Marknaden vill alltid ha balans

/0 Kommentarer

Christian Kopfer är råvaruanalytiker på Handelsbanken.
FOTO: HANDELSBANKEN

I spåren av pandemin har råvarupriserna stigit exceptionellt under året. Med det har följt stora prisökningar på varor, material, reserv- delar och drivmedel.

Borrsvängen ringde Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, för att få svar på vad prisökningarna beror på och hur länge de kommer att bestå.

Både priserna på råvaror och frakt har stigit kraftigt under 2021. Osäkerheten har gjort att borrprojekt har stoppats upp. Enligt Christian Kopfer är prishöjningarna att betrakta som tillfälliga och kommer att sjunka tillbaka under 2022.

– Men när vi tittar tillbaka på 2021 kommer vi sannolikt se att det är det mest extrema råvaruåret någonsin. Vi har aldrig tidigare haft sådana exceptionella uppgångar av priset på råvaror.

Skälet till de kraftiga prishöjningarna är att alla stora, utvecklade ekonomier drabbades av pandemin samtidigt. Följden har blivit att alla också gasar sig ur pandemin samtidigt.

– I en normal konjunktur råder det alltid lite olika situationer runtom i världen. Nu har det blivit högkonjunktur vid samma tidpunkt i princip i hela världen, förklarar Christian Kopfer och fortsätter:

– Det påminner om 2009, efter finanskrisen. Många regeringar fick då kritik för att man gasade för lite. Vi har nu sett ett brett gensvar på den kritiken från alla stora ekonomier, både i finans- och penningpolitiken.

Det har gjort att många flaskhalsar har uppstått på råvarusidan, med brist sett till efterfrågan inom mer eller mindre samtliga områden: olja (inklusive plaster), järnmalm, stål, kol och annan energi, industrimetaller, pappersmassa, sågade trävaror, livsmedel – allt.

– Det här skapar inflation. De höga stålpriserna till exempel driver upp priserna på allt från bilar till material i exempelvis borrbranschen.

Strävar efter balans

Men marknadens inneboende krafter strävar alltid efter balans. Med högre råvarupriser ökar prospekteringarna i gruvindustrin och därmed produktionen – med sjunkande priser som följd. I Kina syns nu dramatiska prisfall på stål och pappersmassa.

– Det är råvarornas förbannelse. Ju roligare partyt är, desto kraftigare blir ofta baksmällan. Samtidigt har de höga energipriserna tvingat basindustrin i Kina att minska produktionen, vilket drar ner hela ekonomin. Risken för en lågkonjunktur 2022 har definitivt ökat på senare tid.

Spekulativt

Råvarumarknaden är lite speciell. Delar av den styrs inte bara av utbud och efterfrågan. Råvaror som olja och metaller påverkas av att det även finns ett finansiellt intresse med i bilden.

– De handlas på råvarubörser där finansiella aktörer i hög omfattning sätter priset. Hos vissa råvaror, som olja och metaller, finns därför ett spekulativt inslag, där priset även styrs av förväntan på framtiden. Priset på andra råvaror, som stål, är däremot mer en spegelbild över hur situationen är just nu.

Christian Kopfer tror inte på en återgång till de råvarupriser som rådde innan pandemin.

– Råvarupriser är alltid på väg någonstans, det finns egentligen inget prisläge vi kan betrakta som normalt. Vi pratar i stället om snittcykelpriser. Jag tror vi går mot en försvagning nästa år och att priserna rör sig mot ett sådant snittcykelläge. Men de kommer att ligga fortsatt högre än före pandemin. Bristsituationen kommer däremot inte att fortsätta, marknaden löser efterfrågesituationen med högre utbud. En brist ligger därför aldrig kvar över tid.

TEXT: LARS WIRTÉN

Så tar du betalt för värdet

/0 Kommentarer

Med höjda material- och leverantörspriser måste även priserna mot kund höjas. För att lyckas ska du inte använda dina egna ökade kostnader som argument.

– Priset är inte det första kunden tittar på. Därför ska du inte dra uppmärksamheten till priset genom att prata om höjda kostnader, säger affärscoachen Anders Rehnberg.

Anders Rehnberg, affärscoach. FOTO: PRIVAT.

Anders Rehnberg har i 30 år drivit konsultfirman Privilegium Group. Han hjälper framför allt internationella företag att bli bättre på att sälja och, inte minst, ta betalt samtidigt som kunden blir mer nöjd. Grunden är att gå från kostnadsbaserad till värdebaserad prissättning.

– Hos de flesta säljare och företag finns en inbyggd tro att priset är väldigt viktigt för kunderna. Det är det inte. När jag pratar med inköpare visar det sig att priset hamnar på kanske åttonde plats av vilka faktorer som avgör ett beslut. Tillförlitlighet och kvalitet går exempelvis långt före.

Anders Rehnberg menar att den säljare som presenterar priset som om det vore viktigt för kunden, gör sig själv en björntjänst.

– Desto mer du själv uppmärksammar priset drar du kundens intresse dit. Plötsligt diskuterar du något som egentligen är ointressant för kunden och hamnar i detaljfrågor. Du ger själv kunden ammunition att börja pressa priset.

Anders Rehnberg påminner om att kunden har kommit till eller pratar med dig av en anledning. De vill antagligen köpa av dig.

– Om du då säger att du står för värde och kunnande, då får du bort prisdiskussionen. Det här handlar mycket om hur du presenterar ditt erbjudande för kunden.

– För företagskunder är ofta ditt pris bara en liten del av det din kund i sin tur säljer. Därför betyder ditt pris oftast väldigt lite.

Två värden

I dagens läge, med ökade råvaru-, material- och leverantörskostnader, är det viktigt att inte fastna i en diskussion kring de egna kostnaderna, menar Anders Rehnberg. Kunden köper aldrig leverantörens kostnader. Det är alltid värdet av det du levererar som kunden är beredd att betala för. Anders Rehnberg pekar på två huvudområden som i regel är bra att argumentera för:

  1. Sparade kostnader, till exempel att din leverans håller länge.
  2. Minskade risker, till exempel att din erfarenhet borgar för färre fördyrande misstag.

Förutom att fokusera på värdet av din leverans finns det några fler grundpelare för att försvara ditt pris:

  • Var annorlunda. Undvik att kopiera konkurrenternas erbjudanden. Lägg till nyttiga tjänster och värden, till exempel rådgivning och garantier.
  • Välj dina kunder. Definiera vilka problem du löser bäst och hitta kunder som har de problemen. Kunder som kan borra själva kanske outsourcar den delen för att det är bekvämt. Det är inte ett problem det går att ta särskilt bra betalt för.
  • Be om referenser. Erbjud att skriva förslag som kunden sedan godkänner.

Undviker är bättre än får

När det gäller privatkunder gäller inte alltid samma utgångspunkter. Här finns en annan psykologi att ta hänsyn till.

– Ett effektivt sätt är att lyfta fram att kunden undviker något negativt med din tjänst, till exempel vattenbrist, i stället för att fokusera på den positiva effekten, säker tillgång på färskt och friskt vatten. Det är inte lika effektivt.

Ett annat knep är att erbjuda en klart enklare men billigare tjänst vid sidan av din ordinarie.

– Då börjar kunderna köpa den bra tjänsten av dig och föredrar dig framför konkurrenten.

Det här beror på att hjärnan har ett automatiskt beslutssystem som säger att tjänsten med det högre priset är bättre. Den skickar en signal till den tänkande hjärnan att köpa den tjänsten av dig, men överväger inte att konkurrentens motsvarande tjänst är lika bra. Din framstår som mer premium.

Anchoring

Även det omvända fungerar gentemot privatkunder och kan vara värt att pröva, även i kombination med ovanstående. Inför en betydligt dyrare premiumtjänst jämfört med din ordinarie tjänst. Då framstår den som väldigt prisvärd. Den här metoden kallas anchoring.

– En pub i närheten där jag bor i London hade två sorters vin, ett för 18 pund och ett för 25 pund. Nästan inga gäster valde det dyrare, varför krögaren övervägde att ta bort det. Jag gav honom rådet att i stället ta in ett tredje, betydligt dyrare vin på menyn. Han la till ett vin för 45 pund, och plötsligt valde alla kunder 25-punds-vinet framför det billiga.

Den här psykologin fungerar dock generellt inte gentemot företag. Där är fler personer inblandade i beslutet och det finns en inköpsprocess, just för att skydda sig mot den typen av psykologiska mekanismer.

Passa på att höja

Anders Rehnberg menar att när leverantörskostnaderna ökar är det läge att höja även din egen ersättning.

– Har du en kostnadsbaserad prissättning kommer du alltid att ligga lite för lågt i pris. Ta chansen att höja priset, men var samtidigt beredd att gå tillbaka om du inte kan försvara det. Det är aldrig fel att ta så mycket betalt du kan. Du ska aldrig känna att du ”luras” om du höjer priset. Det är snarare tvärtom, det är marknaden som alltid trycker ner dina priser.

Fast totalpris

Det enklaste sättet att undvika diskussioner om höjda leverantörskostnader är att erbjuda ett fast totalpris, i stället för att redovisa vad varje del kostar.

– Det finns en risk inbyggd i varje projekt. Om du som leverantör tar den risken och tar höjd för det i priset tycker kunden det är jättebra. Då får du fördelar av din expertis. Om du däremot säljer per borrmeter och jobbar snabbare och snabbare får du mindre betalt i längden.

Anders Rehnberg tycker annars att det är ett fall framåt att ta betalt per borrmeter jämfört med per timme, eftersom det är ett sätt att ta betalt för resultatet. Men han är inte helt nöjd med modellen.

– Finns det ett större värde för kunden att du borrar 70 meter i stället för 60? Nej, kunden vill ha vatten, oavsett djup. Ge ett fast pris som garanterar vatten och ta höjd för risken. Det kommer kunden att vara mer nöjd med och vara beredd att betala för.

Tänk som kund

Anders Rehnberg har själv en ledstjärna i hur han tar betalt: tänk som en kund men agera som en ägare.

– Du måste värna ditt pris, det är det enda du får ut från kunden. Oftast tänker vi som leverantörer, har fokus på priset, ger rabatter och tror kunden blir nöjd med det.

– Kom ihåg att så länge kunden köper av dig så är ditt pris lägre än det värde som kunden upplever. Du ska inte få kunden att bli glad över priset utan över tjänsten du levererar.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

Gott om jobb – men prishöjningarna svider

/0 Kommentarer

Hur har covid påverkat affärerna och hur ser det ut framöver, med prishöjningar och försenade leveranser? Borrsvängen har gjort en rundringning till några medlemsföretag.

Gävle Brunnsborrning, Lars Pålholm:

– Jag trodde att marknaden skulle slockna när pandemin kom, men så blev det inte. Däremot märker vi nu att det börjar bli problem att få fram värmepumpar, på grund av bristen på halvledare. Det är tre månaders leveranstid och det tror jag att vi kommer att bli negativt påverkade av framöver.

– Framför allt räknar jag med att det är villasidan som blir lidande. De stora byggena är planerade på ett annat sätt och man stoppar inte dem på grund av leveransförseningar, så de lär inte påverkas.

– Diesel, stål och plast har blivit dyrare och vi har höjt våra priser. Vi jobbar bara med borrning för vvs-entreprenörer och aviserade vår prishöjning två månader i förväg. Det är prishöjningen på diesel som är det stora problemet, höjningen på slang och foderrör är ingenting i jämförelse med det. Jag har räknat ut att priset per borrmeter har stigit med tio kronor de senaste månaderna i takt med att dieseln blivit dyrare och med tanke på att vi borrar 100 000 meter om året blir det stora pengar – kostnader som i slutänden drabbar kunden.

Jörgen Sjöberg, Rehn & Sjöberg.

Rehn & Sjöberg, Jörgen Sjöberg:

– Vi har haft jobb som vanligt och klarat oss från att bli sjuka. Däremot har det uppstått merkostnader på mellan 10 000 och 15 000 kronor per hål, på grund av de höjda dieselpriserna.

– Jag har kunnat ta ut merkostnaderna genom prishöjningar. Vi är alltid snabba med att höja priserna. Det medför i och för sig att vi tappar lite jobb i början, men det är bättre att höja snabbt och lite i taget än att ligga sist med prishöjningen, för då blir den så väldigt stor.

– Vi har lagt in i våra överenskommelser att dieselpriset är rörligt och i alla större projekt där vi anlitas som underentreprenör kräver jag att få se detaljerna innan vi prissätter. Foderrören har blivit ungefär 100 kronor dyrare per meter. Vi köper stora mängder, en hel lastbil i taget, för att åtminstone få ner transportpriset lite. Det blir ju dyrare för oss som är en bit ifrån centrallagren än vad det är för företagen precis i Stockholmstrakten.

– Jag tror inte att priserna kommer att gå ner igen, särskilt inte dieseln. Men även priserna på borrning kommer att ligga kvar tror jag. Men att installationen av geoenergi blir 15 000 kronor dyrare är trots allt marginellt med tanke på att villapriserna gått upp 30–40 procent de senaste fem åren samtidigt som vi har så låga räntor. Folk bryr sig inte, är min erfarenhet – de vill bara ha jobbet gjort.

Mullsjö Brunnsborrning, Ulf Carlsson:

– Pandemin har framför allt påverkat kundrelationerna på det sättet att man inte kunnat träffas fysiskt på samma sätt som vanligt. Det mesta har fått skötas via telefon och mejl. Men rent arbetsmässigt har vi kunnat jobba på som planerat, det var bara precis i början när vi hade ett jobb precis vid en vårdcentral som vi fick skjuta på. Ingen av våra medarbetare har varit sjuka.

– Beläggningsmässigt har vi haft så mycket att göra som vi har klarat av – det har varit väldigt bra beläggning både vad gäller maskiner och mantimmar. Folk har ju inte kunnat resa och då har de satsat på bostaden i stället, jag har förstått att en del har passat på att tidigarelägga sin investering i geoenergi.

Vattenhuset, Per Norman:

– Det korta svaret är att det varit i stort sett oförändrat. Vi har ju även en verksamhet med butik, vvs och drift och man kan säga att det har blivit färre förfrågningar, men att utfallet blivit bättre eftersom de som hör av sig också köper. Däremot har vi fortfarande problem att få tag i kompetent personal.

Thomas Torefeldt, Veidekke Grundläggning.

Veidekke Grundläggning, Thomas Torefeldt:

– Det blev en tydlig dip under våren 2020 då läget var väldigt osäkert och man avvaktade med starten på ett antal projekt. Men från sommaren samma år har det rullat på som vanligt.

– Den största delen av vår verksamhet är grundläggning men efter förvärvet av Nibu Borr häromåret har vi ett par riggar som går på brunnsborrning. Totalt är vi 60 medarbetare och klarade oss med bara ett fåtal sjukdomsfall under pandemin.

– Vi har än så länge inte drabbats av leveransförseningar, men jag misstänker att det kan bli sådana när det gäller vissa artiklar som borr- och pålrör. Däremot har det blivit svårare att hitta transporter till rätt pris och det gäller även inom Sverige.

– Stålpriserna har ökat hela tiden, vilket betyder att artiklar både till borrning och grundläggning blivit dyrare och dyrare. Priserna har kunnat höjas med bara en eller två veckors varsel och tidvis har vi fått skriva in i avtalsvillkoren att vi reserverar oss för stålpriserna. Det har mottagits med viss förståelse men det har också blivit förhandlingar om vem som ska stå för risken – klart är att hela byggbranschen träffats av stålprishöjningarna, även om det verkar ha stabiliserat sig nu.

– Nu står vi i ett läge med rejält mycket högre stålpriser än för ett år sedan och dras dessutom med transportbekymmer och kraftigt höjda dieselpriser. Det återstår att se hur marknaden klarar av det här på sikt.

Norrfjärdens Brunnsborrning, Mikael Lindman:

– För oss har pandemin inte påverkat, vi har haft samma eller rentav lite högre beläggning än vanligt.

– Det som har hänt är att priserna gått upp och det gör att vi också får höja våra priser till kund. Det gäller material som foderrör och plastslang och kanske kan prishöjningarna påverka på sikt, det återstår att se.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

Råvaruleveranser utmanar leverantörerna

/0 Kommentarer

Försenade råvaror, höjda priser och jakt på containrar. Det är tuffa tider för de leverantörer borrbranschen är beroende av.

Leverantörerna har svårt att få tag i varor, och till vilken kostnad vet de inte alltid. Men de har samtidigt fulla orderböcker och gör vad de kan för att i sin tur leverera i rätt tid till rätt pris.

De som förser borrbranschens leverantörer med råvaror och komponenter har prislistor som mer eller mindre satts ur spel. Leverantörer Borrsvängen talat med har problem att få fram råvaror och produkter inom främst gummi, stål och plast. De räknar med prisökningar, men i vilken omfattning vet de ibland inte förrän varorna står utanför dörren.

Hand i hand med ökade råvarupriser går containerbrist och långa leveransförseningar. Pandemin har fört med sig rekordhöga priser på containrar från exempelvis Kina – här är ökningar med över tusen procent verklighet.

Leverantörerna gör vad de kan för att få fram de varor kunderna efterfrågar. Den egna prissättningen tacklar de på lite olika sätt, men alla är angelägna om att inte förlora kunder, för det är tryck i marknaden.

Ola Håkansson, vd EMS Teknik.

EMS Teknik, Ola Håkansson vd, Åhus:

– Vår personal har klarat sig bra från covid, både här i Sverige och i Norge och Finland, och försäljningen har varit stabil. Jag är överraskad att det fortfarande går bra, vi var beredda på det värsta. Men vi är i en bransch med vattenrelaterade produkter, vi är grossister i pumpar och tillbehör och levererar anläggningar till brunnsborrare, och vatten är ju livsavgörande. Det och att vi på förhand hade ett rejält lager har nog räddat oss.

– Men visst har pandemin påverkat oss. Just nu ägnar två medarbetare dagarna åt att ringa runt och jaga komponenter, vi måste köpa in från fler håll än vi brukar. Det kan vara 140 dagars ledtid för glasfibertankar och då får vi erbjuda kunden ståltankar som gör samma jobb. De är lite tyngre och det är inte riktigt samma sak, men vi erbjuder en lösning.

– Vi har drabbats av prisökningar på både råvaror och frakt, på koppar till elmotorer och stål till pumpar såväl som på frakt från USA. Vi har tillverkning av egna produkter i Taiwan och där och i USA är det containerbrist. Vi lever med rörliga prislistor från våra leverantörer, men försöker behålla vår egen prislista. Den revideras först i mars, vi försöker rida ut det.

– Ett brett sortiment ger möjlighet att leverera alternativ och vi kan inte se några större konsekvenser för våra kunder i borrbranschen. Många har trots allt förståelse och är till och med förvånade att vi klarar våra leveranser. Dessvärre ser jag inte riktigt slutet på hur marknaden påverkas.

Matthew Skinner, försäljningschef Scandia Pumps.

Scandia Pumps, Matthew Skinner försäljningschef, Fjärås:

– I stort sett har de förändringar vi tvingats göra under pandemin varit positiva. Vi har lyckats arbeta effektivt från hemmakontoret och har organiserat möten och kontakter på ett sätt som minimerar spridningen av covid. Ingen har testat positivt.

– Vi är helhetsleverantör av tekniska lösningar för vatten och avlopp, i samarbete med globala partners. För det mesta får vi tag i de komponenter vi behöver, men vi har varit tvungna att ha minst två leverantörer för alla nyckelprodukter. De flesta produkterna tillverkas inom Europa, men det har blivit svårt att bibehålla lagernivåerna på dem vi importerar från Asien, på grund av brist på containrar. I och med att vi säkerställt att vi har alternativa leverantörer av likvärdiga produkter har vi stort sett lyckats hålla lagernivåerna.

– Vi har fått prishöjningar för samma produkter flera gånger på ett år, vilket gjort det väldigt svårt att hålla koll på priserna. Priserna på några nyckelprodukter har ökat mer än vi någonsin upplevt.

– Leveranserna till borrbranschen klarar vi tack vare våra lojala kunder, som under pandemin accepterat att vi levererar en likvärdig produkt när vi inte får tag i ordinarie.

– Om jag ser slutet på problematiken? Självklart!

Driconeq, Johan Åhs försäljningschef borrör och utrustning, Sunne:

– I början av pandemin dippade vi, i en annars stabil tillväxt, och då drog vi ner på bemanningen och ansökte om statligt stöd. Men plötsligt ökade det i orderboken igen. Vi har gått samman med Mincon, som har fokus på teknikutveckling, och tillsammans kan vi möta efterfrågan. Vi har bara haft ett par fall av covid, alla säljare har arbetat hemifrån under pandemin.

– Driconeq köper in råvaror, bearbetar dem och levererar rör och utrustning. Materialbristen är fortfarande ett dilemma. Vi får tag i råvaror och komponenter, men leveranstiden är nu runt sex månader, mot åtta veckor. När vi gör en beställning händer det att vi får priset först när vi får varan. Priserna har skenat upp mot 50 procent och jag sitter med problemet att i min tur inte kunna ge ut prislistor, jag vet inte vad saker kostar från dag till dag.

Prishöjningarna ger konsekvenser för borrbranschen, vi måste hela tiden se över våra materialkostnader. Vi höjer materialpriset, inget annat, och det får vi full förståelse för.

– Vi både har fabriker och levererar varor globalt, det är en utmaning. Så fort du ska lasta en båt blir det problem, vi ska ha iväg sju containrar i december och jagar containrar för fullt. 30 fots containrar från Kina exempelvis är tre gånger så dyra nu.

– Det är inte lönt att gråta över hur det ser ut, men du måste vara smart och ha kunskap för att reda ut det. Allt sker med fördröjning och till priser vi inte kan ana, och jag kan tyvärr inte säga att jag ser slutet på det.

AquaExpert, Rolf Mastenstrand vd, Växjö:

– Vår orderingång har ökat under pandemin. I en tid av distansarbete och hemestrande har kunden haft tid att se över och åtgärda sin vattenkvalitet. Vi utvecklar och producerar vattenfiltersystem i rostfritt stål, och är agentur för europeiska leverantörer. Vi hade behövt rekrytera fler medarbetare och få in ytterligare kompetens, men det har varit svårt. Men all personal har gjort sitt yttersta för våra kunder. Vi har haft turen att ha friska medarbetare, vi såg tidigt till att distansarbeta så mycket som möjligt.

– Mest påtaglig för oss är råvarubristen och logistiken. Vi har hela tiden fått följa upp ordrar, en del länder har varit helt stängda samtidigt som det funnits varor att leverera. Men tack vare trycket i orderböckerna har vi också varit proaktiva och ökade tidigt vårt lager. Nu gör vi stödköp efter hand och tvingas då använda fler leverantörer än vanligt.

– Vi köper in stål och mässing och olika plaster och filtermaterial, och har fått rejäla prisökningar. Priserna på stål har ökat upp mot 40 procent och det kan vi inte hämta hem från våra kunder, särskilt inte under en offerts giltighet. Så vi har inte gjort några kontinuerliga prisjusteringar.

– Ledtiderna inom containertrafiken har ökat enormt, vi har fått ligga i för att få fram de containrar som har behövts. Den transatlantiska trafiken är svår, det är också ett problem med långa väntetider i hamnarna.

– Viss återhämtning har marknaden gjort, men jag tror vi får räkna med problem för transportsektorn en bra bit in i nästa år. Nu följer vi vilka länder som eventuellt står inför nya nedstängningar. Under tiden fortsätter vi att bygga lager, för snabba leveranser ut till våra kunder.

TEXT: MIA ISING FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

Digitala geoenergidagar lyfte grön finansiering

/0 Kommentarer

Hanna Setterberg, foskare på Handelshögskolan i Stockholm.
FOTO: JOHAN ALENIUS

Ett vanligt argument mot geoenergi är att det är en för stor investering. Men faktum är att geoenergilösningar kan bidra till att medfinansiera framtida byggprojekt. Hur hänger det ihop? Lösningen heter gröna obligationer, något som belystes under årets digitala Geoenergidagar.

På senare år har det pratats och skrivits alltmer om gröna obligationer och lån som ett sätt att styra utvecklingen i hållbar riktning. Innebörden av gröna lån är enkel att förstå: Genom att kräva att pengarna går till hållbara investeringar erbjuds en lägre ränta. Men hur kan bankerna erbjuda bättre villkor bara för att pengarna går till gröna ändamål? Här finns en koppling till gröna obligationer.

Hanna Setterberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, redde ut begreppen och sambanden. Hon utgick från balansräkningen, som visar ett företags tillgångar och hur de har finansierats – antingen genom eget kapital eller skulder. Dessa skulder kan utgöras av lån och obligationer.

– En obligation är ett skuldebrev som flera andra parter kan investera i mot en utlovad avkastning. Det unika med gröna obligationer är att de omfamnar ett ramverk med ett grönt löfte. Pengarna som lånas ut ska finansiera en grön tillgång, förklarade Hanna Setterberg.

Fastigheter stor aktör

För ett fastighetsbolag kan det vara en miljöcertifierad byggnad. För en bank kan det vara att man ger ut gröna lån. Utlåningen ligger på bankens tillgångssida i balansräkningen – det är så gröna obligationer och lån hänger ihop och genererar bättre villkor för låntagarna.

Vad används då pengarna som lånas ut via gröna obligationer till?

– I Norden är fastighetsbolagen en stor spelare, 38 procent av de gröna obligationerna har finansierat byggnader. Här kommer geoenergi in som en möjlighet att göra fastigheter mer gröna och därmed kunna finansiera byggprojekt med hjälp av gröna obligationer. Även förnybar energi är en stor tillgångsklass med en andel på 24 procent.

Grön taxonomi

Störst betydelse framöver för utvecklingen av gröna obligationer har EU:s nya så kallade gröna taxonomi. Det är en lista av aktiviteter som definierar vad som klassas som hållbart. Ett krav är att en aktivitet ska bidra till minst ett av EU:s övergripande miljömål. Den får samtidigt inte ha negativ inverkan på något annat miljömål.

– EU:s gröna taxonomi kommer att vara tongivande framåt. Den syftar till att öka transparensen och få kapitalet att röra sig i hållbar riktning. Alla aktörer i hela värdekedjan behöver förhålla sig till taxonomin framöver, förklarade Anna Lindvetter från Handelsbanken och fortsatte:

– Större bolag måste rapportera hur deras utgifter, intäkter och investeringar förhåller sig till taxonomin. Bankerna måste rapportera hur den gröna utlåningen förhåller sig till den övriga utlåningen.

Geoenergi berättigar

Flera berättigade aktiviteter i den gröna taxonomin har direkt bäring på geoenergi, till exempel elproduktion och kraftvärmeproduktion från geotermisk energi liksom produktion av värme och kyla från geoenergi.

I likhet med Handelsbanken erbjuder även statliga Almi gröna lån.

– Vi sjösatte våra gröna lån den 1 juni i år för att bidra till grön omställning i små och medelstora företag. De har bättre ränta, längre löptid och är amorteringsfria, berättade Kristina Rudin, rådgivare på Almi.

Detta är endast ett högst övergripande sammandrag av några av föredragen på Geoenergidagarna. Ta del av föredragen i sin helhet på geoenergicentrum.se.

 

TEXT: LARS WIRTÉN

Handboken om dricksvatten uppdateras

/0 Kommentarer

Livsmedelsverket uppdaterar sin handbok ”Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar”.

– Den nuvarande är från 2006, när Socialstyrelsen hade ansvaret, så det är mycket som ska uppdateras och helt nya kapitel tillförs, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket och ansvarig för arbetet med uppdateringen.

Borrföretagen är en av de tillfrågade remissinstanserna för den nya handboken.

Livsmedelsverket övertog 2014 ansvaret för dricksvatten från Socialstyrelsen och en aktualisering av råd och anvisningar kring just dricksvatten från enskilda brunnar har stått på ”to do”-listan sedan dess. Nu närmar sig arbetet sitt slut och någon gång i början av nästa år kommer den nya handboken.

– Det finns en hel del nytillkommen kunskap, till exempel nämns ju inte PFAS över huvud taget i den gamla handboken. Det finns också ny kunskap om andra förorenande ämnen och om salt. Vi lägger in en ny bit om avhärdning, säger Åsa Rosengren.

Lyfter certifierade borrare

Vidare får den nya handboken en mer logisk struktur, med olika kapitel om underhåll, felsökning och åtgärder, vilken lagstiftning som gäller och hur ansvaret fördelar sig mellan olika myndigheter.

– När det gäller anläggandet av brunnen trycker vi på att man ska anlita certifierade borrare och betonar vikten av att upprätta brunnsprotokoll. Delen om anläggning och vattentäkter blir överlag kraftigt utökad, säger Åsa Rosengren.

Borrföretagen kommentar:

Borrföretagen har blivit kontaktade och tillfrågade om de önskar vara remissinstans i arbetet och tackat ja till att yttra sig i arbetet. Det är en konsultfirma som blivit upphandlad att utföra arbetet med uppdateringen. Det viktigt att alla parter som jobbar med enskilda brunnar lämnar sina synpunkter. Ett första utkast har kommit för kommentar och Borrföretagen har lämnat sina synpunkter på efterfrågade delar om bland annat certifiering av brunnsborrare och Normbrunnsförfarandet.

För Borrföretagen är det viktigt att materialet är lättillgängligt och så pass enkelt i sin struktur och språk att det blir ett bra dokument för enskilda brunnsägare att ta del av, då det är dessa som texten vänder sig till, samt i övrigt till andra myndigheter som har frågor. Vi hoppas att det blir ett tydligare arbete med klar uppdelning för vad som gäller för små och stora enskilda vattenanläggningar. Medlemmar som har synpunkter på det tidigare materialet ber vi om en kontakt innan årsskiftet så att vi kan få med synpunkterna i underlaget.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

Branschen söker fler kärnborrare

/0 Kommentarer

– Ett engagerat gäng där många var på hugget och hade frågor kring kärnborrning.

Så säger Anders Olsson, kärnborrningsnestor och lärare på borrteknikerutbildningen, om det sista stora fältmomentet för årets elever.

När den här tidningen kommer ut har eleverna nyligen avslutat sin praktik och är på väg ut i arbetslivet. Det sista stora utbildningsmomentet i fält innan praktiken blev en vecka i Malå, där man i ett stenbrott övade kärnborrning och borrhålsmätning.

Borrföretagen samarbetade i Malå med Protek Norr, som numera är en del av Nordisk Bergteknik samt med lärarna Anders Olsson och Ingemar Larsson – den sistnämnde bland annat tidigare ordförande i FAB.

– Det var ett jättebra upplägg, där vi hade tre dagars teori och tre dagars praktik. Protek ställde upp med en maskin och vi kunde dela upp eleverna i små grupper. Det är en stor fördel och gör att engagemanget blir högre. Är man för många runt maskinen blir det lätt så att några hamnar lite i bakgrunden, säger Anders Olsson.

Anders Olsson, t h, visar borrhålsmätning.

Teori och praktik varvades

Han höll i den teoretiska delen av kursen och Ingemar Larsson i det praktiska med borrningen.

– Men även teoridelen innehåller en del praktik. Eleverna får plocka ihop ett borrör, studera kärnor med mera. Jag upplevde dem som intresserade och hoppas att de ska se möjligheterna med kärnborrning i sitt framtida yrkesliv. Det behövs många kärnborrare framöver, säger han.

Efterfrågan på utbildade kärnborrare är för närvarande större än tillgången och har så varit under en längre period. Detta gäller inte bara i Sverige utan även i många andra länder, framhåller Anders Olsson.

– I länder som Australien och Kanada har man löst problemet med för liten tillgång på kunniga kärnborrare med utbildning och certifiering. Där har det funnits en organiserad utbildning i många år. Men i Sverige och många andra länder har man lärt upp kärnborrare genom en form av lärlingssystem. Det har i det stora hela fungerat hyfsat till för ungefär tio år sedan, då man mer utbrett började använda digitala verktyg som gyrokompasser och EMS i kärnborrningsarbetet, säger han.

Anders Olsson menar att man inte kan lära sig hantera och förstå dessa digitala verktyg med tillhörande programvara enbart i fält, utan det krävs också en teoretisk undervisning i klassrumsmiljö.

– Borrföretagens upplägg med teoretisk utbildning i klassrum följt av praktiskt arbete med de digitala verktygen på en borrplats är i det närmaste perfekt. Användning av digitala verktyg i kärnborrningssamanhang är idag ett måste i de allra flesta kärnborrprojekt. Den grundutbildning som Borrföretagen erbjuder är därför helt nödvändig, säger Anders Olsson.

Ny utbildning i februari

Nästa utbildning startar i mitten av februari. Den inleder som vanligt med en ”förberedande utbildning”, då den sökande eleven i praktiken får en möjlighet att bedöma om borrbranschen är framtidsjobbet – och branschen får möjlighet att bedöma om den sökande är en kandidat för branschen.

– Efter den gallringen startar utbildningen skarpt den 14 mars i Uppsala, säger Borrföretagens vd Pär Malmborg.

Man har fått in ett antal intresseanmälningar men det är uppdragsgivaren Arbetsförmedlingen som gör urvalet.

– Vi kommer också att hålla ett antal informationsmöten för de sökande, ett möte var nu december och sedan blir det tre möten i januari, säger Pär Malmborg.

Protek Norr ställde upp med maskiner till utbildningen i Malå.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: JOHAN ANDERSSON

Omställningar och osäkerhet – men vår framtidstro är stark

/0 Kommentarer

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Coronaviruset vill inte riktigt släppa sitt grepp och vi ser nya virusmutationer och en ökad smittspridning. Pandemin har snart pågått i två år och vi har alla utsatts för prövningar, men det har också öppnats möjligheter under tiden som pandemin har pågått. I det här numret tittar Borrsvängen närmare på branschens upplevelser och utmaningar under pandemin. Höjda priser, långa leveranstider och projekt med osäkra startdatum har blivit vardagsmat men borrbranschen har visat på stor förmåga att hitta lösningar och anpassat sig. Jag vill inte gå händelserna i förväg och summera årets sista nummer, men det som slår mig är hur branschen gemensamt kavlat upp armar och sagt ”det här löser vi” och fortsatt med den starka framtidstro som präglar borrbranschen.

Pandemin har påskyndat flera omställningar i samhället, inte minst energiomställningen från fossilt till förnybart. En omställning som med stor sannolikhet kommer att skapa en stor osäkerhet kring drivmedelskostnader. Detta har blivit extra påtagligt på sistone genom de höga dieselpriserna och den kostnadsstegring det innebär för varje borrad meter. Här är det viktigt att Borrföretagen verkligen gör borrarnas röst hörd och att vi tillsammans driver vår framtidsbransch framåt.

Jag vill påminna om den prisjusteringsklausul med skydd för att kunna ta betalt för extrakostnader, som Borrföretagen tagit fram tillsammans med Foyen Advokatbyrå och som skickats till alla medlemmar. Glöm inte att använda den i era offerter!

Årets borrutbildning börjar gå mot sitt slut och eleverna gör sina sista veckor på praktik. Även här har pandemin påverkat utbildningen och mycket av den teoretiska utbildningen har skett digitalt och en del av de praktiska momenten har blivit inställda. Dock har viljan att lära sig varit stark under hela året och ett praktiskt moment som kunde genomföras i år var kärnborrning där eleverna fick komma ut i verkligheten och känna på norrländskt jobbklimat. Mer om veckan i Malå kan ni läsa i början av detta nummer. Nästa borrteknikerutbildning börjar i februari 2022 och vi ser fram emot hälsa nästa grupp blivande brunnsborrare välkomna!

December och jultider är redan här och om det är något jag vill önska inför 2022 så är det att vi nästa år kan börja träffas igen och umgås mer kontinuerligt. Digitalisering i all ära men det går inte att jämföra med ett traditionellt medlemsmöte.

Till sist vill jag passa på och önska en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

Den nya generationen Malmberg siktar mot noll

/0 Kommentarer

På familjeföretaget Malmberg i Yngsjö har alltid vattenborrning och vattenrening gått hand i hand sedan starten 1866. Sedan länge ingår även geoenergi och biogas i verksamheten. Nu blickar Malmberg mot framtiden med nästa utmaning: noll utsläpp av koldioxid, föroreningar och avfall.

Säg Yngsjö och många tänker på det omtalade Yngsjömordet 1889. Då har smedmästaren Jöns Malmberg redan drivit sitt företag i 23 år och hunnit borra sina första brunnar. Han intresserar sig tidigt för vatten och utvecklar ett sätt att filtrera brunnarna och rena vattnet. Samtidigt utvecklar han nya borrtekniker för att snabbare och enklare komma ner till friskt grundvatten. Jöns lägger nu grunden till Malmberg-koncernen.

I dag sätter Malmberg sin prägel på den lilla skånska badorten vid Hanöbukten, strax söder om Åhus. Med en omsättning på drygt en halv miljard kronor och 200 anställda är koncernen inte bara ortens största arbetsgivare. Malmberg är också ett av Sveriges största borrningsföretag med de två affärsområdena brunnsborrning och geoenergi, vid sidan av vattenrening och biogas.

Allt fler större

Länge var Malmberg mer eller mindre ensamma i sin position som ett stort borrningsföretag med kapacitet att ta sig an stora projekt.

– Det är både en fördel och nackdel för oss att vara ett stort företag. Vi kan ha tufft att konkurrera med priset. Vi betonar i stället våra geologiska kunskaper och vår erfarenhet av och möjlighet att ta oss an komplex borrning med större dimensioner, berättar Sara Malmberg, koncernchef och vd för Malmberg Borrning.

Fortfarande består borrbranschen av många små företag, men allt fler har vuxit organiskt eller genom uppköp och sammanslagningar. För Malmberg innebär det både en utmaning och ökade möjligheter.

– Det är klart att det blir tuffare för oss när branschen konsolideras, även om det främst sker på geoenergimarknaden.

Stora geoenergiprojekt binder mycket resurser och maskiner.

– Det är klart vi har en egen maskinpark, men vi behöver kunna ta många projekt i hela landet. Ett enda geoenergiprojekt skulle kunna binda upp alla våra resurser. Därför behöver vi ändå samarbeta med andra aktörer i branschen.

Sara Malmberg tror inte att det behöver bli svårare att hitta samarbetspartners i takt med att branschen konsolideras.

– Oftast är det med just de större aktörerna vi samarbetar. Men med den här utvecklingen kommer också prispressen. Vi måste hålla uppe prisnivåerna i branschen och utveckla oss. Borrningsyrket är kreativt och problemlösande, det är viktigt att vi behåller den kompetensen och inte bara blir prisfokuserade. Gör vi inte det är risken att vi får in utländska, oseriösa bolag på marknaden.

Brunnsrensning växer

Inom vattenborrning är Malmberg inriktade på kommunala vattentäkter och brunnar till industrier i hela landet. Företaget har blivit attraktivt för kommuner tack vare den komplexa skånska geologin. Den kräver både bred och djup geologisk kompetens.

– Vi blev tidigt ett namn i Skåne och kommuner i övriga landet började hitta oss. Vi kan sälja ett mervärde i att vi har både egna geologer och ingenjörer, som dessutom ofta har egen erfarenhet som brunnsborrare.

– Vi vill gärna ta ett helhetsgrepp med kunden genom att jobba tätt ihop med vår vattenrening. I större projekt till kommuner och industrier hänger de frågorna nära ihop.

En gren av vattenverksamheten som har vuxit de senaste åren är brunnsrensning. Malmberg erbjuder en teknik, Jet Master, där brunnen rensas under högt tryck.

– Järn, mangan och andra mineraler sätter igen alla brunnnar. Genom att rensa den kan kunden spara mycket pengar, då kapaciteten ökar och man slipper borra nya brunnar. Här är vi marknadsledande.

Viktigaste livsmedlet

Sara Malmberg ser ljust på framtiden. Befolkningen ökar och vi måste alla ha rent vatten.

– Vatten är vårt viktigaste livsmedel, men det är inte längre en självklarhet i Sverige. Många brunnar är gamla, det blir allt vanligare med bevattningsförbud och det kan vara svårt att hitta nytt vatten.

Sara tar Skåne som exempel. Vatten finns, men det saknas brunnar. Geologin gör det många gånger svårt att nå vattnet.

– Det är positivt för oss, marknaden växer hela tiden. Och underhållet är eftersatt. Samtidigt ökar medvetenheten om vatten. Kommunerna inser att de behöver exempelvis reservvattentäkter.

Cirkulärt vatten

Sara driver företaget tillsammans med sin bror Erik Malmberg, som är vd för bolaget Malmberg Water. Han menar att vi måste ändra våra beteenden kring vatten.

– Vi kommer inte kunna fortsätta att slösa med vatten som vi gör nu.

Han ser en utveckling som i allt högre grad går mot cirkulära vattensystem, där avloppsvatten renas för att återanvändas som tekniskt vatten.

– Men så länge nytt dricksvatten är billigare i Sverige kommer det inte att efterfrågas. Vårt vatten är alldeles för billigt, menar Erik Malmberg.

Förutom att återanvända vatten kommer brunnarna att kunna optimeras mycket bättre i en snar framtid, säger Erik.

– Det finns hur mycket information som helst vi kan hämta hem från brunnarna och närliggande punkter med hjälp av digital teknik. Det kommer vi att se som en självklarhet om tio år.

Noll utsläpp

Så var det den där klimatförändringen. En utmaning företaget har tagit sig an och är fast besluten att klara. Målet alla i företaget jobbar mot är noll utsläpp av växthusgaser, föroreningar och avfall. Men vägen dit är lång. Malmberg har börjat med vardagsfrågorna och att skapa en medvetenhet hos alla medarbetare.

– Vi måste ställa om till andra drivmedel till exempel. Geoenergi är ju en förnybar energikälla, men har vi nollutsläpp när vi borrar? Nej. Finns tekniken idag? Nej. Är kunden villig att betala ett högre pris? Nej. Vi måste ta det här i steg.

Att Malmberg har påbörjat sin väg mot nollutsläpp syns på parkeringsplatsen utanför huvudkontoret. Flera laddstolpar är installerade, där laddhybrider och en elbil står på laddning inför kommande kundbesök.

– Alla nya tjänstebilar är laddhybrider och våra brunnsborrare tittar på möjligheten att helt gå över till elbilar för persontransporter, förklarar Sara.

Om tio år har satsningen på noll utsläpp börjat ge effekt, tror hon.

– Då har vi vuxit och hittat nya affärer, framför allt i Norden. Vi är i en framtidsbransch. Om det går åt andra hållet, då har vi inte satsat tillräckligt på klimatet i Sverige.

TEXT OCH FOTO: LARS WIRTÉN

Ett liv i entrepenörskap

/0 Kommentarer

Med en lång historia av entreprenörskap och en stark tro på att geoenergi är framtiden ångar han på, Mikko Ojanne, mannen med en arbetsvecka på sisådär 70-80 timmar. Timmar då han i första hand rattar rollen som vice vd för Rototec, men också driver tiotalet egna företag i fastighetsbranschen.

Till vardags – egentligen veckan lång, för han jobbar nästan alltid på helgen – är Mikko Ojanne vice vd för det företag han en gång startade; Rototec. Han lämnade över rodret till nuvarande vd för fyra år sedan, för att själv i ännu högre grad fokusera på utveckling av företaget. Digitalisering såväl som djuphålsborrning och förvärv står på agendan.

Att ta ett steg tillbaka från vd-posten passade honom utmärkt, om man nu kan beskriva det tempo han håller och den roll han antagit som att ta ett steg tillbaka. Han vill fort framåt, blickar mycket ogärna bakåt och har nästan alltid en ny idé att förverkliga.

– Jag har alltid varit full av energi och jag älskar all form av problemlösning. Idag kan jag ägna mig fullt ut åt det jag brinner för, att lösa tekniska och andra utmaningar och att se till att vi tar fram nya smarta energilösningar, säger Mikko Ojanne.

– Jobbet är mitt liv, men jag känner när jag måste ta ledigt. Då åker jag till vårt hus i Turkiet, eller så dyker jag någonstans eller reser på jakt.

När han trots allt blickar bakåt ett ögonblick tror Mikko Ojanne att det är uppväxten, i en stor familj med liten inkomst, som gett honom ett driv och en uppfinningsrikedom. Han fick tidigt lära sig att konkurrera för att överleva på olika sätt.

Tekniknörd

Redan när Mikko Ojanne var åtta år lärde pappan honom att svetsa, det var så han försörjde familjen. I unga tonåren började Mikko Ojannes egna affärsidéer att ta form, bland annat rustade han upp en gammal eka för att ta sig runt Drevviken i Haninge och sälja läsk. 14 år gammal började han renovera och bygga epa-traktorer.

– Jag minns en skräphög som bara gav mig en förtjänst på åtta kronor i timmen. Men det var inte pengarna som drev mig utan att få lösa problemet åt kompisar när de tyckte att nya epa-traktorer var för dyra. Jag var aldrig blyg och jag är ju glad för att prata, skrattar han, så jag gick runt till bönderna och frågade om garageplats för mitt bygge.

I gymnasiet blev det fordonstekniskt program. Då fick den unge Mikko Ojanne idén att starta en liten verksamhet där han erbjöd taxiägare att byta olja och oljefilter på deras bilar.

– ”Vi har öppet när andra har stängt” var min slogan, av den enkla anledningen att jag ju var tvungen att gå i skolan på dagarna och göra jobben på nätterna.

Teknik och bilar gav mersmak och efter gymnasiet tentade han av utbildningen till bilmekaniker och tog lastbilskörkort i rask takt.

Utmanades av borrbranschen

Efter lumpen tog Mikko Ojannes liv delvis en ny inriktning. Familjen hade börjat importera köksinredning och det ledde honom till att sälja kök. Det blev några års butiksjobb. Via en kund fick han insikt i borrbranschen och slogs av vilka möjligheter där fanns till utveckling.

– Min kund Lasse borrade energibrunnar, som han sa var på frammarsch. Jag besökte honom och mitt intryck var att branschen verkade allt för traditionell, den skulle kunna utvecklas och bli betydligt mer affärsmässig. Jag såg tusen möjligheter till förnyelse och effektivisering, inte minst digitalt.

Mikko Ojanne hade fått upp ögonen för ”ineffektiviteten i borrbranschen” – och såg den som en utmaning.

Brödraskap

– Lasse var beredd att hjälpa mig om jag ville in i branschen och 2004 startade jag Solina Bergenergi tillsammans med min bror, och med Lasse som mentor. Vi har alltid jobbat bra ihop min bror och jag, vi är ganska olika och det kan ju ha sin fördel. Mitt driv är kanske i bästa laget ibland och då bromsar Timo, han är mer analytisk.

2007 fick företaget nya ägare, men det blev inte riktigt vad bröderna Mikko och Timo Ojanne, som jobbade kvar i företaget, tänkt. Istället startade de Rototec i Finland.

Mikko Ojanne bor i Stockholm men reser ofta till Finland, här har man sju kontor. Borrsvängen får sin pratstund när han kör från kontoret i Helsingfors till det i Tammerfors.

Grön satsning

Rototec har vuxit snabbt, organiskt och genom förvärv av andra borrföretag, och idag är man en av Europas största leverantörer av geoenergilösningar, med kontor i både Sverige, Finland och Norge. Tjänsterna omfattar hela processen kring geoenergisystem, från konsultation till undersökning av berggrund och installation.

Nyligen köpte det ”gröna” investmentbolaget Formica Capital upp Rototec. Investmentbolaget har en tydlig hållbarhetsagenda både i val av investeringar och i sitt aktiva ägande. Man investerar bara i bolag som är med och driver omställningen till ett mer hållbart samhälle.

– Det är helt nödvändigt att göra en grön omställning, hållbarhet och lönsamhet måste gå hand i hand, och för mig har geoenergi alltid varit den givna vägen att gå. De nya ägarna kommer in med resurser och uthållighet, de har muskler och ett långsiktigt perspektiv på vår hållbara resa och det är viktigt för geoenergins framgång, säger en nöjd Mikko Ojanne.

– Vid ett tillfälle när jag grunnade på varför stora fastighetsägare är tveksamma till geoenergi lät jag undersöka saken och fick då en bild av att de tycker att leverantörerna är för små, det upplever man som lite osäkert.

Rototec planerar att fortsätta förvärva företag, inom och utanför Norden. Företaget har som mål att bli Europas ledande aktör inom geoenergi. Och den resan vill han inte missa. Mikko Ojanne ser sig själv sittande på vice vd-stolen i framtiden också.

Extraknäck

Sen var det ju det där med att ha ambitioner utanför Rototec, vilket han förverkligar genom ett tiotal mindre företag i fastighetsbranschen. Även i detta arbete drivs den lösningsorienterade Mikko Ojanne av att söka och skapa möjligheter som tar företagen framåt. Här samarbetar han fortfarande med brodern, som annars lämnat Rototec.

TEXT: MIA ISING FOTO: ANETTE PERSSON