Borrsvängen
  • HEM
  • OM BORRSVÄNGEN
  • PRENUMERERA
  • ANNONSERA
  • KONTAKT
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu

Exceptionell situation kräver att vi skyddar avtalen noga

17 mars, 2022/0 Kommentarer

PÄR MALMBORG, VD BORRFÖRETAGEN

Vi lever i en omvälvande tid. Efter två år med en pandemi har vi nu krig i Europa och som en av konsekvenserna rusar bränslepriser och elpriser och sätter press på vår bransch. Detta är naturligtvis inte jämförbart med det fruktansvärda som händer i Ukraina och Borrföretagens tankar går till alla ukrainare. Vi har en exceptionell situation på grund av kriget och fokus i detta nummer är det höga elpriset som är en av många faktorer som påverkar branschen nu. Energipriserna kommer att fortsätta vara en stor osäkerhetsfaktor och i skrivande stund har vi de högsta bränslepriserna någonsin i Sverige. Smärtgränsen är redan nådd när det gäller priserna på drivmedel och Borrföretagen kommer att noggrant följa de stödpaket som regeringen har lovat att förbereda. Det är därför extra viktigt att i dessa tider att skydda sig i den mån det går vid offerter och ha med klausul om prisjusteringar. Kom ihåg att ni alltid kan höra av er till Borrföretagens kansli angående avtalsfrågor så hjälper vi till. I dessa tider är det viktigt att vi som bransch stöttar varandra och tar del av de resurser som finns.

Jag vill tacka alla leverantörer som presenterade sig och gjorde den digitala leverantörsdagen till en lyckad tillställning. Jag tror alla närvarade lärde sig massor om de fantastiska produkter och tjänster som erbjuds genom Borrföretagens kanaler. Ni kommer även att märka några förändringar i detta nummer av Borrsvängen och från och med nu kommer vi att presentera en avtalsleverantör lite närmare. Först ut är Värmdöpumpen och vi kommer i fortsättningen att alternera så att alla avtalsleverantör får chansen att synas lite extra. Vi listar också nu alla avtalsleverantörer tillsammans med medlemmarna sist i tidningen så att det är lättare att se vilka leverantörer som är knutna till Borrföretagen.

Det digitala mötet är ett flexibelt verktyg för att få ut information på ett smidigt sätt och teamsmötet är ett utmärkt sätt att komplettera det fysiska mötet. Borrföretagen kommer att fortsätta med de digitala mötena även efter pandemin, inte minst lunchseminarier och nästa event är det SGU som presenterar.

Vi kommer samtidigt återgå till att träffas fysiskt igen. Nytt datum för årsstämman är den 19–20 maj i Stockholm och vi ser fram emot att äntligen få ses. Detta är något som vi alla har längtat efter och vi vill verkligen samla alla borrföretagare för att ni ska få ta del av vad som händer i föreningen, samverka och utbyta erfarenheter. Kort och gott, under två dagar bygger vi gemenskap, blir inspirerade och umgås!

Trevlig läsning!

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Lea Thifa https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Lea Thifa2022-03-17 15:49:092022-03-17 15:48:29Exceptionell situation kräver att vi skyddar avtalen noga

Familjeföretaget Lebam väljer flexibilitet före expansion

14 mars, 2022/0 Kommentarer

Deras konkurrensmedel är personkemi, ett gott utfört arbete och nöjda kunder. Att expandera är inte något som Lebam har i sikte.

– Vi prioriterar flexibiliteten vi har i dag och att själva få arbeta utomhus, säger Christian Dunkhols, delägare i Lebam Brunnsborrning AB.

Familjeföretaget Lebam Brunnsborrning AB har varit i familjen Dunkhols ägo sedan 1984. Pappa Kjell Dunkhols drev företaget själv fram tills dess att sönerna Peter och Christian Dunkhols anslöt för tjugo år sedan. När Borrsvängen träffar bröderna Dunkhols är de ute hos en kund där de borrar en vattenbrunn.

– På just den här platsen är det ungefär femton meter ner till berget. Det är ovanligt mycket för att vara Sörmland, men inte så långt ner som det kan vara i Skåne till exempel, säger Christian Dunkhols. Han berättar vidare att kunden blivit rekommenderad att anlita Lebam via en gammal kund i samma område.

– Vi lever på rekommendation. Man har nog gjort en brunn på varje gata snart, säger Christian.

Familjeföretag sedan 20 år

Både Christian och Peter Dunkhols är uppvuxna med brunnsborrning. När det var skollov följde de alltid med pappa Kjell ut på jobb. Bröderna har båda studerat till energiingenjör på högskolan. Efter studierna arbetade de för olika företag i några år innan de valde att börja arbeta tillsammans med pappa Kjell på heltid.

– Det kändes helt självklart att börja jobba med pappa för oss båda, säger Christian.

Fastän bröderna ses varje dag i sitt arbete hinner de inte alltid stämma av och kommunicera under arbetstiden. Det får de göra när de gått hem för dagen.

– Ofta går vi med hörselkåpor hela dagen och pratar inte så mycket med varandra. Min fru brukar alltid undra varför jag ringer brorsan när jag kommer hem eftersom vi ses hela dagarna. Men vi hinner inte prata så mycket under arbetstiden, säger Christian Dunkhols.

Pappa Kjell, som fyllt sjuttio, tar i dag hand om pappersarbetet på kontoret i Vagnhärad där Lebam har sina lokaler. Fikarum, kontor och garage.

– Pappa har ju gått i pension och trappar ner i sin egna takt, men efter fyra decennier som egenföretagare kan det vara svårt att sluta arbeta helt och hållet. Han är aktiv i beslutsfattande och finns med i diskussioner, säger Christian.

Mamma Anna-Karin har också varit med och hjälpt till i företaget, hon har bland annat tagit hand om kontorssidan, men hennes huvudsakliga arbete har varit något annat.

Värdefull erfarenhet

Det händer att bröderna stöter på problem under marken när de borrar. Då gäller det att vara fantasifull, menar Christian, eftersom det inte går att se vilka problem som döljer sig under markytan. Kjell Dunkhols som har lång erfarenhet i branschen finns med och vägleder när problem dagas.

– Det är oerhört värdefullt att kunna bolla med pappa när vi stöter på problem, han har ju varit med ett tag. Han har själv stött på olika utmaningar och kan alltid vara till hjälp med sina erfarenheter. Det är ett stort plus för oss med den erfarenheten, säger Christian Dunkhols.

Christian får ofta frågan hur det är att arbeta så nära sin far och han tycker själv att det har fungerat bra genom alla år att arbeta sida vid sida med både far och bror.

– Det gäller att vara rak med varandra och ta upp saker när de dyker upp. Jag och min bror har alltid fått fria händer, vår far har låtit oss göra på vårt eget sätt, det tror jag är en nyckel till att få det att fungera.

Risker i Sörmland

I Sörmland är det relativt lätt att borra eftersom det sällan är mer än ungefär två-tre meter ner till berg, men det finns vissa utmaningar som till exempel relikt vatten. Detta vatten från istiden som finns djupt nere i berget i hela Mälardalen är väldigt salt. Lebam testar vattnet vid borrning kontinuerligt.

– Saltrisken vid kustområdena är den stora utmaningen och sedan att det är täta berg, vilket innebär att man ofta får trycka brunnarna efteråt. Vi har borrat så länge och vet hur vi ska göra. För att undvika det relika vattnet gäller det att inte borra för djupt, men visst har det hänt att vi har gjuta igen, säger Christian.

När coronakrisen drog igång blev det väldigt få bokade jobb för Lebam till en början, men annat blev det när folk började flytta ut till sina stugor.

– Framåt påsken blev det genast väldigt mycket att göra eftersom många ville ha permanent vatten i sina fritidshus. Pandemin har inte varit något direkt negativt för oss i arbetet. Vi fick snarare en hel del mer att göra, berättar Christian Dunkhols.

Flexibilitet och arbetet utomhus

Familjeföretaget Lebam har av olika anledningar medvetet valt att inte expandera. Christian och Peter Dunkhols värdesätter flexibiliteten, arbetet utomhus och mötet med kunderna.

– Ett växande företag innebär fler anställda och mindre flexibilitet. Sedan fyra år tillbaka har vi en person anställd i företaget, vilket är en trygghet ifall att någon skulle bli sjuk. Trenden i dag är större projekt, som kräver stora resurser. Våra kunder är bland annat mindre lokala rörmokare som vi har haft ett långt samarbete med, säger Christian och fortsätter:

– Ofta handlar det mer om kronor och ören för de riktigt stora jobben. Om företaget skulle expandera skulle det bli mer kontorsarbete inomhus för oss, och det vill vi inte, säger Christian.

Att borra efter vatten är absolut roligast tycker Christian. Han kan se att det ofta blir en direkt lättnad för kunden när vattenproblemet är löst.

– För många år sedan fick vi vatten direkt när vi borrade hos en kund. Då sprang hon in och öppnade en champagneflaska och kom ut till oss. Det känns meningsfullt att göra folk lättade och glada, säger Christian Dunkhols.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT OCH FOTO: LEONARDA ARCIDIACONO

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/Lebam-5-scaled-e1639410930731.jpg 1139 2560 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-03-14 08:00:522022-03-14 08:36:54Familjeföretaget Lebam väljer flexibilitet före expansion

Han tar sig gärna vatten över huvudet

7 mars, 2022/0 Kommentarer

Han gillar vatten i alla dess former. Han dricker det, han badar i det, han spenderar fritiden i det. Han arbetar med det. Och han är inte rädd för att simma motströms – många är de strider han tagit för vår rätt till friskt svenskt vatten. Möt Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Nordens Venedig gjorde sig sannerligen förtjänt av sitt smeknamn när Borrsvängen besökte Svenskt Vattens huvudkontor i Alvik strax utanför Stockholm. Ett hundra procent himmelskt svenskt vatten, det vill säga regn, dränkte huvudstaden denna novembereftermiddag. Men en riktig rotblöta är inget som bekommer Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm. Han gillar vatten i alla dess former. Rent vatten är dock inget han tar för självklart.

– Inte alla vet hur mycket arbete som behövs för att behålla kvaliteten på vårt vatten, säger han. Vårt friska vatten är ständigt hotat. Mycket av det som produceras i världen innehåller nämligen substanser och material som är lösliga och vars produktionsrester påverkar vattenkvaliteten.

Vi är en stormakt när det gäller vatten, slår Pär Dalhielm fast. Sverige har 40 procent av alla sjöar i EU och det är väldigt mycket även i ett globalt perspektiv. Och det är just globalt vi måste tänka när det gäller vattenrening.

– Bättre vatten till fler människor är en bra utgångspunkt. Det tillkommer nya hot hela tiden som måste mötas med en ständig teknikutveckling för att vattenreningen ska bli bättre i hela världen.

Pär lever som han lär. Han kombinerar vd-posten på Svenskt Vatten med olika uppdrag internationellt. Han är styrelseledamot i WaterAid Sverige som är en internationell organisation som jobbar med att förbättra tillgången till rent vatten och sanitet i världens fattigaste samhällen. Och tidigare i år blev han ledamot i EurEau som är ett samarbetssorgan för Europas vattenbolag.

Läkemedel är miljöpåverkande

Ett stort hot mot vattnet i världen är industriellt framställda kemikalier som till exempel de extremt svårnedbrytbara PFAS-ämnen som återfinns i tusentals produkter som kläder och plastsaker. Och läkemedelsrester är ett annat stort problem, berättar Pär.

– Det finns till exempel läkemedelssubstanser som gör att fiskar tappar sin reproduktionsförmåga. Och vi använder smärtlindrande salvor som duschas bort och rinnar ut i våra sjöar. De ämnena går inte att rena bort ur avloppsvattnet. Det är en svår avvägning, särskilt när det handlar om mediciner som räddar liv samtidigt som de dödar våra sjöar.

Pär har ett stort engagemang i dessa frågor och han tar gärna upp ämnet med både producenter och konsumenter. Men diskussionen om kemikalier i samhället är komplicerad och ansvarsfrågan är svår. Svenskt Vatten äger inte alla frågor själva utan är beroende av samarbete med politiker och andra samhällsaktörer, konstaterar han.

– Vem tar ansvaret? Det är inte så enkelt att det finns någon att ringa till. Det är en utmaning att få till en annan inställning till produktionen av den typen av produkter. Allt hamnar ju till slut i avloppet och det är där vi får ta hand om kemikalieresterna som producenterna inte bryr sig om.

Uppströmsarbete

Svenskt Vatten arbetar därför för att företagen ska bli bättre på det som organisationen kallar uppströmsarbete, det vill säga rening redan i produktionsledet innan resterna hamnar i vårt vatten.

– Det är inte bara dricksvattnet som kommer ur kranen hemma som påverkas, säger Pär. Hela näringar är i riskzonen. Till exempel skadas jordbruket genom att de får dåligt vatten till sina bevattningsanläggningar. Det gäller att hitta en balans mellan bättre rening och producentansvar.

Hur ser då framtiden ut för Svenskt Vatten? Sverige har en gigantisk uppgift framför sig, konstaterar Pär. Större delen av landets AV-system härstammar från 1960- och 70-talen och underhållet är eftersatt. Rören börjar bli dåliga och de läcker. Mätningar visar att så mycket som 15 procent av allt dricksvatten inte når konsumenten. Nästan alla avlopps- och vattenrör i samtliga kommuner måste bytas ut. Och det är inga små ingrepp som ska göras, Sverige har ett rörsystem vars sammanlagda längd motsvarar fem varv runt jorden vid ekvatorn.

– Vi står inför en enorm investering. För att vi ska klara fortsatt dagvattenhantering, avloppsrening och dricksvattenproduktion så måste kommunerna investera 460 miljarder de kommande 19 åren.

Bra brunnsborrning är ett viktigt led i kedjan för att säkra tillgången på vatten, säger Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm.

Borrföretag är viktiga

Men investeringsviljan bland kommunerna är liten. Det handlar om en infrastruktur som inte syns, och som gemene man kanske inte tänker på dagligen, vilket gör att kommunerna förhalar då de har andra mer synliga och brådskande utgifter.

– Kommunerna skjuter gärna på vatteninvesteringarna, trots att vatten är en grundbult för ett fungerande samhälle. Vi kan inte vänta tills det slutar fungera, det tar ju tid att bygga upp ett så omfattande system. Här har kommunpolitikerna en viktig uppgift.

Några som är med om att bygga upp den nya infrastrukturen är landets borrföretag. Brunnsborrare är till stor hjälp när man byter gamla system och vattentäkter, menar Pär och konstaterar att borrföretag alltid har varit viktiga för Svenskt Vatten.

– Borrföretagen är viktiga för att säkra hög kvalitet vid borrningen. Bra brunnsborrning behövs för att garantera vattentillgången vilket gör dem till en betydande länk i kedjan för att säkra dricksvattnet. Det är särskilt viktigt för de kommuner som inte har reservvatten och inte har tillgång till ytvatten.

Rening av Östersjön

När man frågar Pär om vad han är mest stolt över när det gäller vad Svenskt Vatten har åstadkommit så svarar han utan att tveka att det är reningen av Östersjön.

– Utan en bra rening av våra avlopp så hade Östersjön varit knäckt för länge sedan. I många år hade den svårt att överleva på grund av stora fosfor- och kväveutsläpp som orsakade dålig vattencirkulation och övergödning. Det var stora problem med bland annat algblomning. När det larmades om havsdöd införde vi höga krav på reningen och sedan tio år renas 98 procent av det som släpps ut i Östersjön.

Miljötänk är inte bara viktigt för Svenskt Vatten, det är också något som ligger Pär varmt om hjärtat. Han har visserligen en gedigen bakgrund som beteendevetare och nationalekonom, men det är det stora natur- och miljöintresset som har fått in honom på oväntade vägar, berättar han. Som 26-åring fick han sitt första chefsjobb, på Skogsstyrelsen, och efter en omväg som förvaltningsansvarig i Västerås Kommun hittade han för tre år sedan rätt till vd-stolen på Svenskt Vatten.

– Jag gillar att vårda miljön och ledarskapets utmaningar. Och jag gillar vatten. På Svenskt Vatten kan jag kombinera allt det, säger han.

Rätt man på rätt plats

Det undgår nog inte den som har läst ända hit att Pär Dalhielm gillar vatten. Och våra begåvade läsare vet ju att människan består av 60 procent vatten. Men den procenten räcker nog inte i Pärs fall, här är definitivt andelen vatten betydligt större. Han arbetar med det och han spenderar sin fritid i det, det står helt klart att han strävar efter att vara omgiven av det så mycket det bara går. Är det inte på Svenskt Vattens kontor i Alvik med Mälarens grågröna vågor utanför fönstren så är det nybadad på en brygga vid landstället i Bergslagen. Om det mot förmodan inte skulle räcka med vattenanknytning så kan det nämnas att det rinner en brusande å intill sommarhuset – som dessutom flankeras av två sjöar. Vatten är inget man kan få för mycket av, säger Pär med ett leende.

– Jag älskar vatten! Det finns inget som jag kan längta efter så mycket som ett glas kallt kranvatten. Det funkar alltid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TEXT: SIMON JOHANSSON FOTO: ANETTE PERSSON

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/P.Dalhielm-12220-scaled-e1639406089867.jpg 1286 1708 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-03-07 08:00:102022-03-07 08:50:51Han tar sig gärna vatten över huvudet

Högtryck för värmepumpar

28 februari, 2022/0 Kommentarer

Anders Mårtensson, vd för SKVP.
FOTO: SKVP.

Under tredje kvartalet såldes värmepumpar i Sverige för 2,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 19 procent jämfört med samma period förra året. Det innebär att försäljningen under Q1-Q3 uppgått till 7,2 miljarder vilket motsvarar en procentuell ökning med 16 procent.

För bergvärmepumpar är ökningen 18 procent på villasidan och 16 procent på fastigheter.

– Det är glädjande att konstatera att även tredje kvartalet visar på en ökad försäljning för samtliga kategorier där fastighetssidan sticker ut med sin fortsatta starka återhämtning, säger Anders Mårtensson, vd på SKVP. Nu får vi se om årets sista kvartal följer samma positiva trend. 2021 har i sådana fall potential att bli ett bra värmepumpsår.

Anders Mårtensson tillträdde sin post i somras, i den då avklingande pandemin. Han kan konstatera att kyl- och värmepumpsbranschen klarat sig bra.

– Dels har vi klarat pandemin bra, dels ligger de produkter våra medlemmar arbetar med helt rätt i tiden. De är en viktig del av arbetet med omställningen till ett mer hållbart samhälle, så det finns ingen anledning att inte tro på fortsatt tillväxt.

Fler skäl för optimism

Det finns ytterligare skäl till optimism och framtidstro i kyl- och värmepumpbranschen:

– I Sverige ligger vi före stora delar av omvärlden. Vi hade vår stora uppgång på pumpsidan för ungefär 20 år sedan och snart kommer utbytena igång på allvar. Hur det går med tillväxten kan man inte sia om, men att äldre värmepumpar kommer att behöva bytas ut under de kommande åren vet vi, säger Anders Mårtensson.

Längre leveranstider

Han är medveten om att bristen på halvledare har orsakat leveransförseningar och kommenterar den oro som finns på vissa håll i brunnsborrarbranschen att det ska drabba projekten på villasidan:

– Halvledarbristen är inte direkt kopplad till pandemin utan beror på det faktum att efterfrågan på halvledare överstiger produktionskapaciteten. Jag upplever att det finns en brist, men att man har kunnat hantera den. Åtminstone har det inte blivit stopp i leveranserna någonstans, men ledtiderna kan vara något längre, säger Anders Mårtensson.

TEXT: JÖRGEN OLSSON GRAF: SKVP

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/Notis-Anders-Martensson2-scaled-e1639404849840.jpg 1708 1382 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-02-28 08:00:472022-02-28 08:56:43Högtryck för värmepumpar

Marknaden vill alltid ha balans

21 februari, 2022/0 Kommentarer

Christian Kopfer är råvaruanalytiker på Handelsbanken.
FOTO: HANDELSBANKEN

I spåren av pandemin har råvarupriserna stigit exceptionellt under året. Med det har följt stora prisökningar på varor, material, reserv- delar och drivmedel.

Borrsvängen ringde Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, för att få svar på vad prisökningarna beror på och hur länge de kommer att bestå.

Både priserna på råvaror och frakt har stigit kraftigt under 2021. Osäkerheten har gjort att borrprojekt har stoppats upp. Enligt Christian Kopfer är prishöjningarna att betrakta som tillfälliga och kommer att sjunka tillbaka under 2022.

– Men när vi tittar tillbaka på 2021 kommer vi sannolikt se att det är det mest extrema råvaruåret någonsin. Vi har aldrig tidigare haft sådana exceptionella uppgångar av priset på råvaror.

Skälet till de kraftiga prishöjningarna är att alla stora, utvecklade ekonomier drabbades av pandemin samtidigt. Följden har blivit att alla också gasar sig ur pandemin samtidigt.

– I en normal konjunktur råder det alltid lite olika situationer runtom i världen. Nu har det blivit högkonjunktur vid samma tidpunkt i princip i hela världen, förklarar Christian Kopfer och fortsätter:

– Det påminner om 2009, efter finanskrisen. Många regeringar fick då kritik för att man gasade för lite. Vi har nu sett ett brett gensvar på den kritiken från alla stora ekonomier, både i finans- och penningpolitiken.

Det har gjort att många flaskhalsar har uppstått på råvarusidan, med brist sett till efterfrågan inom mer eller mindre samtliga områden: olja (inklusive plaster), järnmalm, stål, kol och annan energi, industrimetaller, pappersmassa, sågade trävaror, livsmedel – allt.

– Det här skapar inflation. De höga stålpriserna till exempel driver upp priserna på allt från bilar till material i exempelvis borrbranschen.

Strävar efter balans

Men marknadens inneboende krafter strävar alltid efter balans. Med högre råvarupriser ökar prospekteringarna i gruvindustrin och därmed produktionen – med sjunkande priser som följd. I Kina syns nu dramatiska prisfall på stål och pappersmassa.

– Det är råvarornas förbannelse. Ju roligare partyt är, desto kraftigare blir ofta baksmällan. Samtidigt har de höga energipriserna tvingat basindustrin i Kina att minska produktionen, vilket drar ner hela ekonomin. Risken för en lågkonjunktur 2022 har definitivt ökat på senare tid.

Spekulativt

Råvarumarknaden är lite speciell. Delar av den styrs inte bara av utbud och efterfrågan. Råvaror som olja och metaller påverkas av att det även finns ett finansiellt intresse med i bilden.

– De handlas på råvarubörser där finansiella aktörer i hög omfattning sätter priset. Hos vissa råvaror, som olja och metaller, finns därför ett spekulativt inslag, där priset även styrs av förväntan på framtiden. Priset på andra råvaror, som stål, är däremot mer en spegelbild över hur situationen är just nu.

Christian Kopfer tror inte på en återgång till de råvarupriser som rådde innan pandemin.

– Råvarupriser är alltid på väg någonstans, det finns egentligen inget prisläge vi kan betrakta som normalt. Vi pratar i stället om snittcykelpriser. Jag tror vi går mot en försvagning nästa år och att priserna rör sig mot ett sådant snittcykelläge. Men de kommer att ligga fortsatt högre än före pandemin. Bristsituationen kommer däremot inte att fortsätta, marknaden löser efterfrågesituationen med högre utbud. En brist ligger därför aldrig kvar över tid.

TEXT: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/Christian_Kopfer18356-scaled.jpg 1707 2560 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-02-21 08:00:562022-02-21 08:51:13Marknaden vill alltid ha balans

Så tar du betalt för värdet

14 februari, 2022/0 Kommentarer

Med höjda material- och leverantörspriser måste även priserna mot kund höjas. För att lyckas ska du inte använda dina egna ökade kostnader som argument.

– Priset är inte det första kunden tittar på. Därför ska du inte dra uppmärksamheten till priset genom att prata om höjda kostnader, säger affärscoachen Anders Rehnberg.

Anders Rehnberg, affärscoach. FOTO: PRIVAT.

Anders Rehnberg har i 30 år drivit konsultfirman Privilegium Group. Han hjälper framför allt internationella företag att bli bättre på att sälja och, inte minst, ta betalt samtidigt som kunden blir mer nöjd. Grunden är att gå från kostnadsbaserad till värdebaserad prissättning.

– Hos de flesta säljare och företag finns en inbyggd tro att priset är väldigt viktigt för kunderna. Det är det inte. När jag pratar med inköpare visar det sig att priset hamnar på kanske åttonde plats av vilka faktorer som avgör ett beslut. Tillförlitlighet och kvalitet går exempelvis långt före.

Anders Rehnberg menar att den säljare som presenterar priset som om det vore viktigt för kunden, gör sig själv en björntjänst.

– Desto mer du själv uppmärksammar priset drar du kundens intresse dit. Plötsligt diskuterar du något som egentligen är ointressant för kunden och hamnar i detaljfrågor. Du ger själv kunden ammunition att börja pressa priset.

Anders Rehnberg påminner om att kunden har kommit till eller pratar med dig av en anledning. De vill antagligen köpa av dig.

– Om du då säger att du står för värde och kunnande, då får du bort prisdiskussionen. Det här handlar mycket om hur du presenterar ditt erbjudande för kunden.

– För företagskunder är ofta ditt pris bara en liten del av det din kund i sin tur säljer. Därför betyder ditt pris oftast väldigt lite.

Två värden

I dagens läge, med ökade råvaru-, material- och leverantörskostnader, är det viktigt att inte fastna i en diskussion kring de egna kostnaderna, menar Anders Rehnberg. Kunden köper aldrig leverantörens kostnader. Det är alltid värdet av det du levererar som kunden är beredd att betala för. Anders Rehnberg pekar på två huvudområden som i regel är bra att argumentera för:

  1. Sparade kostnader, till exempel att din leverans håller länge.
  2. Minskade risker, till exempel att din erfarenhet borgar för färre fördyrande misstag.

Förutom att fokusera på värdet av din leverans finns det några fler grundpelare för att försvara ditt pris:

  • Var annorlunda. Undvik att kopiera konkurrenternas erbjudanden. Lägg till nyttiga tjänster och värden, till exempel rådgivning och garantier.
  • Välj dina kunder. Definiera vilka problem du löser bäst och hitta kunder som har de problemen. Kunder som kan borra själva kanske outsourcar den delen för att det är bekvämt. Det är inte ett problem det går att ta särskilt bra betalt för.
  • Be om referenser. Erbjud att skriva förslag som kunden sedan godkänner.

Undviker är bättre än får

När det gäller privatkunder gäller inte alltid samma utgångspunkter. Här finns en annan psykologi att ta hänsyn till.

– Ett effektivt sätt är att lyfta fram att kunden undviker något negativt med din tjänst, till exempel vattenbrist, i stället för att fokusera på den positiva effekten, säker tillgång på färskt och friskt vatten. Det är inte lika effektivt.

Ett annat knep är att erbjuda en klart enklare men billigare tjänst vid sidan av din ordinarie.

– Då börjar kunderna köpa den bra tjänsten av dig och föredrar dig framför konkurrenten.

Det här beror på att hjärnan har ett automatiskt beslutssystem som säger att tjänsten med det högre priset är bättre. Den skickar en signal till den tänkande hjärnan att köpa den tjänsten av dig, men överväger inte att konkurrentens motsvarande tjänst är lika bra. Din framstår som mer premium.

Anchoring

Även det omvända fungerar gentemot privatkunder och kan vara värt att pröva, även i kombination med ovanstående. Inför en betydligt dyrare premiumtjänst jämfört med din ordinarie tjänst. Då framstår den som väldigt prisvärd. Den här metoden kallas anchoring.

– En pub i närheten där jag bor i London hade två sorters vin, ett för 18 pund och ett för 25 pund. Nästan inga gäster valde det dyrare, varför krögaren övervägde att ta bort det. Jag gav honom rådet att i stället ta in ett tredje, betydligt dyrare vin på menyn. Han la till ett vin för 45 pund, och plötsligt valde alla kunder 25-punds-vinet framför det billiga.

Den här psykologin fungerar dock generellt inte gentemot företag. Där är fler personer inblandade i beslutet och det finns en inköpsprocess, just för att skydda sig mot den typen av psykologiska mekanismer.

Passa på att höja

Anders Rehnberg menar att när leverantörskostnaderna ökar är det läge att höja även din egen ersättning.

– Har du en kostnadsbaserad prissättning kommer du alltid att ligga lite för lågt i pris. Ta chansen att höja priset, men var samtidigt beredd att gå tillbaka om du inte kan försvara det. Det är aldrig fel att ta så mycket betalt du kan. Du ska aldrig känna att du ”luras” om du höjer priset. Det är snarare tvärtom, det är marknaden som alltid trycker ner dina priser.

Fast totalpris

Det enklaste sättet att undvika diskussioner om höjda leverantörskostnader är att erbjuda ett fast totalpris, i stället för att redovisa vad varje del kostar.

– Det finns en risk inbyggd i varje projekt. Om du som leverantör tar den risken och tar höjd för det i priset tycker kunden det är jättebra. Då får du fördelar av din expertis. Om du däremot säljer per borrmeter och jobbar snabbare och snabbare får du mindre betalt i längden.

Anders Rehnberg tycker annars att det är ett fall framåt att ta betalt per borrmeter jämfört med per timme, eftersom det är ett sätt att ta betalt för resultatet. Men han är inte helt nöjd med modellen.

– Finns det ett större värde för kunden att du borrar 70 meter i stället för 60? Nej, kunden vill ha vatten, oavsett djup. Ge ett fast pris som garanterar vatten och ta höjd för risken. Det kommer kunden att vara mer nöjd med och vara beredd att betala för.

Tänk som kund

Anders Rehnberg har själv en ledstjärna i hur han tar betalt: tänk som en kund men agera som en ägare.

– Du måste värna ditt pris, det är det enda du får ut från kunden. Oftast tänker vi som leverantörer, har fokus på priset, ger rabatter och tror kunden blir nöjd med det.

– Kom ihåg att så länge kunden köper av dig så är ditt pris lägre än det värde som kunden upplever. Du ska inte få kunden att bli glad över priset utan över tjänsten du levererar.

TEXT: LARS WIRTÉN ILLUSTRATION: MYRA S. SÖDERSTRÖM

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/pengastaplar.png 611 655 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-02-14 08:00:032022-02-14 08:44:12Så tar du betalt för värdet

Gott om jobb – men prishöjningarna svider

7 februari, 2022/0 Kommentarer

Hur har covid påverkat affärerna och hur ser det ut framöver, med prishöjningar och försenade leveranser? Borrsvängen har gjort en rundringning till några medlemsföretag.

Gävle Brunnsborrning, Lars Pålholm:

– Jag trodde att marknaden skulle slockna när pandemin kom, men så blev det inte. Däremot märker vi nu att det börjar bli problem att få fram värmepumpar, på grund av bristen på halvledare. Det är tre månaders leveranstid och det tror jag att vi kommer att bli negativt påverkade av framöver.

– Framför allt räknar jag med att det är villasidan som blir lidande. De stora byggena är planerade på ett annat sätt och man stoppar inte dem på grund av leveransförseningar, så de lär inte påverkas.

– Diesel, stål och plast har blivit dyrare och vi har höjt våra priser. Vi jobbar bara med borrning för vvs-entreprenörer och aviserade vår prishöjning två månader i förväg. Det är prishöjningen på diesel som är det stora problemet, höjningen på slang och foderrör är ingenting i jämförelse med det. Jag har räknat ut att priset per borrmeter har stigit med tio kronor de senaste månaderna i takt med att dieseln blivit dyrare och med tanke på att vi borrar 100 000 meter om året blir det stora pengar – kostnader som i slutänden drabbar kunden.

Jörgen Sjöberg, Rehn & Sjöberg.

Rehn & Sjöberg, Jörgen Sjöberg:

– Vi har haft jobb som vanligt och klarat oss från att bli sjuka. Däremot har det uppstått merkostnader på mellan 10 000 och 15 000 kronor per hål, på grund av de höjda dieselpriserna.

– Jag har kunnat ta ut merkostnaderna genom prishöjningar. Vi är alltid snabba med att höja priserna. Det medför i och för sig att vi tappar lite jobb i början, men det är bättre att höja snabbt och lite i taget än att ligga sist med prishöjningen, för då blir den så väldigt stor.

– Vi har lagt in i våra överenskommelser att dieselpriset är rörligt och i alla större projekt där vi anlitas som underentreprenör kräver jag att få se detaljerna innan vi prissätter. Foderrören har blivit ungefär 100 kronor dyrare per meter. Vi köper stora mängder, en hel lastbil i taget, för att åtminstone få ner transportpriset lite. Det blir ju dyrare för oss som är en bit ifrån centrallagren än vad det är för företagen precis i Stockholmstrakten.

– Jag tror inte att priserna kommer att gå ner igen, särskilt inte dieseln. Men även priserna på borrning kommer att ligga kvar tror jag. Men att installationen av geoenergi blir 15 000 kronor dyrare är trots allt marginellt med tanke på att villapriserna gått upp 30–40 procent de senaste fem åren samtidigt som vi har så låga räntor. Folk bryr sig inte, är min erfarenhet – de vill bara ha jobbet gjort.

Mullsjö Brunnsborrning, Ulf Carlsson:

– Pandemin har framför allt påverkat kundrelationerna på det sättet att man inte kunnat träffas fysiskt på samma sätt som vanligt. Det mesta har fått skötas via telefon och mejl. Men rent arbetsmässigt har vi kunnat jobba på som planerat, det var bara precis i början när vi hade ett jobb precis vid en vårdcentral som vi fick skjuta på. Ingen av våra medarbetare har varit sjuka.

– Beläggningsmässigt har vi haft så mycket att göra som vi har klarat av – det har varit väldigt bra beläggning både vad gäller maskiner och mantimmar. Folk har ju inte kunnat resa och då har de satsat på bostaden i stället, jag har förstått att en del har passat på att tidigarelägga sin investering i geoenergi.

Vattenhuset, Per Norman:

– Det korta svaret är att det varit i stort sett oförändrat. Vi har ju även en verksamhet med butik, vvs och drift och man kan säga att det har blivit färre förfrågningar, men att utfallet blivit bättre eftersom de som hör av sig också köper. Däremot har vi fortfarande problem att få tag i kompetent personal.

Thomas Torefeldt, Veidekke Grundläggning.

Veidekke Grundläggning, Thomas Torefeldt:

– Det blev en tydlig dip under våren 2020 då läget var väldigt osäkert och man avvaktade med starten på ett antal projekt. Men från sommaren samma år har det rullat på som vanligt.

– Den största delen av vår verksamhet är grundläggning men efter förvärvet av Nibu Borr häromåret har vi ett par riggar som går på brunnsborrning. Totalt är vi 60 medarbetare och klarade oss med bara ett fåtal sjukdomsfall under pandemin.

– Vi har än så länge inte drabbats av leveransförseningar, men jag misstänker att det kan bli sådana när det gäller vissa artiklar som borr- och pålrör. Däremot har det blivit svårare att hitta transporter till rätt pris och det gäller även inom Sverige.

– Stålpriserna har ökat hela tiden, vilket betyder att artiklar både till borrning och grundläggning blivit dyrare och dyrare. Priserna har kunnat höjas med bara en eller två veckors varsel och tidvis har vi fått skriva in i avtalsvillkoren att vi reserverar oss för stålpriserna. Det har mottagits med viss förståelse men det har också blivit förhandlingar om vem som ska stå för risken – klart är att hela byggbranschen träffats av stålprishöjningarna, även om det verkar ha stabiliserat sig nu.

– Nu står vi i ett läge med rejält mycket högre stålpriser än för ett år sedan och dras dessutom med transportbekymmer och kraftigt höjda dieselpriser. Det återstår att se hur marknaden klarar av det här på sikt.

Norrfjärdens Brunnsborrning, Mikael Lindman:

– För oss har pandemin inte påverkat, vi har haft samma eller rentav lite högre beläggning än vanligt.

– Det som har hänt är att priserna gått upp och det gör att vi också får höja våra priser till kund. Det gäller material som foderrör och plastslang och kanske kan prishöjningarna påverka på sikt, det återstår att se.

TEXT: JÖRGEN OLSSON FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-02-07 08:00:072022-02-07 08:51:31Gott om jobb – men prishöjningarna svider

Råvaruleveranser utmanar leverantörerna

31 januari, 2022/0 Kommentarer

Försenade råvaror, höjda priser och jakt på containrar. Det är tuffa tider för de leverantörer borrbranschen är beroende av.

Leverantörerna har svårt att få tag i varor, och till vilken kostnad vet de inte alltid. Men de har samtidigt fulla orderböcker och gör vad de kan för att i sin tur leverera i rätt tid till rätt pris.

De som förser borrbranschens leverantörer med råvaror och komponenter har prislistor som mer eller mindre satts ur spel. Leverantörer Borrsvängen talat med har problem att få fram råvaror och produkter inom främst gummi, stål och plast. De räknar med prisökningar, men i vilken omfattning vet de ibland inte förrän varorna står utanför dörren.

Hand i hand med ökade råvarupriser går containerbrist och långa leveransförseningar. Pandemin har fört med sig rekordhöga priser på containrar från exempelvis Kina – här är ökningar med över tusen procent verklighet.

Leverantörerna gör vad de kan för att få fram de varor kunderna efterfrågar. Den egna prissättningen tacklar de på lite olika sätt, men alla är angelägna om att inte förlora kunder, för det är tryck i marknaden.

Ola Håkansson, vd EMS Teknik.

EMS Teknik, Ola Håkansson vd, Åhus:

– Vår personal har klarat sig bra från covid, både här i Sverige och i Norge och Finland, och försäljningen har varit stabil. Jag är överraskad att det fortfarande går bra, vi var beredda på det värsta. Men vi är i en bransch med vattenrelaterade produkter, vi är grossister i pumpar och tillbehör och levererar anläggningar till brunnsborrare, och vatten är ju livsavgörande. Det och att vi på förhand hade ett rejält lager har nog räddat oss.

– Men visst har pandemin påverkat oss. Just nu ägnar två medarbetare dagarna åt att ringa runt och jaga komponenter, vi måste köpa in från fler håll än vi brukar. Det kan vara 140 dagars ledtid för glasfibertankar och då får vi erbjuda kunden ståltankar som gör samma jobb. De är lite tyngre och det är inte riktigt samma sak, men vi erbjuder en lösning.

– Vi har drabbats av prisökningar på både råvaror och frakt, på koppar till elmotorer och stål till pumpar såväl som på frakt från USA. Vi har tillverkning av egna produkter i Taiwan och där och i USA är det containerbrist. Vi lever med rörliga prislistor från våra leverantörer, men försöker behålla vår egen prislista. Den revideras först i mars, vi försöker rida ut det.

– Ett brett sortiment ger möjlighet att leverera alternativ och vi kan inte se några större konsekvenser för våra kunder i borrbranschen. Många har trots allt förståelse och är till och med förvånade att vi klarar våra leveranser. Dessvärre ser jag inte riktigt slutet på hur marknaden påverkas.

Matthew Skinner, försäljningschef Scandia Pumps.

Scandia Pumps, Matthew Skinner försäljningschef, Fjärås:

– I stort sett har de förändringar vi tvingats göra under pandemin varit positiva. Vi har lyckats arbeta effektivt från hemmakontoret och har organiserat möten och kontakter på ett sätt som minimerar spridningen av covid. Ingen har testat positivt.

– Vi är helhetsleverantör av tekniska lösningar för vatten och avlopp, i samarbete med globala partners. För det mesta får vi tag i de komponenter vi behöver, men vi har varit tvungna att ha minst två leverantörer för alla nyckelprodukter. De flesta produkterna tillverkas inom Europa, men det har blivit svårt att bibehålla lagernivåerna på dem vi importerar från Asien, på grund av brist på containrar. I och med att vi säkerställt att vi har alternativa leverantörer av likvärdiga produkter har vi stort sett lyckats hålla lagernivåerna.

– Vi har fått prishöjningar för samma produkter flera gånger på ett år, vilket gjort det väldigt svårt att hålla koll på priserna. Priserna på några nyckelprodukter har ökat mer än vi någonsin upplevt.

– Leveranserna till borrbranschen klarar vi tack vare våra lojala kunder, som under pandemin accepterat att vi levererar en likvärdig produkt när vi inte får tag i ordinarie.

– Om jag ser slutet på problematiken? Självklart!

Driconeq, Johan Åhs försäljningschef borrör och utrustning, Sunne:

– I början av pandemin dippade vi, i en annars stabil tillväxt, och då drog vi ner på bemanningen och ansökte om statligt stöd. Men plötsligt ökade det i orderboken igen. Vi har gått samman med Mincon, som har fokus på teknikutveckling, och tillsammans kan vi möta efterfrågan. Vi har bara haft ett par fall av covid, alla säljare har arbetat hemifrån under pandemin.

– Driconeq köper in råvaror, bearbetar dem och levererar rör och utrustning. Materialbristen är fortfarande ett dilemma. Vi får tag i råvaror och komponenter, men leveranstiden är nu runt sex månader, mot åtta veckor. När vi gör en beställning händer det att vi får priset först när vi får varan. Priserna har skenat upp mot 50 procent och jag sitter med problemet att i min tur inte kunna ge ut prislistor, jag vet inte vad saker kostar från dag till dag.

Prishöjningarna ger konsekvenser för borrbranschen, vi måste hela tiden se över våra materialkostnader. Vi höjer materialpriset, inget annat, och det får vi full förståelse för.

– Vi både har fabriker och levererar varor globalt, det är en utmaning. Så fort du ska lasta en båt blir det problem, vi ska ha iväg sju containrar i december och jagar containrar för fullt. 30 fots containrar från Kina exempelvis är tre gånger så dyra nu.

– Det är inte lönt att gråta över hur det ser ut, men du måste vara smart och ha kunskap för att reda ut det. Allt sker med fördröjning och till priser vi inte kan ana, och jag kan tyvärr inte säga att jag ser slutet på det.

AquaExpert, Rolf Mastenstrand vd, Växjö:

– Vår orderingång har ökat under pandemin. I en tid av distansarbete och hemestrande har kunden haft tid att se över och åtgärda sin vattenkvalitet. Vi utvecklar och producerar vattenfiltersystem i rostfritt stål, och är agentur för europeiska leverantörer. Vi hade behövt rekrytera fler medarbetare och få in ytterligare kompetens, men det har varit svårt. Men all personal har gjort sitt yttersta för våra kunder. Vi har haft turen att ha friska medarbetare, vi såg tidigt till att distansarbeta så mycket som möjligt.

– Mest påtaglig för oss är råvarubristen och logistiken. Vi har hela tiden fått följa upp ordrar, en del länder har varit helt stängda samtidigt som det funnits varor att leverera. Men tack vare trycket i orderböckerna har vi också varit proaktiva och ökade tidigt vårt lager. Nu gör vi stödköp efter hand och tvingas då använda fler leverantörer än vanligt.

– Vi köper in stål och mässing och olika plaster och filtermaterial, och har fått rejäla prisökningar. Priserna på stål har ökat upp mot 40 procent och det kan vi inte hämta hem från våra kunder, särskilt inte under en offerts giltighet. Så vi har inte gjort några kontinuerliga prisjusteringar.

– Ledtiderna inom containertrafiken har ökat enormt, vi har fått ligga i för att få fram de containrar som har behövts. Den transatlantiska trafiken är svår, det är också ett problem med långa väntetider i hamnarna.

– Viss återhämtning har marknaden gjort, men jag tror vi får räkna med problem för transportsektorn en bra bit in i nästa år. Nu följer vi vilka länder som eventuellt står inför nya nedstängningar. Under tiden fortsätter vi att bygga lager, för snabba leveranser ut till våra kunder.

TEXT: MIA ISING FOTO: PRIVAT/RESPEKTIVE FÖRETAG

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-01-31 08:00:502022-01-31 08:50:39Råvaruleveranser utmanar leverantörerna

Digitala geoenergidagar lyfte grön finansiering

24 januari, 2022/0 Kommentarer

Hanna Setterberg, foskare på Handelshögskolan i Stockholm.
FOTO: JOHAN ALENIUS

Ett vanligt argument mot geoenergi är att det är en för stor investering. Men faktum är att geoenergilösningar kan bidra till att medfinansiera framtida byggprojekt. Hur hänger det ihop? Lösningen heter gröna obligationer, något som belystes under årets digitala Geoenergidagar.

På senare år har det pratats och skrivits alltmer om gröna obligationer och lån som ett sätt att styra utvecklingen i hållbar riktning. Innebörden av gröna lån är enkel att förstå: Genom att kräva att pengarna går till hållbara investeringar erbjuds en lägre ränta. Men hur kan bankerna erbjuda bättre villkor bara för att pengarna går till gröna ändamål? Här finns en koppling till gröna obligationer.

Hanna Setterberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, redde ut begreppen och sambanden. Hon utgick från balansräkningen, som visar ett företags tillgångar och hur de har finansierats – antingen genom eget kapital eller skulder. Dessa skulder kan utgöras av lån och obligationer.

– En obligation är ett skuldebrev som flera andra parter kan investera i mot en utlovad avkastning. Det unika med gröna obligationer är att de omfamnar ett ramverk med ett grönt löfte. Pengarna som lånas ut ska finansiera en grön tillgång, förklarade Hanna Setterberg.

Fastigheter stor aktör

För ett fastighetsbolag kan det vara en miljöcertifierad byggnad. För en bank kan det vara att man ger ut gröna lån. Utlåningen ligger på bankens tillgångssida i balansräkningen – det är så gröna obligationer och lån hänger ihop och genererar bättre villkor för låntagarna.

Vad används då pengarna som lånas ut via gröna obligationer till?

– I Norden är fastighetsbolagen en stor spelare, 38 procent av de gröna obligationerna har finansierat byggnader. Här kommer geoenergi in som en möjlighet att göra fastigheter mer gröna och därmed kunna finansiera byggprojekt med hjälp av gröna obligationer. Även förnybar energi är en stor tillgångsklass med en andel på 24 procent.

Grön taxonomi

Störst betydelse framöver för utvecklingen av gröna obligationer har EU:s nya så kallade gröna taxonomi. Det är en lista av aktiviteter som definierar vad som klassas som hållbart. Ett krav är att en aktivitet ska bidra till minst ett av EU:s övergripande miljömål. Den får samtidigt inte ha negativ inverkan på något annat miljömål.

– EU:s gröna taxonomi kommer att vara tongivande framåt. Den syftar till att öka transparensen och få kapitalet att röra sig i hållbar riktning. Alla aktörer i hela värdekedjan behöver förhålla sig till taxonomin framöver, förklarade Anna Lindvetter från Handelsbanken och fortsatte:

– Större bolag måste rapportera hur deras utgifter, intäkter och investeringar förhåller sig till taxonomin. Bankerna måste rapportera hur den gröna utlåningen förhåller sig till den övriga utlåningen.

Geoenergi berättigar

Flera berättigade aktiviteter i den gröna taxonomin har direkt bäring på geoenergi, till exempel elproduktion och kraftvärmeproduktion från geotermisk energi liksom produktion av värme och kyla från geoenergi.

I likhet med Handelsbanken erbjuder även statliga Almi gröna lån.

– Vi sjösatte våra gröna lån den 1 juni i år för att bidra till grön omställning i små och medelstora företag. De har bättre ränta, längre löptid och är amorteringsfria, berättade Kristina Rudin, rådgivare på Almi.

Detta är endast ett högst övergripande sammandrag av några av föredragen på Geoenergidagarna. Ta del av föredragen i sin helhet på geoenergicentrum.se.

 

TEXT: LARS WIRTÉN

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/05/Borrföretagen-ikon-80x80-1.png 333 333 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-01-24 08:00:132022-01-24 08:51:17Digitala geoenergidagar lyfte grön finansiering

Handboken om dricksvatten uppdateras

17 januari, 2022/0 Kommentarer

Livsmedelsverket uppdaterar sin handbok ”Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar”.

– Den nuvarande är från 2006, när Socialstyrelsen hade ansvaret, så det är mycket som ska uppdateras och helt nya kapitel tillförs, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket och ansvarig för arbetet med uppdateringen.

Borrföretagen är en av de tillfrågade remissinstanserna för den nya handboken.

Livsmedelsverket övertog 2014 ansvaret för dricksvatten från Socialstyrelsen och en aktualisering av råd och anvisningar kring just dricksvatten från enskilda brunnar har stått på ”to do”-listan sedan dess. Nu närmar sig arbetet sitt slut och någon gång i början av nästa år kommer den nya handboken.

– Det finns en hel del nytillkommen kunskap, till exempel nämns ju inte PFAS över huvud taget i den gamla handboken. Det finns också ny kunskap om andra förorenande ämnen och om salt. Vi lägger in en ny bit om avhärdning, säger Åsa Rosengren.

Lyfter certifierade borrare

Vidare får den nya handboken en mer logisk struktur, med olika kapitel om underhåll, felsökning och åtgärder, vilken lagstiftning som gäller och hur ansvaret fördelar sig mellan olika myndigheter.

– När det gäller anläggandet av brunnen trycker vi på att man ska anlita certifierade borrare och betonar vikten av att upprätta brunnsprotokoll. Delen om anläggning och vattentäkter blir överlag kraftigt utökad, säger Åsa Rosengren.

Borrföretagen kommentar:

Borrföretagen har blivit kontaktade och tillfrågade om de önskar vara remissinstans i arbetet och tackat ja till att yttra sig i arbetet. Det är en konsultfirma som blivit upphandlad att utföra arbetet med uppdateringen. Det viktigt att alla parter som jobbar med enskilda brunnar lämnar sina synpunkter. Ett första utkast har kommit för kommentar och Borrföretagen har lämnat sina synpunkter på efterfrågade delar om bland annat certifiering av brunnsborrare och Normbrunnsförfarandet.

För Borrföretagen är det viktigt att materialet är lättillgängligt och så pass enkelt i sin struktur och språk att det blir ett bra dokument för enskilda brunnsägare att ta del av, då det är dessa som texten vänder sig till, samt i övrigt till andra myndigheter som har frågor. Vi hoppas att det blir ett tydligare arbete med klar uppdelning för vad som gäller för små och stora enskilda vattenanläggningar. Medlemmar som har synpunkter på det tidigare materialet ber vi om en kontakt innan årsskiftet så att vi kan få med synpunkterna i underlaget.

TEXT: JÖRGEN OLSSON

https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2021/12/iStock-166025437-scaled.jpg 2560 2140 Tomas Jensell https://xn--borrsvngen-v5a.se/wp-content/uploads/2020/03/Borrsvängen-logga-300x127.png Tomas Jensell2022-01-17 08:45:592022-01-17 08:51:50Handboken om dricksvatten uppdateras
Sida 19 av 32«‹1718192021›»

Annons

SENASTE NUMRET AV BORRSVÄNGEN

AKTUELLT

  • Visst blir vi fler kvinnor i branschen
  • Risk för vattenbrist i södra Sverige
  • Borrföretagen kritiserar fortsatta viktningsfaktorer

PRENUMERERA

Vill du prenumerera på papperstidningen Borrsvängen? Klicka här!

UTGIVNING

UTGES AV: Borrföretagen i Sverige
ADRESS: Hedvig Möllers gata 12, 223 55 Lund
TELEFON: 075-700 88 20

KONTAKT

E-POST: redaktion@borrforetagen.se
WEBBPLATS: www.borrsvangen.se
REDAKTION:
Lars Wirtén, Wirtén Content Agency
Mattias Gustafsson, Borrföretagen
ANSVARIG UTGIVARE: Mattias Gustafsson
FORM & LAYOUT (tryckt version): Wirtén Content Agency

ARTIKLAR

ARTIKLAR:
Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Borrföretagens webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering
skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. Borrsvängen utkommer med 4 nummer per år.

ANNONSERING

ANNONSER: Jennie Hassinen, Mediapartner
jennie.hassinen@mediapartner.se
ANNONSMATERIAL: jennie.hassinen@mediapartner.se

UPPLAGA

TRYCKT UPPLAGA: 5 400 ex.
ISSN 1103-7938
Foto: Jörgen Olsson

Scroll to top Scroll to top Scroll to top