen av covid. Ingen har testat positivt.

– Vi är helhetsleverantör av tekniska lösningar för vatten och avlopp, i samarbete med globala partners. För det mesta får vi tag i de komponenter vi behöver, men vi har varit tvungna att ha minst två leverantörer för alla nyckelprodukter. De flesta produkterna tillverkas inom Europa, men det har blivit svårt att bibehålla lagernivåerna på dem vi importerar från Asien, på grund av brist på containrar. I och med att vi säkerställt att vi har alternativa leverantörer av likvärdiga produkter har vi stort sett lyckats hålla lagernivåerna.

– Vi har fått prishöjningar för samma produkter flera gånger på ett år, vilket gjort det väldigt svårt att hålla koll på priserna. Priserna på några nyckelprodukter har ökat mer än vi någonsin upplevt.

– Leveranserna till borrbranschen klarar vi tack vare våra lojala kunder, som under pandemin accepterat att vi levererar en likvärdig produkt när vi inte får tag i ordinarie.

– Om jag ser slutet på problematiken? Självklart!

Driconeq, Johan Åhs försäljningschef borrör och utrustning, Sunne:

– I början av pandemin dippade vi, i en annars stabil tillväxt, och då drog vi ner på bemanningen och ansökte om statligt stöd. Men plötsligt ökade det i orderboken igen. Vi har gått samman med Mincon, som har fokus på teknikutveckling, och tillsammans kan vi möta efterfrågan. Vi har bara haft ett par fall av covid, alla säljare har arbetat hemifrån under pandemin.

– Driconeq köper in råvaror, bearbetar dem och levererar rör och utrustning. Materialbristen är fortfarande ett dilemma. Vi får tag i råvaror och komponenter, men leveranstiden är nu runt sex månader, mot åtta veckor. När vi gör en beställning händer det att vi får priset först när vi får varan. Priserna har skenat upp mot 50 procent och jag sitter med problemet att i min tur inte kunna ge ut prislistor, jag vet inte vad saker kostar från dag till dag.

Prishöjningarna ger konsekvenser för borrbranschen, vi måste hela tiden se över våra materialkostnader. Vi höjer materialpriset, inget annat, och det får vi full förståelse för.

– Vi både har fabriker och levererar varor globalt, det är en utmaning. Så fort du ska lasta en båt blir det problem, vi ska ha iväg sju containrar i december och jagar containrar för fullt. 30 fots containrar från Kina exempelvis är tre gånger så dyra nu.

– Det är inte lönt att gråta över hur det ser ut, men du måste vara smart och ha kunskap för att reda ut det. Allt sker med fördröjning och till priser vi inte kan ana, och jag kan tyvärr inte säga att jag ser slutet på det.

AquaExpert, Rolf Mastenstrand vd, Växjö:

– Vår orderingång har ökat under pandemin. I en tid av distansarbete och hemestrande har kunden haft tid att se över och åtgärda sin vattenkvalitet. Vi utvecklar och producerar vattenfiltersystem i rostfritt stål, och är agentur för europeiska leverantörer. Vi hade behövt rekrytera fler medarbetare och få in ytterligare kompetens, men det har varit svårt. Men all personal har gjort sitt yttersta för våra kunder. Vi har haft turen att ha friska medarbetare, vi såg tidigt till att distansarbeta så mycket som möjligt.

– Mest påtaglig för oss är råvarubristen och logistiken. Vi har hela tiden fått följa upp ordrar, en del länder har varit helt stängda samtidigt som det funnits varor att leverera. Men tack vare trycket i orderböckerna har vi också varit proaktiva och ökade tidigt vårt lager. Nu gör vi stödköp efter hand och tvingas då använda fler leverantörer än vanligt.

– Vi köper in stål och mässing och olika plaster och filtermaterial, och har fått rejäla prisökningar. Priserna på stål har ökat upp mot 40 procent och det kan vi inte hämta hem från våra kunder, särskilt inte under en offerts giltighet. Så vi har inte gjort några kontinuerliga prisjusteringar.

– Ledtiderna inom containertrafiken har ökat enormt, vi har fått ligga i för att få fram de containrar som har behövts. Den transatlantiska trafiken är svår, det är också ett problem med långa väntetider i hamnarna.

– Viss återhämtning har marknaden gjort, men jag tror vi får räkna med problem för transportsektorn en bra bit in i nästa år. Nu följer vi vilka länder som eventuellt står inför nya nedstängningar. Under tiden fortsätter vi att bygga lager, för snabba leveranser ut till våra kunder.

TEXT: MIA ISING FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

Kommuner saknar mandat mot privata pooler

14 oktober, 2021/0 Kommentarer

Joakim Nilsson, Karlskrona kommun.
FOTO: PRIVAT.

På många håll, särskilt i sydöstra Sverige, har torkan och vattenbristen på senare år varit påtaglig och ett högst märkbart problem både för konsumenter med privata brunnar och för kommunala vattenbolag.

Samtidigt anläggs det privata pooler i stor omfattning – pooler som kräver väldiga mängder vatten när de ska fyllas. Borrsvängen kollade läget med ett par kommuner och vattenförvaltare om vad som egentligen gäller.

– Om vi har gått ut med ett bevattningsförbud är det solklart: Då får man inte fylla några pooler. Men det är å andra sidan det enda mandat och de enda muskler vi har. I övrigt kan vi bara ge tips och råd för att spara på vatten, det vill säga att fylla poolen långsamt och att helst göra det nattetid när belastningen på nätet är låg, säger Joakim Nilsson, kvalitetschef på VA- och Hamnavdelningen i Karlskrona kommun.

Utöver problemet med den stora vattenåtgången kan en fyllning av en stor pool sänka trycket i ett litet vattenledningsnät så mycket att det uppstår problem med missfärgning av vattnet.

Förutom de bygglovspliktiga poolerna har han på senare år sett en ökning av stora, uppblåsbara pooler. De tar också stora mängder vatten och till skillnad från byggda pooler måste de tömmas helt och fyllas igen efter och inför varje säsong.

– Tömningen är en annan sak som är värd att nämna. Egentligen ska man avklorifiera vattnet innan man tömmer poolen; vi vill inte ha ut allt det kloret varken i naturen eller i spillvattennätet. Men våra möjligheter att kolla är mycket begränsade. Jag hade egentligen önskat att vi hade mer att ta till när det gäller poolerna än det allmänna bevattningsförbudet, för jag tycker att man ska använda vårt gemensamma dricksvatten på ett förnuftigt sätt, säger Joakim Nilsson.

Suzan Nilsson, tf VA-chef i Västerviks kommun. FOTO: PRIVAT.

Vad har då kommuner för praktiska möjligheter att kolla att poolfyllning – eller annan vattenanvändning som inte är tillåten vid bevattningsförbud – inte sker ändå, och vilka kan konsekvenserna bli?

Frågan går till Suzan Nilsson, tillförordnad VA-chef i Västerviks kommun.

– Vi åker ju inte ut och kontrollerar överallt utan vi får hålla oss till att informera i alla kanaler. Däremot händer det att grannar rapporterar att någon fyller poolen trots att det råder bevattningsförbud. Då kontaktar vi fastighetsägaren, som kanske har missat informationen. Vi är i första hand intresserade av att informera med hållbarhet i fokus och att fastighetsägarna ska samarbeta, inte av att bestraffa.

Rent teoretiskt kan kommunen stänga av vattnet till en fastighet där ägarna inte respekterar ett bevattningsförbud.

– Men än så länge har vi inte hamnat i ett läge där det blir fråga om sanktioner. Dessutom har vi en skyldighet att leverera vatten till hygien och matlagning, så i ett sådant fall hade vi behövt hänvisa till närmaste tappställe där man kan hämta vatten. Men vi vill alltså i första hand samarbeta och informera, säger Suzan Nilsson.

Västervik är en till ytan mycket stor kommun, särskilt i förhållande till grannkommunerna och vi producerar stora mängder dricksvatten.

– Jag kan inte säga att vi märker någon påverkan i produktionsvolym i samband med att folk fyller sina pooler. De enskilda fastigheternas förbrukning övervakas inte kontinuerligt och alla fastighetsägare tömmer inte heller sina pooler helt. Det brukar räcka med att sänka vattennivån något inför vintern. Detta gör att det inte går åt lika mycket vatten när poolsäsongen drar i gång igen, säger Suzan Nilsson.